Nya regler om körkort och diabetes.

Från och med 1 januari 2022 trädde nya regler i kraft för dig som har diabetes typ 1 och som har eller vill skaffa körkort för lastbil, buss eller taxiförarlegitimation. Den största förändringen gäller den tidigare begränsningen av vilken diabetestyp som är tillåten.

Typ av diabetes är inte längre avgörande.

Tidigare kunde personer med insulinbehandlad typ 2-diabetes ha körkort för lastbil, buss eller taxiförarlegitimation. Från den 1 januari blev det möjligt även vid andra typer av diabetes, under vissa förutsättningar. Det är en av de förändringar som genomförs i Transportstyrelsens föreskrifter om medicinska krav för innehav av körkort.

Med de nya reglerna kommer det inte längre att göras någon skillnad på vilken typ av diabetes du har. De utgår i stället ifrån vilken behandling du har och risken för hypoglykemi.

Större eget ansvar
De nya reglerna innebär att det ställs högre krav på dig om din diabetes behandlas med till exempel insulin. Du måste bland annat

• ha kontroll på den risk för hypoglykemi som din behandling kan medföra

• ha kontroll på dina blodsockervärden och göra regelbundna blodsockerkontroller minst två gånger om dagen och i samband med körning

• ha förmåga att känna varningstecken för hypoglykemi och veta hur du ska hantera din diabetes om du får sådana varningstecken.

Om du har diabetes och vill arbeta som lastbils-, buss- eller taxiförare behöver du veta vilka krav som ställs för de körkorten. Du behöver också vara medveten om att körkortet kan komma att återkallas om din sjukdom förändras på ett sådant sätt att du inte längre uppfyller kraven.

Vid allvarlig hypoglykemi
Om du får en allvarlig hypoglykemi får du inte köra lastbil, buss eller taxi under minst tolv månader. Ditt körkort kommer att återkallas och det måste gå minst tolv månader innan det är möjligt för dig att få ett nytt körkort.

Regler om synintyg
Hittills har Transportstyrelsen begärt av personer med diabetes att de ska skicka in synintyg tillsammans med varje läkarintyg om diabetes. Det kravet tas nu bort från föreskrifternas kapitel om diabetes. Om och hur ofta du behöver lämna synintyg prövas istället utifrån reglerna om synfunktionerna.

Körkort för moped, bil eller motorcykel
Kravet på att lämna in synintyg tillsammans med varje läkarintyg om diabetes tas även bort för körkort för moped, bil eller motorcykel. I övrigt ser reglerna för de här fordonen i stort sett ut som tidigare. De är dock tydliggjorda och mer förklarande i de nya föreskrifterna.

Sjukdomen kan förändras med tiden – viktigt att känna varningstecken
Tänk på att en diabetessjukdom förändras med tiden och ju längre du har behandlats för den. Det kan uppstå olika komplikationer till följd av diabetessjukdomen som kan påverka om du uppfyller kraven för körkort eller inte.

Förmågan att känna varningstecken för hypoglykemi kan försämras med tiden. Om den förmågan saknas är det inte möjligt att ha körkort – det gäller för alla körkortsbehörigheter.

De nya reglerna i ändringsföreskrifterna TSFS 2021:67 om medicinska krav för innehav av körkort m.m

Källa: Transportstyrelsen

Förbättrad insulinkänslighet av att stå upp i stället för att sitta ner.

Insulin spelar en avgörande roll för kroppens energiomsättning och blodsockernivåer men det finns faktorer som negativt påverkar insulinets funktion. En av dem är övervikt, en annan är brist på fysisk aktivitet. Det leder till att kroppens känslighet för insulin minskar vilket ökar risken för typ 2 diabetes och hjärt- kärlsjukdom.
Nu visar en finsk undersökning att en så pass skonsam åtgärd som att stå upp i stället för att sitta förbättrar insulinkänsligheten och minskar risken för kroniska sjukdomar.

Tänk att vi återkommer till kosten och att man ska röra på sig hela tiden. Som jag har skrivit om det om och om igen, nu har ännu en undersökning kommit fram till det, intressant läsning om vad de kommit fram till i Finland.

Insulin fungerar som en nyckel som låser upp kroppens celler så att den energi som finns i blodet kan komma in. Vid insulinresistens är låsen för tröga och insulinet får svårare att tränga in. Konsekvensen blir att energin stannar kvar i blodet och sockernivåerna stiger.

Diabetes typ 2 ökar sedan flera decennier kraftigt i hela världen, forskarna talar om en diabetesepidemi. Idag har nästan var tionde person diabetes, 463 miljoner människor. 2030 kommer det att vara 578 miljoner och om 25 år 700 miljoner. Detta enligt Internationella Diabetesfederationens prognos från 2019, deras tidigare förutsägelser har ofta har varit i underkant. En vanlig förklaring till denna skenande utveckling av folksjukdomen typ 2 diabetes förklaras med bland annat ett alltmer fysiskt inaktivt liv, med alltmer stillasittande.

Vad händer när vi står upp

Men vad händer om vi ställer oss upp, undrade de finska forskarna och genomförde undersökningen ”Standing is associated with insulin sensitivity in adults with metabolic syndrome”. Studien är publicerad i tidskiften Journal of Science and Medicine in Sport.
”Lite är känt om vilken påverkan det har på insulinresistensen om stillasittandet bryts av att man ställer sig upp,” skriver forskarna som är verksamma på universitetet i Turku, Finland.

De kunde observera att stående förbättrar kroppens känslighet för insulin oberoende av annan daglig fysisk aktivitet eller hur vältränad/otränad man är eller om man är överviktig.
”Detta har inte tidigare visats och våra resultat stödjer uppmaningen att ersätta stillasittande med att stå upp,” säger Taru Garthwaite, från universitetet i Turku till Medical News Today.

I studien deltog 64 ”stillasittande” män och kvinnor i åldrarna 40 till 65 år med symtom på ett möjligt framtida insjuknande i typ 2 diabetes, ett så kallat metabolt syndrom en kombination av exempelvis övervikt, förhöjt blodtryck och blodfettsrubbningar.
Forskarna registrerade vad som hände när deltagarna satt ned respektive stod upp, bland annat mättes känsligheten för insulin och fasteblodsockret under fyra veckor. Såväl insulinkänsligheten som blodsockret förbättrades när deltagarna stod upp i knappt två timmar jämfört med att sitta ned i tio timmar under dagen.

Källa: Av Tord Ajanki – publicerad 11 oktober 2021 på diabetesportalen.lu.se



Länk till undersökningen i tidskriften Journal of Science and Medicine in Sport ”Standing is associated with insulin sensitivity in adults with metabolic syndrome

God Jul & Gott Nytt År!

Nu tar jag julledigt och ska njuta av god mat, träning och skön vila. 35 inlägg hann det bli detta år 2021. Vi ses nästa år!

Tänk på att julmaten är mycket fetare och saltare än mat i största allmänhet. Kolhydraterna i maten går ut långsammare i blodet. Det betyder att för dig som tar insulin kan du behöva ta en mindre dos först och ytterligare en dos när snabbinsulinet går ur kroppen. Tänk på att röra på er så varför inte ta en promenad efter julmaten.

Striden om upptäckten av insulinet.

I år är det hundra år sedan insulinets upptäckt 1921. Insulinbehandling kunde snart ges med livräddande effekt till patienter med diabetes. Frederick Banting och John Macleod fick Nobelpriset i fysiologi eller medicin för fyndet, men flera andra forskare var nära upptäckten.

Länge tvistade forskarna om vad diabetessjukdomen berodde på. Handlade det om en obalans i kroppsvätskorna? Uppstod sjukdomen i njurarna, i magsäcken och tarmarna eller någon annanstans?

Fullständigt tydligt svar på frågan kom inte innan de båda tyska forskarna Oskar Minkowski och Joseph von Mering av en slump under 1800-talets sista år gjorde sin upptäckt att den antidiabetiska substansen fanns i bukspottkörteln. Tack vare det visste Frederick Banting och Charles Best ett par decennier senare var de skulle leta för att framställa insulin ur bukspottkörtlar från slaktdjur och med det förändra diabeteshistoriens gång. Egentligen var varken Minkowski eller von Mering speciellt intresserade av diabetes. Fokus för deras forskning var bukspottskörtelns funktion vid matsmältningen, det vill säga att utsöndra bukspott. 

För att undersöka om bukspottkörteln är ett livsnödvändigt organ opererade de bort den på hundar. Försöksdjuren överlevde men forskarna upptäckte då att hundarna fick stora mängder urin. Det kunde vara ett tecken på diabetes. Det kunde vara ett viktigt fynd. När de testade urinen innehöll den stora mängder socker. 
1899 kunde de rapportera att när bukspottskörteln opererades bort insjuknade hundarna i diabetes. Vidare forskning visade att om de enbart lät en liten del av körteln sitta kvar i kroppen insjuknade hundarna inte i diabetes.

Konkurrens om upptäckten

Efter Minkowskis och von Merings upptäckt blev bukspottkörteln och dess anti-diabetiska substans ett stort forskningsområde. Under 1900-talets första decennier gjordes flera hundra försök att upptäcka och utvinna den anti-diabetiska substansen. Försök som 1921 gav framgång när Banting och Best i Toronto, Kanada, upptäckte den antidiabetiska substansen som de döpte till insulin. Frederick Banting och John Macleod tilldelades Nobelpriset i fysiologi eller medicin för upptäckten. Macleod förestod det laboratorium där Frederick Banting och Charles Best lyckades identifiera och framställa insulin.

Många andra forskare innan dess var snubblande nära. Kanske så nära att det borde vara de som ärades med ett Nobelpris för upptäckten. Prisutdelningen 1923 blev också omtvistad vilket de flesta Nobelpris i medicin blir. Flera forskare klagade hos Nobelkommittén och hävdade att de var före forskarna i Toronto.

Krampanfall av överdosering

En av dem var tysken Georg Zuelzer, som redan 1910 publicerade sina försök på både diabetiska försöksdjur och diabetespatienter med ett extrakt från slaktdjur vilket han kallade för Acomatol. Zuelzer fick dock avbryta experimenten när flera av både djuren och patienterna drabbades av kramper. Slutsatsen var att extraktet var giftigt. Senare forskning antyder att det kanske i stället var så att det var för effektivt, att kramperna orsakades av djupa blodsockerfall. Zuelzer kunde inte mäta halten av socker i blodet vilket Banting och Best kunde göra tio år senare.

En annan forskare som var mycket nära upptäckten var rumänen Nicolas Paulesco. Samtidigt som Banting och Best arbetade i Toronto publicerade Paulesco en rad vetenskapliga artiklar om Pancréine, det extrakt han hade framställt och vad det verkar framgångsrikt hade behandlat diabetiska försöksdjur med. Paulescos försök resulterade också i kramper. I dag kan det kanske precis som med Zuelzers extrakt förklaras med överdosering och följden alltför låga blodsockerhalter hos djuren.

Det blev inte Acomatol eller Pancréine som gick ur striden som vinnare. Det blev insulin när Banting och Best i Toronto, Kanada, för hundra år sedan lyckades framställa extraktet som fick namnet insulin. Diabetes var inte längre en obotlig och dödlig sjukdom.

Fotnot: Banting delade med Best det halva Nobelpris som han fick 1923.

Källa: Av Tord Ajanki – publicerad 4 november 2021 på diabetesportalen.lu.se

Vårdgarantin behöver anpassas bättre för alla personer med kroniska sjukdomar.

Detta är en otroligt viktig fråga som måste ses över och förbättras. Här nedan kan ni läsa det fina jobb Diabetesförbundet gör.

Delegationen för ökad tillgänglighet i hälso- och sjukvården ska verka för ökad tillgänglighet i hälso- och sjukvården. Detta med särskilt fokus på kortare väntetider. Uppdraget ska vara klart maj år 2022. Diabetesförbundet sitter med i delegationens referensgrupp, och kommer även framöver delta i möten som syftar till att få in ett patientperspektiv i utredningen. 

För närvarande har utredningen särskilt fokus på vårdgarantin. Om denna konstaterades det bland annat i det delbetänkande som presenterades före sommaren: Vårdgarantin uppfylls inte och det finns stora skillnader mellan och inom regionerna. Vårdgarantin är en försäkran om att patienten inom viss tid ska få del av olika delar av vårdkedjan. Här ska delegationen i sitt slutbetänkande överväga för- och nackdelar med att utöka vårdgarantin och lämna förslag på hur den kan utformas i framtiden.

För Diabetesförbundet är det flera delar som är viktiga att delegationen beaktar i det vidare arbetet. Hur säkerställs det exempelvis att en framtida vårdgaranti inte skapar undanträngningseffekter för personer med en kronisk sjukdom som diabetes och hur kan vårdgarantin utformas på ett sätt så även uppföljnings- och återkommande besök i sjukvården omfattas? Det är även viktigt att inte vårdgarantin bidrar till ett för enögt tänk i vården, så att andra viktiga aspekter runt tillgänglighet hamnar i skymundan. För personer med diabetes handlar det om en förbättrad tillgänglighet både i primär- och specialistvård som främjar samordning, kontinuitet, en fast vårdkontakt och ett ”helhetstänk” runt den enskilda individen.

Nästa möte i referensgruppen är slutet av november i år, och här kommer vårdgarantin att diskuteras. Innan dess kommer Diabetesförbundet också att ha lämnat remissvar på delbetänkandet från delegationen: Vägen till ökad tillgänglighet – långsiktig, strategisk och i samverkan – Regeringen.se

Källa: Diabetesförbundet

Länk: https://www.diabetes.se/aktuellt/nyheter/vardgarantin-behover-anpassas-battre-efter-personer-med-kroniska-sjukdomar/

Varför och vad har tagit sån tid?

Ja jag förstår inget av detta och jag vill ha svar på denna fråga.

I juni 2020 fick regeringen uppdraget av riksdagen: att öppna möjligheten för dem med synfältsfel som förlorar körkortet att testa sin körförmåga i simulator och att skyndsamt utreda ett nytt system för körprov på väg. I ett år låg frågan på regeringens skrivbord. Vi frågar infrastrukturminister Tomas Eneroth (S):

Vad har tagit sån tid?

– Jag tycker inte att det har tagit tid. Redan före riksdagsbesluten förberedde vi för att kunna ge ett uppdrag. Samtidigt har det varit viktigt att se till att det blir tydliga formuleringar för Statens väg- och transportforskningsinstituts, VTI:s, ansvar i detta. Myndigheterna har en skyldighet att samverka så att inte enskilda personer kommer i kläm. Nu har regeringen satt ner foten och säger att nu får ni lösa detta och ni har ett år på er.

Nu har ni gett ett uppdrag, hur ser det ut?

– VTI ska i samråd med Transportstyrelsen och Trafikverket analysera testmetoder, tester i körsimulator och praktiska körprov på väg eller bana, men också se vilka praktiska möjligheter vi har att genomföra detta. Det handlar både om att utveckla och att validera tester av körförmågan vid synfältsbortfall. Även om jag kan förstå den generella synpunkten att vi alltid ska sätta säkerheten främst och vara väldigt noggranna i alla tester är det oerhört viktigt att man känner att man får testas på ett adekvat sätt, som på riktigt bedömer vilken körförmåga man har.

När finns ett test på plats?

– I september 2022 skulle jag bedöma att man är tillbaka. Om det krävs lagändringar finns det möjlighet att lägga en proposition under hösten 2022. Det är viktigt att ha ett högt tempo här, därför hoppas jag att det ska finnas en förändring senast 2023.

Från kommande nr av Allt om Diabetes
Text: Ulrika Lundberg
Foto: Camilla Lindqvist

Länk till artikel: https://www.diabetes.se/aktuellt/nyheter/vad-har-tagit-san-tid/

https://www.diabetes.se/aktuellt/nyheter/vad-har-tagit-san-tid/steg-i-ratt-riktning-i-korkortsfragan—arbetet-fortsatter-framover/

Diabetesförbundet har under många år jobbat med att få till stånd förändringar av körkortsreglerna. Anna Stigsdotter Jansson, Diabetesförbundets vice ordförande, satt med i gruppen som jobbade fram förslag på förändrade föreskrifter för medicinska krav för innehav av körkort. Föreskrifter som Transportstyrelsen beslutade om i slutet av september och som publicerade i mitten av oktober år 2021. Dessa börjar gälla 1 januari år 2022.

Hur får man nya hälsovanor som går att hålla i längden?

Det har läkaren Anders Rosengren tittat närmare på. Resultatet är en helt ny syn på hälsa – som fungerar lika bra som medicin!

Diabetikerns bästa vän är träning!

Så många gånger jag har tjatat om det och jag kommer fortsätta att tjata om det.

För så är det, träning behöver inte vara att springa 5km, men att försöka röra på sig 30 min varje dag eller iallafall fyra ggr i veckan räcker gott och väl.

Det Anders skriver om i sin bok är just det jag tjatat om på denna blogg sedan jag startade med den för två år sedan.

Det jag skulle vilja är att hjälpa er diabetiker som behöver hjälp med detta, allt från träning, recept, planering och komma med lösningar.

Förhoppningsvis kommer detta att bli verklighet snart.

Vi översvämmas av goda råd om hur vi ska äta, sova och röra på oss. De flesta vet att vi borde äta mer grönt och sitta mindre i tv-soffan. Ändå gör vi inte det.

Det fick läkaren och forskaren Anders Rosengren att fundera på varför. Vad skulle få hans patienter att leva hälsosammare? Resultatet blev boken Hela livet och metoden Livsstilsverktyget, ett digitalt hälsoverktyg som vill inspirera till nya vanor.

Finns att köpa hos här:
https://www.adlibris.com/se/bok/hela-livet-en-lakares-erfarenheter-om-halsa-forskning-och-vardagens-utmaningar-9789113115481

– Problemet är inte att det saknas hälsoråd, tvärtom bombarderas vi av dem. Problemet är att man inte får in dem i sin vardag på ett naturligt sätt, säger Anders Rosengren.

Med andra ord: Vi vet mycket väl vad vi ska göra men vi vet inte hur eller varför. För att få in kunskapen i sin vardag och hitta sina personliga lösningar behöver vi reflektera över frågor som: Vad är hälsa för mig? Vad är väsentligt i livet? Vad kan jag göra för att träningen inte ska kännas som en börda? Kanske handlar hälsa inte om hur många procent fett eller kolhydrater jag äter utan om hur jag hanterar stress?

Lösningen är att sätta hälsan i ett större perspektiv och reflektera mera. Det kan låta flummigt men det är det inte. Anders Rosengren har tillsammans med sina kollegor vetenskapligt bevisat att ju mer vi öppnar oss för de stora livsfrågorna, desto friskare blir vi.

– När vi utvärderade Livsstilsverktyget såg vi att de som använde verktyget sänkte sitt blodsocker och blodtryck, de gick ner i vikt och fick mer muskelmassa. Dessutom höll effekten i sig över tid.

I sin bok beskriver Anders Rosengren sitt tankesätt närmare. Han är professor i molekylär medicin och kommer alltså från en strikt vetenskaplig bakgrund. Som läkare har han dock sett att vetenskap och mediciner inte räcker hela vägen. Det behövs något mer.

Det finns många sjukdomar där enbart mediciner inte hjälper. Det vi har sett i vår studie är att de behöver kombineras med de stora livsfrågorna för att människor ska må bra, säger han.

De nya rönen kan leda till en helt ny syn på hälsa där människor blir stimulerade, inte ordinerade, att ändra sina vanor. Genom metoden lär man känna sig själv, sina prioriteringar och hittar på så sätt motivationen att leva hälsosammare.

Här är ett litet urval av livsfrågor ur boken Hela livet och Livsstilsverktyget. Du kan reflektera över hur du själv tänker kring frågorna. Skriv gärna ner dina svar i en hälsodagbok. Se frågorna som frön som får gro i dig.

Viktiga punkter från Anders Rosengrens bok ”Hela livet” och Livsstilsverktyget

1 Vad innebär hälsa för mig?

Är det att uppleva många år med familj och vänner, att orka fjällvandra, att känna harmoni eller att undvika smärta? Att vara konkret gör det lättare att ”ta ner hälsan på jorden” och jämföra den mot dina andra vardagsprioriteringar.

2 Vad är första steget för att komma igång med en förändring redan idag?

När vi tvekar mellan att ta trappan och att åka hiss så färgas valen av hur de ramas in. Det kan vara lättare att välja det hälsosamma alternativet om vi ser det som en möjlighet till att bli piggare i vardagen, jämfört med om vi ser det som en uppoffring av bekvämlighet.

3 Hur får jag vanorna att hålla på sikt?

Anledningen till att vi så ofta väljer att låta kortsiktiga vinster styra vårt beteende är att vårt inre belöningssystem premierar det som får oss att må bra eller undvika obehag i stunden. Försök i stället att påminna dig om de långsiktiga vinsterna med nya vanor. Skriv gärna ner vilka dina långsiktiga vinster med de nya vanorna är.

4 Vad har jag svårt att acceptera?

Det finns många skäl till att acceptans är viktigt för hälsan. Hälsa handlar inte om att livet är perfekt. Hälsa handlar snarare om hur vi hanterar de upp- och nedgångar som livet för med sig. Det är här acceptansen kommer in. Acceptans handlar inte om att bli passiv eller uppgiven. Det handlar i stället om att försöka se verkligheten i klarhet, utan att förvränga eller skuldbelägga sig själv och på det sättet hitta nya vägar framåt.

Ett sätt att öva upp sin acceptans är att testa om vi säger ja-men eller ja-och. Om vi säger ja-men har vi inte riktigt accepterat situationen: Ja, jag har accepterat att jag måste röra mig för att må bättre, men det har ju varit uselt väder. Acceptansen blir äkta först när ja följs av ett och. Ja, jag vet att jag behöver röra mig och försöker hitta sätt att träna inomhus när det är dåligt väder.

5 Hur kan jag hantera stress?

Ett av de bästa sätten att hantera stress är att skifta fokus från mål till värden. Medan målen hägrar i en framtid kan våra värden liknas vid en kompass som ger viss riktning i vardagen. Ett sätt att klargöra sina värden är att fundera över frågor som: Vad kännetecknar situationer då jag känner mig tillfreds? Hur vill jag vara i mina relationer? Vilka egenskaper vill jag odla? Vi kanske inte uppnår alla mål eller vinner alla strider, men kan ändå finna tillfredsställelse i de värden som är väsentliga för oss.

Källa: Från VIVVI ALSTRÖMHÄLSA 08 sep, 2021

Länk till Livstidsverktyget:

https://www.livsstilsverktyget.se/sv/delta

Världsdiabetesdagen

Den 14 november uppmärksammas Världsdiabetesdagen runt om i världen. Världsdiabetesdagen är en FN-dag som sätter fokus på alla de miljoner människor som lever med, eller riskerar att insjukna i, diabetes.

Världsdiabetesdagens bakgrund

Världsdiabetesdagen, eller World Diabetes Day, startades efter ett initiativ av International Diabetes Federation (IDF) och WHO 1991 för att uppmärksamma att diabetes ökar stort i världen. Från och med 2007 är också FN med i arbetet att bekämpa ökningen av sjukdomen.

Den 20 december 2006 antog FN en resolution där diabetes lyftes som ett hot mot den globala hälsan. Unikt – eftersom det är den första icke smittsamma sjukdomen som får den statusen. Genom resolutionen pekar FN på allvaret i den pandemiska utbredningen av sjukdomen i världen och manar nationerna att agera för att öka kunskapen om och bromsa utvecklingen av diabetes.

Att dagen uppmärksammas den 14 november beror på att Frederick Banting är född 14 november, det var han som tillsammans med Charles Best upptäckte insulinet.

Internationella Diabetesfederationen och logotypen – den blå ringen

Årligen uppmärksammar Internationella Diabetesfederationen Världsdiabetesdagen på olika sätt. 

Den blå ringen som syns högst upp på sidan är sedan 2007 den officiella logotypen för Världsdiabetesdagen. Bakgrunden till logotypens utseende är att en cirkel i många kulturer betyder liv och hälsa. Den blå färgen reflekterar himlen som sammanför oss alla samt är FN flaggans färg. Logotypen togs fram för den världsomfattande IDF-kampanjen ”unite for diabetes” där diabetes lyftes fram som ett stort hälsoproblem i världen och ett önskemål om att diabetes behövde uppmärksammas i en FN resolution.

Användande av den blå ringen logotypen

Det är IDF som äger rättigheterna för den blå cirkeln. Som medlemmar i IDF har Svenska Diabetesförbundet rätt att använda logotypen i vårt material kring Världsdiabetesdagen. Förfrågningar kring användning av logotypen av andra organisationer eller kring specifika aktiviteter hänvisas till IDF.

Blåbelysta byggnader

En återkommande och världsomfattande tilldragelse är att en mängd byggnader belyses i blått på Världsdiabetesdagen. Förhoppningsvis medför det här att allmänheten uppmärksammar att det är något speciellt med den 14 november.

Diabeteskampen

I samband med Världsdiabetesdagen vill vi uppmärksamma den kamp alla med diabetes ställs inför. Diabetes syns inte utanpå men konsekvenserna av diabetes är emellertid påtagliga. Komplikationerna till följd av diabetes kan vara allvarliga och i allra värsta fall få dödlig utgång. Hjälp till att synliggöra en av vår tids stora folksjukdoma och stötta diabeteskampen genom att ge en gåva till vår forskningsfond.

För den som har diabetes är varje dag en kamp. Sjukdomen finns alltid där och den tar aldrig semester. För många drabbade och deras anhöriga är varje dag en kamp för att kunna leva ett så vanligt liv som möjligt. Därför är varje bidrag i diabeteskampen viktigt. Stötta diabeteskampen genom att swisha din gåva till 123 900 9010.

Läs mer om Diabeteskampen här:

https://www.diabetes.se/diabetesfonden/ge-en-gava/diabeteskampen/

Syregivande hydrogel påskyndar diabetisk sårläkning.

Ungefär en fjärdedel av personer med diabetes utvecklar smärtsamma fotsår, som är långsamma att läka på grund av lågt syre i såret från nedsatta blodkärl och ökad inflammation. Dessa sår kan bli kroniska, vilket leder till dålig livskvalitet och potentiell amputation.

Jianjun Guan, professor i maskinteknik och materialvetenskap vid McKelvey School of Engineering vid Washington University i St. Louis, har utvecklat en hydrogel som levererar syre till ett sår, vilket minskar inflammation, hjälper till att renovera vävnad och påskyndar läkning. Resultat av arbetet, som fanns i en musmodell, publiceras den 28 augusti i Science Advances. Ya Guan, doktorand och Hong Niu, postdoktor i forskningen, båda i Guans laboratorium, är första författare.

”Syret har två roller: en, för att förbättra hudcellens överlevnad under det låga syreförhållandet hos diabetessåret; och två, syre kan stimulera hudcellerna att producera tillväxtfaktorer som är nödvändiga för sårreparation,” sade Guan.

Vävnader i kroppen kräver syre för att överleva och behöver ännu mer när vävnad skadas. Även om det finns flera befintliga behandlingar för kroniska sår hos personer med diabetes, är den vanligaste behandlingen dussintals sessioner i en hyperbar syrekammare, men dess effektivitet är inkonsekvent och inkluderar risken för syreförgiftning.

Guans hydrogel levererar syre till såret med hjälp av mikrosfärer som gradvis frigör syre för att interagera med cellerna genom ett enzym på deras yta som omvandlar det som finns inuti mikrosfären till syre. Syret levereras till såret under ungefär en tvåveckorsperiod, och inflammation och svullnad minskar, vilket föranleder läkning.

Hos mössen hade sår som behandlats med hydrogel innehållande de syrefrisättande mikrosfärerna en större förslutningshastighet än sår som endast behandlats med gelén eller de utan behandling. Vid dag 16 hade såren som behandlats med hydrogel reducerats till 10,7%. De som behandlades med gelén reducerades till 30,4%, och de utan behandling hade reducerats till 52,2%.

Dessutom hade de sår som behandlades med hydrogel innehållande de syrefrisättande mikrosfärerna den tjockaste epidermis på dag 8, men de tunnaste vid dag 16, vilket indikerar att såret läkte och inflammation minskades.

Under de senaste 14 åren har Guan utvecklat denna typ av gel, som har nästan 70 olika funktioner och kemiska strukturer.

”Gelen är en vätska innan vi lägger den i hudvävnaden, så det är lätt att blanda i mikrosfärerna”, sa han. ”När vi väl har lagt blandningen av gelén och mikrosfärerna i såret blir det ett fast ämne eftersom det är temperaturkänsligt-vid lägre temperaturer är det en vätska och vid kroppstemperatur är det ett fast ämne.”

En risk att leverera syre till sår är att leverera för mycket, vilket skapar reaktiva syrearter (ROS), som kan skada eller döda celler vid förhöjda nivåer. Guans hydrogel kan söka efter ROS -innehåll och förstöra det, vilket eliminerar alla risker.

Därefter planerar Guans team att använda hydrogel i en stor djurmodell med förväntan på framtida kliniska prövningar på människor.

”Detta representerar ett nytt terapeutiskt tillvägagångssätt för att påskynda läkning av kroniska diabetiska sår utan droger”, säger Guan. ”Det har också potential att behandla andra sjukdomar där syre är lågt, såsom perifer artärsjukdom och kranskärlssjukdom.”

Guan Y, Niu H, Liu Z, Dang Y, Shen J, Zayed M, Ma L, Guan J. Hållbar syresättning accelererar diabetisk sårläkning genom att främja epitelisering och angiogenes och minska inflammation. Science Advances, 27 augusti, 2021 doi: 10.1126/sciadv.abj0153

Finansiering för denna forskning gavs av National Institutes of Health (R01 HL138175, R01HL138353, R01EB022018, R01AG056919, R01AR077616, R01AR075860, R21AR077226) och National Science Foundation (1922857).

Berättelsekälla:

Material från Washington University i St. Louis. Original skrivet av Beth Miller. Obs! Innehållet kan redigeras för stil och längd.

Journalreferens:

1. Ya Guan, Hong Niu, Zhongting Liu, Yu Dang, Jie Shen, Mohamed Zayed, Liang Ma, Jianjun Guan. Hållbar syresättning påskyndar diabetisk sårläkning genom att främja epitelisering och angiogenes och minska inflammation. Science Advances, 2021; 7 (35): eabj0153 DOI: 10.1126/sciadv.abj0153

Nya regler om körkort och diabetes.

Äntligen ÄNTLIGEN!!!!! Som jag har väntat på detta, som det är nu och fram tills det nya gäller är helt åt helvete rent ut sagt, och det har skrivits brev och klagomål till Transportstyrelsen under många år och få utan gehör, men nu så har de äntligen fattat ett beslut som gör det mycket lättare för oss med Typ 1 Diabetes.

Jag har frågat på endokrinmottagningen och på ögonmottagningen här i Gävle där jag går om vad de tycker reglerna som är och har varit och läkarna tycker att det har varit helt fel och vill se en ändring, och nu NU äntligen kommer det att ske.

Från den 1 januari 2022 träder dom nya regler i kraft för dig som har diabetes och som har eller vill skaffa körkort för lastbil, buss eller taxiförarlegitimation. Den största förändringen gäller den tidigare begränsningen av vilken diabetestyp som är tillåten.

Med de nya reglerna kommer det inte längre att göras någon skillnad på vilken typ av diabetes du har. De utgår i stället ifrån vilken behandling du har och risken för hypoglykemi.

De nya reglerna innebär att det ställs högre krav på dig om din diabetes behandlas med till exempel insulin. Du måste bland annat

  • ha kontroll på den risk för hypoglykemi som din behandling kan medföra
  • ha kontroll på dina blodsockervärden och göra regelbundna blodsockerkontroller minst två gånger om dagen och i samband med körning
  • ha förmåga att känna varningstecken för hypoglykemi och veta hur du ska hantera din diabetes om du får sådana varningstecken.

Om du har diabetes och vill arbeta som lastbils-, buss- eller taxiförare behöver du veta vilka krav som ställs för de körkorten. Du behöver också vara medveten om att körkortet kan komma att återkallas om din sjukdom förändras på ett sådant sätt att du inte längre uppfyller kraven.

Vid allvarlig hypoglykemi

Om du får en allvarlig hypoglykemi får du inte köra lastbil, buss eller taxi under minst tolv månader. Ditt körkort kommer att återkallas och det måste gå minst tolv månader innan det är möjligt för dig att få ett nytt körkort.

Regler om synintyg

Hittills har Transportstyrelsen begärt av personer med diabetes att de ska skicka in synintyg tillsammans med varje läkarintyg om diabetes. Det kravet tas nu bort från föreskrifternas kapitlet om diabetes. Om och hur ofta du behöver lämna synintyg prövas istället utifrån reglerna om synfunktionerna.

Körkort för moped, bil eller motorcykel

Kravet på att lämna in synintyg tillsammans med varje läkarintyg om diabetes tas även bort för körkort för moped, bil eller motorcykel. I övrigt ser reglerna för de här fordonen i stort sett ut som tidigare. De är dock tydliggjorda och mer förklarande i de nya föreskrifterna.

Sjukdomen kan förändras med tiden – viktigt att känna varningstecken

Tänk på att en diabetessjukdom förändras med tiden och ju längre du har behandlats för den. Det kan uppstå olika komplikationer till följd av diabetessjukdomen som kan påverka om du uppfyller kraven för körkort eller inte.

Förmågan att känna varningstecken för hypoglykemi kan försämras med tiden. Om den förmågan saknas är det inte möjligt att ha körkort – det gäller för alla körkortsbehörigheter.

Ta del av de nya reglerna

De nya reglerna finns i ändringsföreskrifterna TSFS 2021:67 om medicinska krav för innehav av körkort m.m.

Läs mer på denna länk:

https://transportstyrelsen.se/sv/vagtrafik/Korkort/ta-korkort/medicinska-krav/regler-om-korkort-och-diabetes/?fbclid=IwAR1Ek2VGh0oDUomKGYjhTSXHwDDt1yo5Rs8kZsdxGnlHLrPq81PfBXRIm2Q