I flera decennier har forskare jobbat på en ny behandling mot typ 1-diabetes. Nu har en första patient fått testa den stamcellsbaserade behandlingen, med lovande resultat.
Vid typ 1-diabetes angriper och förstör immunförsvaret de celler som bildar insulin, ett hormon vi behöver för att ta upp socker från blodet. När kroppen slutar att tillverka insulin får den drabbade för mycket socker i blodet och går förloppet för långt kan det leda till syraförgiftning, ett allvarligt tillstånd som utan behandling kan bli livshotande. Den här diabetestypen kan också orsaka blindhet och njursvikt.
Det enda botemedel som finns tillgängligt mot sjukdomen i dag är transplantation av bukspottkörteln eller insulinproducerande cellkluster från bukspottkörteln. Men transplantationer görs inte ofta eftersom det är ont om organ, och immunförsvarshämmande mediciner som ges i samband med transplantation kan också utgöra en stor risk. Därför är behandling det allmänt rådande.
Det vanliga sättet att behandla diabetes är genom att kontrollera blodsockervärdet och ta syntetiskt insulin.
I 30 års tid har Doug Melton, biolog vid Harvard-universitetet, dock jobbat med en ny metod. Nu har den börjat testas på patienter med svår typ 1-diabetes.
Diabetessjuka Brian Shelton blev i somras först ut att testa den nya behandlingen, som går ut på att implantera modifierade stamceller för att hjälpa kroppen att på egen hand producera insulin och kontrollera blodsockernivåerna, berättar New York Times.
För Brian Sheltons del verkar försöket vara lyckat så här långt. Hans blodsocker ska efter behandlingen nu liggga på en normal nivå. Men det är för tidigt att säga om resultatet är permanent. Försöken fortsätter och studien där totalt 17 personer med svår typ 1-diabetes ingår, ska pågå i sammanlagt fem år.
Peter Butler, diabetesexpert vid amerikanska UCLA, kallar resultatet så här långt ”anmärkningsvärt”.
– Att kunna vända tillbaka diabetes genom att ge deltagarna de celler de saknar är att jämföra med miraklet när insulin först blev tillgängligt för 100 år sedan, säger han till New York Times.
Peter Butler har inte någon koppling till den aktuella studien.
Om den nya behandlingen i ett senare skede blir godkänd kommer den att bli dyr. Den kommer också att kräva att patienter kontinuerligt tar läkemedel som förhindra att kroppen stöter bort de nya cellerna. Det kan utgöra ett hinder för en bredare tillämpning.
Det står inte klart om man skulle kunna ge behandlingen utan den här typen av läkemedel. Därför är försöken att betrakta som ett möjligt första steg mot implantering av stamceller för behandling av typ 1-diabetes och inget som kommer att få bredare tillämpning i närtid.
Två nya studier på diabetesområdet
Men fler nyheter har presenterats på diabetesområdet. Den 2 december publicerades två expertgranskade studier där forskare har testat att implantera modifierade stamceller i patienter med typ 1-diabetes. Totalt 26 patienter har ingått i försöken, som har syftat till att undersöka säkerheten och effektiviteten av implanteringen.
Även om insulin har utsöndrats tack vare implanteringen har det inte gått att visa på någon klinisk effekt av behandlingen. Men försöken utgör de första rapporterade bevisen på ”måltidsreglerad insulinutsöndring av differentierade stamceller i mänskliga patienter”, enligt en pressrelease. Och detta väcker hopp om att personer med typ 1-diabetes en dag ska ha en obegränsad tillgång till insulinproducerande celler.
Den första studien pekar mot att implantering faktiskt ger fungerande insulinutsöndrande celler. Ett år efter behandling ska patienternas behov av insulin minskat med 20 procent, och de hade i högre grad bättre glukosvärden än tidigare.
Patienterna ska inte ha drabbats av några allvarliga biverkningar av just den här behandlingen, däremot drabbades två av patienterna av svåra biverkningar kopplade till dämpningen av immunsvaret.
I studien fanns ingen kontrollgrupp och försöken var inte blinda, vilket gör det svårt att dra för långt dragna slutsatser. Resultaten mellan enskilda patienter i studien varierade också mycket.
Studien “Implanted pluripotent stem cell-derived pancreatic endoderm cells secrete glucose-responsive C-peptide in patients with type 1 diabetes” har publicerats i Cell Stem Cell.
Den andra studien visar att funktionella och insulinutsöndrade celler har ökat hos försökspersonerna efter implantering.
En ny studie som har gjorts av forskare i Taiwan visar att typ 1-diabetiker som har en nära familjemedlem med typ 2-diabetes tycks ha ökad risk att utveckla komplikationer. En allt mer angelägen uppgift för forskarna är att skilja på de olika diabetessjukdomarna för att rätt individ ska få bästa förutsättningar för rätt behandling. Inte minst på LUDC är precisionsmedicin ett prioriterat område. Men trots att det är olika sjukdomar har de också beröringspunkter.
En sådan omfattande kartläggning har en grupp forskargrupp vid Chang Gung Memorial Hospital i Taiwan har publicerat en omfattande kartläggning av komplikationer vid typ 1-diabetes och typ 2-diabetes hos deltagare i Taiwan. Studien visar att komplikationer är vanligare bland typ 1-diabetiker om de har förstagradssläktingar, som biologiska föräldrar, syskon och barn, med typ 2-diabetes.
Orsakerna bakom typ 2-diabetes är inte helt klarlagda, men det finns en koppling till ålder, etnicitet och ärftlighet. Övervikt och typ 2-diabetes hänger samman, även om det finns normalviktiga som insjuknar så är det inte det vanliga.
Vid typ 1-diabetes angriper kroppens eget immunförsvar cellerna i bukspottskörteln och förstör dem så att de inte längre kan tillverka insulin. Orsakerna bakom processen är inte helt kända, men troligtvis påverkar både gener och faktorer i miljön.
En betydande del av befolkningen i Sverige, ungefär 20 procent har riskgener för typ 1-diabetes men bara en liten del av dem, cirka sju av hundra, insjuknar någon gång under livet. Således krävs även något annat än genetisk risk för att insjukna.
För ett barn som har ett syskon med typ 1-diabetes är risken ungefär åtta gånger större jämfört med barn i allmänhet. Risken är också större om en eller bägge föräldrarna har sjukdomen. Men, de flesta som insjuknar, nästan nio av tio, har varken föräldrar eller syskon som har typ 1-diabetes.
Vanliga komplikationer
De taiwanesiska forskarna har i dataregister jämfört risken för att utveckla komplikationer hos typ 1-diabetiker med och utan nära familjemedlemmar med typ 2-diabetes. Drygt 10 000 deltagare med typ 1-diabetiker under 22 år, samtliga hade insjuknat före 20 års-ålder. Forskarna fokuserade på risken att drabbas av de vanligaste några av de vanligaste komplikationerna vid diabetes, som hjärt- kärlsjukdomar, stroke, högt blodtryck, njurskador, blodfettsrubbningar och nervskador och ögonsjukdomen retinopati.
”Att ha typ 1-diabetes och en historia med typ 2-diabetes i familjen ökade den individuella risken att få dessa komplikationer”, sammanfattar författarna resultaten som de har publicerat i den vetenskapliga tidskriften JAMA.
Ökad risk för vissa sjukdomar
Forskarnas riskanalyser visar bland annat att patienter med typ 1-diabetes som hade en nära släkting med typ 2-diabetes hade betydligt ökad risk att få diabetisk njursjukdom, ögonsjukdomen retinopati och nervskador jämfört med typ 1-diabetiker utan typ 2-diabetes i familjen.
Studien har flera begränsningar. Forskarna pekar bland annat på behovet av att genomföra större studier med fler typ 1-diabetiker. De har inte heller haft tillgång till data om hur deltagarna hade legat i blodsocker under perioden. Forskningen visar samtidigt på behovet av att ta fram mer kunskap kring risken för komplikationer hos typ 1-diabetiker som har familjemedlemmar med typ 2-diabetes.
Information om studien
Studiens titel: Evaluation of Disease Complications Among Adults With Type 1 Diabetes and a Family History of Type 2 Diabetes in Taiwan
Många hoppas på att nässprayen med glukagon för att häva svåra insulinkänningar vid diabetes ska godkännas inom läkemedelsförmånen. Men beslut dröjer än.
I september 2020 lanserade läkemedelsföretaget Lilly glukagon som nässpray, eller egentligen näspulver, i Sverige. Produkten Baqsimi hade då godkänts av Läkemedelsverket ett knappt år tidigare. Sedan dess har många väntat på att Tandvårds- och läkemedelförmånsverket, TLV, ska finna att nyttan överstiger kostnaden, så att läkemedlet ska omfattas av högkostnadsskyddet.
Hormonet glukagon stimulerar levern att frisätta glukos till blodet som gör att personen med diabetes återfår medvetandet efter en djup hypoglykemi.
Utan subvention kostar en enda dos cirka 1 400 kronor. Det är så mycket att de allra flesta med diabetes föredrar att ha en glukagonspruta i kylen eller med sig på resan, om det skulle behövas vid en så pass svår hypoglykemi att personen inte kan äta något för att höja blodsockret. Det är betydligt billigare med sprutan men att blanda glukagonlösningen och ge sprutan intramuskulärt, kan upplevas som skrämmande för den vän eller anhörig som finns med och ska göra det.
Ingela Bredenberg är specialistsjuksköterska i diabetes vid Karolinska universitetssjukhuset och ser också fram emot ett godkännande.
– Vi har förordat nässprayen, den är behändig att ge, och man kan inte göra fel. Det är många patienter som velat ha den men har valt bort den för att den är för dyr, säger hon.
Enligt Lillys presstjänst drog företaget tillbaka den första ansökningen som lämnades in till TLV i december 2020 för att komplettera med information. En ny ansökan lämnades in i december 2021. TLV har sedan 180 dagar på sig för ett beslut såvida inte företaget ”stoppar klockan”, förklarar TLV som bekräftar att en andra ansökning lämnats in.
Näspulvret ges enligt produktresumén i en dos om 3 mg i ena näsborren, samma dos för alla från fyra års ålder. Genomsnittlig tid till lyckad behandlingseffekt är 16 minuter jämfört med 12 minuter för glukagonspruta. Sockret börjar stiga redan efter fem minuter. Nässprayen uppges vara lika effektivt som glukagonspruta.
För att studera hur infektion med sars-cov-2 påverkar olika vävnader i kroppen har forskare i USA utvecklat en metod baserad på så kallade organoider vilket är kluster av celler som kan fungera som organmodeller i labbmiljö.
Genom att screena olika sådana cellkluster såg forskarna att pankreasorganoider, närmare bestämt betaceller, kunde infekteras av sars-cov-2. Fyndet bekräftades även i pankreasvävnad från donatorer som avlidit med covid-19.
Virusinfekterade betaceller visade sig också producera betydligt mindre insulin än normalt, men mer av exempelvis hormonet glukagon och enzymet trypsin.
– Vi ser att de infekterade betacellerna ändrar sin funktion. Insulinproduktionen minskar det skulle kunna bidra till att öka risken för ny diabetes efter covid-19, som det har kommit fallrapporter om, sa Shuibing Chen, forskare vid Weill Cornell Medicine i New York, när hon berättade om resultaten under en presskonferens.
Det är ännu inte klarlagt om förändringen, som kallas transdifferentiering, består eller återgår när personen tillfrisknar från covid-19.
Programpunktens andra presentation gav en närmare titt på mekanismerna för hur sars-cov-2 angriper de insulinproducerade cellerna i bukspottkörteln via receptorproteinet ACE2, angiotensin converting enzyme 2, på cellytan.
Genom att studera uttrycksmönstret av ACE2 i vävnadsprover i donerade bukspottkörtlar från patienter utan diabetes, har italienska forskare sett att proteinet uttrycks speciellt i betaceller. Ytterligare kunskap kom genom studier av en betacellinje.
– Nivåerna av virusreceptorn ACE2 ökade när cellerna utsattes för inflammatorisk stress. Det bekräftar kopplingen mellan inflammation och ACE2 i bukspottkörtelns betaceller, sa Frenceso Dotta, läkare och forskare vid University of Siena, under presskonferensen.
Forskarna kunde också utröna vilken mekanism som var involverad i uppregleringen av ACE2 under inflammation.
Arbetet presenterades under den oroande titeln ”Sars-cov-2 i mänskliga cellöar: en blivande diabetesepidemi?” På frågan om det finns belägg för att personer som infekteras med sars-cov-2 utvecklar mer autoimmunitet mot betaceller, svarade Francesco Dotta:
– Det finns några sådana fall rapporterade, men förhoppningsvis kan studierna av patienter med långtidscovid ge oss tydligare svar. Vi har under de här åren sett att covid-19 både kan påverka betacellsfunktionen genom direkt infektion och bidra till glykemisk störning genom exempelvis insulinresistens.
Arbetet presenterades under sessionen Modelling SARS-CoV-2 infection using human organoids den 29 september.
Övervikt och fetma är inte bara ett problem exklusivt för patienter med diabetes typ 2 utan växer bland de med typ 1. Det var slutsatserna när en översiktsstudie presenterades under den digitala EASD på torsdagen.
Övervikt bland individer med diabetes typ 1 är ett växande problem som behöver bemötas. Det är slutsatserna i en översiktsstudie som publiceras i Lancet Diabetes & Endocrinology och samtidigt presenteras på EASD.
– Utmaningen för patienter som lever med typ 1-diabetes är att uppnå både blodsockerkontroll och viktkontroll parallellt. Det är en svår uppgift eftersom den ökade insulinbehandlingen som sjukdomsutvecklingen ofta kräver, antas vara den faktor som driver den mesta av viktökningen, sa Bart van der Schueren, professor vid universitetssjukhuset i Leuven, Belgien vid en digital presskonferens under EASD.
Han är försteförfattare till översiktsartikeln som behandlar ämnet. Enligt artikeln har övervikt och fetma traditionellt setts som ett problem vid diabetes typ 2. Men enligt artikeln ses nu en global trend att problemet växer även för patienter med typ 1. De har redovisat siffror från bland annat USA där 22 procent av barn och unga mellan 3 och 19 år med diabetes typ 1 var överviktiga jämfört med 16 procent bland de utan diagnosen.
Översiktsartikeln presenterar olika teorier om varför insulinbehandling troligen är en av bovarna bakom viktökning. Det handlar bland annat om att injicerat insulin inte passerar levern vilket kan leda till höga koncentrationer av insulin i perifer vävnad, vilket i sin tur kan leda till ökad fettinlagring.
En annan är patienternas egen oro för att drabbas av hypoglykemi, lågt blodsocker. Det kan leda till att de äter mer än nödvändigt. Artikeln tar bland annat upp siffror från det svenska nationella diabetesregistret, NDR, som visar att risken att drabbas av allvarliga hjärt-kärlhändelser och hjärt-kärlrelaterad död ökade med ökad BMI hos patienter med diabetes typ 1.
– Ett av de viktigaste verktygen för att undvika övervikt bland individer med typ 1-diabetes har visat sig vara utbildning kring nutrition som kan leda till mer skräddarsydda insulindoser. Men resurser för att erbjuda sådan utbildning saknas många gånger, sa Bart van der Schueren
I artikeln tar författarna också upp olika läkemedelsbehandlingar som kan underlätta viktkontroll. Exempel på dessa är GLP 1-analoger och SGLT2-hämmare som traditionellt används vid diabetes typ 2 och som har visat sig kunna ha god effekt även vd typ 1. Även fetmakirurgi nämns som ett alternativ.
Framför allt, skriver författarna, krävs mer forskning för att bättre kunna förutsäga vilka som riskerar att drabbas av övervikt och fetma och förstå vilka metoder som kan förhindra och avhjälpa det.
Ska vi lyckas minska överdödligheten bland personer med diabetes behöver nya mål sättas för diabetesvården, anser Thomas Magnusson och Emma Henriksson.
Alltför många med diabetes lever fortfarande med en förhöjd risk för att drabbas av allvarlig hjärt-kärlsjukdom, visar en ny granskning från Diabetesorganisationen i Sverige och Storstockholms diabetesförening. Det behövs högre ambitioner och större beslutsamhet hos vårdens beslutsfattare för att lyfta svensk diabetesvård.
Diabetes är en av våra stora folksjukdomar. Att den är så vanlig och att det finns stor kunskap om behandling och medicinering gör det lätt att glömma att det är en svår och allvarlig sjukdom. Ungefär en halv miljon svenskar lever i dag med diabetes. Trots att vi i dag har både stor kunskap och medicinska resurser finns fortfarande en stor överdödlighet i hjärt-kärlsjukdom bland personer med diabetes. Jämfört med jämnåriga i hela befolkningen var den 2018 hela 40 procent, visar vår granskning Diabetesrapporten 2021. Så behöver det inte vara. En väl behandlad diabetes skapar ingen eller mycket liten överdödlighet.
Många med diabetes lever med förhöjd risk för att drabbas av komplikationer som exempelvis hjärtinfarkt eller stroke. Diabetes är en komplicerad sjukdom och den behöver också behandlas så. Det är inte bara blodsockret som behöver kontrolleras utan även en mängd andra riskfaktorer.
Vår granskning av svensk diabetesvård har fokuserat på fyra riskfaktorer som är centrala för behandling vid diabetes, det vill säga blodsocker, blodtryck, kolesterol samt albuminuri som ökar risken för njurskador. Kartläggningen visar tydligt att de som lever med diabetes inte når önskvärda nivåer framför allt när det gäller blodsocker, blodtryck och blodfetter. I vissa delar har det skett en förbättring de senaste åren men det är långt kvar till målet. En alltför stor grupp lever fortfarande med hög risk för att drabbas av allvarliga komplikationer som kan leda till för tidig död.
De regionala skillnaderna är dessutom stora. Trots framsteg är det fortfarande alldeles för få som når de behandlingsmål som satts upp för personer med diabetes. Goda exempel finns runtom i landet för enskilda delar av diabetesvården men ingen region når ända fram. De som är riktigt bra på ett mål är ibland bland de sämre på ett annat. För att minska överdödligheten måste målen nås i alla delar över hela landet.
En fullt fungerande diabetesvård behöver ha förmåga att möta alla som lever med diabetes utifrån deras egna förutsättningar. Vården behöver också ligga i den absoluta framkanten när det gäller nya metoder, ny teknik och nya behandlingar för att kunna arbeta individbaserat. Ska vi lyckas minska överdödligheten bland personer med diabetes behöver nya mål sättas för diabetesvården.
De mål vill vi se är:
• Att det ska finnas diabeteskompetens tillgänglig på varje vårdinstans för ett aktivt och strukturerat omhändertagande
• Att avancerad diabetessjukvård ska vara ett riktmärke och att kvalitetsparametrar såsom till exempel HbA1c följs, och individanpassad måluppfyllelse premieras, med tydliga strukturella åtgärder om de inte uppnås
• Att verka för att tidigt upptäcka diabetes typ 2 eller prediabetes
• Att kunskap om forskning, nya behandlingar och andra innovativa metoder sprids och kommer till användning i hela Sverige
Högre ambitioner måste handla om att ständigt förbättra arbetet med att få värdena för de centrala riskfaktorerna på acceptabla nivåer. Vår granskning visar att vi inte alls är där. Eftersom vi har kunskap och förutsättningar att minimera riskerna vid diabetes är det inte försvarbart att fortsätta på dagens inslagna väg. Politisk handlingskraft krävs för att kunskapen ska omsättas i praktik och överdödligheten minskas.
Thomas Magnusson, ordförande i Diabetesorganisationen i Sverige
Emma Henriksson, ordförande i Storstockholms diabetesförening.
När vården utformas enbart utifrån ett medicinskt perspektiv förbises psykologiska faktorer, skriver Maria Nermark, ordförande för Region Skånes Psykologförening.
Om man skulle ställa frågan till vilken medborgare som helst på en busshållplats eller i en livsmedelsbutik: ”Tror du att en kronisk somatisk sjukdom påverkar hur man mår psykiskt?” så skulle säkert en sådan vanlig medborgare direkt förstå vad man menade och svara ja. Den skulle också förstå att för en del av dessa personer har sjukdomen en så allvarlig påverkan att man behöver professionell psykologisk hjälp.
Att kroniska sjukdomar som reumatism eller diabetes, för att nämna ett par, ger en förhöjd risk för suicid är sedan länge känt. Men vanligare är annan långtgående påverkan på livet som social fobi, ångest eller depression i olika grader.
Förutom det lidande detta innebär, så innebär det ofta även ett sämre egenomhändertagande som i sin tur påverkar sjukdomen negativt. Studier om livskvalitet inom diabetesgruppen till exempel är skrämmande läsning. Särskilt utsatta är unga människor i den här gruppen.
Vi håller med Björn Ehlin, ordförande för Svenska diabetesförbundet, om att frågan bör ställas till alla. Men ”någon att samtala med” beskriver inte en psykologisk bedömning och behandling, lika lite som ”någon som klappar om dig” beskriver en medicinsk insats. Patienter med dessa bekymmer bör ha rätt till en kvalificerad psykologisk bedömning och därefter åtgärd efter behov.
Vi tror att detta negligerande av psykologi inom vården är ett resultat av att psykologer inte bjuds in i de översta beslutande leden. När vården utformas enbart utifrån ett medicinskt perspektiv förbises psykologiska faktorer. Liksom medicinska faktorer påverkar psykisk hälsa, påverkar vårt psyke vår kroppsliga hälsa. Det finns kostnader att spara, men framför allt lidande att minska, inom de stora grupperna av patienter med så kallade folksjukdomar genom att använda psykologers kunskaper.
Maria Nermark, ordförande, Region Skånes Psykologförening.
Diabetesförbundet vill att det ska finnas diabetesteam där psykologer, kuratorer eller motsvarande kompetenser ingår, skriver ordförande Björn Ehlin.
Att leva med diabetes är ett ständigt pågående arbete med omfattande och avancerad egenvård. Det går aldrig att ta ledigt. Ofta går individen själv med sina bekymmer och sin oro för hur sjukdomen ska påverka livet både på kort och på lång sikt. Detta är även ett av skälen till att psykisk ohälsa fick stor uppmärksamhet i det nya internationella konsensusdokument för behandling av diabetes typ 1 som presenterades i början av oktober 2021.
En analys Diabetesförbundet gjort visar tyvärr att behovet av psykosocialt stöd i dag i mycket stor utsträckning går under radarn i den svenska diabetesvården. Det gäller överlag, och inte minst för personer med diabetes typ 2.
I oktober genomfördes en enkätundersökning bland nästan 3 500 av diabetesförbundets medlemmar som lever med antingen typ 1- eller typ 2-diabetes (vilket motsvarar en svarsfrekvens på 43,6 procent). Hela 45 procent av personerna med typ 2-diabetes svarade att vårdgivarna inte alls uppmärksammar det behov av stöd som kan uppstå i livet med diabetes. Detta är 17 procentenheter mer än bland personer med typ 1-diabetes.
Andelen personer med typ 2-diabetes som uppger att de i nuläget har behov av psykosocialt stöd är lite mindre än i gruppen med typ 1-diabetes – 15 procent respektive 24 procent.
Av dem som uppger att de har ett behov av stöd är det emellertid 73 procent med typ 2-diabetes som uppger att de inte har fått den hjälp de behöver av vården, jämfört med 53 procent bland personer med typ 1-diabetes.
Resultaten indikerar därmed att behovet för psykosocialt stöd tenderar att vara störst bland personer med typ 1-diabetes, medan andelen personer med typ 2-diabetes som önskar hjälp är lite mindre samtidigt som denna grupp sett till antalet är mycket större.
Personer med typ 2-diabetes får sina behov tillgodosedda i väsentligt mindre utsträckning jämfört med dem som har typ 1-diabetes. En förklaring kan vara brist på resurser i primärvården där den förstnämnda gruppen främst behandlas.
Oavsett vilken typ av diabetes vi pratar om, är detta allvarliga siffror. Avsaknaden av psykosocialt stöd kan i värsta fall även påverka den fysiska hälsan. Personer med diabetes som inte mår bra har svårare att klara av sin egenvård, och det kan få stora konsekvenser, till och med livshotande.
Detta är förstås smärtsamt och ohållbart för den enskilda individen som drabbas av både psykisk och fysisk ohälsa. Samtidigt riskerar det även att medföra ökade kostnader för samhället, bland annat i form av utgifter för behandling av flera komplikationer till följd av en misskött diabetessjukdom.
Diabetesförbundet vill att det ska finnas diabetesteam bestående av de professioner och kompetenser som personer med diabetes är i behov av, inklusive psykologer, kuratorer eller motsvarande kompetenser. Detta bör vara en självklarhet, oberoende av vilken typ av diabetes du lever med samt om du får vård i primärvården eller på en specialistmottagning.
Frågorna ”hur mår du, behöver du någon att prata med?” behöver vara lika vanliga som frågor om blodsocker och levnadsvanor när personer med diabetes träffar sin vårdgivare.
Ser vården bara halva människan med diabetes, så går det inte att behandla hela patienten.
Från och med 1 januari 2022 trädde nya regler i kraft för dig som har diabetes typ 1 och som har eller vill skaffa körkort för lastbil, buss eller taxiförarlegitimation. Den största förändringen gäller den tidigare begränsningen av vilken diabetestyp som är tillåten.
Typ av diabetes är inte längre avgörande.
Tidigare kunde personer med insulinbehandlad typ 2-diabetes ha körkort för lastbil, buss eller taxiförarlegitimation. Från den 1 januari blev det möjligt även vid andra typer av diabetes, under vissa förutsättningar. Det är en av de förändringar som genomförs i Transportstyrelsens föreskrifter om medicinska krav för innehav av körkort.
Med de nya reglerna kommer det inte längre att göras någon skillnad på vilken typ av diabetes du har. De utgår i stället ifrån vilken behandling du har och risken för hypoglykemi.
Större eget ansvar De nya reglerna innebär att det ställs högre krav på dig om din diabetes behandlas med till exempel insulin. Du måste bland annat
• ha kontroll på den risk för hypoglykemi som din behandling kan medföra
• ha kontroll på dina blodsockervärden och göra regelbundna blodsockerkontroller minst två gånger om dagen och i samband med körning
• ha förmåga att känna varningstecken för hypoglykemi och veta hur du ska hantera din diabetes om du får sådana varningstecken.
Om du har diabetes och vill arbeta som lastbils-, buss- eller taxiförare behöver du veta vilka krav som ställs för de körkorten. Du behöver också vara medveten om att körkortet kan komma att återkallas om din sjukdom förändras på ett sådant sätt att du inte längre uppfyller kraven.
Vid allvarlig hypoglykemi Om du får en allvarlig hypoglykemi får du inte köra lastbil, buss eller taxi under minst tolv månader. Ditt körkort kommer att återkallas och det måste gå minst tolv månader innan det är möjligt för dig att få ett nytt körkort.
Regler om synintyg Hittills har Transportstyrelsen begärt av personer med diabetes att de ska skicka in synintyg tillsammans med varje läkarintyg om diabetes. Det kravet tas nu bort från föreskrifternas kapitel om diabetes. Om och hur ofta du behöver lämna synintyg prövas istället utifrån reglerna om synfunktionerna.
Körkort för moped, bil eller motorcykel Kravet på att lämna in synintyg tillsammans med varje läkarintyg om diabetes tas även bort för körkort för moped, bil eller motorcykel. I övrigt ser reglerna för de här fordonen i stort sett ut som tidigare. De är dock tydliggjorda och mer förklarande i de nya föreskrifterna.
Sjukdomen kan förändras med tiden – viktigt att känna varningstecken Tänk på att en diabetessjukdom förändras med tiden och ju längre du har behandlats för den. Det kan uppstå olika komplikationer till följd av diabetessjukdomen som kan påverka om du uppfyller kraven för körkort eller inte.
Förmågan att känna varningstecken för hypoglykemi kan försämras med tiden. Om den förmågan saknas är det inte möjligt att ha körkort – det gäller för alla körkortsbehörigheter.
Insulin spelar en avgörande roll för kroppens energiomsättning och blodsockernivåer men det finns faktorer som negativt påverkar insulinets funktion. En av dem är övervikt, en annan är brist på fysisk aktivitet. Det leder till att kroppens känslighet för insulin minskar vilket ökar risken för typ 2 diabetes och hjärt- kärlsjukdom. Nu visar en finsk undersökning att en så pass skonsam åtgärd som att stå upp i stället för att sitta förbättrar insulinkänsligheten och minskar risken för kroniska sjukdomar.
Tänk att vi återkommer till kosten och att man ska röra på sig hela tiden. Som jag har skrivit om det om och om igen, nu har ännu en undersökning kommit fram till det, intressant läsning om vad de kommit fram till i Finland.
Insulin fungerar som en nyckel som låser upp kroppens celler så att den energi som finns i blodet kan komma in. Vid insulinresistens är låsen för tröga och insulinet får svårare att tränga in. Konsekvensen blir att energin stannar kvar i blodet och sockernivåerna stiger.
Diabetes typ 2 ökar sedan flera decennier kraftigt i hela världen, forskarna talar om en diabetesepidemi. Idag har nästan var tionde person diabetes, 463 miljoner människor. 2030 kommer det att vara 578 miljoner och om 25 år 700 miljoner. Detta enligt Internationella Diabetesfederationens prognos från 2019, deras tidigare förutsägelser har ofta har varit i underkant. En vanlig förklaring till denna skenande utveckling av folksjukdomen typ 2 diabetes förklaras med bland annat ett alltmer fysiskt inaktivt liv, med alltmer stillasittande.
Vad händer när vi står upp
Men vad händer om vi ställer oss upp, undrade de finska forskarna och genomförde undersökningen ”Standing is associated with insulin sensitivity in adults with metabolic syndrome”. Studien är publicerad i tidskiften Journal of Science and Medicine in Sport. ”Lite är känt om vilken påverkan det har på insulinresistensen om stillasittandet bryts av att man ställer sig upp,” skriver forskarna som är verksamma på universitetet i Turku, Finland.
De kunde observera att stående förbättrar kroppens känslighet för insulin oberoende av annan daglig fysisk aktivitet eller hur vältränad/otränad man är eller om man är överviktig. ”Detta har inte tidigare visats och våra resultat stödjer uppmaningen att ersätta stillasittande med att stå upp,” säger Taru Garthwaite, från universitetet i Turku till Medical News Today.
I studien deltog 64 ”stillasittande” män och kvinnor i åldrarna 40 till 65 år med symtom på ett möjligt framtida insjuknande i typ 2 diabetes, ett så kallat metabolt syndrom en kombination av exempelvis övervikt, förhöjt blodtryck och blodfettsrubbningar. Forskarna registrerade vad som hände när deltagarna satt ned respektive stod upp, bland annat mättes känsligheten för insulin och fasteblodsockret under fyra veckor. Såväl insulinkänsligheten som blodsockret förbättrades när deltagarna stod upp i knappt två timmar jämfört med att sitta ned i tio timmar under dagen.
Källa: Av Tord Ajanki – publicerad 11 oktober 2021 på diabetesportalen.lu.se
Nu tar jag julledigt och ska njuta av god mat, träning och skön vila. 35 inlägg hann det bli detta år 2021. Vi ses nästa år!
Tänk på att julmaten är mycket fetare och saltare än mat i största allmänhet. Kolhydraterna i maten går ut långsammare i blodet. Det betyder att för dig som tar insulin kan du behöva ta en mindre dos först och ytterligare en dos när snabbinsulinet går ur kroppen. Tänk på att röra på er så varför inte ta en promenad efter julmaten.
I år är det hundra år sedan insulinets upptäckt 1921. Insulinbehandling kunde snart ges med livräddande effekt till patienter med diabetes. Frederick Banting och John Macleod fick Nobelpriset i fysiologi eller medicin för fyndet, men flera andra forskare var nära upptäckten.
Länge tvistade forskarna om vad diabetessjukdomen berodde på. Handlade det om en obalans i kroppsvätskorna? Uppstod sjukdomen i njurarna, i magsäcken och tarmarna eller någon annanstans?
Fullständigt tydligt svar på frågan kom inte innan de båda tyska forskarna Oskar Minkowski och Joseph von Mering av en slump under 1800-talets sista år gjorde sin upptäckt att den antidiabetiska substansen fanns i bukspottkörteln. Tack vare det visste Frederick Banting och Charles Best ett par decennier senare var de skulle leta för att framställa insulin ur bukspottkörtlar från slaktdjur och med det förändra diabeteshistoriens gång. Egentligen var varken Minkowski eller von Mering speciellt intresserade av diabetes. Fokus för deras forskning var bukspottskörtelns funktion vid matsmältningen, det vill säga att utsöndra bukspott.
För att undersöka om bukspottkörteln är ett livsnödvändigt organ opererade de bort den på hundar. Försöksdjuren överlevde men forskarna upptäckte då att hundarna fick stora mängder urin. Det kunde vara ett tecken på diabetes. Det kunde vara ett viktigt fynd. När de testade urinen innehöll den stora mängder socker. 1899 kunde de rapportera att när bukspottskörteln opererades bort insjuknade hundarna i diabetes. Vidare forskning visade att om de enbart lät en liten del av körteln sitta kvar i kroppen insjuknade hundarna inte i diabetes.
Konkurrens om upptäckten
Efter Minkowskis och von Merings upptäckt blev bukspottkörteln och dess anti-diabetiska substans ett stort forskningsområde. Under 1900-talets första decennier gjordes flera hundra försök att upptäcka och utvinna den anti-diabetiska substansen. Försök som 1921 gav framgång när Banting och Best i Toronto, Kanada, upptäckte den antidiabetiska substansen som de döpte till insulin. Frederick Banting och John Macleod tilldelades Nobelpriset i fysiologi eller medicin för upptäckten. Macleod förestod det laboratorium där Frederick Banting och Charles Best lyckades identifiera och framställa insulin.
Många andra forskare innan dess var snubblande nära. Kanske så nära att det borde vara de som ärades med ett Nobelpris för upptäckten. Prisutdelningen 1923 blev också omtvistad vilket de flesta Nobelpris i medicin blir. Flera forskare klagade hos Nobelkommittén och hävdade att de var före forskarna i Toronto.
Krampanfall av överdosering
En av dem var tysken Georg Zuelzer, som redan 1910 publicerade sina försök på både diabetiska försöksdjur och diabetespatienter med ett extrakt från slaktdjur vilket han kallade för Acomatol. Zuelzer fick dock avbryta experimenten när flera av både djuren och patienterna drabbades av kramper. Slutsatsen var att extraktet var giftigt. Senare forskning antyder att det kanske i stället var så att det var för effektivt, att kramperna orsakades av djupa blodsockerfall. Zuelzer kunde inte mäta halten av socker i blodet vilket Banting och Best kunde göra tio år senare.
En annan forskare som var mycket nära upptäckten var rumänen Nicolas Paulesco. Samtidigt som Banting och Best arbetade i Toronto publicerade Paulesco en rad vetenskapliga artiklar om Pancréine, det extrakt han hade framställt och vad det verkar framgångsrikt hade behandlat diabetiska försöksdjur med. Paulescos försök resulterade också i kramper. I dag kan det kanske precis som med Zuelzers extrakt förklaras med överdosering och följden alltför låga blodsockerhalter hos djuren.
Det blev inte Acomatol eller Pancréine som gick ur striden som vinnare. Det blev insulin när Banting och Best i Toronto, Kanada, för hundra år sedan lyckades framställa extraktet som fick namnet insulin. Diabetes var inte längre en obotlig och dödlig sjukdom.
Fotnot: Banting delade med Best det halva Nobelpris som han fick 1923.
Källa: Av Tord Ajanki – publicerad 4 november 2021 på diabetesportalen.lu.se
Detta är en otroligt viktig fråga som måste ses över och förbättras. Här nedan kan ni läsa det fina jobb Diabetesförbundet gör.
Delegationen för ökad tillgänglighet i hälso- och sjukvården ska verka för ökad tillgänglighet i hälso- och sjukvården. Detta med särskilt fokus på kortare väntetider. Uppdraget ska vara klart maj år 2022. Diabetesförbundet sitter med i delegationens referensgrupp, och kommer även framöver delta i möten som syftar till att få in ett patientperspektiv i utredningen.
För närvarande har utredningen särskilt fokus på vårdgarantin. Om denna konstaterades det bland annat i det delbetänkande som presenterades före sommaren: Vårdgarantin uppfylls inte och det finns stora skillnader mellan och inom regionerna. Vårdgarantin är en försäkran om att patienten inom viss tid ska få del av olika delar av vårdkedjan. Här ska delegationen i sitt slutbetänkande överväga för- och nackdelar med att utöka vårdgarantin och lämna förslag på hur den kan utformas i framtiden.
För Diabetesförbundet är det flera delar som är viktiga att delegationen beaktar i det vidare arbetet. Hur säkerställs det exempelvis att en framtida vårdgaranti inte skapar undanträngningseffekter för personer med en kronisk sjukdom som diabetes och hur kan vårdgarantin utformas på ett sätt så även uppföljnings- och återkommande besök i sjukvården omfattas? Det är även viktigt att inte vårdgarantin bidrar till ett för enögt tänk i vården, så att andra viktiga aspekter runt tillgänglighet hamnar i skymundan. För personer med diabetes handlar det om en förbättrad tillgänglighet både i primär- och specialistvård som främjar samordning, kontinuitet, en fast vårdkontakt och ett ”helhetstänk” runt den enskilda individen.
Ja jag förstår inget av detta och jag vill ha svar på denna fråga.
I juni 2020 fick regeringen uppdraget av riksdagen: att öppna möjligheten för dem med synfältsfel som förlorar körkortet att testa sin körförmåga i simulator och att skyndsamt utreda ett nytt system för körprov på väg. I ett år låg frågan på regeringens skrivbord. Vi frågar infrastrukturminister Tomas Eneroth (S):
Vad har tagit sån tid?
– Jag tycker inte att det har tagit tid. Redan före riksdagsbesluten förberedde vi för att kunna ge ett uppdrag. Samtidigt har det varit viktigt att se till att det blir tydliga formuleringar för Statens väg- och transportforskningsinstituts, VTI:s, ansvar i detta. Myndigheterna har en skyldighet att samverka så att inte enskilda personer kommer i kläm. Nu har regeringen satt ner foten och säger att nu får ni lösa detta och ni har ett år på er.
Nu har ni gett ett uppdrag, hur ser det ut?
– VTI ska i samråd med Transportstyrelsen och Trafikverket analysera testmetoder, tester i körsimulator och praktiska körprov på väg eller bana, men också se vilka praktiska möjligheter vi har att genomföra detta. Det handlar både om att utveckla och att validera tester av körförmågan vid synfältsbortfall. Även om jag kan förstå den generella synpunkten att vi alltid ska sätta säkerheten främst och vara väldigt noggranna i alla tester är det oerhört viktigt att man känner att man får testas på ett adekvat sätt, som på riktigt bedömer vilken körförmåga man har.
När finns ett test på plats?
– I september 2022 skulle jag bedöma att man är tillbaka. Om det krävs lagändringar finns det möjlighet att lägga en proposition under hösten 2022. Det är viktigt att ha ett högt tempo här, därför hoppas jag att det ska finnas en förändring senast 2023.
Från kommande nr av Allt om Diabetes Text: Ulrika Lundberg Foto: Camilla Lindqvist
Diabetesförbundet har under många år jobbat med att få till stånd förändringar av körkortsreglerna. Anna Stigsdotter Jansson, Diabetesförbundets vice ordförande, satt med i gruppen som jobbade fram förslag på förändrade föreskrifter för medicinska krav för innehav av körkort. Föreskrifter som Transportstyrelsen beslutade om i slutet av september och som publicerade i mitten av oktober år 2021. Dessa börjar gälla 1 januari år 2022.
Det har läkaren Anders Rosengren tittat närmare på. Resultatet är en helt ny syn på hälsa – som fungerar lika bra som medicin!
Diabetikerns bästa vän är träning!
Så många gånger jag har tjatat om det och jag kommer fortsätta att tjata om det.
För så är det, träning behöver inte vara att springa 5km, men att försöka röra på sig 30 min varje dag eller iallafall fyra ggr i veckan räcker gott och väl.
Det Anders skriver om i sin bok är just det jag tjatat om på denna blogg sedan jag startade med den för två år sedan.
Det jag skulle vilja är att hjälpa er diabetiker som behöver hjälp med detta, allt från träning, recept, planering och komma med lösningar.
Förhoppningsvis kommer detta att bli verklighet snart.
Vi översvämmas av goda råd om hur vi ska äta, sova och röra på oss. De flesta vet att vi borde äta mer grönt och sitta mindre i tv-soffan. Ändå gör vi inte det.
Det fick läkaren och forskaren Anders Rosengren att fundera på varför. Vad skulle få hans patienter att leva hälsosammare? Resultatet blev boken Hela livet och metoden Livsstilsverktyget, ett digitalt hälsoverktyg som vill inspirera till nya vanor.
– Problemet är inte att det saknas hälsoråd, tvärtom bombarderas vi av dem. Problemet är att man inte får in dem i sin vardag på ett naturligt sätt, säger Anders Rosengren.
Med andra ord: Vi vet mycket väl vad vi ska göra men vi vet inte hur eller varför. För att få in kunskapen i sin vardag och hitta sina personliga lösningar behöver vi reflektera över frågor som: Vad är hälsa för mig? Vad är väsentligt i livet? Vad kan jag göra för att träningen inte ska kännas som en börda? Kanske handlar hälsa inte om hur många procent fett eller kolhydrater jag äter utan om hur jag hanterar stress?
Lösningen är att sätta hälsan i ett större perspektiv och reflektera mera. Det kan låta flummigt men det är det inte. Anders Rosengren har tillsammans med sina kollegor vetenskapligt bevisat att ju mer vi öppnar oss för de stora livsfrågorna, desto friskare blir vi.
– När vi utvärderade Livsstilsverktyget såg vi att de som använde verktyget sänkte sitt blodsocker och blodtryck, de gick ner i vikt och fick mer muskelmassa. Dessutom höll effekten i sig över tid.
I sin bok beskriver Anders Rosengren sitt tankesätt närmare. Han är professor i molekylär medicin och kommer alltså från en strikt vetenskaplig bakgrund. Som läkare har han dock sett att vetenskap och mediciner inte räcker hela vägen. Det behövs något mer.
Det finns många sjukdomar där enbart mediciner inte hjälper. Det vi har sett i vår studie är att de behöver kombineras med de stora livsfrågorna för att människor ska må bra, säger han.
De nya rönen kan leda till en helt ny syn på hälsa där människor blir stimulerade, inte ordinerade, att ändra sina vanor. Genom metoden lär man känna sig själv, sina prioriteringar och hittar på så sätt motivationen att leva hälsosammare.
Här är ett litet urval av livsfrågor ur boken Hela livet och Livsstilsverktyget. Du kan reflektera över hur du själv tänker kring frågorna. Skriv gärna ner dina svar i en hälsodagbok. Se frågorna som frön som får gro i dig.
Viktiga punkter från Anders Rosengrens bok ”Hela livet” och Livsstilsverktyget
1 Vad innebär hälsa för mig?
Är det att uppleva många år med familj och vänner, att orka fjällvandra, att känna harmoni eller att undvika smärta? Att vara konkret gör det lättare att ”ta ner hälsan på jorden” och jämföra den mot dina andra vardagsprioriteringar.
2 Vad är första steget för att komma igång med en förändring redan idag?
När vi tvekar mellan att ta trappan och att åka hiss så färgas valen av hur de ramas in. Det kan vara lättare att välja det hälsosamma alternativet om vi ser det som en möjlighet till att bli piggare i vardagen, jämfört med om vi ser det som en uppoffring av bekvämlighet.
3 Hur får jag vanorna att hålla på sikt?
Anledningen till att vi så ofta väljer att låta kortsiktiga vinster styra vårt beteende är att vårt inre belöningssystem premierar det som får oss att må bra eller undvika obehag i stunden. Försök i stället att påminna dig om de långsiktiga vinsterna med nya vanor. Skriv gärna ner vilka dina långsiktiga vinster med de nya vanorna är.
4 Vad har jag svårt att acceptera?
Det finns många skäl till att acceptans är viktigt för hälsan. Hälsa handlar inte om att livet är perfekt. Hälsa handlar snarare om hur vi hanterar de upp- och nedgångar som livet för med sig. Det är här acceptansen kommer in. Acceptans handlar inte om att bli passiv eller uppgiven. Det handlar i stället om att försöka se verkligheten i klarhet, utan att förvränga eller skuldbelägga sig själv och på det sättet hitta nya vägar framåt.
Ett sätt att öva upp sin acceptans är att testa om vi säger ja-men eller ja-och. Om vi säger ja-men har vi inte riktigt accepterat situationen: Ja, jag har accepterat att jag måste röra mig för att må bättre, men det har ju varit uselt väder. Acceptansen blir äkta först när ja följs av ett och. Ja, jag vet att jag behöver röra mig och försöker hitta sätt att träna inomhus när det är dåligt väder.
5 Hur kan jag hantera stress?
Ett av de bästa sätten att hantera stress är att skifta fokus från mål till värden. Medan målen hägrar i en framtid kan våra värden liknas vid en kompass som ger viss riktning i vardagen. Ett sätt att klargöra sina värden är att fundera över frågor som: Vad kännetecknar situationer då jag känner mig tillfreds? Hur vill jag vara i mina relationer? Vilka egenskaper vill jag odla? Vi kanske inte uppnår alla mål eller vinner alla strider, men kan ändå finna tillfredsställelse i de värden som är väsentliga för oss.
Den 14 november uppmärksammas Världsdiabetesdagen runt om i världen. Världsdiabetesdagen är en FN-dag som sätter fokus på alla de miljoner människor som lever med, eller riskerar att insjukna i, diabetes.
Världsdiabetesdagens bakgrund
Världsdiabetesdagen, eller World Diabetes Day, startades efter ett initiativ av International Diabetes Federation (IDF) och WHO 1991 för att uppmärksamma att diabetes ökar stort i världen. Från och med 2007 är också FN med i arbetet att bekämpa ökningen av sjukdomen.
Den 20 december 2006 antog FN en resolution där diabetes lyftes som ett hot mot den globala hälsan. Unikt – eftersom det är den första icke smittsamma sjukdomen som får den statusen. Genom resolutionen pekar FN på allvaret i den pandemiska utbredningen av sjukdomen i världen och manar nationerna att agera för att öka kunskapen om och bromsa utvecklingen av diabetes.
Att dagen uppmärksammas den 14 november beror på att Frederick Banting är född 14 november, det var han som tillsammans med Charles Best upptäckte insulinet.
Internationella Diabetesfederationen och logotypen – den blå ringen
Årligen uppmärksammar Internationella Diabetesfederationen Världsdiabetesdagen på olika sätt.
Den blå ringen som syns högst upp på sidan är sedan 2007 den officiella logotypen för Världsdiabetesdagen. Bakgrunden till logotypens utseende är att en cirkel i många kulturer betyder liv och hälsa. Den blå färgen reflekterar himlen som sammanför oss alla samt är FN flaggans färg. Logotypen togs fram för den världsomfattande IDF-kampanjen ”unite for diabetes” där diabetes lyftes fram som ett stort hälsoproblem i världen och ett önskemål om att diabetes behövde uppmärksammas i en FN resolution.
Användande av den blå ringen logotypen
Det är IDF som äger rättigheterna för den blå cirkeln. Som medlemmar i IDF har Svenska Diabetesförbundet rätt att använda logotypen i vårt material kring Världsdiabetesdagen. Förfrågningar kring användning av logotypen av andra organisationer eller kring specifika aktiviteter hänvisas till IDF.
Blåbelysta byggnader
En återkommande och världsomfattande tilldragelse är att en mängd byggnader belyses i blått på Världsdiabetesdagen. Förhoppningsvis medför det här att allmänheten uppmärksammar att det är något speciellt med den 14 november.
Diabeteskampen
I samband med Världsdiabetesdagen vill vi uppmärksamma den kamp alla med diabetes ställs inför. Diabetes syns inte utanpå men konsekvenserna av diabetes är emellertid påtagliga. Komplikationerna till följd av diabetes kan vara allvarliga och i allra värsta fall få dödlig utgång. Hjälp till att synliggöra en av vår tids stora folksjukdoma och stötta diabeteskampen genom att ge en gåva till vår forskningsfond.
För den som har diabetes är varje dag en kamp. Sjukdomen finns alltid där och den tar aldrig semester. För många drabbade och deras anhöriga är varje dag en kamp för att kunna leva ett så vanligt liv som möjligt. Därför är varje bidrag i diabeteskampen viktigt. Stötta diabeteskampen genom att swisha din gåva till 123 900 9010.
Ungefär en fjärdedel av personer med diabetes utvecklar smärtsamma fotsår, som är långsamma att läka på grund av lågt syre i såret från nedsatta blodkärl och ökad inflammation. Dessa sår kan bli kroniska, vilket leder till dålig livskvalitet och potentiell amputation.
Jianjun Guan, professor i maskinteknik och materialvetenskap vid McKelvey School of Engineering vid Washington University i St. Louis, har utvecklat en hydrogel som levererar syre till ett sår, vilket minskar inflammation, hjälper till att renovera vävnad och påskyndar läkning. Resultat av arbetet, som fanns i en musmodell, publiceras den 28 augusti i Science Advances. Ya Guan, doktorand och Hong Niu, postdoktor i forskningen, båda i Guans laboratorium, är första författare.
”Syret har två roller: en, för att förbättra hudcellens överlevnad under det låga syreförhållandet hos diabetessåret; och två, syre kan stimulera hudcellerna att producera tillväxtfaktorer som är nödvändiga för sårreparation,” sade Guan.
Vävnader i kroppen kräver syre för att överleva och behöver ännu mer när vävnad skadas. Även om det finns flera befintliga behandlingar för kroniska sår hos personer med diabetes, är den vanligaste behandlingen dussintals sessioner i en hyperbar syrekammare, men dess effektivitet är inkonsekvent och inkluderar risken för syreförgiftning.
Guans hydrogel levererar syre till såret med hjälp av mikrosfärer som gradvis frigör syre för att interagera med cellerna genom ett enzym på deras yta som omvandlar det som finns inuti mikrosfären till syre. Syret levereras till såret under ungefär en tvåveckorsperiod, och inflammation och svullnad minskar, vilket föranleder läkning.
Hos mössen hade sår som behandlats med hydrogel innehållande de syrefrisättande mikrosfärerna en större förslutningshastighet än sår som endast behandlats med gelén eller de utan behandling. Vid dag 16 hade såren som behandlats med hydrogel reducerats till 10,7%. De som behandlades med gelén reducerades till 30,4%, och de utan behandling hade reducerats till 52,2%.
Dessutom hade de sår som behandlades med hydrogel innehållande de syrefrisättande mikrosfärerna den tjockaste epidermis på dag 8, men de tunnaste vid dag 16, vilket indikerar att såret läkte och inflammation minskades.
Under de senaste 14 åren har Guan utvecklat denna typ av gel, som har nästan 70 olika funktioner och kemiska strukturer.
”Gelen är en vätska innan vi lägger den i hudvävnaden, så det är lätt att blanda i mikrosfärerna”, sa han. ”När vi väl har lagt blandningen av gelén och mikrosfärerna i såret blir det ett fast ämne eftersom det är temperaturkänsligt-vid lägre temperaturer är det en vätska och vid kroppstemperatur är det ett fast ämne.”
En risk att leverera syre till sår är att leverera för mycket, vilket skapar reaktiva syrearter (ROS), som kan skada eller döda celler vid förhöjda nivåer. Guans hydrogel kan söka efter ROS -innehåll och förstöra det, vilket eliminerar alla risker.
Därefter planerar Guans team att använda hydrogel i en stor djurmodell med förväntan på framtida kliniska prövningar på människor.
”Detta representerar ett nytt terapeutiskt tillvägagångssätt för att påskynda läkning av kroniska diabetiska sår utan droger”, säger Guan. ”Det har också potential att behandla andra sjukdomar där syre är lågt, såsom perifer artärsjukdom och kranskärlssjukdom.”
Guan Y, Niu H, Liu Z, Dang Y, Shen J, Zayed M, Ma L, Guan J. Hållbar syresättning accelererar diabetisk sårläkning genom att främja epitelisering och angiogenes och minska inflammation. Science Advances, 27 augusti, 2021 doi: 10.1126/sciadv.abj0153
Finansiering för denna forskning gavs av National Institutes of Health (R01 HL138175, R01HL138353, R01EB022018, R01AG056919, R01AR077616, R01AR075860, R21AR077226) och National Science Foundation (1922857).
Berättelsekälla:
Material från Washington University i St. Louis. Original skrivet av Beth Miller. Obs! Innehållet kan redigeras för stil och längd.
Journalreferens:
1. Ya Guan, Hong Niu, Zhongting Liu, Yu Dang, Jie Shen, Mohamed Zayed, Liang Ma, Jianjun Guan. Hållbar syresättning påskyndar diabetisk sårläkning genom att främja epitelisering och angiogenes och minska inflammation. Science Advances, 2021; 7 (35): eabj0153 DOI: 10.1126/sciadv.abj0153
Äntligen ÄNTLIGEN!!!!! Som jag har väntat på detta, som det är nu och fram tills det nya gäller är helt åt helvete rent ut sagt, och det har skrivits brev och klagomål till Transportstyrelsen under många år och få utan gehör, men nu så har de äntligen fattat ett beslut som gör det mycket lättare för oss med Typ 1 Diabetes.
Jag har frågat på endokrinmottagningen och på ögonmottagningen här i Gävle där jag går om vad de tycker reglerna som är och har varit och läkarna tycker att det har varit helt fel och vill se en ändring, och nu NU äntligen kommer det att ske.
Från den 1 januari 2022 träder dom nya regler i kraft för dig som har diabetes och som har eller vill skaffa körkort för lastbil, buss eller taxiförarlegitimation. Den största förändringen gäller den tidigare begränsningen av vilken diabetestyp som är tillåten.
Med de nya reglerna kommer det inte längre att göras någon skillnad på vilken typ av diabetes du har. De utgår i stället ifrån vilken behandling du har och risken för hypoglykemi.
De nya reglerna innebär att det ställs högre krav på dig om din diabetes behandlas med till exempel insulin. Du måste bland annat
ha kontroll på den risk för hypoglykemi som din behandling kan medföra
ha kontroll på dina blodsockervärden och göra regelbundna blodsockerkontroller minst två gånger om dagen och i samband med körning
ha förmåga att känna varningstecken för hypoglykemi och veta hur du ska hantera din diabetes om du får sådana varningstecken.
Om du har diabetes och vill arbeta som lastbils-, buss- eller taxiförare behöver du veta vilka krav som ställs för de körkorten. Du behöver också vara medveten om att körkortet kan komma att återkallas om din sjukdom förändras på ett sådant sätt att du inte längre uppfyller kraven.
Vid allvarlig hypoglykemi
Om du får en allvarlig hypoglykemi får du inte köra lastbil, buss eller taxi under minst tolv månader. Ditt körkort kommer att återkallas och det måste gå minst tolv månader innan det är möjligt för dig att få ett nytt körkort.
Regler om synintyg
Hittills har Transportstyrelsen begärt av personer med diabetes att de ska skicka in synintyg tillsammans med varje läkarintyg om diabetes. Det kravet tas nu bort från föreskrifternas kapitlet om diabetes. Om och hur ofta du behöver lämna synintyg prövas istället utifrån reglerna om synfunktionerna.
Körkort för moped, bil eller motorcykel
Kravet på att lämna in synintyg tillsammans med varje läkarintyg om diabetes tas även bort för körkort för moped, bil eller motorcykel. I övrigt ser reglerna för de här fordonen i stort sett ut som tidigare. De är dock tydliggjorda och mer förklarande i de nya föreskrifterna.
Sjukdomen kan förändras med tiden – viktigt att känna varningstecken
Tänk på att en diabetessjukdom förändras med tiden och ju längre du har behandlats för den. Det kan uppstå olika komplikationer till följd av diabetessjukdomen som kan påverka om du uppfyller kraven för körkort eller inte.
Förmågan att känna varningstecken för hypoglykemi kan försämras med tiden. Om den förmågan saknas är det inte möjligt att ha körkort – det gäller för alla körkortsbehörigheter.
Vid diabetes typ 2 har hypotesen varit att insulinresistens kommer före ökade insulinnivåer. Men en ny studie pekar på att det kan vara tvärtom. Insulinproduktionen tycks triggas redan vid normalt blodsocker – på grund av fria fettsyror i blodet.
Forskare vid Göteborgs universitet presenterar resultat som kan komma att förändra grundsynen på hur diabetes typ 2 uppstår. Försök visar hur insulinproduktionen kan triggas redan vid normalt blodsocker, hos diabetesfria personer med övervikt, vilket inte rimmar med rådande bild.
Det pågår omfattande forskning i hela världen för att klarlägga exakt vad som händer i kroppen när diabetes typ 2 utvecklas och varför fetma är en så stor riskfaktor för sjukdomen. I närmare femtio år har diabetesforskare diskuterat sin variant av hönan eller ägget: vad kommer egentligen först – insulinresistens eller förhöjda insulinnivåer?
Den tongivande hypotesen har länge varit att bukspottskörteln ökar sin produktion av insulin för att cellerna redan blivit insulinresistenta och blodsockret stiger, men resultat publicerade i tidskriften EBioMedicine stärker nu den andra idén, att det är insulinet som ökar först.
Fria fettsyror spelar in
Studien pekar på att det är höga nivåer av fria fettsyror i blodet efter nattens fasta som på morgonen triggar ökad insulinproduktion. Fria fettsyror har länge ingått i den stora forskningsekvationen kring diabetes typ 2, men de föreslås nu också ha en annan roll i sjukdomsutvecklingen.
För studien har forskarna jämfört ämnesomsättningen i fettvävnaden hos 27 noga utvalda forskningspersoner (nio normalviktiga, nio med fetma och normalt blodsocker, samt nio med både fetma och utvecklad diabetes typ 2). Under flera dagar genomgick forskningspersonerna omfattande undersökningar, där de fick ge prover tagna under olika förutsättningar. Forskarna analyserade ämnesomsättning och genuttryck i underhudsfettet samt nivåer av blodsocker, insulin och fria fettsyror i blodet.
Personerna med fetma, men utan diabetes, visade sig ha samma, normala blodsockernivåer som normalviktiga friska personer.
Förhöja nivåer av fettsyror och insulin
– Intressant nog hade diabetesfria personer med fetma förhöjda nivåer i blodet av både fria fettsyror och av insulin, och nivåerna var likartade eller högre jämfört med de nivåer vi kunde mäta i blodet från dem som hade både fetma och typ 2 diabetes, säger Emanuel Fryk, ST-läkare i allmänmedicin och doktorand vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, som är en av studiens förstaförfattare.
I samarbete med forskare vid Uppsala universitet sågs samma mönster i en befolkningsstudie med blodprover tagna från 500 personer efter en natts fasta.
Fyndet behöver bekräftas
– Att vi även där såg ett samband mellan fria fettsyror och insulin talar för att fettsyrorna är kopplade till insulinfrisättning och bidrar till ökad insulinproduktion på fastande mage, när blodsockret inte ökat, säger Emanuel Fryk, som dock poängterar fyndet behöver bekräftas med mer forskning.
Fria fettsyror finns naturligt i blodomloppet, och är tillsammans med glycerol en produkt av kroppens fettomsättning. Frisättningen av glycerol visade sig vara i stort sett det samma per kilo kroppsfett, oavsett om man är normalviktig, har fetma eller dessutom har diabetes typ 2.
Livsstilen avgörande
– Vår hypotes är att de fria fettsyrorna i blodet ökar för att fettvävnaden inte längre klarar att lagra överskottsenergin, och vi tror att det i så fall skulle kunna vara ett tidigt tecken på begynnande diabetes typ 2. Om våra fynd bekräftas med andra forskningsmetoder kan det finnas en möjlighet att några specifika fettsyror skulle kunna utvecklas till biomarkörer, men det är en lång väg kvar dit, säger Emanuel Fryk.
Diabetes är en av de stora folksjukdomarna, med uppskattningsvis en halv miljon drabbade i Sverige. Det finns dessutom ett stort mörkertal, eftersom många med diabetes typ 2 ännu inte vet att de är sjuka. Den som har diabetes har ökad risk för en rad andra sjukdomar, bland annat hjärtinfarkt och stroke.
– Det är många faktorer som bidrar till utvecklingen av diabetes typ 2, men det är vår livsstil som har absolut störst betydelse. Vår studie ger ytterligare ett argument för att det viktigaste man kan göra för att bromsa diabetesutvecklingen är att gå in med livsstilsförändringar tidigt, gärna innan sockret börjar stiga, säger Emanuel Fryk.
Beat Diabetes-kampen för livet blir årets satsning som ersätter tidigare Diabetesgalan. Den 14 november på världsdiabetesdagen kommer programmet ’Beat Diabetes – kampen för livet’ som är en skandinavisk landskamp mellan Sverige, Norge och Danmark att sändas. @Peter Jihde, @Rikke Gøransson, och @Iman Meskini programleder programmet tillsammans.
De skandinaviska grannländerna representeras av tre kända svenskar, danskar och norskar som utmanar varandra i olika grenar för att samla in pengar till diabetesforskningen och öka kunskap och kännedom om Diabetes Typ 1 och Typ 2.
Programmet kommer utöver musikalisk underhållning att fortsatt innehålla personliga berättelser från hela Skandinavien som beskriver hur det är att leva med och nära sjukdomen.
Syftet med programmet är att på ett hoppfullt vis berätta att man kan leva ett härligt och aktivt liv, trots sin sjukdom.
Forskare ska undersöka om probiotika från sex veckors ålder kan förhindra utveckling av typ 1-diabetes hos barn. – Hypotesen är att probiotika ska främja en hälsosam tarmflora och att detta ska ha en positiv effekt på immunsystemet innan de första tecknen på typ 1-diabetes uppstår, säger Markus Lundgren vid Lunds universitet.
Barn som haft autoantikroppar innan de insjuknat i typ 1-diabetes har också haft en obalans i tarmfloran, visar tidigare forskning. I en ny studie ska forskare vid Lunds universitet och Region Skåne inom ramen för ett europeiskt forskarnätverk undersöka om probiotika från tidig födsel kan förhindra utvecklingen av typ 1-diabetes hos barn med ökad genetisk risk.
– Hypotesen är att probiotika ska främja en hälsosam tarmflora och att detta ska ha en positiv effekt på immunsystemet innan de första tecknen på autoimmunitet uppstår, säger Markus Lundgren överläkare på Centralsjukhuset Kristianstad och forskare vid Lunds universitet som leder den svenska delen av Sint1a-studien.
Tecken på typ 1-diabetes syns i blodet
Autoimmunitet innebär att kroppens immunsystem, vars uppgift är att skydda oss mot främmade bakterier och virus genom att upptäcka och förstöra dem, istället vänder sig mot kroppens egna vävnader. Autoantikroppar är markörer som bildas som en reaktion på detta.
Diabetesautoantikroppar (öcellsautoantikroppar) förekommer i blodet i ett förstadium till typ 1-diabetes och är ett tecken på att immunsystemet börjat förstöra kroppens egna insulinproducerande celler.
Hälsosam tarmflora stärker immunförsvaret
Barnen i Sint1a är bara sex veckor när de går med i studien. Hälften lottas att få ett tillskott av probiotika Bifidobacterium Infantis (B. infantis EVC001) att blanda ut i maten och hälften får placebo (en verkningslös substans).
– Tidigare studier har visat att en hälsosam tarmflora minskar graden av inflammation och att det hjälper immunsystemet att skilja på farliga och ofarliga inkräktare, säger Markus Lundgren.
Studien som heter Sint1a (Supplementation with B. Infantis for Mitigation of Type 1 Diabetes Autoimmunity) startar i slutet på augusti och är en del av GPPAD, ett nätverk av forskare i Tyskland, Belgien, Storbritannien, Polen och Sverige som erbjuder screening av nyfödda.
Gener ökar risken för typ 1-diabetes
Barn som visar sig ha specifika riskgener har en ökad risk att insjukna i typ 1-diabetes och kan medverka i kliniska studier med målet att fördröja eller förhindra sjukdomen (se faktaruta om GPPAD). Hittills har 245 000 nyfödda screenats runtom i Europa. I Sverige utförs screeningen i Skåne.
Sint1a är en systerstudie till Point-studien där forskarna inom GPPAD undersöker om insulinpulver som ges via munnen kan träna immunsystemet att känna igen insulin så att attacken mot de egna insulincellerna undviks.
– Eventuellt skulle vi i framtiden kunna kombinera dessa båda strategier för att optimera de förebyggande insatserna, säger Markus Lundgren.
Kan probiotika förebygga en autoimmun reaktion?
Syftet med Sint1a är att undersöka om probiotika (B Infantis EVC001) kan främja en hälsosam tarmflora och på så sätt stärka immunsystemet så att det förhindrar utvecklingen av diabetsautoantikroppar. Barn som i screening visat sig ha specifika riskgener kan delta. Studien är en del av GPPAD, ett nätverk av forskare i Tyskland, Storbritannien, Polen, Belgien och Sverige och finansieras av en amerikansk stiftelse; Leona M and Harry B Helmsley Charitalbe Trust.
Fyra av tio barn med nydebuterad diabetes typ 1 fick inte regelmässig akutbehandling på sjukhus samma dag som familjerna sökte hjälp i primärvården visar forskning från Göteborgs universitet.
Fördröjd akutbehandling med insulin och vård på sjukhus kan få allvarliga konsekvenser för barn som drabbas av diabetes typ 1. I svåra fall kan det leda till livshotande tillstånd för de som drabbas.
Patienter med diabetes typ 1, oavsett ålder, drabbas förr eller senare av syraförgiftning, diabetisk ketoacidos om insulin inte ges. Med tilltagande syraförgiftning ökar symtomen av exempelvis illamående, kräkningar, och orkeslöshet. Tillståndet kan i förlängningen leda till medvetslöshet och i värsta fall död.
Så gjordes studien:
Studien omfattar 237 individer upp till 18 års ålder med nydebuterad diabetes typ 1. De vårdades alla på sjukhus i Sverige någon gång under 2015-2017 med syraförgiftning, ett tillstånd som kan uppstå om patienten inte får insulin i tid.
Uppgifterna i studien kommer från frågeformulär ifyllda av antingen föräldrar eller andra vårdnadshavare, ihop med barnen om de var över 15 år, eller av vårdpersonal på sjukhus. Detta kompletterades med registerdata från Nationella Diabetesregistret, Swediabkids.
Bättre kunskap om symtomen behövs
I de fall där sjukhusinläggningen föregicks av kontakt med primärvården, och där turerna kunnat kartläggas, visade det sig att 43 procent (48 av 112 fall) inte hade fått behandling på sjukhus samma dag, som riktlinjer föreskriver.
Försenade eller uteblivna akutbehandlingar på sjukhus förekom även i fall där föräldrar eller vårdnadshavare redan före första vårdkontakten fattat misstanke om just diabetes typ 1. Dessa misstankar fanns i 39 procent av de studerade fallen (92 av 237).
Forskarna bakom den aktuella studien drar slutsatsen att förbättrad kunskap om symtom vid nydebuterad diabetes typ 1, och vikten av snabb handläggning, behövs både bland befolkningen i stort och i primärvården.
Insulinbehandlingen måste starta i tid
Studiens försteförfattare är Johan Wersäll, doktorand vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet och läkare inom anestesi och intensivvård vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset.
– Syraförgiftning är en potentiellt livshotande komplikation till diabetes som helt kan undvikas om insulinbehandling startar i tid, och därför är omedelbar handläggning på sjukhus vid misstanke om diabetes av yttersta vikt, konstaterar han.
Symtom att vara uppmärksam på är exempelvis sängvätning hos ett barn som tidigare varit torrt, att barnet är törstigt och behöver dricka ovanligt mycket, trötthet, illamående, kräkningar, buksmärtor, ansträngd andning och viktnedgång.
– Barn som uppvisar symtom som kan relateras till nydebuterad diabetes bör regelmässigt kontrolleras avseende blodsockret inom primärvården. I de fall blodsockret är förhöjt bör dessa barn omedelbart inremitteras till närmaste akutmottagning på en barnklinik, avslutar Johan Wersäll.
Immunterapi kan ha effekt på diabetes typ 1 hos personer med en särskild gentyp. Injektioner med protein kan hjälpa dem att behålla viss insulinproduktion.
Vid typ 1-diabetes attackerar immunförsvaret de celler som producerar insulin. När de insulinbildande cellerna försvunnit kan kroppen inte längre reglera blodsockernivåerna och den som fått typ 1-diabetes måste tillföra insulin under resten av livet.
En av de stora frågorna inom typ 1-diabetesforskningen är om, och i så fall hur, immunförsvarets attack kan bromsas eller kanske till och med stoppas helt. En möjlig strategi går ut på att påverka immunförsvaret genom att injicera protein som immuncellerna reagerar på, som ett slags vaccination.
Vaccineras med protein
Ett av de proteiner som immunförsvaret ofta bildar antikroppar mot vid typ 1-diabetes är GAD65 (glutamic acid decarboxylase). Professor Johnny Ludvigsson vid Linköpings universitet har under många år studerat möjligheterna att vaccinera personer med nydebuterad typ 1-diabetes med proteinet GAD. Förhoppningen är att immunförsvaret ska bli mer tolerant mot kroppens eget GAD och sluta skada de insulinproducerande cellerna, så att kroppen kan fortsätta bilda en del insulin.
– Det har visats i stora studier att även väldigt liten egen insulinproduktion tycks betyda mycket för patienternas hälsa. Personer med diabetes som har en viss insulinproduktion får inte lika lätt för lågt blodsocker, eller hypoglykemi. Risken är också mindre att utveckla det livshotande tillståndet ketoacidos, som kan uppstå vid insulinbrist, säger Johnny Ludvigsson.
Gener spelar roll
Tidigare studier av immunterapi vid diabetes har tytt på att genetiska faktorer kan ha betydelse för behandlingseffekten. I den aktuella studien tittade forskarna därför på olika varianter av gener som kallas HLA. HLA-gener kodar för proteiner som sitter på ytan av särskilda celler. De fungerar som hållare för proteinbitar som visas upp för förbipasserande immunceller. Om proteinbiten som presenteras är från exempelvis en bakterie ska immunförsvaret bilda antikroppar mot det främmande proteinet.
Men ibland reagerar immunförsvaret även mot kroppsegna ämnen, och vissa HLA-typer är förknippade med en ökad risk för typ 1-diabetes. HLA-typen HLA-DR3-DQ2 visar upp GAD65-proteinet för immunceller och patienter med denna genvariant har ofta antikroppar mot GAD65 i ett tidigt skede av sjukdomsutvecklingen. Ungefär hälften av deltagarna i den aktuella studien hade genvarianten HLA-DR3-DQ2.
Positiv effekt på vissa patienter
När forskarna tittade på hela patientgruppen syntes ingen skillnad mellan behandling och placebo på bevarad insulinproduktion. Däremot syntes en positiv effekt av GAD-alum i den undergrupp av patienter som hade HLA-typ DR3-DQ2.
– Patienterna i den undergrupp som har HLA-typ DR3-DQ2 förlorar inte insulinproduktionen lika snabbt. Vi ser däremot ingen nämnvärd effekt hos de patienter som inte har denna HLA-typ, säger Johnny Ludvigsson.
I studien noterades inga biverkningar som var relaterade till behandlingen med GAD-alum.
– Behandling med GAD-alum verkar vara ett lovande, enkelt och säkert sätt att bevara insulinsekretion hos knappt halva gruppen av patienter med typ-1 diabetes, det vill säga de som har rätt HLA-typ. Därför ser vi fram emot att göra större studier och vi hoppas att det ska kunna leda till ett läkemedel som kan ändra förloppet av typ 1-diabetes, säger Johnny Ludvigsson.
ESC 2021. Patienter med kronisk njursjukdom och samtidig typ 2-diabetes kan minska risken för hjärtsviktsrelaterade sjukhusinläggningar med hjälp av läkemedelskandidaten finerenon.
Det visar en ny studie som publiceras i tidskriften New England Journal of Medicine.
Resultatet välkomnas av Olof Heimbürger, som är överläkare på Karolinska universitetssjukhuset och vetenskaplig sekreterare i Svensk njurmedicinsk förening.
– Nya behandlingar med kardiovaskulär skyddseffekt är verkligen inte vanliga för patienter med kronisk njursjukdom. Men nu har SGLT2-hämmarna och även detta läkemedel kommit. Effekten i studien är intressant inte minst för att många av de här patienterna också har samtidig hjärtsvikt, säger han.
Finerenon är en så kallad mineralkortikoidreceptorantagonist, MRA, en typ av läkemedel som är milt vätskedrivande och som klass anses ha njur- och hjärtskyddande effekter. Problemet är att hittills tillgängliga MRA höjer nivån av kalium, vilket kan vara extra farligt vid njursvikt. Finerenon är dock framtaget för att ha mindre effekt på kaliumnivån.
I den nya studien ingick drygt 7 400 patienter med kronisk njursjukdom och samtidigt typ 2-diabetes. Det senare är en vanlig orsak till njursvikt. Sammantaget sågs en gynnsam effekt på det primära effektmåttet, som omfattade hjärt-kärlrelaterad död, icke-dödlig hjärtinfarkt och stroke samt sjukhusinläggningar på grund av hjärtsvikt.
Antalet deltagare som drabbats av sådana händelser hade minskat från 14,2 procent i placebogruppen till 12,4 procent i finerenongruppen efter i median 3,4 år. Det motsvarar en relativ skillnad på 12 procent.
Effekten drevs främst av sjukhusinläggningarna på grund av hjärtsvikt som minskade från 4,4 till 3,2 procent.
– Sammantaget är effekten något mindre än vad man sett med SGLT2-hämmarna. Men om det i synnerhet visar sig att finerenon har additiva effekter till SGLT2-hämning kan det vara ett bra alternativ, säger Olof Heimbürger.
Det fanns ingen skillnad i förekomsten av misstänkta biverkningar mellan grupperna i studien. Lite fler deltagare i finerenongruppen avbröt dock behandlingen på grund av förhöjt kalium.
Studien presenterades den 28 augusti under en så kallad hotlinesession på den digitala kongressen för det Europeiska kardiologisällskapet ESC.
En tidigare publicerad studie på patienter med mer uttalad njursvikt har visat att finerenon kunde bromsa försämringen i njurfunktion.
Läkemedlet har än så länge inte marknadstillstånd inom EU. Ett eventuellt godkännande måste efterföljas av hälsoekonomiskt klartecken från TLV innan läkemedlet kan börja användas i rutin.
Vid akutlarm agerar vi snabbt, min kollega kör – jag får ta passagerarsätet. Jag är specialistutbildad ambulanssjuksköterska och har typ 1-diabetes. Jag räddar liv i mitt jobb, men enligt Transportstyrelsen kan jag inte ta C1-körkort, vilket krävs för jag ska få köra våra ambulanser.
Transportstyrelsen påstår att risken att jag ska få hypoglykemi när jag kör är för stor. Något som aldrig har hänt, eftersom jag alltid kontrollerar mitt blodsocker innan jag sätter mig i en bil. Jag har aldrig varit medvetslös. Jag jobbar som ambulanssjuksköterska. Det finns inte utrymme för att få hypoglykemi på jobbet.
JAG HAR HAFT diabetes i 20 år. Jag har varit sjuksköterska i 15 år och specialistutbildad ambulanssjuksköterska i 11 år. På anställningsintervjun till mitt drömjobb på ambulansen berättade jag att jag hade diabetes typ 1, sensor och insulinpump. Min chef sa ”det är inget hinder att du har diabetes”. Vi pratade redan då om att jag skulle ta C1-körkort, som arbetsgivaren skulle betala. Min ansökan om C1-körkort skickades in till Transportstyrelsen i augusti 2019. Avslaget kom 26 september. Anledningen var min diabetes typ 1. Då ansökte jag om medicinsk dispens. Jag ringde också upp myndigheten och handläggaren på andra sidan luren trodde inte att det skulle bli något problem, eftersom jag jobbar med det jag gör och har en extremt god kontroll över mitt blodsocker. Jag blev förvånad när jag fick avslag igen. En av anledningarna var att de säger att jag har ett stressigt jobb och sedan påstår att stress öka risken för hypoglykemi. Detta är ett direkt faktafel. Det är faktiskt tvärtom, enligt all forskning. Så jag överklagade igen, till förvaltningsrätten, som mer eller mindre gick på Transportstyrelsens linje och gav mig avslag. I skrivande stund har jag överklagat igen. Denna gång till kammarrätten. Jag har inte alltid varit öppen med att jag har diabetes. Jag har upplevt att folk dömer mig. Tittar på min mat och ifrågasätter om jag verkligen ska äta det där. Men i dag, 2020, har inte bara tekniken totalt förändrat diabetesvården, även folks uppfattning om diabetes har förändrats. Men inte Transportstyrelsens. De är kvar någon gång på 1990-talet.
JAG KAN ALLTSÅ rädda liv. Jag kan klä mig i skyddsutrustning och gå in till covidpatienter. Jag kan göra hjärt-lungräddning. Jag kan ansvara för läkemedel och administrationen av dessa, men jag får inte ta ett C1-körkort för att det finns en risk att jag får hypoglykemi, i alla fall enligt Transportstyrelsen.
Källa: Text: Sara Björklund Foto: Sarah LundbergPublicerat08 september 2020 på Diabetes.se
Alltså dessa körkortskrav för oss diabetiker är helt åt helvete, ursäkta mitt uttryck men det är lindrigt sagt. Senast jag gjorde detta test mådde jag otroligt dåligt psykiskt pga vidvinkeltestet. När man sitter där och stirrar in i denna maskin/låda och ska trycka på en knapp när det tänds små små små lampor lite här och var är ju helt åt ja nu höll jag på att svära igen. Jag tryckte och tryckte, såg prickar och prickar och tydligen såg jag prickar som inte fanns, jag fatta ingenting. Men jag klarade det. Och tiden som gick medans man väntade på det där beslutet var bland de jobbigaste jag varit med om. Jag hoppas verkligen att de beslutar om nya körkortsregler åt oss. Och att vi får chansen att ta lastbilskort mm mm.
Behovet av nya körkortsregler kring diabetes är stort. Det visar en granskning som Transportstyrelsen gjort av både de medicinska kraven för diabetes och syn.
De svenska reglerna är otydliga och i vissa delar strängare än EU:s krav, medan andra delar inte ens uppfyller EU:s minimikrav.
Tre tunga förslag på lättnader är att:
Personer med typ 1-diabetes ska kunna få högre körkortsbehörighet än B. I dag kan bara insulinbehandlade med typ 2-diabetes medges högre behörighet.
Kravet på synintyg tas bort om inte ögonsjukdom upptäckts.
Synfältskraven mildras.
Förslagen ska nu utredas vidare. Samtidigt har riksdagen uppmanat regeringen att återinföra körprov i simulator för den som redan mist sitt körkort på grund av synfältsdefekter och att utreda ett nytt system för körprov på väg.
Kräver skyndsam diagnostik och omedelbar behandling för att undvika potentiellt livshotande ketoacidos.
Även om insjuknandet i klassisk (autoimmun) typ 1-diabetes ofta är snabbt har patienterna inte sällan haft symtom i flera veckor och har inte alltid total insulinbrist vid debuten.
För ca 20 år sedan beskrevs en ny form av typ 1-diabetes, fulminant typ 1-diabetes, av japanska forskare.
Fulminant typ 1-diabetes karaktäriseras av ett abrupt insjuknande i uttalad hyperglykemi med mycket hög risk för snabb uppkomst av grav ketoacidos beroende på hyperakut förlust av de insulinproducerande betacellerna.
Denna typ av diabetes är vanligt förekommande i Sydostasien (inte minst Japan), men finns även beskriven hos personer med europeiskt ursprung.
Tillståndet kräver skyndsam och korrekt diagnostik och omedelbar behandling för att undvika potentiellt livshotande ketoacidos.
Behandling av tillståndet är avsevärt mer brådskande än vid vanlig typ 1-diabetes.
Fall av fulminant typ 1-diabetes debuterande under graviditet finns beskrivna.
Typ 1-diabetes svarar för 5–10 procent av all diabetes i västvärlden. Sjukdomen är av okända skäl särskilt prevalent i Norden och ökar alltjämt i incidens här.
Enligt rådande dogm anses typ 1-diabetes i flertalet fall bero på en T-cellsmedierad autoimmun process med förekomst av autoantikroppar, bland annat mot betacellsantigenet GAD-65, vilket leder till insulinbrist på grund av funktionell hämning och destruktion av de insulinproducerande betacellerna [1, 2].
Det ska dock noteras att inte all typ 1-diabetes anses vila på autoimmun bas. Såväl WHO som ADA (American Diabetes Association) konstaterar att ovanliga icke-autoimmuna former förekommer, och kallar dessa antingen diabetes typ 1b eller idiopatisk typ 1-diabetes [3, 4].
Inte minst genom framsteg inom molekylärgenetiken och analys av storskaliga data har vi under senare år kunnat bevittna en dissektion av typ 1-diabetes som avslöjat att detta är en betydligt mer komplex och heterogen sjukdom än vad den traditionellt har uppfattats som [5-7]. Även konceptet autoimmun T-cellsmedierad attack på de insulinproducerande betacellerna som sine qua non för klassisk typ 1-diabetes har satts ifråga [8].
Insjuknandet vid klassisk (autoimmun) typ 1-diabetes är inte sällan relativt snabbt med typiska katabola prodromalsymtom såsom polydipsi, polyuri, trötthet och viktnedgång, vilka vanligen pågått veckor till månader och slutligen för patienten till akutmottagningen. Detta föregås av en preklinisk fas som vanligtvis varar i flera år. De typiska avvikelserna vid typ 1-diabetes – hyperglykemi och ketos – tros uppkomma sent i detta förlopp, först efter att 80–90 procent av betacellerna har förstörts [1, 2].
För ca 20 år sedan beskrevs och karaktäriserades en ny form av typ 1-diabetes, fulminant typ 1-diabetes, av japanska forskare [9]. Etiologi och patogenes vid fulminant typ 1-diabetes är väsensskilda från klassisk typ 1-diabetes med ett abrupt insjuknande som ställer höga krav på skyndsam och korrekt diagnostik och omedelbar behandling för att undvika potentiellt livshotande ketoacidos.
Enligt rådande taxonomi klassificeras autoimmun typ 1-diabetes som diabetes typ 1a, medan fulminant typ 1-diabetes däremot utgör en undergrupp av diabetes typ 1b eller idiopatisk typ 1-diabetes, enligt ADA/WHO-kriterierna [3, 4].
Epidemiologi
På andra kontinenter kan diabetespanoramat se väsentligt annorlunda ut än i Europa. I Asien (inte minst Japan), liksom hos individer av asiatiskt ursprung, är fulminant typ 1-diabetes särskilt vanligt förekommande [10]. Man räknar med att ca 20 procent av all ketosbenägen typ 1-diabetes i Japan utgörs av fulminant typ 1-diabetes [11]. Prevalensen i vissa andra asiatiska länder, till exempel Sydkorea, kan vara ännu högre, och fulminant typ 1-diabetes har även rapporterats hos individer av europeiskt ursprung [12, 13].
Klinisk bild och behandling
Insjuknandet i fulminant typ 1-diabetes är abrupt och föregås av mycket kort tids katabola symtom (polyuri, polydipsi med mera). Oftast handlar det bara om enstaka dagar, upp till en vecka, vilket även manifesteras av att HbA1c är väsentligen normalt eller endast måttligt förhöjt [14-16]. Vanligen inkommer patienterna till akutmottagningen med uttalad hyperglykemi (P-glukos > 40 mmol/l) och kraftig ketos, ibland också med grav acidos (ketoacidos) som utvecklas mycket snabbt. På grund av den mycket korta durationen har HbA1cendast hunnit stiga marginellt (i genomsnitt 53 mmol/mol; 7,0 procent enligt DCCT-standard) [14].
Enligt rådande diagnoskriterier [10] definieras fulminant typ 1-diabetes av
ketos/ketoacidos inom en vecka från symtomdebut
P-glukos > 16 mmol/l
HbA1c < 69 mmol/mol (< 8,5 procent enligt DCCT-standard)
S-C-peptid, fastande < 0,1 nmol/l
S-C-peptid stimulerad av måltid/glukagon < 0,165 nmol/l.
En jämförelse mellan karaktäristika för klassisk typ 1-diabetes och fulminant typ 1-diabetes återfinns i Tabell 1.
Den initiala behandlingen – vanligen på intensivvårdsenhet – är i allt väsentligt identisk med den som ges vid klassisk typ 1-diabetes: intravenös insulininfusion och vätskesubstitution baserade på graden av ketos, glykemi och dehydreringsgrad. När patienten är stabiliserad insätts fyra doser insulin (basal–bolusinsulin) med dostitrering.
På grund av det urakuta förloppet är det utomordentligt viktigt, närmast imperativt, att patienter med fulminant typ 1-diabetes omhändertas och behandlas omedelbart. I dagens kliniska verklighet, med svår brist på internmedicinska vårdplatser och ökad poliklinisk vård, förekommer att opåverkade patienter med nydebuterad diabetes av oklar typ skickas hem med metformin och ibland en enstaka dos NPH-insulin med förhoppning om snabb uppföljning i primärvård eller vid mottagning/dagvård. Detta får inte förekomma vid fulminant typ 1-diabetes, vilket är ett potentiellt livshotande tillstånd som kräver omedelbar slutenvård på intensivvårdsenhet.
Genetiska faktorer
Immungenetiskt har kartläggning av olika HLA-haplotyper påvisat kopplingar till fulminant typ 1-diabetes. Förekomsten av fulminant typ 1-diabetes är associerad med HLA-DRB1*04:05DQB1*04:01. Både medfödda och förvärvade immunsjukdomar kan bidra till utvecklingen av tillståndet [14].
Patogenes
I ca 70 procent av fallen rapporterar patienter med fulminant typ 1-diabetes influensaliknande eller gastrointestinala symtom strax före insjuknandet, vilket lett till hypotesen om viral genes till tillståndet [14].
Till skillnad från den gradvisa förlusten av insulinproducerande betaceller vid klassisk typ 1-diabetes sker vid fulminant typ 1-diabetes en extremt snabb destruktion av betacellerna [17]. Detta får till följd att det, återigen olikt klassisk typ 1-diabetes, råder närmast total insulinbrist redan vid sjukdomsdebuten.
Autoantikroppar mot traditionella betacellsantigener (GAD-65, IA-2, ICA, ZnT8 och insulin) är inte mätbara vid fulminant typ 1-diabetes. Däremot kan det förekomma autoantikroppar mot den exokrina delen av pankreas, och ofta (vid 80–90 procent av fallen) även förhöjda biomarkörer (till exempel amylas) för skada på pankreas exokrina del [9-11, 20-22]. Insulit, det vill säga lymfocytinfiltration av de Langerhanska cellöarna, förekommer inte regelmässigt. I stället noteras mer vanligt förekommande lymfocytinfiltration av den exokrina delen av pankreas, dock vanligtvis utan radiologiska hållpunkter för skada [9, 10]. Notera att detta tillstånd inte är samma sak som sekundär diabetes, som ibland kan utvecklas i efterförloppet av pankreatit.
Det har även diskuterats huruvida fulminant typ 1-diabetes har beröringspunkter med den diabetes som kan uppkomma i samband med antitumoral behandling med immunmodulerande så kallade kontrollpunktshämmare [18]. Dessa läkemedel är monoklonala antikroppar som binder till PD-1 (programmerad celldöd-1)-receptorn och blockerar dess interaktion med liganderna PD-L1 och PD-L2. Etiologiskt är sambandet dock ännu oklart i detta tämligen jungfruliga forskningsfält, och det kliniska förloppet är inte alltid fulminant vid diabetes orsakad av immunterapi.
Det finns även fall beskrivna av fulminant typ 1-diabetes som debuterat under graviditet [19] och i samband med DRESS (drug reaction with eosinophilia and systemic symptoms) [20], men de bakomliggande mekanismerna är oklara.
Sammanfattning
Fulminant typ 1-diabetes är en i Sverige väsentligen okänd form av diabetes som karaktäriseras av ett abrupt insjuknande i uttalad hyperglykemi. Det föreligger mycket hög risk för snabb uppkomst av grav ketoacidos beroende på hyperakut förlust av insulinproducerande betaceller via mekanismer som inte förefaller involvera autoantikroppar mot betacellsantiger utan snarast mot exokrina pankreas. Denna typ av diabetes är vanligt förekommande i Sydostasien (inte minst Japan) och i populationer med ursprung från det området, men finns även beskriven hos personer med europeiskt ursprung. Tillståndet kräver skyndsam och korrekt diagnostik och omedelbar behandling för att undvika potentiellt livshotande ketoacidos.
Potentiella bindningar eller jävsförhållanden: Inga uppgivna.
Källa: Läkartidningen
Åke Sjöholm, professor, överläkare, sektionen för diabetologi och endokrinologi, VO internmedicin, Gävle sjukhus; Centrum för forskning och utveckling, Uppsala universitet/Region Gävleborg; Högskolan i Gävle
Eftersom mat påverkar blodsockret så är din kost en stor del av din egenbehandling vid diabetes. Samtidigt är det viktigt att tänka på att det inte finns några förbud, bara du är medveten om hur du balanserar upp det.
Få koll på ditt blodsocker
Det du generellt ska tänka på är att välja mat som håller ditt blodsocker stabilt.
Därför måste du ta reda på hur olika sorters mat påverkar ditt blodsocker, eftersom vi alla fungerar olika. Detta kan du göra genom att mäta ditt blodsocker innan och efter du har ätit något och sedan skriva upp det i en matdagbok
Ditt blodsocker blir mer stabilt av att äta en apelsin än att dricka pressad apelsinjuice.
Blodsockret påverkas av mängden
Ditt blodsocker påverkas också av hur mycket du äter av just det livsmedlet. Därför är det fullt möjligt att äta godis, men inte i några stora mängder.
Blodsockret påverkas av motionen
Motion ökar insulinkänsligheten. Så genom att motionera regelbundet så tål det mer kolhydrater.
Processad mat ger svajigare blodsocker
Exempel på mat som håller ditt blodsocker stabilt är mat som har ett lågt GI, så som fiberrika livsmedel exempelvis grönsaker och grovt bröd.
Mat som däremot är finfördelat och behandlat ger ett snabbare och högre blodsockervärde än obehandlat. Exempelvis är en apelsin bättre än apelsinjuice. Potatis bättre än potatismos.
Olika kostmodeller vid diabetes
Det finns flera olika kostmodeller vid diabetes. Men ingen av dem har någon starkare evidens än någon annan.
Därför har Socialstyrelsen lättat på restriktioner vid diabetes för mer öppna och individuella kostråd än de fyra kostmodeller som följer. Däremot kan man hämta mycket baskunskap från dessa.
Dessa kostmodeller förespråkas
Traditionell diabeteskost med lågt GI (tallriksmodellen, fettsnålt och långsamma kolhydrater)
Medelhavskost (fet fisk, baljväxter, mindre snabba kolhydrater )
Måttlig lågkolhydratkost (ännu mer fett, cirka 30-40 energiprocent kolhydrater, mycket grönsaker)
LCHF vid diabetes?
Socialstyrelsen rekommenderar inte LCHF vid diabetes. Detta eftersom det saknas vetenskapliga underlag för att kunna bedöma en långsiktig effekt. Om du har diabetes och vill pröva LCHF så ska detta följas upp av vården och dessutom din njurfunktion.
Samla familjen, vännerna, kollegorna eller varför inte hela kvarteret i kampen mot typ 1-diabetes? Mellan den 19:e och 26:e september anordnas Barndiabetesloppet.
Du kan välja att gå, springa eller cykla till förmån för den livsviktiga forskningen på valfri plats. Förra året var vi 2500 personer som tillsammans samlade in 200 000 kr. I år ska vi dubbla det rekordet!
Så kom igen nu, gå in och anmäl er och ta så fixar vi detta.
Ett diabetesläkemedel har visat sig vara effektivt även mot kronisk njursjukdom, och minskar kraftigt risken för att avlida eller behöva dialys, enligt en ny studie.
Patienter med kronisk njursjukdom kan komma att behandlas med läkemedlet dapagliflozin, som visar att njurarna skyddas, hjärtsvikten minskar och överlevnaden förbättras, rapporterar Dagens Medicin.
Dapagliflozin är en så kallad SGLT2-hämmare som ökar utsöndringen av blodsocker i urinen, och utvecklades som diabetesmedicin. Men läkemedlet verkar också vara effektivt för njursjuka, enligt en internationell studie som presenterades vid den europeiska kardiologikongressen.
− Vilka fantastiska resultat och goda nyheter för patienter med njursjukdom, sade professor Rory Collins, vid brittiska University of Oxford, vid kongressen.
4 300 kroniskt njursjuka patienter har antingen behandlats med dapagliflozin eller placebo, förutom vanlig behandling under knappt 2,5 års tid. De som behandlades med läkemedlet minskade risken att dö med 31 procent, och risken att hamna i dialys minskade med 34 procent.
− Tidigare studier har visat att SGLT2-hämmare kan vara njurskyddande vid diabetes och hjärtsvikt. De här resultaten bekräftar att behandlingen kan vara njurskyddande även vid mer avancerad njursvikt och även hos patienter utan diabetes, säger Jonas Spaak vid Danderyds sjukhus till Dagens Medicin.
Ohälsosamma matvanor är en av de största riskfaktorerna för ohälsa och för tidig död i Sverige, och skiljer sig märkbart mellan olika grupper i befolkningen. Folkhälsomyndigheten och Livsmedelsverket får nu i uppdrag att ta fram förslag till nationella mål med indikatorer i syfte att skapa en tydlig inriktning för arbetet med en hållbar och hälsosam livsmedelskonsumtion i Sverige.
– Det senaste året har inneburit stora påfrestningar på hälso-och sjukvården och det har visat sig att personer med fetma, högt blodtryck och diabetes drabbas extra svårt av covid-19. Pandemin har tydliggjort hur viktigt det är för både individ och samhälle att arbeta förebyggande med att främja goda levnadsvanor, säger socialminister Lena Hallengren.
– Det behöver vara enkelt att leva hållbart och maten är en avgörande del i detta. Samhället måste ge alla förutsättningar att konsumera klimatsmart och hälsosamt. Livsmedelskonsumtion behöver prioriteras för att minska ojämlikheten i hälsa samt förbättra klimatet och miljön, säger landsbygdsminister Jennie Nilsson.
Det finns stora skillnader mellan olika grupper i befolkningen, både vad gäller livsstil och insjuknande i de stora folksjukdomarna. Forskning visar att socioekonomiskt utsatta grupper äter sämre och är mer drabbade av hjärt- och kärlsjukdom, typ 2-diabetes, cancer och fetma. En viktig fråga för regeringen är därför att öka jämlikheten i hälsosam och hållbar livsmedelskonsumtion.
Uppdraget ska utgå ifrån Sveriges folkhälsopolitiska mål om att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen och sluta de påverkbara hälsoklyftorna under en generation, samt Sveriges miljömålssystem och mål och uppföljning av Agenda 2030.
Livsmedelsverket och Folkhälsomyndigheten ska gemensamt redovisa uppdraget senast den 31 januari 2024. En gemensam delredovisning med en plan för genomförandet av arbetet ska lämnas senast den 31 augusti 2021 till Regeringskansliet. Ytterligare en delredovisning ska lämnas senast den 31 januari 2023.
Myndigheterna får för uppdragets genomförande använda 1 000 000 kronor vardera under 2021.
Sju miljarder kronor om året, det är samhällets kostnader för komplikationer av typ 2-diabetes enligt en svensk analys. Forskare bakom studien vill se snabbare agerande från svenska myndigheter.
– Myndigheter och sjukvårdshuvudmän måste ta ett helikopterperspektiv när man fattar beslut för diabetesvården. Vi måste helt enkelt bli bättre på att förebygga och behandla komplikationer av typ 2-diabetes, säger Johan Jendle professor i medicin vid Örebro universitet och medförfattare till studien, som presenteras på EASD:s sista dag.
Genom att samköra uppgifter från patientregistret, Försäkringskassan, och andra nationella register har svenska forskare försökt räkna ut den ekonomiska belastningen som typ 2-diabetes innebär. Totalt har de följt 392 000 svenskar med typ 2-diabetes under 20 år och jämfört dem med matchade personer utan diagnosen.
Via registerdata har de tittat på de komplikationer som patienterna haft till följd av sin sjukdom, som ischemisk hjärtsjukdom, ögon- och njurkomplikationer och vilken effekt det har haft på både sjukhus- och samhällsekonomi.
Forskarnas resultat är att av patienternas totala sjukfrånvaro kan en fjärdedel kopplas direkt till komplikationer orsakade av sjukdomen. Det motsvarar enligt forskarna en kostnad på 4,9 miljarder kronor per år. Kostnaderna för sjukhusvård kopplat till komplikationer landar enligt beräkningarna på 2,5 miljarder kronor.
– Vi var förvånade att det var en så stor del som kopplas till produktionsbortfall till följd av sjukskrivningar , säger Johan Jendle.
Enligt honom skulle det vara möjligt att förebygga en betydande del av komplikationerna genom bättre förskrivning av nyare och effektiva läkemedel och högre användning av hjälpmedel för till exempel blodgluksomätning. Men också att satsa mer på kontroll av riskfaktorer som rökning, hypertoni, hyperlipidemi, övervikt och fysisk inaktivitet.
Ett problem är att det saknas en helhetssyn på patientkostnaderna, anser Johan Jendle. Det som kostar nu kan samhället få igen om tio år om patienterna är friskare.
– Det skulle behövas också en större följsamhet i budgetarna, till exempel mellan sjukhuskliniker där de behandlingar som sätts in till diabetespatienter kan räknas som besparingar för kardiologen eftersom de minskar risken att patienterna drabbas av hjärtsjukdom. Dessutom är det ett för stort fokus på läkemedelskostnader när de i själva verket bara står för omkring 6 procent av totalen, säger han och fortsätter:
– Till exempel ligger Socialstyrelsen efter, det går alldeles för långsamt att förändra deras riktlinjer. Det kommer nya läkemedel och nya behandlingar i hög takt för typ 2-diabetes. Hinner man inte följa utvecklingen är frågan om man istället ska använda de europeiska riktlinjerna som är uppdaterade, säger Johan Jendle.
I materialet har forskarna inkluderat alla patienter med diagnosen typ 2-diabetes. Totalt studerades 19 olika komplikationer. Studien publiceras också i den vetenskapliga tidskriften Diabetologia.
DRWA-finansierade forskare har inlett en världsledande studie som kan minska risken för ytterligare hjärtinfarkt hos dem som lever med typ 2-diabetes. Detta har en enorm potential att rädda liv.
Dr Girish Dwivedi och hans team vill bekräfta tidigare resultat och fortsätta att delta i en australienomfattande studie som kan utvecklas till standardbehandling inom 5 år.
Vi firar framsyntheten hos Girish, hans hängivna team och Jamie Cripps (WCE-stjärnan framåt) för att hjälpa oss att samla in $ 60,000 för detta bidrag.
WA-FORSKARE VINNAR VÄRLDSLEDANDE DIABETES-HJÄRTAANVÄNDNINGSFÖRSÖK Västra australiensiska forskare har vunnit finansiering för att genomföra en världsledande studie som kan minska risken för personer med typ 2-diabetes som har fått en hjärtinfarkt som får ytterligare hjärtsvikt. Fiona Stanley Hospital-kardiolog Dr Girish Dwivedi har tilldelats välgörenhet Diabetes Research WA: s $ 60,0000 $ Jamie Cripps 2021 Research Grant för projektet, som fokuserar på en ny klass av läkemedel som kallas natrium-glukos co-transporter-2-hämmare (SGLT2I), och i slutändan kan också gynna dem med typ 1-diabetes. Hjärtinfarkt och stroke är upp till fyra gånger mer sannolikt hos personer med diabetes, trots framsteg i behandlingen, och hos dem som nyligen har upplevt hjärtstillestånd ökar risken för återkommande hjärtinfarkt eller dödsfall avsevärt. ”I en liten icke-randomiserad studie fann vi att hos patienter med typ 2-diabetes och hjärtinfarkt, startade behandling med SGLT2i-läkemedlet empagliflozin strax före sjukhusets urladdning var kopplat till en minskning av hjärtkammarens förtjockning och gynnsamma förändringar i pumpfunktionen som minskade risken för hjärtsvikt, säger Dr Dwivedi. Den nya finansieringen kommer att användas för att starta en större randomiserad studie i ett försök att bekräfta gruppens tidiga resultat och bana väg för en rikstäckande rättegång. ”Vi hoppas också att denna studie kan ta itu med läkarnas oro över sällsynta biverkningar av SGLT2i-terapi, som tycks ha stoppat dem med att använda den på sjukhuspatienter efter hjärtinfarkt, trots väletablerade fördelar och rekommendationer för blodsockersänkande. för dess användning, ”förklarade Dr Dwivedi. ”Det är väl känt att initiering av terapier före utskrivning på sjukhus förbättrar långsiktiga hälsoresultat för patienter och uppmuntrar dem att hålla sig till deras läkemedelsregime, så om vi kan bevisa att denna klass av läkemedel är säker och effektiv kan det bli en av de grundpelare för behandling av hjärtinfarktpatienter med typ 2-diabetes.
Intresset ökar också Diabetes Research WA verkställande direktör Sherl Westlund sa att organisationen var stolta över att stödja denna kraftfulla forskning. ”Eftersom de med diabetes är upp till fyra gånger mer benägna att dö av hjärtsjukdomar än människor som inte har diabetes, är det viktigt att vi gör framsteg när det gäller att ta itu med detta, och det här projektet har potential att göra just det”, säger Westlund . ”Vi är också särskilt stolta över att stödja denna forskning eftersom den kan ha fördelar för typ 1 och typ 2-diabetes, som båda blir allt vanligare över hela världen.” Dr Dwivedi är också Wesfarmers professor i kardiologi vid University of Western Australia och chef för Harry Perkins Institute of Medical Researchs avancerade kliniska och translationella kardiovaskulära bildlaboratorium. vid användning av dessa läkemedel för typ 1-diabetes för att hantera blod glukos och minskad insulindosering och vi hoppas att vårt arbete också kommer att bidra till förståelse hur det bäst kan göras. ” Andra forskare som är inblandade i projektet inkluderar professor Bu Yeap och Dr Gerry Fegan, endokrinologer vid Fiona Stanley Hospital, Assoc Prof Frank Sanfilippo, en kardiovaskulär epidemiolog vid University of WA och Royal Perth Hospital senior farmaceut, och Dr Nick Lan, trainee cardiologist på Fiona Stanley Sjukhus. Den nya studien förväntas börja i april 2021. Jamie Cripps 2021 Research Grant namnges för att hedra West Coast Eagle Jamie Cripps. Jamie, som har typ 1-diabetes, är WA-ambassadör för Diabetes Research och hjälpte till att samla in de $ 60 000 som Dr Dwivedi tilldelades genom crowdfunding-kampanjen ”Help Crippa Kick Diabetes Research Goals”. Gå till diabetesresearcwa.com.au för mer information.
För patienter med diabetes typ 1 skulle ett långtidsblodsocker under 60 mmol/mol sannolikt helt kunna förhindra njurskador. I alla fall enligt en svensk långtidsuppföljning.
Det är med data från den svenska Viss-studien som kopplingen mellan HbA1c och njursjukdom har undersökts.
I studien har forskare från bland annat Linköpings universitet samlat data om patienter med typ 1-diabetes ända sedan 1980-talet. Patienter under 35 år från sydöstra sjukvårdsregionen har följts från sjukdomsdebut fram tills i dag.
I den uppföljning som nu presenteras i posterform under den pågående EASD-kongressen ingår data om 438 patienter som fick diabetesdiagnos mellan 1983 och 1987. Alla har regelbundet fått HbA1c registrerat och forskarna har samkört värdena med uppgifter om njursjukdom från andra nationella register.
Patienterna följdes i snitt i 33 år och forskarna räknade ut ett viktat långtidsmedelvärde för HbA1c. De kunde då se en tydlig ökning av njurskador bland dem som haft höga HbA1c-värden.
– Vi kan se att efter 30 år hade hälften av dem som haft ett HbA1c högre än 80 mmol/mol drabbats av nefropati, säger Hans Arnqvist, diabetolog och forskare vid Linköpings universitet, och en av dem som varit inblandade i studien.
Av dem som legat under 60 mmol/mol var det ingen som drabbats av njursjukdom under uppföljningstiden. Medelvärdet för HbA1c bland dem som utvecklat nefropati låg på 83 mmol/mol och på 65 hos dem som inte utvecklat det.
Även om det inte går att säga något om ett eventuellt orsakssamband så tycker Hans Arnqvist att det finns anledning att diskutera en sänkning av dagens målvärden. I det nationella diabetesregistret NDR är HbA1c över 70 en markör.
– Med dagens behandling och hjälpmedel är det helt realistiskt att hålla det under 60 och det finns mycket som tyder på att det är positivt för patienterna att ha en god glykemisk kontroll, säger han.
Men sett över tid har det blivit stora förbättringar.
– Vi har tidigare gjort en jämförelse mellan olika ålderskohorter där vi såg att bland patienter födda mellan 1961 och 1965 hade 30 procent utvecklat allvarlig njurskada efter 30 år och i det här underlaget är det 7,5 procent.
Forskarna noterar också att den ökade risken för njurskador inte avtar med tiden bland dem med högt HbA1c.
– Tidigare sa man att om en patient inte drabbats av njurskada inom ett visst antal år så skulle de inte göra det, men vår studie pekar på motsatsen, säger Hans Arnqvist.
Som nefropati definierar forskarna en albumin/kreatinratio på 30mg/mmol eller högre.
Forskare vid universitetssjukhuset i Odense, Danmark har undersökt effekten av högintensiv intervallträning bland män med diabetes typ 2 och sett positiva effekter.
Efter ett åttaveckorsprogram med intervallträning förbättrades insulinkänslighet och blodsockerkontroll hos de patienter med typ 2-diabetes som deltog.
Denna studie gjordes i Danmark och den presenterades under diabetskongressen EASD.
Totalt ingick 15 överviktiga män med typ 2-diabetes och ett BMI på i snitt 31 och 18 åldersmatchade normalviktiga män utan diabetes samt 15 överviktiga män utan diabetes.
Deltagarna fick köra tre träningspass i veckan på motionscykel och roddmaskin.
Träningspassen bestod av block med fem gånger en minut av hög intensitet med en minuts vila mellan varje intervall.
Deltagarna började med två block per tillfälle och ökade sedan till fem block. Träningsprogrammet kördes under åtta veckor.
Under studien mätte bland annat deltagarnas syreupptagningsförmåga och metabolism genom så kallad euglykemisk-hyperinsulinemisk klampteknik. Den går ut på att insulin och sockerlösning ges med infusion för att mäta insulinkänsligheten i kroppen genom att se hur mycket socker kroppen tar upp vid en viss insulinkoncentration.
Vid studiens början hade männen med diabetes omkring 36 procent lägre insulinkänslighet än icke-diabetiker. Efter åtta veckor förbättrade alla deltagare sin insulinkänslighet men den största förändringen fanns hos deltagare med diabetes. De förbättrade sig med med i snitt 44 procent, jämfört med 34 procent bland icke-diabetiker.
Syreupptagningsförmågan ökade med 10 procent i både normalviktiga och överviktiga män utan diabetes och 15 procent bland de med diabetes. Dessutom såg forskarna förbättringar i både fasteglukos och långtidsblodglukos, HbA1c i samtliga grupper. I alla grupper reducerades fettmassan med i snitt 2 procent.
Forskarna bakom studien skriver att även om fysisk aktivitet är en hörnsten i behandling och förebyggande av diabetes typ 2 så har typisk uthållighetsträning som löpning bara visat på effekter i insulinkänslighet runt 15 procent. De menar att en högintensiv intervallträning som involverar fler muskelgrupper kan vara ett värdefullt komplement.
Eftersom jag brinner för träning och att jag har upplevt bara positiva förändringar så fortsätter jag att tjata om att leva ett mer aktivt och hälsosamt liv.
Det behöver inte bli ett jobbigt krav utan det räcker med att gå några lätta promenad på 30 minuter några dagar i veckan.
Det behövs så lite som kan förändra så mycket.
Fysisk aktivitet är viktigt för alla människor för att må bra men det är extra viktigt för personer med typ 1-diabetes att röra på sig.
Regelbunden motion hjälper oss att må bra både fysiskt som mentalt. Muskler och skelett blir starkare, vi får en bättre syreupptagningsförmåga och bättre kondition. Motion kan även minska stress, hjälpa oss att sova bättre och öka vår kropps kapacitet.
Att träna med typ 1-diabetes kan vara lite knepigt och du behöver veta hur du ska anpassa insulindoser och matintag för att undvika allt för stora svängningar i blodsockret under träningen. Ofta kan du behöva minska mängden insulin, fylla på med kolhydrater kanske både innan, under och efter träningen. Det är också viktigt att mäta blodsockret före, under och efter träningen. Testa vad som funkar för just dig. Hitta den träningsform som du gillar och fråga din diabetessjuksköterska/läkare om råd.
Vad händer i kroppen vid fysisk aktivitet?
Fysisk aktivitet ökar insulinkänsligheten och glukosupptaget
Insulinet sänker blodsockret mer än normalt vid fysisk aktivitet. Speciellt om man tränar stora muskelmassor (allsidig styrketräning, simning). Denna ökade känslighet för insulin kvarstår ofta upp till 24 timmar. I samband med träning ökar också ett icke insulinberoende glukosupptag i musklerna.
Äter man som vanligt och tar sitt insulin i vanliga doser finns därför risk för känningar under motionspasset och efterföljande natt och förmiddag. De flesta behöver därför minska sina insulindoser och/eller äta mer före under och efter ett motionspass.Man skall däremot inte helt undvika att ta insulin. Har man för lite insulin i kroppen sjunker inte blodsockret då glukos blir kvar i blodbanan och inte kan ta sig in i muskelcellen, utan istället kan blodsockret stiga (socker frisätts från levern).
Fysisk aktivitet ökar adrenalinhalterna i blodet
Adrenalinet ökar frisättningen av glukos från levern (för att öka energitillgången i kroppen). Har man då tagit för lite insulin inför träningen kan resultatet bli en sämre prestationsförmåga och ett stigande blodsocker.
Fysisk aktivitet ökar energiförbrukningen och tömmer energidepåerna
Ju mer intensivt man tränar desto mer ökar glukosförbränningen. En mycket liten del av kroppens glukos/energiförråd finns i form av glukos i blodet. Allt eftersom blodsockret förbrukas frisätts nytt glukos från leverns glykogenförråd. Våra glukosförråd räcker i normala fall ca 1-3 dygn (om man inte slarvat med maten senaste dagarna). Vid löpning räcker leverns sockerproduktion ungefär 2 mil. Vid högintensiv träning högst en timme. När leverns glukosförråd tar slut går kroppen över till att förbränna fett och att bryta ner protein (muskulatur). Fettförbränning är inte lika effektiv vid högintensiv träning och själva idén med träning är ju att bygga upp och stärka sin muskulatur (inte bryta ner den). Vid viss insulinbrist kan fysisk aktivitet då dessutom leda till ketonbildning och ketoacidos.
Hur ska jag tolka blodsockret inför ett träningspass?
P-glukos
Tolkning/åtgärd
< 4 mmol/l
Ät och skjut upp träningen i varje fall en timme till blodsockret stigit.
4-6 mmol/l
Ät extra kolhydrater innan du börjar.
6-10 mmol/l
Optimalt.
10-15 mmol/l
Inga hinder föreligger förutsatt att man ätit och tagit insulin.
> 15 mmol/l
Skjut upp träningen! Ta eventuellt 2-4 enheter snabbinsulin och kontrollera blodsockret om en timme.Träna aldrig vid ketoner i urinen!
Att tänka på vid val av motionsform
• Vid allvarligt njursjukdom eller ögonkomplikation bör man undvika aktiviteter som höjer blodsockret för mycket.
•Om du är motinär behöver du inte ta i så ”mjölksyran sprutar”. Det är mer effektivt med träning i lugnt tempo och regelbundet.
•Minst 30 minuter aktivitet 3-4 gånger i veckan rekommenderas.
Diabetes är en sjukdom där människor har för mycket socker i blodomloppet, och det är en enorm folkhälsobörda. Cirka 463 miljoner vuxna över hela världen levde med diabetes år 2019 och år 2045 förväntas detta antal öka till 700 miljoner. Uppskattningsvis 374 miljoner människor har ökad risk att utveckla typ 2-diabetes, den vanligaste formen av sjukdomen. En hälsosam kost och livsstil kan spela en viktig roll för att sänka en persons diabetesrisk.
”Vi fann att personer som konsumerade cirka 2 portioner frukt per dag hade 36 procent lägre risk att utveckla typ 2-diabetes under de närmaste fem åren än de som konsumerade mindre än en halv portion frukt per dag”, säger studieförfattaren Nicola Bondonno, Ph.D., vid Edith Cowan University’s Institute for Nutrition Research i Perth, Australien. ”Vi såg inte samma mönster för fruktjuice. Dessa resultat tyder på att en hälsosam kost och livsstil som inkluderar konsumtion av hel frukt är en bra strategi för att sänka din diabetesrisk.”
Forskarna studerade data från 7675 deltagare från Baker Heart and Diabetes Institutes australiska diabetes-, fetma- och livsstilsstudie som gav information om deras intag av frukt och fruktjuice genom ett frågeformulär för mat. De fann att deltagare som åt mer hela frukter hade 36 procent lägre odds för att ha diabetes vid fem år. Forskarna fann ett samband mellan fruktintag och markörer för insulinkänslighet, vilket innebär att personer som konsumerade mer frukt var tvungna att producera mindre insulin för att sänka blodsockernivån.
”Detta är viktigt eftersom höga nivåer av cirkulerande insulin (hyperinsulinemi) kan skada blodkärlen och är inte bara relaterade till diabetes utan också till högt blodtryck, fetma och hjärtsjukdomar”, säger Bondonno.
Berättelsekälla:
Material från The Endocrine Society. Obs! Innehållet kan redigeras efter stil och längd.
Tidskriftsreferens:
Nicola P Bondonno, Raymond J Davey, Kevin Murray, Simone Radavelli-Bagatini, Catherine P Bondonno, Lauren C Blekkenhorst, Marc Sim, Dianna J Magliano, Robin M Daly, Jonathan E Shaw, Joshua R Lewis, Jonathan M Hodgson. Föreningar mellan fruktintag och risk för diabetes i AusDiab-kohorten. Journal of Clinical Endocrinology & Metabolism, 2021; DOI: 10.1210 / clinem / dgab335
Nu är det sommar och semestertider. Då ökar alkoholintaget. Diabetes och alkohol i stora mängder är ingen bra kombo, det kan vara dödligt.
Det är VÄLDIGT viktigt att du alltid talar om att du har diabetes för den eller dem som du går ut med eller befinner dig på fest med.
Om ditt blodsocker sjunker snabbt och/eller kraftigt till en följd av att du druckit alkohol är det viktigt att människor omkring dig vet vad de ska göra, dvs ge dig något sött.
Om inte det hjälper bör din kompis ringa SOS 112 och berätta att du har diabetes och druckit alkohol samt hur du verkar må.
Vad händer i kroppen när du dricker alkohol?
Få ämnen har så stor inverkan på ämnesomsättningen som alkohol. Alkoholen blockerar leverns omvandling till glukos (socker), kroppens bränsle. Detta påverkar alla människor men är extra känsligt för människor med diabetes.
Att levern släpper ut glukos är människans naturliga sätt att hålla rätt blodsockernivå mellan måltiderna. Kroppen suger även upp socker via tarmen.
Det innebär att om du äter samtidigt som du dricker alkohol har kroppen möjlighet att ta upp socker i blodet trots att leverns sockerflöde är blockerat. För alla människor medför blockeringen av sockerintaget via levern i kombination med att man inte äter risk för hypoglykemi.
Hos en människa som inte har diabetes skickas automatiskt signaler till bukspottskörteln (där insulinproduktionen sker) om att dra ned insulinet till ett minimum när leverns sockerintag är blockerat, dvs när man druckit alkohol. Men en människan med diabetes tillför insulin via penna/spruta/pump till kroppen. Om en person tar sin vanliga dos insulin och dricker alkohol utan att samtidigt äta innebär detta därför risk för hypoglykemi. Hypoglykemi kan leda till långvarig och djup medvetslöshet vilken i sin tur kan leda till hjärnskador.
De första timmarna efter att man har druckit alkohol sjunker blodsockernivån. Om man äter blir den i balans. Den som druckit alkohol minskar risken för lågt blodsocker frampå morgontimmarna genom att äta innan sänggåendet.
Alkohol är skadligt för alla människor men mest på unga. Riskerna för skador på t ex inre organ till följd av regelbunden alkoholkonsumtion är i regel större och uppstår snabbare på tonåringar som dricker alkohol än på äldre personer.
Viktigt för alla att känna till
En människa som har diabetes och dricker alkohol riskerar att drabbas av hypoglykemi. Du behöver inte ha druckit mycket för att få hypoglykemi eftersom det varierar hur hårt alkohol tar på kroppen från individ till individ. Det är även en fråga om dagsform. En person som precis har sportat innan en fest kan också känna av alkoholens effekter tidigare än vid andra tillfällen. Vid hypoklykemi kan en människa med diabetes bete sig som en person som druckit stora mängder alkohol. Enklast kolla sockret!
Några Tips
ÄT ALLTID EN ORDENTLIG MIDDAG/MÅLTID innan du ska gå ut på t ex en pub/bar/fest. Om du äter middag samtidigt som du dricker alkohol är det bra om ser till att du får i dig ordentligt med mat innan du dricker alkohol. Om du ska gå på en fest där du vet att du ska börja kvällen med att dricka alkohol och först senare äta middag bör du äta något stadigt innan du går på festen.
DRICK LÅNGSAMT. Ingen människa hinner upptäcka hur hårt alkoholen tar på kroppen om man dricker väldigt snabbt. Drick därför långsamt så att du hinner känna hur alkoholen påverkar din kropp. Förresten det gäller även dom som inte har diabetes också.
KOLLA SOCKRET OFTA. Många tycker att de känner bra hur de ligger i blodsockervärden men kom ihåg att alkohol försämrar alla människors omdöme. Det är inte säkert att du hinner känna att du är på väg ned i blodsockret innan du dippar. Om du däremot genom blodprov märker att du är på väg ned har du möjlighet att kompensera detta genom att äta något, dricka läsk/juice eller dylikt.
HA ALLTID MED DIG NÅGOT ÄTBART i fickan, t ex druvsocker, en frukt, smörgås eller en godisbit. Ibland befinner man sig inte på platser där det finns något ätbart att köpa. Om du dricker alkohol och får en känning behöver du socker snabbt. Det bästa är därför att själv ha med sig denna sockerreserv.
ÄT ALLTID EN NATTMACK ELLER NÅGOT I KORVKIOSKEN OCH DRICK NÅGOT ANNAT ÄN ALKOHOL INNAN DU LÄGGER DIG. Kom ihåg att alkohol både sänker och höjer blodsockret. I regel höjs blodsockret till en början när du dricker alkohol men allteftersom timmarna går börjar alkoholen i stället att sänka blodsockret. Det kan därför hända att du mår bra och ligger bra i blodsockervärden när du går och lägger dig men att blodsockret sjunker drastiskt under natten. Nattmackor eller dylikt hjälper kroppen att parera blodsockerfall under natten.
OM DU KRÄKS efter att ha druckit alkohol är det viktigt att du försöker ta täta blodsockerkontroller efter detta. Be någon om hjälp om du har svårt att klara det själv. Försök att dricka små klunkar läsk (sockrad) så snart som möjligt. Om det inte går kan du testa att blanda mycket druvsocker i te och ta en tesked/matsked te med några minuters mellanrum. På det sättet får kroppen både vätska och socker vilket är viktigt. Är du riktigt dålig bör du kontakta sjukhus.
STÄLL VÄCKARKLOCKAN.Dagen efter fest är det viktigt att du tar insulin och äter frukost tidigt. Sedan kan du somna om!
Hur gör andra som har diabetes när de dricker alkohol?
Andra föredrar att dricka ren sprit eftersom ren oblandad sprit inte höjer blodsockret så mycket. Samtidigt är ren sprit rejält blodsockersänkande vilket innebär risk för hypoglykemi. Vissa blandar därför spriten med läsk (ej light) eller juice till groggar eller drinkar för att höja sockernivån i drycken och därmed i blodet. Åter andra mår bäst av vin.
Det finns människor med diabetes som drar ned på eller slopar sin kvällsdos med insulin om de har druckit alkohol. En del tar med dryck, frukt, druvsocker och/eller smörgåsar som de har bredvid sängen utifall att de vaknar och snabbt behöver energitillskott
Som du märker är det viktigt att försiktigt pröva sig fram till vad som passar den egna kroppen bäst. Ett bra sätt att hinna känna alkoholens effekt på den egna kroppen är att dricka långsamt. Ett annat bra sätt är att testa hur du mår av öl vid ett tillfälle och hur du mår av vin eller sprit vid ett annat eftersom många människor blir dåliga av att blanda olika alkoholhaltiga drycker samma kväll.
Jag har väldigt ofta problem med mitt blodsocker på sommaren.
Det blir många sömnlösa nätter och det är inte nå kul för man blir inte nå pigg på dagarna sedan.
Problemet för min del är att mins värden blir så låga, det spelar ingen vissa dagar, man tar knappt något insulin och ändå är det väldigt lågt hela tiden.
Det jobbigaste är ju nätterna när man vaknar av larmet från sin CGM och man lär upp och stoppa i sig nåt som får sockervärdet att stiga, tex saft, dextrosol, macka, mjölk mm mm mm.
Men här kommer det några tips på hur du ska kunna få en skön sommar trots det, samt hur du kan få bättre kontroll på ditt blodsocker under varmare dagar!
Vissa får problem med högt blodsocker, andra får problem med för lågt blodsocker när det blir varmare väder. Anledningarna till dessa höga eller låga värden är många och vi har samlat några av de vanligaste orsakerna till detta samt 10 tips för en sommar med diabetes!
Orsaker till högre blodsockert kan vara vätskebrist, dåligt insulin, högre konsumtion av mat, mindre insulinkänslighet och mindre rörelse än vanligt. Några orsaker till lågt blodsocker kan vara att kroppen gör sig av med mer energi, mer rörelse, utvidgade blodkärl, större vattenintag samt högre insulinkänslighet.
Högt blodsocker
• Kan orsakas av vätskebrist. Vätskebrist i kombination med högt blodsocker blir lätt en ond cirkel vilket gör det svårt att komma ner till sina normala blodsockervärden. Om man inte får i sig tillräckligt med vätska för att kompensera den ökde svettningen blir blodet mer koncentrerat
• insulinet har tappat sin effekt pga värmen, dvs att blivit dåligt
• värmen gör dig mer insulinresistent
Lågt blodsocker
• kan orsakas av att du gör av med mer energi när du svettas, värmen gör så att de ytliga blodkärlen vidgas och svettningen ökar, detta kräver mer energi av kroppen
• värmen gör dig mer insulinkänslig
Här kommer 10 tips för en lättare och roligare sommar:
1. Håll extra bra koll på blodsockervärdet.
Värmen kan göra det svårare att känna av om man blir låg eller hög. Svettningar och törst kan både vara en följd av värmen eller en känning. Genom att kolla sina blodsockernivåer oftare får du bättre koll och kan lättare förhindra för höga eller låga värden. Det är alltid bra att kolla sitt blodsocker ofta men vid varmt väder är det är extra viktigt!
2.Att ha med något att äta och dricka är A och O! Ta gärna med en god sockrad saft om du ofta blir låg, vi förstår att druvsocker kan bli tjatigt efter ett tag.
3. I samband med ledigheten blir det lätt att rutinerna försvinner eller glöms bort. Rutinerna gör det ofta lättare att hantera blodsockret och det kan vara bra att hålla kvar vid vissa trotts ledighet, exempelvis att äta samma frukost som man brukar göra eller att äta vid samma tid som man vanligtvis gör.
4. Drick, drick och drick! Vid höga temperaturer är det extremt viktigt att dricka mycket vatten – speciellt för diabetiker.
5. Håll insulinet svalt. Insulin riskerar att bli dåligt om det utsätts för värme (max 25-30 grader!). Ett kylfodral eller en termos med is kan vara bra att ha för att hålla insulinet svalt. Om du använder pump, kan du behöva byta insulinet oftare och försök att hålla pumpen i skuggan, det finns även kylfodral att förvara pumpen i. Kolla gärna en extra gång så att du inte glömt insulinet i bilen, som blir skållhet på sommren – eller att pumpslangen inte ligger direkt i solljuset.
6. Ta med en liten väska eller necessär till stranden att förvara pennor/pump i när de inte används. Där kan du även samla dina diabetesrelaterade saker som exempelvis druvsocker eller en bar utan att riskera att sanda ner allt.
7. Använd gärna vätskeersättning om det behövs.
8. Glöm inte bort att ta med tejp om du ska iväg. Svett och badande kan få sensorn eller injektionssättet att lostna. Tejp eller specifika patches är en smidig lösning till detta!
9. Håll ett extra öga på fötterna! Om du har nervskador så är det en bra idé att undvika att gå barfota eftersom att man inte känner av vassa föremål eller varma ytor lika bra.
10. Sist men inte minst – solkräm! Visste du att en allvarlig solbränna kan skapa en inflammation som i sin tur ökar blodsockret? Kanske är det dags att ta fram solhatten igen.
Om du vill läsa mer om hur sommarvärmen påverkar ditt blodsocker, eller få ännu fler tips så kan du kolla på de källor som vi samlat nedan:
Detta är en viktig fråga som jag har tagit upp ett flertal gånger här på min blogg. Nu äntligen verkar det tas på allvar.
Frågan som ställs är om långtidsblodsockret kan bli bättre om vuxna med diabetes typ 1 träffar en diabetespsykolog?
Ja det ska nu svenska forskare ta reda på via en större studie inom området.
Det kommer att utföras inom svensk sjukvård.
Det är vad Marcus Lind, som är professor i diabetologi vid Göteborgs universitet säger.
Han är också huvudprövare för den randomiserade multicenterstudien.
– Vi vill veta om långtidsblodsockret HbA1c kan förbättras om patienter med dålig blodsockerkontroll regelbundet träffar en psykolog som är särskilt skolad i diabetes, säger Marcus Lind.
Resultat från mindre studier pekar nämligen i den riktningen.
– Diabetes typ 1 är en av få sjukdomar som patienten tvingas sköta dygnet runt. Trots dagens alla tekniska hjälpmedel och nya läkemedel har vissa ändå svårt att hålla nere sitt blodsocker. Kanhända behöver de något annat än moderna behandlingar för att nå sina målvärden, säger han.
Det är den gruppen av patienter man hoppas kunna hjälpa med en så kallad diabetespsykolog. Psykologerna i den svenska studien utbildas under en till två veckor med grundläggande kunskap om diabetes typ 1. Man går till exempel igenom fysiologin, hur olika insuliner fungerar, vad det innebär att räkna kolhydrater och vilka följdsjukdomar som kan uppstå. Vid minst 25 tillfällen ska psykologerna även sitta med när patienter besöker läkare eller diabetessjuksköterskor för att få en bättre inblick i vården.
Psykologerna får också känna på livet med diabetes typ 1 på nära håll.
– De testar exempelvis att bära insulinpumpar – utan insulin såklart – för att lära sig hur pumpen fungerar. De använder även olika glukossensorer och sticker sig i fingrarna för att ta blodprov, säger Marcus Lind.
Varför är det viktigt?
– Psykologen behöver förstå patienternas situation för att kunna hjälpa dem på bästa sätt. Det kan ju vara svårt för en patient att exempelvis samtala om oro kring insulindosering med en psykolog som aldrig ens har sett en insulinpump.
Flera av landets sjukhus deltar i studien, bland andra Universitetssjukhuset i Linköping, Akademiska sjukhuset i Uppsala, Norra Älvsborgs länssjukhus i Trollhättan och Uddevalla sjukhus. Hälften av patienterna lottas till individuella möten med en diabetespsykolog vid minst sex tillfällen under första halvåret, utöver standardvård. Den andra hälften får enbart standardvård, vilket bland annat innebär regelbundna besök hos en diabetessjuksköterska.
Det primära effektmåttet är förbättring av långtidsblodsockret, HbA1c. Patienterna som deltar har ett HbA1c på minst 62 mmol/mol.
– Det är ett ganska högt värde som åtminstone ska gå ned med 4 mmol/mol i snitt inom gruppen som träffar diabetespsykologer. En minskning av den storleken räknas som kliniskt betydelsefull, säger Marcus Lind.
Totalt ska 140 patienter delta, och strax över hälften har hittills rekryterats. Precis som för många andra studier har pandemin av covid-19 bromsat upp värvningen av deltagare.
En som är med och rekryterar patienter är Jarl Hellman som är överläkare vid Akademiska sjukhuset i Uppsala. Att en person från beteendevetenskapen föreslås kunna påverka regleringen av blodsockret tycker han är ett spännande koncept.
– Studien är annorlunda och väldigt viktig. Att ha diabetes typ 1 är en tuff börda för många patienter och vissa går runt med en ständig rädsla för låga blodsockervärden och att kanske drabbas av medvetslöshet, säger han.
Jarl Hellman påpekar att sådana rädslor kan bottna i tidigare händelser, till exempel att något gått snett med insulindoseringen.
– Så även om sköterskor och läkare ber patienten att ta fler insulindoser i samband med måltid så vågar man helt enkelt inte. För att komma vidare och övervinna den barriären behöver patienten få rätt verktyg, säger han.
Akademiska sjukhuset har tidigare haft en diabetespsykolog, men för tillfället finns ingen sådan resurs.
– Fast om den här studien faller ut väl kanske det väcks krav på att i alla fall större diabeteskliniker borde ha en psykolog som är utbildad inom diabetes, säger Jarl Hellman.
Publicerad: 2 April 2021, 10:38
Dagens Medicin
MARIA GUSTAVSSON
Reporter
Dagens Medicin
Bildtext:
Marcus Lind, professor i diabetologi och överläkare i NU-sjukvården, är huvudprövare för den randomiserade studien.
Ångest är en av de vanligaste diagnoserna av psykiska sjukdomar.
Det verkar som att någon pratar om det vart man än vänder sig. Oavsett om det de själva eller deras barn som drabbas verkar varenda en lida av ångest i någon grad.
Nivån av ångest som rapporteras hos barn och ungdomar har gått upp. Medan psykiatriker försöker sätta fingret på vad exakt som bidrar till detta – teknik, politiskt klimat, läxor – behöver man inte gräva så djupt för att hitta en anledning till den ökade ångesten hos dem som lever med typ 1 diabetes.
För att börja rota i denna fråga kan vi börja med att ta en titt på vad ordet Ångest faktiskt betyder.
MEN VAD ÄR ÅNGEST EGENTLIGEN?
En viss nivå av ångest är hälsosam – nödvändig, till och med.
Det är ångest som hindrar oss från farliga beteenden och håller oss motiverade att uppnå det vi behöver göra. Ordbokens definition av ångest lyder som följer: “ångest eller oro i sinnet som orsakas av rädsla för fara eller olycka.”
När nöden blir för stor eller oproportionerlig mot situationen brukar personen ta skada av ångesten istället för att dra nytta av den.
NÅGRA AV DE VANLIGASTE FORMERNA AV ÅNGEST ÄR FÖLJANDE:
GENERALISERAT ÅNGESTSYNDROM (GAD)
Ett långvarigt tillstånd av oro eller tendens att oroa sig för allt. GAD kan få fysiska manifestationer som GI-problem och svårigheter att sova. Den som lever med GAD kommer att ha en tendens att se allt genom en lins av ångest och bombarderas med kontrafaktiska problem.
PANIKÅNGEST
Panikångest kan uppstå när någon haft en eller flera panikattacker och lever i ständig rädsla för nästa. Alla upplever panikattacker på olika sätt, men några av de vanligaste symtomen är andfåddhet, känslor av förestående undergång, depersonalisering (känslan av att du flyter utanför din kropp) och hjärtklappning.
SOCIAL ÅNGEST
I grund och botten vad det låter som. Social ångest är när människor upplever extremt obehag och ångest omkring andra människor. Ångesten är rotad i rädsla för vad andra tycker om dig, eller för att skämma ut dig själv eller se dum ut.
DIABETES & ÅNGEST
T1D och ångest förvärrar varandra. Rädslor och tankemönster som göder ångest är nödvändiga för att hantera diabetes. Att kämpa med ångest kan å andra sidan vara förödande för ditt blodsocker. Ju mer tid jag arbetat med och försöka plocka isär ångestsjukdomar, desto mer har jag insett hur kontraintuitiv diabeteshantering är med avseende på ångestnivån.
TÄNK OM
I varje oroligt sinne hörs en tjatande viskning om vad vad som skulle hända ifall…? “Tänk om jag dör”? “Tänk om jag skämmer ut mig”? “Tänk om jag misslyckas”? Dessa ihållande frågor kan vara förlamande. När man hanterar diabetes är det dock ofta nödvändigt att fundera på vad som kan hända. Till exempel: Jag är på väg att ta mitt insulin inför min middag på vägen hem, men vad händer om jag fastnar i trafiken? Jag förbereder mig för en körning genom att justera min dosering och småäter, men vad händer om det börjar regna?
Kärnpunkten i diabeteshantering är planering. Tyvärr innebär planering ofta kontrafaktiska scenarion och frågorna kan lätt manifestera sig i ångest. När du lever med ångest är det ofta svårt att skilja mellan rationella eller hjälpsamma frågor och irrationella, skadliga. Tanken på regn eller trafik när du planerar din insulindosering kan vara produktiv, medan upprepade funderar på risken för ett fall i blodsocker så att du svimmar under din träning rutin inte är det.
LEV I NUET
På samma sätt kan planering för diabetesvård störa närvaron i nuet. Under de senaste åren har det kommit mer och mer bevis på effekten av mindfulness-baserad stressreducering (MBSR) och meditation för behandling av ångest2. Mycket av vår oro är rotad i vad som skulle kunna hända i framtiden. Det är svårt att fokusera på nuet och ofta svårt att vara spontan när du har insulin ombord (IOB), sensorer med nedåtgående pilar och en viss mängd juice i väskan. Även den faktiska meditationsövningen kan avbrytas genom varnande insulinpumpar och CGM:er. Som nämnts ovan innebär diabeteshantering mycket planering. Mycket planering betyder också mycket framtidsorienterat tänkande.
KONTROLL
Precis som när det gäller planering är det viktigt med kontroller om du har diabetes. Att kontrollera ditt blodsocker, kontrollera din IOB, kontrollera din förnödenheter vid lågt blodsocker. För någon med ångest kan kontrollen däremot spira in i en besatt ritual. Människor som lider av tvångssyndrom (OCD) har vissa ritualer som de utför för att tysta besatta tankar som upprepas i deras sinne. Eftersom kontroll är så viktigt för diabeteshantering är det lätt för någon som är mottaglig för ångest att falla in i ett mönster av överkontroll. Tänk dig det här: Du känner dig orolig för ett fall, kontrollerar dina sensordata och finner inga nedåtgående pilar. Du känner en tillfällig lättnad. Några ögonblick senare återkommer dock tankarna. De blir mer påträngande tills du måste kontrollera din sensor igen – fortfarande inga nedåtgående pilar. Du ser hur detta kan falla i en negativ beteendecykel.
VAD GÖR MAN?
Lyckligtvis är ångest, precis som typ 1 diabetes, hanterbar. Men det krävs arbete. Om du känner att ångesten stör dig eller ditt barns vardag kan du överväga att gå till en terapeut. Det finns många terapeuter som har erfarenhet av att arbeta med personer med kronisk sjukdom. Om de inte har det så har BT1 en guide för att lära dem om typ 13.
VAR SKA MAN BÖRJA: HITTA EN TERAPEUT
Din husläkare eller barnläkare kan ge en remiss. Om det känns bra kan du fråga runt också. Det är mycket troligt att det är många i ditt liv som går till en terapeut utan att du har någon aning. Om du har en privat försäkring kan du prova att ringa “medlemstjänsten” och be om remiss till en vårdgivare i deras lokala nätverk. Det finns också många sätt att hitta en terapeut på nätet:
Om du har Medicaid (eller Medican, eller motsvarande i ditt land) kan statens ha resurser för mentala vårdcentraler som accepterar den försäkringen. Din terapeut eller husläkare kommer också kunna föreslå om du behöver träffa en psykiater. En psykiater kan skriva ut mediciner för beteendeproblem.
Även om diabetes och ångest kan passa bra ihop behöver du inte leva låta dem styra dig. När du lär dig acceptera och hantera din ångest, lär du dig att leva med den. Det blir inte lätt, och det kommer bli en hel del misslyckanden. Ha du typ ett diabetes så är du van vid det! Och kom alltid ihåg att du inte är ensam.
Var elfte vuxen i världen har diabetes, svindlande 463 miljoner. 38 miljoner fler på två år. Diabetes är sedan flera år de snabbast växande folksjukdomen. Forskarna talar om en världsomspännande epidemi. Om tio år, 2030, är antalet 578 miljoner. Om 25 år, 700 miljoner. Det visar den Internationella Diabetesfederations (IDF) kartläggning av diabetes i världen 2019, den nionde upplagan av deras ”Diabetes Atlas”.
Sedan den första upplagan kom år 2000 har antalet människor i åldrarna 20 till 79 år (både typ 1 och typ 2 diabetes, både diagnostiserade och odiagnostiserade) ökat från 151 miljoner, 4,6 procent av världens befolkning, till 463 miljoner, 9,3 procent av alla. skriver IDF.
Omkring 90 procent av de drabbade har typ 2 diabetes.
– Det finns bevis för att typ 2-diabetes kan förebyggas och allt fler bevis finns att för vissa drabbade kan sjukdomen gå i tillbaka till symtomfrihet.
I sin sammanställning räknar IDF med att det finns lika många odiagnostiserade som diagnostiserade typ 2 diabetiker.
Den väldiga epidemin och det snabbt ökade antalet drabbade i siffror.
I Europa har idag 59 miljoner diabetes, 2045 beräknas 68 miljoner vara drabbade. En ökning med 15 procent. Europa är den världsdel som i jämförelse klarar sig bäst.
I Nordamerika och Karibien har idag 48 miljoner diabetes. 2045 68 miljoner. En ökning med 33 procent. Även Nordamerika och Karibien är ökningen jämförelsevis inte lika dramatisk som i andra delar av världen.
I Mellanöstern och norra Afrika har idag 55 miljoner diabetes, 2045 beräknas antalet till 108 miljoner. Nästan en fördubbling, ökningen är 96 procent.
I Syd- och Centralamerika är nuvarande siffra 32 miljoner. En ökning fram till 2045 med 55 procent ger antalet 49 miljoner.
I Afrika, idag 19 miljoner, år 2045 47 miljoner. En ökning med 143 procent.
Sydöstra Asien, idag 88 miljoner, år 2045 153 miljoner, ökning 74 procent.
Västra Stilla havet, 163 miljoner, år 2045 212 miljoner, ökning 31 procent.
Tendensen i världen är att det i många fall är de fattigaste regionerna och länderna som drabbas hårdast.
De tio länder som har flest diabetiker.
Kina drygt 116 miljoner 2017, år 2045 kommer antalet enligt prognosen att vara 147 miljoner. Indien nästan 73 miljoner. 2045 nästan 147 miljoner. USA 31 miljoner till 37 miljoner år 2045.
Vissa mer begränsade områden är särskilt utsatta med mer än var femte drabbad. Ofta handlar det om urbefolkningar som mer och mer börjar leva en mer västerländsk livsstil med mindre fysisk aktivitet, mer skräpmat och mer övervikt/fetma.
Av världsbefolkningen lever mer än två tredjedelar av alla diabetiker i städer. 75 procent av de drabbade är i arbetsför ålder.
Fler än fyra miljoner vuxna har under 2019 avlidit på grund av diabetes och sjukdomarnas komplikationer. Det är ett dödsfall var åttonde sekund. Diabetes står för drygt elva procent av alla dödsfall. Nästan vartannat diabetesrelaterat dödsfall sker bland personer yngre än 60 år. Den vanligaste dödsorsaken bland diabetiker är hjärt- kärlsjukdomar.
För att beräkna hur många minderåriga som har typ 1 diabetes har forskarna använt dataregister från 94 olika länder. Uppskattningen säger att ungefär 1,1 miljoner under 20 år är drabbade. 129 000 nya fall av typ 1 diabetes diagnosticeras årligen. I Svenska Nationella Diabetesregistret finns uppgifter om drygt 7 300 barn under 18 år. Ungefär 900 nya insjuknar årligen.
Sett till folkmängd är typ 1 diabetes hos unga vanligast i Europa med 295 000 patienter.
I fattigare länder är brist på insulin, felaktiga diagnoser eller försenad diagnos av typ 1 diabetes en vanlig dödsorsak syraförgiftning (ketoacidos) bland unga patienter.
Typ 1 diabetes beskrivs ofta som en form av diabetes man drabbas av i tidig ålder medan typ 2 uppstår senare i livet. Nu visar forskare att typ 1 diabetes är lika vanligt bland vuxna som barn, men vuxna får ofta fel diagnos.
Typ 1-diabetes beskrivs ofta som en form av diabetes man drabbas av i tidig ålder medan typ 2 uppstår senare i livet. Men barn kan också drabbas av typ 2-diabetes och gör det i allt större utsträckning idag än för bara tio år sedan.
Nu visar forskare att även typ 1-diabetes är lika vanligt bland vuxna som barn. Enligt studien drabbas mer än 40 procent av patienter med diabetes typ 1, efter 30 års ålder. I studien användes en ny typ av genetisk analys för att upptäcka typ 1 diabetes bland vuxna och kunde därmed hitta fall som läkare missat.
Fel diagnos leder till fel behandling
Resultaten visar även att många patienter som drabbas av typ 1 i vuxen ålder, initialt får en diagnos med typ 2. Det innebär att de till att börja med inte får behandling med insulin för att kontrollera blodsockernivåer. Enligt studien tar det i genomsnitt ett år för patienter att få rätt behandling, med insulin.
– Typ 1 diabetes är mycket vanligare än typ 2-diabetes hos barn och unga vuxna. Med stigande ålder blir typ 2-diabetes vanligare, vilket gör typ 1-diabetes svårare att identifiera. Medan mer forskning behövs för att förstå realiteterna av feldiagnos ber vi vårdpersonal att ha denna insikt i åtanke: uteslut inte typ 1-diabetes efter 30 års ålder, säger Emily Burns, kommunikationschef vid Diabetes UK, i ett pressmeddelande.
De viktigaste ledtrådarna till att en vuxen patient fått fel diagnos vid typ 1-diabetes är att de inte svarar på läkemedelsbehandling för typ 2 och att de tenderar att vara smala snarare än överviktiga.
Vid diabetes typ 1 minskar kroppens förmåga att göra hormonet insulin medan det är kroppens känslighet för effekten av insulin som minskar vid diabetes typ 2. Det är därför typ 1-diabetes som behandlas med insulin för att ersätta den produktionsförmåga kroppen förlorat. Typ 2-diabetes behandlas initialt med förändrad kost och läkemedel som metformin.
Jag själv fick depression och sökte hjälp, idag får jag professionell hjälp och går till min psykolog en gång i veckan.
Måste säga att detta är det bästa jag gjort, varför har jag ej tagit denna hjälp tidigare. Detta borde alla göra.
Psyket påverkas av blodsockret och det vet alla som har diabetes.
Lika uppenbart är det att blodsockret påverkas av psyket. Det är alltså lätt att tro forskarna när de säger att diabetes kan bidra till depression och depression till diabetes.
Depression förekommer dubbelt så ofta bland personer med diabetes typ 1 och typ 2 än bland icke-diabetiker. Dessutom löper deprimerade människor större risk att få diabetes typ 2. Det finns många orsaker till det starka tvåvägs sambandet mellan diabetes och depression, men vi känner inte till dem särskilt bra än.
Man vet att psyket påverkas av dåligt blodsocker. Men blir trött, olustig, nonchalant, grinig och likgiltig av högt blodsocker.
Regelbunden motion däremot lindrar depression och förbättrar sockertoleransen, men den som är deprimerad orkar inte alltid vara fysiskt aktiv och måna om kosten.
Ibland kan det helt enkelt kännas så hårt att få diabetes och ta hand om egenvården att livsglädjen och livsgnistan försvinner.
Gott humör, bättre blodsocker
Prata med din diabetessjukskötare eller läkare så snart du känner utmattning och depression smyga sig på. Psyket reagerar på kroppen och kroppen reagerar på psyket. Depression är alltid en signal på någonting och du behöver inte dra dig för att prata om det.
Symtomen på depression påminner i viss mån om symtomen på diabetes. De kan komma smygande och det är inte lätt att själv känna igen dem. Inte heller vårdpersonalen ser alltid symtomen. En studie visar nämligen att 50–70 procent av fallen av depression bland diabetiker inte upptäcks inom vården.
Nedstämdhet och lite depression hör till livet och förekommer då och då, men symtomen kan bli kroniska. Det kan hänga samman med en rad livserfarenheter och fysiska faktorer. Också en del sjukdomar som nedsatt sköldkörtelfunktion, hormonella omställningar i olika åldrar och en del läkemedel kan påverka psyket.
Det är viktigt att få hjälp vid depression eftersom livskvaliteten försämras och man inte orkar ta hand om sin diabetes.
Återhämtningen försvåras om man inte har kraft att sköta sin diabetes. Diabetes och depression förstärker varandra lyckligtvis också i positivt hänseende. När du sköter det ena tillståndet förbättras också det andra. Sockerkontrollen förbättras när personer med diabetes mår psykiskt bättre, visar studier. Och när blodsockret är bättre, mår man bättre och behandlingen mot depression har större effekt.
Läkemedel och terapi
Hos diabetiker behandlas depression på samma sätt som hos andra, det vill säga med läkemedel, psykoterapi eller en kombination av bådadera.
Vid lindriga symtom kan det räcka med att man tar mod till sig och pratar om sin utmattning på diabetesmottagningen och får stöd för hela sin livssituation.
Ta hjälp direkt via din diabetesläkare eller gå till din hälsocentral och boka tid hos en psykolog.
Ofta kan redan det vara till nytta att man får prata i förtroende om sin livssituation och sitt känsloliv med någon.
Vid svår depression är det angeläget att läkemedel eller terapi sätts in, helst bådadera.
Vid svår depression måste ibland vissa läkemedel sättas in trots att de ökar risken för viktuppgång. Läkaren kan också redan från början rekommendera psykoterapi som komplement, särskilt om man har lätt för att gå upp i vikt.
Det är vidare viktigt att få kvalificerad hjälp. Långvarig användning av antidepressiva (över två år) kan öka risken för att få diabetes typ 2, visar studier.
Motion och behandling
Det finns många inriktningar inom psykoterapi. Depression kan exempelvis behandlas med beteendeterapi. Syftet är då att hjälpa personen att hantera sina negativa tankar och känslor.
I terapin söker man faktorer som ökar livsglädjen. Också fysisk aktivitet spelar en viktig roll.
Prata gärna med din diabetesläkare eller din depressionsläkare om vilka psykoterapier som är tillgängliga. De kan bedöma ditt behov av terapi och hjälper dig att hitta en lämplig terapeut antingen inom den offentliga vården eller inom den privata vården. Folkpensionsanstalten ger ut ekonomiskt stöd till terapi som förbättrar arbetsförmågan. Efter en del reformer är det nu lättare att få bidrag.
Symtom på depression
• du känner dig utmattad, olustig, kraftlös och missmodig
• glädjen, nyfikenheten och intresset försvinner; allt känns likgiltigt och tidigare intressen som hobbyer, jobb, mänskliga relationer och sex har slutat intressera dig
• smärta och magbesvär ökar
• matvanorna och vikten förändras tydligt (minskar eller ökar)
• sömnen blir störd; du sover för mycket eller vaknar på nätterna, ofta på efternatten
• du funderar över döden.
Källor: Antero Leppävuoris översikt Masennus ja diabetes i Duodecim 2010;126 och Jukka Marttilas artikel Diabetes ja mieliala i boken Diabetes 2009.
Att gå en sväng på morgonen ger den bästa starten på din dag.
Du blir mycket piggare, får igång både mage och tankar. Och du har klarat av det dagliga motionsbehovet redan före frukost.
Genom att ta en promenad varje dag kan exempelvis hjälpa dig att hålla vikten eller till och med fungera som ett bra hjälpmedel när målet är att gå ner i vikt eller bränna fett.
Går du exempelvis i 30 minuter förbränner du ca 135 kcal om du promenerar med ett lättare tempo. Om du väljer att öka tempot kan du få upp förbränningen till ca 164 kcal per halvtimme.
Går du sedan en promenad om dagen kan du alltså förbränna mellan 945 till 1148 kcal per vecka.
Att promenera innan frukost fungerar utmärkt för mig, jag tar en banan innan så sockret inte dyker under promenaden.
Och självklart har jag druvsocker med mig utifall.
Har ni frågor eller om det är nåt ämne ni vill att jag tar upp så skicka mig ett meddelande.
Svajande blodsocker, hypoglykemier och dålig effekt av insulinet kan bero på fettkuddar. Kuddarna bildas under huden om du sprutar in insulin för ofta på samma ställe. Nu finns de första nationella riktlinjerna för injektioner av insulin.
Vad vet forskarna om vad som sker i kroppen när typ 1-diabetes utvecklas? Hur förändras livet för den som drabbas – och varför är sjukdomen mer vanligt förekommande i Sverige och Finland än resten av världen? I den här podden får vi också höra om hur forskarna försöker motverka utvecklingen av typ-1 diabetes genom att träna immunförsvaret hos små barn med hög risk att utveckla sjukdomen.
Ungefär 50 000 människor i Sverige har typ 1-diabetes. De flesta insjuknar i tidig ålder, men man kan drabbas när som helst i livet.
Helena Elding Larsson, överläkare inom barnmedicin vid Skånes universitetssjukhus och forskare vid Lunds universitet, berättar hur hon i sin forskning vill kartlägga faktorer som sätter igång sjukdomsförloppet.
– Vid typ 1-diabetes tappar man sin förmåga att producera insulin, som är ett livsnödvändigt hormon. Man måste ha insulin för att kunna överleva, det behövs för att man ska kunna ta upp kolhydrater så att de ska kunna komma in i cellen. Utan insulin kan inte cellerna ta upp och använda det som energi. De svälter, förklarar Helena Elding Larsson.
– Diabetes förändrar livet, men man kan leva så vanligt så möjligt. Däremot måste diabetesen följa med och det är ett pyssel att hålla glukosen i koll – men det finns bra hjälpmedel för det.
Vill träna immunförsvaret
I sin forskning undersöker hon bland annat om det är möjligt att lära immunförsvaret att inte reagera mot de celler, betacellerna, som producerar insulinet.
– Vi undersöker nu i en studie om det går att förhindra utvecklingen av diabetes typ-1 hos barn som har hög risk att utveckla typ 1-diabetes. Genom att ge insulin oralt till små barn med hög risk att utveckla typ-1 diabetes vill vi se om vi kan träna immunförsvaret att inte reagera, ungefär som man kan göra mot vissa allergier, förklarar Helena Elding Larsson.
Människor med diabetes löper större risk än andra att drabbas av karpaltunnelsyndrom – en nervinklämning i handleden som behandlas genom ett enkelt kirurgiskt ingrepp. I en ny registerstudie, publicerad i BMJ Open, har forskare vid Lunds universitet undersökt om diabetes påverkar resultatet hos patienter efter en operation för karpaltunnelsyndrom.
– Det visade sig att patienter med diabetes fick lika bra resultat, även om de hade mer omfattande symptom innan och efter en operation än patienter utan diabetes, säger Malin Zimmerman, ST-läkare vid Helsingborgs lasarett och forskare i handkirurgi vid Lunds universitet som lett studien tillsammans med bland andra Lars Dahlin, professor i handkirurgi.
Nerver i kläm
Karpaltunnelsyndrom är en nervinklämning i handleden och drabbar cirka tre procent av Sveriges befolkning. Karpaltunnelsyndrom kan uppstå hos båda kön och i olika åldrar, men förekommer oftare hos personer med sköldkörtelsjukdom, reumatisk sjukdom eller diabetes. Trots att karpaltunnelsyndrom drabbar många och operationen utförs med ett enkelt ingrepp saknas evidensbaserad kunskap på området.
– Vi vet inte helt säkert varför människor får karpaltunnelsyndrom och vad patienter kan förvänta sig av behandlingen, och därför ville vi i denna studie ta reda på om människor med diabetes har samma goda resultat av karpaltunnelklyvning som människor utan diabetes, säger Malin Zimmerman.
Drygt 10 000 operationer
I studien ingick även personer som hade konstaterade diabetesrelaterade nervskador innan operationen för att se om diabetes med komplikationer påverkar operationsresultatet. Totalt har forskarna utvärderat 10 770 operationer på 9 049 patienter.
– Vi kunde se att faktorer som högre långtidsblodsocker före operation, rökning och hög ålder var associerade med mer kvarstående symtom efter operationen. Patienter med retinopati, vilket är ögonbottenförändringar du kan få på grund av diabetes, behövde längre tid för att symptomen skulle försvinna efter operationen än patienter utan retinopati, berättar Malin Zimmerman.
Bygger på enkätsvar
Studien bygger på patientdata från det nationella kvalitetsregistret för handkirurgi (HAKIR) och det nationella diabetesregistret (NDR). Patienter som opereras för karpaltunnelsyndrom vid handkirurgiska kliniker i Sverige registreras i HAKIR. Där ombeds de fylla i en enkät för att svara på hur mycket besvär de har innan operationen. Tre och tolv månader efter operationen ombeds patienterna att återigen svara på hur de upplever besvären. NDR innehåller bland annat uppgifter om människors diabetes, hälsa och livsstil. Forskarna har jämfört patienter med och utan diabetes och patienters upplevda besvär före och efter en karpaltunnelklyvning i HAKIR och samkört dessa med personuppgifter i NDR. Studien är den första att publicera data från HAKIR.
– Våra resultat visar att vården med större säkerhet kan rekommendera rätt behandling för karpaltunnelsyndrom till patienter med diabetes, och bidrar till att behandlande läkare tydligare kan beskriva vad patienter med diabetes kan förvänta sig efter en operation och hur lång tid det verkligen kan ta tills de är återställda.
Fakta/karpaltunnelsyndrom
Karpaltunnelsyndrom beror på att en av handens huvudnerver kommer i kläm, vilket ger besvär med smärtor, domningar, stickningar och känselstörningar i handen. Tillståndet är vanligare hos medelålders och äldre kvinnor än hos män, men kan drabba alla åldersgrupper. Besvären är ganska vanliga i slutet av graviditeten. Personer med diabetes eller ledgångsreumatism löper också större risk att drabbas.
Vid handleden går den stora känselnerven, medianusnerven, i en kanal som kallas karpaltunneln. Nerven förmedlar känseln till tummen, pek- och långfinger och halva ringfingret. Ett tryck i karpaltunneln kan uppstå av en svullnad eller böjseneinflammation. Symptom är svaghet och smärta i hand och fingrar. Oftast räcker det med en enkel undersökning för att ställa diagnos. Behandlingen går ut på att minska trycket så att nerven avlastas. Det sker med hjälp av en skena eller kortisonspruta. Vid mer uttalade besvär kan det vara nödvändigt med en avlastande operation där man klyver ledbandet i taket på karpaltunneln genom en så kallad karpaltunnelklyvning. Ingreppet görs under lokalbedövning och har oftast goda resultat. Källa: Malin Zimmerman och vårdguiden
I en patientstudie på Akademiska sjukhuset prövas om gammaaminosmörsyra kan återskapa den egna insulinproduktionen hos människor med diabetes typ 1.
Per-Ola Carlsson, överläkare och professor, Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet. Foto: Johan Alp.Vid typ 1 diabetes har närmast alla insulinproducerande beta-celler (i grönt) försvunnit i bukspottkörteln. Genom behandling med gammaaminosmörsyra, GABA, är förhoppningen att dessa ska återväxa genom celldelning och omvandling av andra celler.
Personer med typ 1-diabetes är i dag hänvisade till livslång behandling med insulin via spruta eller pump. I en patientstudie på Akademiska sjukhuset prövas om gammaaminosmörsyra, GABA, en av de viktigaste signalsubstanserna i hjärnan, kan återskapa den egna insulinproduktionen och bli ett nytt läkemedel.
– Vår förhoppning är att patienterna i förlängningen ska återfå eller öka sin egen insulinproduktion. Det vore en stor vinst eftersom blodsockret är svårstyrt med insulinbehandling där patienten riskerar inte bara akut livshotande komplikation till följd av lågt blodsocker vid överdosering utan även långtidskomplikationer som hjärtkärlsjukdom, njursvikt och synnedsättning till följd av högt blodsocker vid underdosering, säger Per-Ola Carlsson, professor vid Uppsala universitet och överläkare vid diabeteskliniken, Akademiska sjukhuset i en kommentar.
Tidigare i år har en mindre delstudie genomförts inriktad på säkerhet och dosering. I november startar huvudstudien som innebär att totalt 36 patienter i åldern 18-50 år kommer att behandlas med GABA under ett halvår. För att ingå i studien ska man ha haft typ 1-diabetes i mer än fem år och ha låg till icke kvarvarande insulinproduktion. Patienterna, som får den nya läkemedelskandidaten, kommer att följas i upp till nio månader bland annat vad avser förmåga till egen insulinproduktion.
Vid typ 1-diabetes angrips och förstörs de insulinproducerande cellerna i bukspottskörteln av kroppens immunsystem, vilket med tiden leder till närmast total insulinbrist.
Tidigare studier i laboratorium på insulinproducerande celler från gnagare och människa har visat att det går att kicka igång nyproduktion av insulinproducerande så kallade beta-celler i bukspottkörteln med gammaaminosmörsyra, GABA. Det är ett ämne som utgör en av de viktigaste signalsubstanserna i hjärnan och även finns i bukspottkörteln.
– Gammaaminosmörsyra tycks kunna skydda beta-celler mot immunangrepp vid typ 1-diabetes och stimulera befintliga insulinproducerande celler att föröka sig. Ämnet verkar även kunna omprogrammera andra celltyper i bukspottkörteln att utvecklas till beta-celler. Om det fungerar på människor öppnas helt nya möjligheter att behandla och på sikt även bota typ 1-diabetes, förklarar Per-Ola Carlsson.
kollasockret.com 