Diabetes typ 1 lika vanligt bland vuxna som barn.

Typ 1 diabetes beskrivs ofta som en form av diabetes man drabbas av i tidig ålder medan typ 2 uppstår senare i livet. Nu visar forskare att typ 1 diabetes är lika vanligt bland vuxna som barn, men vuxna får ofta fel diagnos.

Typ 1-diabetes beskrivs ofta som en form av diabetes man drabbas av i tidig ålder medan typ 2 uppstår senare i livet. Men barn kan också drabbas av typ 2-diabetes och gör det i allt större utsträckning idag än för bara tio år sedan.

Nu visar forskare att även typ 1-diabetes är lika vanligt bland vuxna som barn. Enligt studien drabbas mer än 40 procent av patienter med diabetes typ 1, efter 30 års ålder. I studien användes en ny typ av genetisk analys för att upptäcka typ 1 diabetes bland vuxna och kunde därmed hitta fall som läkare missat.

Fel diagnos leder till fel behandling

Resultaten visar även att många patienter som drabbas av typ 1 i vuxen ålder, initialt får en diagnos med typ 2. Det innebär att de till att börja med inte får behandling med insulin för att kontrollera blodsockernivåer. Enligt studien tar det i genomsnitt ett år för patienter att få rätt behandling, med insulin.

– Typ 1 diabetes är mycket vanligare än typ 2-diabetes hos barn och unga vuxna. Med stigande ålder blir typ 2-diabetes vanligare, vilket gör typ 1-diabetes svårare att identifiera. Medan mer forskning behövs för att förstå realiteterna av feldiagnos ber vi vårdpersonal att ha denna insikt i åtanke: uteslut inte typ 1-diabetes efter 30 års ålder, säger Emily Burns, kommunikationschef vid Diabetes UK, i ett pressmeddelande.

De viktigaste ledtrådarna till att en vuxen patient fått fel diagnos vid typ 1-diabetes är att de inte svarar på läkemedelsbehandling för typ 2 och att de tenderar att vara smala snarare än överviktiga.

Vid diabetes typ 1 minskar kroppens förmåga att göra hormonet insulin medan det är kroppens känslighet för effekten av insulin som minskar vid diabetes typ 2. Det är därför typ 1-diabetes som behandlas med insulin för att ersätta den produktionsförmåga kroppen förlorat. Typ 2-diabetes behandlas initialt med förändrad kost och läkemedel som metformin.

Källor: journal Lancet Diabetes & Endocrinology

Diabetiker ska söka hjälp på en gång för depression eftersom diabetes och depression förstärker varandra.

Jag själv fick depression och sökte hjälp, idag får jag professionell hjälp och går till min psykolog en gång i veckan.

Måste säga att detta är det bästa jag gjort, varför har jag ej tagit denna hjälp tidigare. Detta borde alla göra.

Psyket påverkas av blodsockret och det vet alla som har diabetes.

Lika uppenbart är det att blodsockret påverkas av psyket. Det är alltså lätt att tro forskarna när de säger att diabetes kan bidra till depression och depression till diabetes.

Depression förekommer dubbelt så ofta bland personer med diabetes typ 1 och typ 2 än bland icke-diabetiker. Dessutom löper deprimerade människor större risk att få diabetes typ 2. Det finns många orsaker till det starka tvåvägs sambandet mellan diabetes och depression, men vi känner inte till dem särskilt bra än.

Man vet att psyket påverkas av dåligt blodsocker. Men blir trött, olustig, nonchalant, grinig och likgiltig av högt blodsocker.

Regelbunden motion däremot lindrar depression och förbättrar sockertoleransen, men den som är deprimerad orkar inte alltid vara fysiskt aktiv och måna om kosten.

Ibland kan det helt enkelt kännas så hårt att få diabetes och ta hand om egenvården att livsglädjen och livsgnistan försvinner.

Gott humör, bättre blodsocker

Prata med din diabetessjukskötare eller läkare så snart du känner utmattning och depression smyga sig på. Psyket reagerar på kroppen och kroppen reagerar på psyket. Depression är alltid en signal på någonting och du behöver inte dra dig för att prata om det.

Symtomen på depression påminner i viss mån om symtomen på diabetes. De kan komma smygande och det är inte lätt att själv känna igen dem. Inte heller vårdpersonalen ser alltid symtomen. En studie visar nämligen att 50–70 procent av fallen av depression bland diabetiker inte upptäcks inom vården.

Nedstämdhet och lite depression hör till livet och förekommer då och då, men symtomen kan bli kroniska. Det kan hänga samman med en rad livserfarenheter och fysiska faktorer. Också en del sjukdomar som nedsatt sköldkörtelfunktion, hormonella omställningar i olika åldrar och en del läkemedel kan påverka psyket.

Det är viktigt att få hjälp vid depression eftersom livskvaliteten försämras och man inte orkar ta hand om sin diabetes.

Återhämtningen försvåras om man inte har kraft att sköta sin diabetes. Diabetes och depression förstärker varandra lyckligtvis också i positivt hänseende. När du sköter det ena tillståndet förbättras också det andra. Sockerkontrollen förbättras när personer med diabetes mår psykiskt bättre, visar studier. Och när blodsockret är bättre, mår man bättre och behandlingen mot depression har större effekt.

Läkemedel och terapi

Hos diabetiker behandlas depression på samma sätt som hos andra, det vill säga med läkemedel, psykoterapi eller en kombination av bådadera.

Vid lindriga symtom kan det räcka med att man tar mod till sig och pratar om sin utmattning på diabetesmottagningen och får stöd för hela sin livssituation.

Ta hjälp direkt via din diabetesläkare eller gå till din hälsocentral och boka tid hos en psykolog.

Ofta kan redan det vara till nytta att man får prata i förtroende om sin livssituation och sitt känsloliv med någon.

Vid svår depression är det angeläget att läkemedel eller terapi sätts in, helst bådadera.

Vid svår depression måste ibland vissa läkemedel sättas in trots att de ökar risken för viktuppgång. Läkaren kan också redan från början rekommendera psykoterapi som komplement, särskilt om man har lätt för att gå upp i vikt.

Det är vidare viktigt att få kvalificerad hjälp. Långvarig användning av antidepressiva (över två år) kan öka risken för att få diabetes typ 2, visar studier.

Motion och behandling

Det finns många inriktningar inom psykoterapi. Depression kan exempelvis behandlas med beteendeterapi. Syftet är då att hjälpa personen att hantera sina negativa tankar och känslor.

I terapin söker man faktorer som ökar livsglädjen. Också fysisk aktivitet spelar en viktig roll.

Prata gärna med din diabetesläkare eller din depressionsläkare om vilka psykoterapier som är tillgängliga. De kan bedöma ditt behov av terapi och hjälper dig att hitta en lämplig terapeut antingen inom den offentliga vården eller inom den privata vården. Folkpensionsanstalten ger ut ekonomiskt stöd till terapi som förbättrar arbetsförmågan. Efter en del reformer är det nu lättare att få bidrag.

Symtom på depression

• du känner dig utmattad, olustig, kraftlös och missmodig

• glädjen, nyfikenheten och intresset försvinner; allt känns likgiltigt och tidigare intressen som hobbyer, jobb, mänskliga relationer och sex har slutat intressera dig

• smärta och magbesvär ökar

• matvanorna och vikten förändras tydligt (minskar eller ökar)

• sömnen blir störd; du sover för mycket eller vaknar på nätterna, ofta på efternatten

• du funderar över döden.

Källor: Antero Leppävuoris översikt Masennus ja diabetes i Duodecim 2010;126 och Jukka Marttilas artikel Diabetes ja mieliala i boken Diabetes 2009.

Diabetes och alkohol!

Då jag fått en del frågor angående just alkohol & Diabetes så delar jag detta inlägg igen.

Nu när det är semestertider så ökar just alkoholintaget hos vissa och det är ju lite att tänka på för en diabetiker och även de som umgås med dom med diabetes.

Diabetes och alkohol i stora mängder är ingen bra kombo, det kan vara dödligt. Jag har en nära kompis och en väldigt nära släkting som gått bort pga att de hade diabetes och blev berusade och inte tog hand om sig så som man måste. Det är VÄLDIGT viktigt att du alltid talar om att du har diabetes för den eller dem som du går ut med eller befinner dig på fest med. Om ditt blodsocker sjunker snabbt och/eller kraftigt till en följd av att du druckit alkohol är det viktigt att människor omkring dig vet vad de ska göra, dvs ge dig något sött. Om inte det hjälper bör din kompis ringa SOS 112 och berätta att du har diabetes och druckit alkohol samt hur du verkar må.

Vad händer i kroppen när du dricker alkohol?

Få ämnen har så stor inverkan på ämnesomsättningen som alkohol. Alkoholen blockerar leverns omvandling till glukos (socker), kroppens bränsle. Detta påverkar alla människor men är extra känsligt för människor med diabetes.

Att levern släpper ut glukos är människans naturliga sätt att hålla rätt blodsockernivå mellan måltiderna. Kroppen suger även upp socker via tarmen. Det innebär att om du äter samtidigt som du dricker alkohol har kroppen möjlighet att ta upp socker i blodet trots att leverns sockerflöde är blockerat. För alla människor medför blockeringen av sockerintaget via levern i kombination med att man inte äter risk för hypoglykemi.

Hos en människa som inte har diabetes skickas automatiskt signaler till bukspottskörteln (där insulinproduktionen sker) om att dra ned insulinet till ett minimum när leverns sockerintag är blockerat, dvs när man druckit alkohol. Men en människan med diabetes tillför insulin via penna/spruta/pump till kroppen. Om en person tar sin vanliga dos insulin och dricker alkohol utan att samtidigt äta innebär detta därför risk för hypoglykemi. Hypoglykemi kan leda till långvarig och djup medvetslöshet vilken i sin tur kan leda till hjärnskador.

De första timmarna efter att man har druckit alkohol sjunker blodsockernivån. Om man äter blir den i balans. Den som druckit alkohol minskar risken för lågt blodsocker frampå morgontimmarna genom att äta innan sänggåendet.

Alkohol är skadligt för alla människor men mest på unga. Riskerna för skador på t ex inre organ till följd av regelbunden alkoholkonsumtion är i regel större och uppstår snabbare på tonåringar som dricker alkohol än på äldre personer.

Viktigt för alla att känna till

En människa som har diabetes och dricker alkohol riskerar att drabbas av hypoglykemi. Du behöver inte ha druckit mycket för att få hypoglykemi eftersom det varierar hur hårt alkohol tar på kroppen från individ till individ. Det är även en fråga om dagsform. En person som precis har sportat innan en fest kan också känna av alkoholens effekter tidigare än vid andra tillfällen. Vid hypoklykemi kan en människa med diabetes bete sig som en person som druckit stora mängder alkohol. Enklast kolla sockret!

Några Tips

ÄT ALLTID EN ORDENTLIG MIDDAG/MÅLTID innan du ska gå ut på t ex en pub/bar/fest. Om du äter middag samtidigt som du dricker alkohol är det bra om ser till att du får i dig ordentligt med mat innan du dricker alkohol. Om du ska gå på en fest där du vet att du ska börja kvällen med att dricka alkohol och först senare äta middag bör du äta något stadigt innan du går på festen.

DRICK LÅNGSAMT. Ingen människa hinner upptäcka hur hårt alkoholen tar på kroppen om man dricker väldigt snabbt. Drick därför långsamt så att du hinner känna hur alkoholen påverkar din kropp. Förresten det gäller även dom som inte har diabetes också.

KOLLA SOCKRET OFTA. Många tycker att de känner bra hur de ligger i blodsockervärden men kom ihåg att alkohol försämrar alla människors omdöme. Det är inte säkert att du hinner känna att du är på väg ned i blodsockret innan du dippar. Om du däremot genom blodprov märker att du är på väg ned har du möjlighet att kompensera detta genom att äta något, dricka läsk/juice eller dylikt.

HA ALLTID MED DIG NÅGOT ÄTBART i fickan, t ex druvsocker, en frukt, smörgås eller en godisbit. Ibland befinner man sig inte på platser där det finns något ätbart att köpa. Om du dricker alkohol och får en känning behöver du socker snabbt. Det bästa är därför att själv ha med sig denna sockerreserv.

ÄT ALLTID EN NATTMACK ELLER NÅGOT I KORVKIOSKEN OCH DRICK NÅGOT ANNAT ÄN ALKOHOL INNAN DU LÄGGER DIG. Kom ihåg att alkohol både sänker och höjer blodsockret. I regel höjs blodsockret till en början när du dricker alkohol men allteftersom timmarna går börjar alkoholen i stället att sänka blodsockret. Det kan därför hända att du mår bra och ligger bra i blodsockervärden när du går och lägger dig men att blodsockret sjunker drastiskt under natten. Nattmackor eller dylikt hjälper kroppen att parera blodsockerfall under natten.

OM DU KRÄKS efter att ha druckit alkohol är det viktigt att du försöker ta täta blodsockerkontroller efter detta. Be någon om hjälp om du har svårt att klara det själv. Försök att dricka små klunkar läsk (sockrad) så snart som möjligt. Om det inte går kan du testa att blanda mycket druvsocker i te och ta en tesked/matsked te med några minuters mellanrum. På det sättet får kroppen både vätska och socker vilket är viktigt. Är du riktigt dålig bör du kontakta sjukhus.

STÄLL VÄCKARKLOCKAN.Dagen efter fest är det viktigt att du tar insulin och äter frukost tidigt. Sedan kan du somna om!

Hur gör andra som har diabetes när de dricker alkohol?

Andra föredrar att dricka ren sprit eftersom ren oblandad sprit inte höjer blodsockret så mycket. Samtidigt är ren sprit rejält blodsockersänkande vilket innebär risk för hypoglykemi. Vissa blandar därför spriten med läsk (ej light) eller juice till groggar eller drinkar för att höja sockernivån i drycken och därmed i blodet. Åter andra mår bäst av vin.

Det finns människor med diabetes som drar ned på eller slopar sin kvällsdos med insulin om de har druckit alkohol. En del tar med dryck, frukt, druvsocker och/eller smörgåsar som de har bredvid sängen utifall att de vaknar och snabbt behöver energitillskott

Som du märker är det viktigt att försiktigt pröva sig fram till vad som passar den egna kroppen bäst. Ett bra sätt att hinna känna alkoholens effekt på den egna kroppen är att dricka långsamt. Ett annat bra sätt är att testa hur du mår av öl vid ett tillfälle och hur du mår av vin eller sprit vid ett annat eftersom många människor blir dåliga av att blanda olika alkoholhaltiga drycker samma kväll.

Börja dagen med en promenad!

Att gå en sväng på morgonen ger den bästa starten på din dag.

Du blir mycket piggare, får igång både mage och tankar. Och du har klarat av det dagliga motionsbehovet redan före frukost.

Genom att ta en promenad varje dag kan exempelvis hjälpa dig att hålla vikten eller till och med fungera som ett bra hjälpmedel när målet är att gå ner i vikt eller bränna fett.

Går du exempelvis i 30 minuter förbränner du ca 135 kcal om du promenerar med ett lättare tempo. Om du väljer att öka tempot kan du få upp förbränningen till ca 164 kcal per halvtimme.

Går du sedan en promenad om dagen kan du alltså förbränna mellan 945 till 1148 kcal per vecka.

Att promenera innan frukost fungerar utmärkt för mig, jag tar en banan innan så sockret inte dyker under promenaden.

Och självklart har jag druvsocker med mig utifall.

Har ni frågor eller om det är nåt ämne ni vill att jag tar upp så skicka mig ett meddelande.

Delta i en Personlig Diabetesanalys

Hej!

Kolla in detta!

Diabetessupport.se söker personer med diabetes som är intresserade av att delta i en ”personlig diabetesanalys”.

Analys om din livsstil, glukosdata och annan information för att du ska få större insikt i din sjukdom, allt sker med en nära dialog under hela processen.

-De analyserar din glukosdata

-De går igenom din livsstil (medicinering, kost, träning mm)

Efter ca 2 veckor får du en rapport om din diabetes med insikter och saker att tänka på

Allting är självklart kostnadsfritt.

Dom ger inte vård eller behandling av diabetes, utan arbetar för att skapa insikt och förståelse för sjukdomen.

Analyserna tas fram i samråd med läkare.

Klicka på länken nedan:

https://www.diabetessupport.se

Har du koll på fettkuddar?

Artikel ur Allt om Diabetes.

Svajande blodsocker, hypoglykemier och dålig effekt av insulinet kan bero på fettkuddar. Kuddarna bildas under huden om du sprutar in insulin för ofta på samma ställe. Nu finns de första nationella riktlinjerna för injektioner av insulin.

Läs mer på:

https://www.diabetes.se/aktuellt/nyheter/har-du-koll-pa-fettkuddar/

Typ 1-diabetes i fokus

Vad vet forskarna om vad som sker i kroppen när typ 1-diabetes utvecklas? Hur förändras livet för den som drabbas – och varför är sjukdomen mer vanligt förekommande i Sverige och Finland än resten av världen? I den här podden får vi också höra om hur forskarna försöker motverka utvecklingen av typ-1 diabetes genom att träna immunförsvaret hos små barn med hög risk att utveckla sjukdomen.

Ungefär 50 000 människor i Sverige har typ 1-diabetes. De flesta insjuknar i tidig ålder, men man kan drabbas när som helst i livet.

Helena Elding Larsson, överläkare inom barnmedicin vid Skånes universitetssjukhus och forskare vid Lunds universitet, berättar hur hon i sin forskning vill kartlägga faktorer som sätter igång sjukdomsförloppet.

– Vid typ 1-diabetes tappar man sin förmåga att producera insulin, som är ett livsnödvändigt hormon. Man måste ha insulin för att kunna överleva, det behövs för att man ska kunna ta upp kolhydrater så att de ska kunna komma in i cellen. Utan insulin kan inte cellerna ta upp och använda det som energi. De svälter, förklarar Helena Elding Larsson.

– Diabetes förändrar livet, men man kan leva så vanligt så möjligt. Däremot måste diabetesen följa med och det är ett pyssel att hålla glukosen i koll – men det finns bra hjälpmedel för det.

Vill träna immunförsvaret

I sin forskning undersöker hon bland annat om det är möjligt att lära immunförsvaret att inte reagera mot de celler, betacellerna, som producerar insulinet.

– Vi undersöker nu i en studie om det går att förhindra utvecklingen av diabetes typ-1 hos barn som har hög risk att utveckla typ 1-diabetes. Genom att ge insulin oralt till små barn med hög risk att utveckla typ-1 diabetes vill vi se om vi kan träna immunförsvaret att inte reagera, ungefär som man kan göra mot vissa allergier, förklarar Helena Elding Larsson.

Hela intervjun hör du här

Intervju: Tove Smeds

Fotnot: Podden är tidigare publicerad på sajten Vetenskap & hälsa där du även kan lyssna på poddar om annan intressant medicinsk forskning.

Förbättrade analysmetoder med hjälp av en robot

Av 1 000 nyfödda svenska barn kommer 15 att få typ 1-diabetes innan de fyllt 15 år. Åke Lernmark, seniorprofessor vid Clinical Research Centre vid Lunds universitet, studerar barn i riskzonen och arbetar med att hitta en behandling som förhindrar att sjukdomen bryter ut. När en behandling finns kan det bli aktuellt med allmän screening. Det förutsätter i sin tur avsevärt förbättrade analysmetoder, vilket nu möjliggörs med 3,3 miljoner kronor från Lundbergs Forskningsstiftelse.

Typ 1-diabetes beror på genetiska förutsättningar och inte på konsumtion av socker vilket många fortfarande tror. Åke Lernmark föredrar att kalla sjukdomen för autoimmun diabetes:
”Det handlar om att immunförsvaret gör en feltolkning av vissa virus och börjar bekämpa kroppens insulinproducerande celler och därmed kroppens förmåga att reglera blodsockernivån”.
Sedan 2004 pågår en studie med 8 400 barn i Tyskland, USA, Finland och Sverige som har de genetiska anlagen för sjukdomen. I studien har forskarna kunnat konstatera att barn som utvecklar autoantikroppar mot sitt eget insulin oftast gör det redan vid ett års ålder.

Screening för barn i riskzonen

Forskarna förordar screening för att barn i riskzonen ska upptäckas tidigt. Men en allmän screening kommer inte att införas så länge det saknas en förebyggande behandling att erbjuda. Hösten 2018 påbörjade därför gruppen vid Clinical Research Centre (CRC) en uppföljande studie. I den ska ingå över 400 svenska barn med förhöjd ärftlig risk för autoimmun diabetes som ännu inte utvecklat någon autoantikropp mot insulin. De behandlas med insulin och förhoppningen är att det ska förhindra uppkomsten av autoantikroppar.
”Barnen får insulin varje dag under tre års tid för att immunförsvaret ska förstå att insulin är ofarligt. Efter tre år är den mest kritiska perioden passerad. Vi följer barnen tills de är sju år för att se om det fungerar”.

Förbättrade analysmetoder

Ger studien önskat resultat kommer allmän screening ett steg närmare. Men om alla barn ska testas krävs att analysmetoderna förbättras av sevärt. I dagsläget måste fyra olika prover analyseras var för sig. Dessutom fordras radioaktivt märkta kemikalier vilka medför risker för både personal och miljö och också begränsar antalet laboratorier som kan utföra analyserna. Pengarna från Lundbergs Forskningsstiftelse gör det möjligt att effektivisera och förbättra metoderna.

”Tack vare anslaget kan vi nu låta tillverka en avancerad robot som analyserar alla fyra proverna samtidigt utan att använda radioaktiva ämnen. Roboten medför också att testerna kan utföras med betydligt mindre mängder blod vilket är särskilt positivt när det handlar om små barn”, säger Åke Lernmark.

Källa: Pressmeddelande från Lundbergs Forskningsstiftelse

Länk till Lundbergs forskningsstiftelses hemsida

Karpaltunnelsyndrom och diabetes – goda resultat vid operation

Människor med diabetes löper större risk än andra att drabbas av karpaltunnelsyndrom – en nervinklämning i handleden som behandlas genom ett enkelt kirurgiskt ingrepp. I en ny registerstudie, publicerad i BMJ Open, har forskare vid Lunds universitet undersökt om diabetes påverkar resultatet hos patienter efter en operation för karpaltunnelsyndrom.

Malin Zimmerman opererar. Foto: Carl-Olof Zimmerman

– Det visade sig att patienter med diabetes fick lika bra resultat, även om de hade mer omfattande symptom innan och efter en operation än patienter utan diabetes, säger Malin Zimmerman, ST-läkare vid Helsingborgs lasarett och forskare i handkirurgi vid Lunds universitet som lett studien tillsammans med bland andra Lars Dahlin, professor i handkirurgi.

Nerver i kläm

Karpaltunnelsyndrom är en nervinklämning i handleden och drabbar cirka tre procent av Sveriges befolkning. Karpaltunnelsyndrom kan uppstå hos båda kön och i olika åldrar, men förekommer oftare hos personer med sköldkörtelsjukdom, reumatisk sjukdom eller diabetes. Trots att karpaltunnelsyndrom drabbar många och operationen utförs med ett enkelt ingrepp saknas evidensbaserad kunskap på området.

– Vi vet inte helt säkert varför människor får karpaltunnelsyndrom och vad patienter kan förvänta sig av behandlingen, och därför ville vi i denna studie ta reda på om människor med diabetes har samma goda resultat av karpaltunnelklyvning som människor utan diabetes, säger Malin Zimmerman.

Drygt 10 000 operationer

I studien ingick även personer som hade konstaterade diabetesrelaterade nervskador innan operationen för att se om diabetes med komplikationer påverkar operationsresultatet. Totalt har forskarna utvärderat 10 770 operationer på 9 049 patienter.

– Vi kunde se att faktorer som högre långtidsblodsocker före operation, rökning och hög ålder var associerade med mer kvarstående symtom efter operationen. Patienter med retinopati, vilket är ögonbottenförändringar du kan få på grund av diabetes, behövde längre tid för att symptomen skulle försvinna efter operationen än patienter utan retinopati, berättar Malin Zimmerman.

Bygger på enkätsvar

Studien bygger på patientdata från det nationella kvalitetsregistret för handkirurgi (HAKIR) och det nationella diabetesregistret (NDR). Patienter som opereras för karpaltunnelsyndrom vid handkirurgiska kliniker i Sverige registreras i HAKIR. Där ombeds de fylla i en enkät för att svara på hur mycket besvär de har innan operationen. Tre och tolv månader efter operationen ombeds patienterna att återigen svara på hur de upplever besvären. NDR innehåller bland annat uppgifter om människors diabetes, hälsa och livsstil. Forskarna har jämfört patienter med och utan diabetes och patienters upplevda besvär före och efter en karpaltunnelklyvning i HAKIR och samkört dessa med personuppgifter i NDR. Studien är den första att publicera data från HAKIR. 

– Våra resultat visar att vården med större säkerhet kan rekommendera rätt behandling för karpaltunnelsyndrom till patienter med diabetes, och bidrar till att behandlande läkare tydligare kan beskriva vad patienter med diabetes kan förvänta sig efter en operation och hur lång tid det verkligen kan ta tills de är återställda.

Fakta/karpaltunnelsyndrom

Karpaltunnelsyndrom beror på att en av handens huvudnerver kommer i kläm, vilket ger besvär med smärtor, domningar, stickningar och känselstörningar i handen. Tillståndet är vanligare hos medelålders och äldre kvinnor än hos män, men kan drabba alla åldersgrupper. Besvären är ganska vanliga i slutet av graviditeten. Personer med diabetes eller ledgångsreumatism löper också större risk att drabbas. 

Vid handleden går den stora känselnerven, medianusnerven, i en kanal som kallas karpaltunneln. Nerven förmedlar känseln till tummen, pek- och långfinger och halva ringfingret. Ett tryck i karpaltunneln kan uppstå av en svullnad eller böjseneinflammation. Symptom är svaghet och smärta i hand och fingrar. Oftast räcker det med en enkel undersökning för att ställa diagnos. Behandlingen går ut på att minska trycket så att nerven avlastas. Det sker med hjälp av en skena eller kortisonspruta. Vid mer uttalade besvär kan det vara nödvändigt med en avlastande operation där man klyver ledbandet i taket på karpaltunneln genom en så kallad karpaltunnelklyvning. Ingreppet görs under lokalbedövning och har oftast goda resultat.
Källa: Malin Zimmerman och vårdguiden


Länk till publikationen:

Open carpal tunnel release and diabetes: a retrospective study using PROMs and national quality registries