DIABETES & ÅNGEST

Ångest är en av de vanligaste diagnoserna av psykiska sjukdomar. Det pratas om det lite varstans oavsett om det gäller en själv eller om det gäller ens barn, det verkar som varenda en lider av ångest i någon grad. Nivån av ångest som rapporteras hos barn och ungdomar har gått upp. Medan psykiatriker försöker sätta fingret på vad exakt som bidrar till detta – teknik, politiskt klimat, läxor – behöver man inte gräva så djupt för att hitta en anledning till den ökade ångesten hos dem som lever med typ 1 diabetes.

För att börja rota i denna fråga  kan vi börja med att ta en titt på vad ordet Ångest faktiskt betyder.

MEN VAD ÄR ÅNGEST EGENTLIGEN?

En viss nivå av ångest är hälsosam – nödvändig, till och med.

Det är ångest som hindrar oss från farliga beteenden och håller oss motiverade att uppnå det vi behöver göra. Ordbokens definition av ångest lyder som följer: “ångest eller oro i sinnet som orsakas av rädsla för fara eller olycka.”

När nöden blir för stor eller oproportionerlig mot situationen brukar personen ta skada av ångesten istället för att dra nytta av den.

NÅGRA AV DE VANLIGASTE FORMERNA AV ÅNGEST ÄR FÖLJANDE:

GENERALISERAT ÅNGESTSYNDROM (GAD)

Ett långvarigt tillstånd av oro eller tendens att oroa sig för allt. GAD kan få fysiska manifestationer som GI-problem och svårigheter att sova.  Den som lever med GAD kommer att ha en tendens att se allt genom en lins av ångest och bombarderas med kontrafaktiska problem.

PANIKÅNGEST

Panikångest kan uppstå när någon haft en eller flera panikattacker och lever i ständig rädsla för nästa. Alla upplever panikattacker på olika sätt, men några av de vanligaste symtomen är andfåddhet, känslor av förestående undergång, depersonalisering (känslan av att du flyter utanför din kropp) och hjärtklappning.

SOCIAL ÅNGEST

I grund och botten vad det låter som. Social ångest är när människor upplever extremt obehag och ångest omkring andra människor. Ångesten är rotad i rädsla för vad andra tycker om dig, eller för att skämma ut dig själv eller se dum ut.

DIABETES & ÅNGEST

T1D och ångest förvärrar varandra. Rädslor och tankemönster som göder ångest är nödvändiga för att hantera diabetes. Att kämpa med ångest kan å andra sidan vara förödande för ditt blodsocker. Ju mer tid jag arbetat med och försöka plocka isär ångestsjukdomar, desto mer har jag insett hur kontraintuitiv diabeteshantering är med avseende på ångestnivån.

TÄNK OM

I varje oroligt sinne hörs en tjatande viskning om vad vad som skulle hända ifall…? “Tänk om jag dör”? “Tänk om jag skämmer ut mig”? “Tänk om jag misslyckas”? Dessa ihållande frågor kan vara förlamande. När man hanterar diabetes är det dock ofta nödvändigt att fundera på vad som kan hända. Till exempel: Jag är på väg att ta mitt insulin inför min middag på vägen hem, men vad händer om jag fastnar i trafiken? Jag förbereder mig för en körning genom att justera min dosering och småäter, men vad händer om det börjar regna?

Kärnpunkten i diabeteshantering är planering. Tyvärr innebär planering ofta kontrafaktiska scenarion och frågorna kan lätt manifestera sig i ångest. När du lever med ångest är det ofta svårt att skilja mellan rationella eller hjälpsamma frågor och irrationella, skadliga. Tanken på regn eller trafik när du planerar din insulindosering kan vara produktiv, medan upprepade funderar på risken för ett fall i blodsocker så att du svimmar under din träning rutin inte är det.

LEV I NUET

På samma sätt kan planering för diabetesvård störa närvaron i nuet. Under de senaste åren har det kommit mer och mer bevis på effekten av mindfulness-baserad stressreducering (MBSR) och meditation för behandling av ångest2. Mycket av vår oro är rotad i vad som skulle kunna hända i framtiden. Det är svårt att fokusera på nuet och ofta svårt att vara spontan när du har insulin ombord (IOB), sensorer med nedåtgående pilar och en viss mängd juice i väskan. Även den faktiska meditationsövningen kan avbrytas genom varnande insulinpumpar och CGM:er. Som nämnts ovan innebär diabeteshantering mycket planering. Mycket planering betyder också mycket framtidsorienterat tänkande.

KONTROLL

Precis som när det gäller planering är det viktigt med kontroller om du har diabetes. Att kontrollera ditt blodsocker, kontrollera din IOB, kontrollera din förnödenheter vid lågt blodsocker. För någon med ångest kan kontrollen däremot spira in i en besatt ritual. Människor som lider av tvångssyndrom (OCD) har vissa ritualer som de utför för att tysta besatta tankar som upprepas i deras sinne. Eftersom kontroll är så viktigt för diabeteshantering är det lätt för någon som är mottaglig för ångest att falla in i ett mönster av överkontroll. Tänk dig det här: Du känner dig orolig för ett fall, kontrollerar dina sensordata och finner inga nedåtgående pilar. Du känner en tillfällig lättnad. Några ögonblick senare återkommer dock tankarna. De blir mer påträngande tills du måste kontrollera din sensor igen – fortfarande inga nedåtgående pilar. Du ser hur detta kan falla i en negativ beteendecykel.

VAD GÖR MAN?

Lyckligtvis är ångest, precis som typ 1 diabetes, hanterbar. Men det krävs arbete. Om du känner att ångesten stör dig eller ditt barns vardag kan du överväga att gå till en terapeut. Det finns många terapeuter som har erfarenhet av att arbeta med personer med kronisk sjukdom.

HITTA EN TERAPEUT

Starta med din hälsocentral där de kan hjälpa dig. Om det känns bra kan du fråga runt också. Det är mycket troligt att det är många i ditt liv som går till en terapeut utan att du har någon aning.

Även om diabetes och ångest kan passa bra ihop behöver du inte låta dem styra dig. När du lär dig acceptera och hantera din ångest, lär du dig att leva med den. Det blir inte lätt, och det kommer bli en hel del misslyckanden. Ha du typ1 diabetes så är du van vid det!

Och kom alltid ihåg att du inte är ensam!

REFERENSER

  1. HTTP://WWW.DICTIONARY.COM/BROWSE/ANXIETY?S=T
  2. HTTPS://WWW.MINDFUL.ORG/JON-KABAT-ZINN-DEFINING-MINDFULNESS/
  3. HTTPS://BEYONDTYPE1.ORG/T1D-GUIDE-MENTAL-HEALTH-CARE-PROVIDERS/

Diabetesfötter

Inlägget innehåller reklam genom annonslänkar för Minfot.

Diabetes är en av de främsta orsakerna till blindhet, amputation, hjärt- och kärlsjukdomar, njursvikt och för tidigt död. Att veta om riskerna och hur man kan minska dom är det första steget att agera förebyggande och skydda sig själv.

Idag tänkte jag ta upp en av dom och det är diabetesfötter.

För den som har diabetes uppstår inte sällan problem med fötterna, något som om det får gå obehandlat kan utvecklas till en allvarlig diabeteskomplikation som i värsta fall kan leda till amputation. Därför är det viktigt att du lär känna dina fötter och få rätt hjälp i vården.

Vad är diabetesfötter?

Diabetesfötter innebär problem med fötterna och kan drabba personer med såväl typ 1- som typ 2-diabetes. Det är därför extra viktigt att du som har diabetes är noga med att ta hand om dina fötter.

Det finns två olika typer av komplikationer som du kan få som diabetiker, det är angiopati och neuropati.

Angiopati

Vid angiopati uppstår skador på kärlen på grund av högt blodsocker vilket kan leda till att väggarna i kapillärerna skadas. Om höga halter av kolesterolet LDL finns i blodet kan kärlväggarna täppas till och det kan öka risken för besvär.

Är blodcirkulationen dålig och sår uppstår kommer det bli svårare för kroppen att läka såret vilket kan leda till att du får besvär med återkommande, och svårläkta, sår om du inte har regelbunden koll på dina fötter och upptäcker dessa i god tid.

Neuropati

Neuropati är vanligast vid typ 2-diabetes. På grund av för lite kroppseget insulin och för hög blodsockerhalt minskas blodflödet till de små blodkärl som försörjer nerverna vilket i sin tur leder till förstörd nervstruktur och nervfunktion. Neuropati kan påverka alla nerver i hela kroppen men då nerverna till fötterna är väldigt långa påverkas fötterna oftast först. Neuropati kan utvecklas olika snabbt beroende på hur du tar hand om din diabetes.

Andra faktorer som påverkar utvecklingen är ärftlighet, hur länge du haft diabetes, ålder, rökning, högt blodtryck och höga blodfetter. B12-brist, alkohol och låg ämnesomsättning kan även det orsaka nervskador i dina fötter. Precis som i fallet med angiopati är en regelbunden koll av dina fötter ett bra sätt att både upptäcka och i god tid behandla eventuella problem som kan uppstå vid neuropati.

Symtom vid autonom neuropati

Det finns två former av neuropati, autonom och sensorisk och det är vanligast att man drabbas av autonom neuropati först. Besvären kommer av att blodflödet i de små kärlen i huden påverkats av högt blodsocker. Till exempel kan du uppleva att foten är kall men om du känner på foten känns den varm. Det beror på att blodflödet i de mellanstora kärlen har ökat.

Det här leder även till syrebrist i huden och som resultat blir huden torr, känslor för tryck och risken för förhårdnader ökar. Den torra huden som uppstår kan leda till sprickor då särskilt runt hälen och främre trampdynorna samt stortån. Just torra fötter med förhårdnader är den största riskfaktorn för att drabbas av sår på fötterna.

Vanliga symtom

• Svettas om fötterna.

• Fötterna är varma när du känner på dem.

• Fötterna är torra.

• Fötterna har förhårdnader och sprickor som resultat av torrhet.

• Fötterna är känsliga för tryck, även lättare former av tryck.

• Håret på fötterna försvinner.

Symtom vid sensorisk neuropati

Sensorisk neuropati påverkar känseln i nerverna och kan orsaka nedsatt känsel i såväl tårna som hela foten och även i underbenet. Inledningsvis är symtomen ofta påtagliga, och kan kännas värre på natten, men med tiden kan det utvecklas till att du istället får ett känslobortfall och inte känner något alls. Sensorisk neuropati drabbar ofta båda fötterna samtidigt.

Vanliga symtom

• Brännande känsla

• Smärta

• Sveda

• Hetta

• Stickande känsla i fötterna

Symtomen kan förbättras av att gå upp eller röra på sig men om du känner igen symtomen behöver du prata med din läkare, diabetessjuksköterska eller fotterapeut då det finns behandling mot smärtan. Nedsatt känsel är viktigt att ta på allvar då det riskerar att leda till att du inte upptäcker sår och skador på foten i tid vilket kan leda till kroniska sår på fötterna. Dålig blodcirkulation leder även till att såren är svårare att läka.

Hur tar jag hand om mina fötter?

Med diabetes är det alltid viktigt att ligga bra till i blodsockret, för att hela kroppen ska må bra. Där ingår även fötterna, men ibland blir fötterna och särskilt undersidan ”bortglömda”. Vi ser inte undersidan av fötterna varje dag, det kanske är rent fysiskt besvärligt att kolla på dina fötter eller så tänker du bara inte på att även fötterna påverkas av din diabetes.

Att ta hand om sina fötter när man har diabetes är en gemensam insats från dig själv och vården. Som patient har du rätt att få dina fötter undersökta av läkare, diabetessköterska eller fotterapeut en gång per år, det kallas för fotstatus. Utöva din rätt som patient och få din årliga koll för att på så vis kunna få en adekvat bedömning om hur dina fötter mår.

Hur bedöms en diabetesfot?

Eftersom det är flera aspekter som spelar in när det kommer till diabetesfötter behöver man också göra en grundlig undersökning. När man kontrollerar din fotstatus mäter man därför tre värden; ankeltryck, djupare känsel och ytlig känsel.

Stämgaffel Med en stämgaffel mäter man den djupa känslan i foten.

Monofilament Monofilamenttråd är en typ av fibertråd som vid ett visst tryck böjer sig och med den mäter man den ytliga känseln i foten.

Ankeltryck Genom att mäta ankeltrycket, vilket nästan är som att ta blodprov, mäter man blodtrycket i ankeln vilket även det påverkar fötterna.

Efter undersökningen gör vårdpersonalen en riskbedömning av dina fötter som ligger till grund för hur allvarliga besvär du har och vilken typ av hjälp du kan få via landstinget. Det finns totalt fyra riskgrupper.

Riskgrupp 1. Frisk fot – diabetes utan komplikationer

Riskgrupp 2. Nervskada och/eller kärlskada.

Riskgrupp 3. Tidigare diabetessår, fotdeformiteter, förhårdnader och amputerad.

Riskgrupp 4. Pågående allvarlig fotsjukdom – till exempel sår och infektioner.

Beroende på vilken riskgrupp du tillhör kan det bli aktuellt med olika former av hjälpmedel som skoinlägg, specialskor, regelbunden fotvård av diabetesutbildade fotterapeuter med mera. Vilken form av hjälp som finns att tillgå varierar mellan de olika landstingen och du kan höra dig för vilken hjälp just du kan få. Det är viktigt att inte glömma fötterna vid besök hos läkare eller sjuksköterska då du har rätt till den årliga undersökningen och en årlig koll hjälper vården och dig att din fotstatus under kontroll i samband med diabetes.

Diabetesfötter – experten berättar vad du kan göra själv

Först och främst bör du som har diabetes ta som vana att kontrollera dina fötter varje dag, i samband med dusch, att du går upp på morgonen eller går och lägger dig på kvällen. Du kan vara extra uppmärksam på följande:

• Sår

• Sprickor

• Svullnader

• Rodnader

• Torr hud

• Förhårdnader

• Nagelförändringar på fötterna

Om du upplever det svårt att kolla under fötterna kan du använda en spegel alternativt fråga om hjälp. Det är viktigt att kolla fötterna för ju förr du gör något åt dessa ”mindre” skador desto lättare är det att förebygga att de utvecklas till något besvärligare. Om du låter foten vara helt kan såren bli kroniska, infekterade och i riktigt allvarliga fall leda till att foten behöver amputeras.

Ann Lindström är fotterapeut med mångårig erfarenhet av fotterapi och jobbar inte bara inom Stockholms läns landsting utan även utbildar fotterapeuter inom diabetesfötter. Ann Lindström delar med sig av sina bästa fotvårdsråd till dig som lever med diabetes:

Expertens tips

• Se till att få fötterna undersökta en gång per år.

• Lär känna dina fötter, titta på dina fötter varje dag.

• Ta hand om dina fötter med fotgymnastik; knip med tårna, håll kvar, sära på tårna, håll kvar och rör på dina fötter varje gång du sitter framför teven eller gör tåhävningar när du diskar. Det hjälper till att stabilisera dig och få igång cirkulationen i fötterna.

• Vid behov, fila fötterna men undvik att fila för ofta.

• Smörj fötterna efter dusch, varje dag, men aldrig mellan tårna där ska det vara torrt.

• Undvik att vara barfota i miljöer där fotsvamp kan få fäste som badhus och gymduschar.

Andra goda råd till dig som är diabetiker är att använda rätt skor som inte orsakar skavsår och att använda strumpor i rätt storlek, helst i ylle eller bomull. Tänk på att om strumpresåren sitter för hårt kan den klämma åt blodcirkulationen!

Att leva med dibetesfötter

Det finns idag hjälp att få för att ta hand om våra fötter men vi pratar fortfarande förvånansvärt lite om fötterna, särskilt det som kallas medicinsk fotvård. Alla kan drabbas av besvär med fötterna men för dig som har diabetes blir det ännu viktigare att ta hand om dina fötter och dagligen stämma av hur de mår.

Genom att motionera hjälper du till att öka blodcirkulationen men framförallt måste man hålla ordning på nivåer och blodsocker. Många gör redan det och kan ändå drabbas av besvär med fötterna på grund av ålder eller väder och vind, då är det ännu viktigare att kontrollera fötterna och förebygga eventuella skador som uppstått med hjälp av receptfria medel på apoteket, egenvård och råd från läkare, diabetessjuksköterska eller fotterapeut. 

Källor: Diabetesförbundet, Diabeteshandboken, Internetmedicin, Lunds universitet.

Anders Åker – Medicinsk skribent doktorn.com

Anders Åker

Medicinsk skribent

Granskad av: Anders Halvarsson – Allmänläkare

Vad gör du om personen får en diabeteskoma?

Polaren eller personen upplevs som berusad, ni kanske är ute på lokal och har tagit några drinkar eller vin, öl mm mm. Har tagit lite småplock snacks. Plötsligt börjar personen prata konstigt, osammanhängande om konstiga saker, börjar svettas, darrar, börjar kanske bli aggressiv och irriterad.

Du tänker nu jävlar är personen packad, dyngrak, dragen, jättefull.

Men det behöver det ej vara!

Eller ej bara vara, det kan vara ett tecken på att din kompis är på väg in i en diabeteskoma som orsakar medvetslöshet och kan leda till döden om personen ej får akut hjälp.


Här är tipsen som kan rädda din kompis liv.

Börjar personen med någon av dessa symptom så fråga, har du kollat sockret.

Eller hur mår du? Ska vi ta nåt och käka, har din polare med sig druvsocker ge hen det.

Men hinner du inte och personen blir medvetslös så här har ni lite tips.

1. Ring direkt 112 om personen har svimmat eller blivit medvetslös.

2. Ge aldrig insulin till en diabetessjuk som förlorat medvetandet. Det är livsfarligt, eftersom insulin sänker blodsockret ännu mer.

3. Det kan hända att den som har akut hypoglykemi får kramp.

4. Är personen medvetslös lägg hen i framstupa sidoläge tills ambulansen kommer. Om hen krampar lägg hen i framstupa sidoläge och försök hålla andningsvägar fria.

Blodsockersänkande behandling (insulin, vissa typer av tabletter) kan leda till att blodsockret blir för lågt. Det kan ske om det har gått för långt mellan måltider, om man ätit mindre än vanligt, om man varit mer fysiskt aktiv än vanligt. Situationer där balans mellan tillgänglig energi och effekten av medicinering inte är i fas. Ett blodsocker hos en frisk person kan knappast sjunka under 3,5 mmol/l.

Om det är någon du inte känner så fråga om personen har diabetes.

Kan personen svälja så ge socker i form av söt dryck saft eller läsk (inte light dryck, innehåller inget socker), godis, druvsocker, honung, frukt.

Ring efter ambulans på 112.

Ge aldrig insulin!

Det som händer i kroppen är att vi har ett antal blodsockerhöjande hormoner som adrenalin och glukagon (stresshormoner) men även kortisol och tillväxthormon som frisätts när blodsockret blir för lågt.

Det är dessa hormoners verkan som gör att personen med diabetes vaknar på morgonen även om hen har haft ett lågt blodsocker under natten.

MEN detta system fungerar inte lika bra efter alkoholintag eller om det inte finns så mycket glykogen i förrådet, vilket kan hända efter kraftig insulinkänning under samma dygn. Då kroppen inte hunnit fylla på förrådet igen.

Detta är det för dålig upplysning om, detta tycker jag ska vara med i fösta hjälpen utbildningen.

Detta ska vara ett krav att kunna på varje arbetsplats, skola, mm mm mm.

Vet du om någon av dina arbetskamrater eller om någon på skolan har diabetes?

Måste ske en förändring på detta!!!

Provar ny glukosmätare!

Nu ska jag prova en ny glukosmätare i 3 månader för att se om jag ska byta från min tidigare Libre2. Den jag ska prova nu är den nya Dexcom G6.

Dexcom G6® är den senaste utrustningen för kontinuerlig glukosmätning (CGM), där du ser dina glukosvärden direkt i din mobil eller mottagare. Du får larm om värdet blir högt eller lågt – och kan agera direkt för att undvika känningar och höga värden.

Jag tycker är alldeles underbar nämligen Larm om snart akut lågt värde.

Varningen för snart akut lågt värde varnar när ditt glukosvärde faller såpass snabbt att det kommer falla till 3,1 mmol/L på mindre än 20 minuter. Detta ger dig tid att vidta åtgärder för att förhindra lågt glukosvärde.

Måste säga att det är det bästa, man hinner parera innan det blir för lågt. detta kommer göra att man slipper de där jobbiga dalarna som är så sjukt jobbiga och gör att du mår fysiskt och psykiskt dåligt.

Att ha det aktuella glukosvärdet i din mobil och i din klocka är otroligt smidigt, man behöver inte upp med mobilen och mäta av utan det är ständigt i din mobil och klocka. Perfekt vid träning.

Funkar detta så finns ingen anledning att gå tillbaka till Libre 2. Jag återkommer efter denna provperiod och ger ett utlåtande och vad som är bra och vad som jag kanske saknar från Libre2.

Kost vid diabetes typ 1

Inlägget innehåller reklam genom annonslänkar för HelloFresh.

Eftersom mat påverkar blodsockret så är din kost en stor del av din egenbehandling vid diabetes. Det är viktigt att veta att det inte finns några förbud, bara du är medveten om hur du balanserar upp det. Otroligt viktigt att veta vad du äter och hur mycket. Ta insulin 15 minuter innan du ska äta.

Sedan är det ganska enkelt kan jag tycka. Det du stoppar i dig ska förbrännas!!! Om man bara äter och sedan inte rör på sig så spelar det ingen roll om du är diabetiker eller inte, kroppen mår ej bra och du lagrar fett och blir stor.

Få koll på ditt blodsocker

Det du generellt ska tänka på är att välja mat som håller ditt blodsocker stabilt.

Därför måste du ta reda på hur olika sorters mat påverkar ditt blodsocker, eftersom vi alla fungerar olika. Detta kan du göra genom att mäta ditt blodsocker innan och efter du har ätit något och sedan skriva upp det i en matdagbok

Ditt blodsocker blir mer stabilt av att äta en apelsin än att dricka pressad apelsinjuice.
Blodsockret påverkas av mängden

Ditt blodsocker påverkas också av hur mycket du äter av just det livsmedlet. Därför är det fullt möjligt att äta godis, men inte i några stora mängder.

Blodsockret påverkas av motionen

Motion ökar insulinkänsligheten. Så genom att motionera regelbundet så tål det mer kolhydrater.

Processad mat ger svajigare blodsocker

Exempel på mat som håller ditt blodsocker stabilt är mat som har ett lågt GI, så som fiberrika livsmedel exempelvis grönsaker och grovt bröd.

Mat som däremot är finfördelat och behandlat ger ett snabbare och högre blodsockervärde än obehandlat. Exempelvis är en apelsin bättre än apelsinjuice. Potatis bättre än potatismos.

Olika kostmodeller vid diabetes

Det finns flera olika kostmodeller vid diabetes. Men ingen av dem har någon starkare evidens än någon annan.

Därför har Socialstyrelsen lättat på restriktioner vid diabetes för mer öppna och individuella kostråd än de fyra kostmodeller som följer. Däremot kan man hämta mycket baskunskap från dessa.

Dessa kostmodeller förespråkas
  • Traditionell diabeteskost med lågt GI (tallriksmodellen, fettsnålt och långsamma kolhydrater)
  • Medelhavskost (fet fisk, baljväxter, mindre snabba kolhydrater )
  • Måttlig lågkolhydratkost (ännu mer fett, cirka 30-40 energiprocent kolhydrater, mycket grönsaker)
LCHF vid diabetes?

Socialstyrelsen rekommenderar inte LCHF vid diabetes. Detta eftersom det saknas vetenskapliga underlag för att kunna bedöma en långsiktig effekt. Om du har diabetes och vill pröva LCHF så ska detta följas upp av vården och dessutom din njurfunktion.

Granskad avAnnika Sörensen, Specialistläkare inom allmänmedicin

Källa: Socialstyrelsens, SSDF

Linda Nestor Redaktör

http://www.diabetes-typ1.se

Träning med typ 1-diabetes.

Eftersom jag brinner för träning och att jag har upplevt bara positiva förändringar så fortsätter jag att tjata om att leva ett mer aktivt och hälsosamt liv.

Det behöver inte bli ett jobbigt krav utan det räcker med att gå några lätta promenad på 30 minuter några dagar i veckan.

Det behövs så lite som kan förändra så mycket.

Fysisk aktivitet är viktigt för alla människor för att må bra men det är extra viktigt för personer med diabetes att röra på sig.

Regelbunden motion hjälper oss att må bra både fysiskt som mentalt. Muskler och skelett blir starkare, vi får en bättre syreupptagningsförmåga och bättre kondition. Motion kan även minska stress, hjälpa oss att sova bättre och öka vår kropps kapacitet.

Att träna med typ 1-diabetes kan vara lite knepigt och du behöver veta hur du ska anpassa insulindoser och matintag för att undvika allt för stora svängningar i blodsockret under träningen. Ofta kan du behöva minska mängden insulin, fylla på med kolhydrater kanske både innan, under och efter träningen. Det är också viktigt att mäta blodsockret före, under och efter träningen. Testa vad som funkar för just dig. Hitta den träningsform som du gillar och fråga din diabetessjuksköterska/läkare om råd.

Vad händer i kroppen vid fysisk aktivitet?

Fysisk aktivitet ökar insulinkänsligheten och glukosupptaget.

Insulinet sänker blodsockret mer än normalt vid fysisk aktivitet. Speciellt om man tränar stora muskelmassor (allsidig styrketräning, simning). Denna ökade känslighet för insulin kvarstår ofta upp till 24 timmar. I samband med träning ökar också ett icke insulinberoende glukosupptag i musklerna.

Äter man som vanligt och tar sitt insulin i vanliga doser finns därför risk för känningar under motionspasset och efterföljande natt och förmiddag. De flesta behöver därför minska sina insulindoser och/eller äta mer före under och efter ett motionspass.Man skall däremot inte helt undvika att ta insulin. Har man för lite insulin i kroppen sjunker inte blodsockret då glukos blir kvar i blodbanan och inte kan ta sig in i muskelcellen, utan istället kan blodsockret stiga (socker frisätts från levern).

Fysisk aktivitet ökar adrenalinhalterna i blodet

Adrenalinet ökar frisättningen av glukos från levern (för att öka energitillgången i kroppen). Har man då tagit för lite insulin inför träningen kan resultatet bli en sämre prestationsförmåga och ett stigande blodsocker.

Fysisk aktivitet ökar energiförbrukningen och tömmer energidepåerna

Ju mer intensivt man tränar desto mer ökar glukosförbränningen. En mycket liten del av kroppens glukos/energiförråd finns i form av glukos i blodet. Allt eftersom blodsockret förbrukas frisätts nytt glukos från leverns glykogenförråd. Våra glukosförråd räcker i normala fall ca 1-3 dygn (om man inte slarvat med maten senaste dagarna). Vid löpning räcker leverns sockerproduktion ungefär 2 mil. Vid högintensiv träning högst en timme. När leverns glukosförråd tar slut går kroppen över till att förbränna fett och att bryta ner protein (muskulatur). Fettförbränning är inte lika effektiv vid högintensiv träning och själva idén med träning är ju att bygga upp och stärka sin muskulatur (inte bryta ner den). Vid viss insulinbrist kan fysisk aktivitet då dessutom leda till ketonbildning och ketoacidos.

Hur ska jag tolka blodsockret inför ett träningspass?

P-glukos

Tolkning/åtgärd

< 4 mmol/l

Ät och skjut upp träningen i varje fall en timme till blodsockret stigit.

4-6 mmol/l

Ät extra kolhydrater innan du börjar.

6-10 mmol/l

Optimalt.

10-15 mmol/l

Inga hinder föreligger förutsatt att man ätit och tagit insulin.

> 15 mmol/l

Skjut upp träningen! Ta eventuellt 2-4 enheter snabbinsulin och kontrollera blodsockret om en timme.Träna aldrig vid ketoner i urinen!

Patienter med diabetes typ 1 tycks kunna undvika njurskador om de håller HbA1c lågt, enligt en svensk registerstudie.

Då jag själv har haft T1D i snart 40 år så börjar man nu tänka mer och mer på de följdsjukdomar som man kan få. Jag måste vara ärlig och säga att när jag själv var ung och i tonåren och även i början på 90-talet så hade jag inte samma koll och testade blodsockret som jag gör idag. Det fanns tyvärr inte de hjälpmedlen som det finns idag. Därför blir man lite nojig och tänker på de följdsjukdomar som kan komma. Och en av dom är njurarna. Ni som är ungdomar med T1D tänk till sköt er. Följdsjukdomarna kommer inte efter några år utan det kommer när ni blir äldre om ni inte sköter er. Läs detta om studien som gjorts av bl a forskare från Linköpings universitet. Bra och intressant läsning!

För patienter med diabetes typ 1 skulle ett långtidsblodsocker under 60 mmol/mol sannolikt helt kunna förhindra njurskador. I alla fall enligt en svensk långtidsuppföljning.

Det är med data från den svenska Viss-studien som kopplingen mellan HbA1c och njursjukdom har undersökts.

I studien har forskare från bland annat Linköpings universitet samlat data om patienter med typ 1-diabetes ända sedan 1980-talet. Patienter under 35 år från sydöstra sjukvårdsregionen har följts från sjukdomsdebut fram tills i dag.

I den uppföljning som nu presenteras i posterform under den pågående EASD-kongressen ingår data om 438 patienter som fick diabetesdiagnos mellan 1983 och 1987. Alla har regelbundet fått HbA1c registrerat och forskarna har samkört värdena med uppgifter om njursjukdom från andra nationella register.

Patienterna följdes i snitt i 33 år och forskarna räknade ut ett viktat långtidsmedelvärde för HbA1c. De kunde då se en tydlig ökning av njurskador bland dem som haft höga HbA1c-värden.

– Vi kan se att efter 30 år hade hälften av dem som haft ett HbA1c högre än 80 mmol/mol drabbats av nefropati, säger Hans Arnqvist, diabetolog och forskare vid Linköpings universitet, och en av dem som varit inblandade i studien.

Av dem som legat under 60 mmol/mol var det ingen som drabbats av njursjukdom under uppföljningstiden. Medelvärdet för HbA1c bland dem som utvecklat nefropati låg på 83 mmol/mol och på 65 hos dem som inte utvecklat det.

Även om det inte går att säga något om ett eventuellt orsakssamband så tycker Hans Arnqvist att det finns anledning att diskutera en sänkning av dagens målvärden. I det nationella diabetesregistret NDR är HbA1c över 70 en markör.

– Med dagens behandling och hjälpmedel är det helt realistiskt att hålla det under 60 och det finns mycket som tyder på att det är positivt för patienterna att ha en god glykemisk kontroll, säger han.

Men sett över tid har det blivit stora förbättringar.

– Vi har tidigare gjort en jämförelse mellan olika ålderskohorter där vi såg att bland patienter födda mellan 1961 och 1965 hade 30 procent utvecklat allvarlig njurskada efter 30 år och i det här underlaget är det 7,5 procent.

Forskarna noterar också att den ökade risken för njurskador inte avtar med tiden bland dem med högt HbA1c.

– Tidigare sa man att om en patient inte drabbats av njurskada inom ett visst antal år så skulle de inte göra det, men vår studie pekar på motsatsen, säger Hans Arnqvist.

Som nefropati definierar forskarna en albumin/kreatinratio på 30mg/mmol eller högre.

Länk till abstract:

HbA1c followed 30 years from diagnosis and nephropathy in patients with type 1 diabetes: the Viss study

Denna text är hämtad från Dagens Medicin

Reporter: Petra Hedbom

Att äta före 8:30 kan minska riskfaktorerna för typ 2-diabetes.

Människor som börjar äta före 08:30 hade lägre blodsockernivåer och mindre insulinresistens, vilket kan minska risken för att utveckla typ 2-diabetes, enligt en studie som presenterades praktiskt taget vid ENDO 2021, Endocrine Society årsmöte.

”Vi fann att personer som började äta tidigare på dagen hade lägre blodsockernivåer och mindre insulinresistens, oavsett om de begränsade sitt matintag till mindre än 10 timmar om dagen eller om deras matintag var fördelat på mer än 13 timmar dagligen,” säger ledande forskare Marriam Ali, MD, vid Northwestern University i Chicago, Ill.

Insulinresistens uppstår när kroppen inte svarar lika bra på det insulin som bukspottkörteln producerar och glukos är mindre kapabel att komma in i cellerna, personer med insulinresistens kan ha högre risk att utveckla typ 2-diabetes.

Både insulinresistens och höga blodsockernivåer påverkar en människas ämnesomsättning, nedbrytningen av maten till dess enklare komponenter: proteiner, kolhydrater (eller sockerarter) och fetter. Metaboliska störningar som diabetes uppstår när dessa normala processer störs.

”Med en ökning av metaboliska störningar som diabetes, ville vi utöka vår förståelse för näringsstrategier för att hjälpa till att hantera denna växande oro,” sade Ali.

Tidigare studier har visat att tidsbegränsad ätning, som konsoliderar ätningen till en förkortad tidsram varje dag, har konsekvent visat förbättring av metabolisk hälsa, noterade hon.

Hennes grupp ville se om att äta tidigare på dagen påverkade metaboliska åtgärder.

Forskarna analyserade data från 10 575 vuxna som deltog i National Health and Nutrition Examination Survey.

De delade deltagarna i tre grupper beroende på den totala längden på matintaget:

-Mindre än 10 timmar per dag

-10-13 timmar

-Mer än 13 timmar per dag

De skapade sedan sex undergrupper baserat på starttiden för ätlängden (före eller efter 8:30).

De analyserade dessa data för att avgöra om ätlängd och tidpunkt var förknippade med fastande blodsockernivåer och uppskattad insulinresistens.

Fasta blodsockernivåer skilde sig inte signifikant mellan ätintervallgrupper. Insulinresistens var högre med kortare ätintervall, men lägre i alla grupper med en starttid innan 8:30.

”Dessa resultat tyder på att tidpunkten är starkare förknippad med metaboliska mått än varaktighet, och stöder tidiga ätstrategier,” sade Ali.

Källa:

Material som tillhandahålls av The Endocrine Society.

Högintensiv träning förbättrade insulinkänsligheten

Inlägget innehåller reklam genom annonslänkar för Sporttema.

Forskare vid universitetssjukhuset i Odense, Danmark har undersökt effekten av högintensiv intervallträning bland män med diabetes typ 2 och sett positiva effekter.

Efter ett åttaveckorsprogram med intervallträning förbättrades insulinkänslighet och blodsockerkontroll hos de patienter med typ 2-diabetes som deltog.

Denna studie gjordes i Danmark och den presenterades under diabetskongressen EASD.

Totalt ingick 15 överviktiga män med typ 2-diabetes och ett BMI på i snitt 31 och 18 åldersmatchade normalviktiga män utan diabetes samt 15 överviktiga män utan diabetes.

Deltagarna fick köra tre träningspass i veckan på motionscykel och roddmaskin.

Träningspassen bestod av block med fem gånger en minut av hög intensitet med en minuts vila mellan varje intervall.

Deltagarna började med två block per tillfälle och ökade sedan till fem block. Träningsprogrammet kördes under åtta veckor.

Under studien mätte bland annat deltagarnas syreupptagningsförmåga och metabolism genom så kallad euglykemisk-hyperinsulinemisk klampteknik. Den går ut på att insulin och sockerlösning ges med infusion för att mäta insulinkänsligheten i kroppen genom att se hur mycket socker kroppen tar upp vid en viss insulinkoncentration.

Vid studiens början hade männen med diabetes omkring 36 procent lägre insulinkänslighet än icke-diabetiker. Efter åtta veckor förbättrade alla deltagare sin insulinkänslighet men den största förändringen fanns hos deltagare med diabetes. De förbättrade sig med med i snitt 44 procent, jämfört med 34 procent bland icke-diabetiker.

Syreupptagningsförmågan ökade med 10 procent i både normalviktiga och överviktiga män utan diabetes och 15 procent bland de med diabetes. Dessutom såg forskarna förbättringar i både fasteglukos och långtidsblodglukos, HbA1c i samtliga grupper. I alla grupper reducerades fettmassan med i snitt 2 procent.

Forskarna bakom studien skriver att även om fysisk aktivitet är en hörnsten i behandling och förebyggande av diabetes typ 2 så har typisk uthållighetsträning som löpning bara visat på effekter i insulinkänslighet runt 15 procent. De menar att en högintensiv intervallträning som involverar fler muskelgrupper kan vara ett värdefullt komplement.

Läs mer i abstract:

Maria Petersen med flera. High-intensity interval training combining biking and rowing markedly improves insulin sensitivity, body composition and VO2max in obesity and type 2 diabetes

Texten hämtad från Dagens Medicin

Reporter PETRA HEDBOM

Publicerad: 24 September 2020

Kan långtidsblodsockret bli bättre om vuxna med diabetes typ 1 träffar en diabetespsykolog?

Detta är en viktig fråga som jag har tagit upp ett flertal gånger här på min blogg. Nu äntligen verkar det tas på allvar.

Frågan som ställs är om långtidsblodsockret kan bli bättre om vuxna med diabetes typ 1 träffar en diabetespsykolog?

Ja det ska nu svenska forskare ta reda på via en större studie inom området. Det kommer att utföras inom svensk sjukvård. Det är vad Marcus Lind, som är professor i diabetologi vid Göteborgs universitet säger.

Marcus Lind, professor i diabetologi och överläkare i NU-sjukvården, är huvudprövare för den randomiserade studien.

– Vi vill veta om långtidsblodsockret HbA1c kan förbättras om patienter med dålig blodsockerkontroll regelbundet träffar en psykolog som är särskilt skolad i diabetes, säger Marcus Lind.

Resultat från mindre studier pekar nämligen i den riktningen.

– Diabetes typ 1 är en av få sjukdomar som patienten tvingas sköta dygnet runt. Trots dagens alla tekniska hjälpmedel och nya läkemedel har vissa ändå svårt att hålla nere sitt blodsocker. Kanhända behöver de något annat än moderna behandlingar för att nå sina målvärden, säger han.

Det är den gruppen av patienter man hoppas kunna hjälpa med en så kallad diabetespsykolog. Psykologerna i den svenska studien utbildas under en till två veckor med grundläggande kunskap om diabetes typ 1. Man går till exempel igenom fysiologin, hur olika insuliner fungerar, vad det innebär att räkna kolhydrater och vilka följdsjukdomar som kan uppstå. Vid minst 25 tillfällen ska psykologerna även sitta med när patienter besöker läkare eller diabetessjuksköterskor för att få en bättre inblick i vården.

Psykologerna får också känna på livet med diabetes typ 1 på nära håll. 

– De testar exempelvis att bära insulinpumpar – utan insulin såklart – för att lära sig hur pumpen fungerar. De använder även olika glukossensorer och sticker sig i fingrarna för att ta blodprov, säger Marcus Lind.

Varför är det viktigt?

– Psykologen behöver förstå patienternas situation för att kunna hjälpa dem på bästa sätt. Det kan ju vara svårt för en patient att exempelvis samtala om oro kring insulindosering med en psykolog som aldrig ens har sett en insulinpump.

Flera av landets sjukhus deltar i studien, bland andra Universitetssjukhuset i Linköping, Akademiska sjukhuset i Uppsala, Norra Älvsborgs länssjukhus i Trollhättan och Uddevalla sjukhus. Hälften av patienterna lottas till individuella möten med en diabetespsykolog vid minst sex tillfällen under första halvåret, utöver standardvård. Den andra hälften får enbart standardvård, vilket bland annat innebär regelbundna besök hos en diabetessjuksköterska.

Det primära effektmåttet är förbättring av långtidsblodsockret, HbA1c. Patienterna som deltar har ett HbA1c på minst 62 mmol/mol.

– Det är ett ganska högt värde som åtminstone ska gå ned med 4 mmol/mol i snitt inom gruppen som träffar diabetespsykologer. En minskning av den storleken räknas som kliniskt betydelsefull, säger Marcus Lind.

Totalt ska 140 patienter delta, och strax över hälften har hittills rekryterats. Precis som för många andra studier har pandemin av covid-19 bromsat upp värvningen av deltagare. 

En som är med och rekryterar patienter är Jarl Hellman som är överläkare vid Akademiska sjukhuset i Uppsala. Att en person från beteendevetenskapen föreslås kunna påverka regleringen av blodsockret tycker han är ett spännande koncept.

– Studien är annorlunda och väldigt viktig. Att ha diabetes typ 1 är en tuff börda för många patienter och vissa går runt med en ständig rädsla för låga blodsockervärden och att kanske drabbas av medvetslöshet, säger han.

Jarl Hellman påpekar att sådana rädslor kan bottna i tidigare händelser, till exempel att något gått snett med insulindoseringen. 

– Så även om sköterskor och läkare ber patienten att ta fler insulindoser i samband med måltid så vågar man helt enkelt inte. För att komma vidare och övervinna den barriären behöver patienten få rätt verktyg, säger han. 

Akademiska sjukhuset har tidigare haft en diabetespsykolog, men för tillfället finns ingen sådan resurs. 

– Fast om den här studien faller ut väl kanske det väcks krav på att i alla fall större diabeteskliniker borde ha en psykolog som är utbildad inom diabetes, säger Jarl Hellman.

Publicerad: 2 April 2021, 10:38

Dagens Medicin

MARIA GUSTAVSSON

Reporter

Dagens Medicin

Foto: Mathias Bergeld/Bildbyrån

Kost och träning

Träningen är min bästa vän, och min diabetes bästa kompis, min diabetes har aldrig mått så bra som den gör när jag tränar som jag gör nu. Jag kör 5 …

Kost och träning

Diabetiker ska söka hjälp på en gång för depression eftersom diabetes och depression förstärker varandra.

Jag själv fick depression och sökte hjälp, idag får jag professionell hjälp och går till min psykolog en gång i veckan.

Måste säga att detta är det bästa jag gjort, varför har jag ej tagit denna hjälp tidigare. Detta borde alla göra.

Psyket påverkas av blodsockret och det vet alla som har diabetes.

Lika uppenbart är det att blodsockret påverkas av psyket. Det är alltså lätt att tro forskarna när de säger att diabetes kan bidra till depression och depression till diabetes.

Depression förekommer dubbelt så ofta bland personer med diabetes typ 1 och typ 2 än bland icke-diabetiker. Dessutom löper deprimerade människor större risk att få diabetes typ 2. Det finns många orsaker till det starka tvåvägs sambandet mellan diabetes och depression, men vi känner inte till dem särskilt bra än.

Man vet att psyket påverkas av dåligt blodsocker. Men blir trött, olustig, nonchalant, grinig och likgiltig av högt blodsocker.

Regelbunden motion däremot lindrar depression och förbättrar sockertoleransen, men den som är deprimerad orkar inte alltid vara fysiskt aktiv och måna om kosten.

Ibland kan det helt enkelt kännas så hårt att få diabetes och ta hand om egenvården att livsglädjen och livsgnistan försvinner.

Gott humör, bättre blodsocker

Prata med din diabetessjukskötare eller läkare så snart du känner utmattning och depression smyga sig på. Psyket reagerar på kroppen och kroppen reagerar på psyket. Depression är alltid en signal på någonting och du behöver inte dra dig för att prata om det.

Symtomen på depression påminner i viss mån om symtomen på diabetes. De kan komma smygande och det är inte lätt att själv känna igen dem. Inte heller vårdpersonalen ser alltid symtomen. En studie visar nämligen att 50–70 procent av fallen av depression bland diabetiker inte upptäcks inom vården.

Nedstämdhet och lite depression hör till livet och förekommer då och då, men symtomen kan bli kroniska. Det kan hänga samman med en rad livserfarenheter och fysiska faktorer. Också en del sjukdomar som nedsatt sköldkörtelfunktion, hormonella omställningar i olika åldrar och en del läkemedel kan påverka psyket.

Det är viktigt att få hjälp vid depression eftersom livskvaliteten försämras och man inte orkar ta hand om sin diabetes.

Återhämtningen försvåras om man inte har kraft att sköta sin diabetes. Diabetes och depression förstärker varandra lyckligtvis också i positivt hänseende. När du sköter det ena tillståndet förbättras också det andra. Sockerkontrollen förbättras när personer med diabetes mår psykiskt bättre, visar studier. Och när blodsockret är bättre, mår man bättre och behandlingen mot depression har större effekt.

Läkemedel och terapi

Hos diabetiker behandlas depression på samma sätt som hos andra, det vill säga med läkemedel, psykoterapi eller en kombination av bådadera.

Vid lindriga symtom kan det räcka med att man tar mod till sig och pratar om sin utmattning på diabetesmottagningen och får stöd för hela sin livssituation.

Ta hjälp direkt via din diabetesläkare eller gå till din hälsocentral och boka tid hos en psykolog.

Ofta kan redan det vara till nytta att man får prata i förtroende om sin livssituation och sitt känsloliv med någon.

Vid svår depression är det angeläget att läkemedel eller terapi sätts in, helst bådadera.

Vid svår depression måste ibland vissa läkemedel sättas in trots att de ökar risken för viktuppgång. Läkaren kan också redan från början rekommendera psykoterapi som komplement, särskilt om man har lätt för att gå upp i vikt.

Det är vidare viktigt att få kvalificerad hjälp. Långvarig användning av antidepressiva (över två år) kan öka risken för att få diabetes typ 2, visar studier.

Motion och behandling

Det finns många inriktningar inom psykoterapi. Depression kan exempelvis behandlas med beteendeterapi. Syftet är då att hjälpa personen att hantera sina negativa tankar och känslor.

I terapin söker man faktorer som ökar livsglädjen. Också fysisk aktivitet spelar en viktig roll.

Prata gärna med din diabetesläkare eller din depressionsläkare om vilka psykoterapier som är tillgängliga. De kan bedöma ditt behov av terapi och hjälper dig att hitta en lämplig terapeut antingen inom den offentliga vården eller inom den privata vården. Folkpensionsanstalten ger ut ekonomiskt stöd till terapi som förbättrar arbetsförmågan. Efter en del reformer är det nu lättare att få bidrag.

Symtom på depression

• du känner dig utmattad, olustig, kraftlös och missmodig

• glädjen, nyfikenheten och intresset försvinner; allt känns likgiltigt och tidigare intressen som hobbyer, jobb, mänskliga relationer och sex har slutat intressera dig

• smärta och magbesvär ökar

• matvanorna och vikten förändras tydligt (minskar eller ökar)

• sömnen blir störd; du sover för mycket eller vaknar på nätterna, ofta på efternatten

• du funderar över döden.

Källor: Antero Leppävuoris översikt Masennus ja diabetes i Duodecim 2010;126 och Jukka Marttilas artikel Diabetes ja mieliala i boken Diabetes 2009.

Diabetes och alkohol!

Då jag fått en del frågor angående just alkohol & Diabetes så delar jag detta inlägg igen.

Nu när det är semestertider så ökar just alkoholintaget hos vissa och det är ju lite att tänka på för en diabetiker och även de som umgås med dom med diabetes.

Diabetes och alkohol i stora mängder är ingen bra kombo, det kan vara dödligt. Jag har en nära kompis och en väldigt nära släkting som gått bort pga att de hade diabetes och blev berusade och inte tog hand om sig så som man måste. Det är VÄLDIGT viktigt att du alltid talar om att du har diabetes för den eller dem som du går ut med eller befinner dig på fest med. Om ditt blodsocker sjunker snabbt och/eller kraftigt till en följd av att du druckit alkohol är det viktigt att människor omkring dig vet vad de ska göra, dvs ge dig något sött. Om inte det hjälper bör din kompis ringa SOS 112 och berätta att du har diabetes och druckit alkohol samt hur du verkar må.

Vad händer i kroppen när du dricker alkohol?

Få ämnen har så stor inverkan på ämnesomsättningen som alkohol. Alkoholen blockerar leverns omvandling till glukos (socker), kroppens bränsle. Detta påverkar alla människor men är extra känsligt för människor med diabetes.

Att levern släpper ut glukos är människans naturliga sätt att hålla rätt blodsockernivå mellan måltiderna. Kroppen suger även upp socker via tarmen. Det innebär att om du äter samtidigt som du dricker alkohol har kroppen möjlighet att ta upp socker i blodet trots att leverns sockerflöde är blockerat. För alla människor medför blockeringen av sockerintaget via levern i kombination med att man inte äter risk för hypoglykemi.

Hos en människa som inte har diabetes skickas automatiskt signaler till bukspottskörteln (där insulinproduktionen sker) om att dra ned insulinet till ett minimum när leverns sockerintag är blockerat, dvs när man druckit alkohol. Men en människan med diabetes tillför insulin via penna/spruta/pump till kroppen. Om en person tar sin vanliga dos insulin och dricker alkohol utan att samtidigt äta innebär detta därför risk för hypoglykemi. Hypoglykemi kan leda till långvarig och djup medvetslöshet vilken i sin tur kan leda till hjärnskador.

De första timmarna efter att man har druckit alkohol sjunker blodsockernivån. Om man äter blir den i balans. Den som druckit alkohol minskar risken för lågt blodsocker frampå morgontimmarna genom att äta innan sänggåendet.

Alkohol är skadligt för alla människor men mest på unga. Riskerna för skador på t ex inre organ till följd av regelbunden alkoholkonsumtion är i regel större och uppstår snabbare på tonåringar som dricker alkohol än på äldre personer.

Viktigt för alla att känna till

En människa som har diabetes och dricker alkohol riskerar att drabbas av hypoglykemi. Du behöver inte ha druckit mycket för att få hypoglykemi eftersom det varierar hur hårt alkohol tar på kroppen från individ till individ. Det är även en fråga om dagsform. En person som precis har sportat innan en fest kan också känna av alkoholens effekter tidigare än vid andra tillfällen. Vid hypoklykemi kan en människa med diabetes bete sig som en person som druckit stora mängder alkohol. Enklast kolla sockret!

Några Tips

ÄT ALLTID EN ORDENTLIG MIDDAG/MÅLTID innan du ska gå ut på t ex en pub/bar/fest. Om du äter middag samtidigt som du dricker alkohol är det bra om ser till att du får i dig ordentligt med mat innan du dricker alkohol. Om du ska gå på en fest där du vet att du ska börja kvällen med att dricka alkohol och först senare äta middag bör du äta något stadigt innan du går på festen.

DRICK LÅNGSAMT. Ingen människa hinner upptäcka hur hårt alkoholen tar på kroppen om man dricker väldigt snabbt. Drick därför långsamt så att du hinner känna hur alkoholen påverkar din kropp. Förresten det gäller även dom som inte har diabetes också.

KOLLA SOCKRET OFTA. Många tycker att de känner bra hur de ligger i blodsockervärden men kom ihåg att alkohol försämrar alla människors omdöme. Det är inte säkert att du hinner känna att du är på väg ned i blodsockret innan du dippar. Om du däremot genom blodprov märker att du är på väg ned har du möjlighet att kompensera detta genom att äta något, dricka läsk/juice eller dylikt.

HA ALLTID MED DIG NÅGOT ÄTBART i fickan, t ex druvsocker, en frukt, smörgås eller en godisbit. Ibland befinner man sig inte på platser där det finns något ätbart att köpa. Om du dricker alkohol och får en känning behöver du socker snabbt. Det bästa är därför att själv ha med sig denna sockerreserv.

ÄT ALLTID EN NATTMACK ELLER NÅGOT I KORVKIOSKEN OCH DRICK NÅGOT ANNAT ÄN ALKOHOL INNAN DU LÄGGER DIG. Kom ihåg att alkohol både sänker och höjer blodsockret. I regel höjs blodsockret till en början när du dricker alkohol men allteftersom timmarna går börjar alkoholen i stället att sänka blodsockret. Det kan därför hända att du mår bra och ligger bra i blodsockervärden när du går och lägger dig men att blodsockret sjunker drastiskt under natten. Nattmackor eller dylikt hjälper kroppen att parera blodsockerfall under natten.

OM DU KRÄKS efter att ha druckit alkohol är det viktigt att du försöker ta täta blodsockerkontroller efter detta. Be någon om hjälp om du har svårt att klara det själv. Försök att dricka små klunkar läsk (sockrad) så snart som möjligt. Om det inte går kan du testa att blanda mycket druvsocker i te och ta en tesked/matsked te med några minuters mellanrum. På det sättet får kroppen både vätska och socker vilket är viktigt. Är du riktigt dålig bör du kontakta sjukhus.

STÄLL VÄCKARKLOCKAN.Dagen efter fest är det viktigt att du tar insulin och äter frukost tidigt. Sedan kan du somna om!

Hur gör andra som har diabetes när de dricker alkohol?

Andra föredrar att dricka ren sprit eftersom ren oblandad sprit inte höjer blodsockret så mycket. Samtidigt är ren sprit rejält blodsockersänkande vilket innebär risk för hypoglykemi. Vissa blandar därför spriten med läsk (ej light) eller juice till groggar eller drinkar för att höja sockernivån i drycken och därmed i blodet. Åter andra mår bäst av vin.

Det finns människor med diabetes som drar ned på eller slopar sin kvällsdos med insulin om de har druckit alkohol. En del tar med dryck, frukt, druvsocker och/eller smörgåsar som de har bredvid sängen utifall att de vaknar och snabbt behöver energitillskott

Som du märker är det viktigt att försiktigt pröva sig fram till vad som passar den egna kroppen bäst. Ett bra sätt att hinna känna alkoholens effekt på den egna kroppen är att dricka långsamt. Ett annat bra sätt är att testa hur du mår av öl vid ett tillfälle och hur du mår av vin eller sprit vid ett annat eftersom många människor blir dåliga av att blanda olika alkoholhaltiga drycker samma kväll.

Börja dagen med en promenad!

Att gå en sväng på morgonen ger den bästa starten på din dag.

Du blir mycket piggare, får igång både mage och tankar. Och du har klarat av det dagliga motionsbehovet redan före frukost.

Genom att ta en promenad varje dag kan exempelvis hjälpa dig att hålla vikten eller till och med fungera som ett bra hjälpmedel när målet är att gå ner i vikt eller bränna fett.

Går du exempelvis i 30 minuter förbränner du ca 135 kcal om du promenerar med ett lättare tempo. Om du väljer att öka tempot kan du få upp förbränningen till ca 164 kcal per halvtimme.

Går du sedan en promenad om dagen kan du alltså förbränna mellan 945 till 1148 kcal per vecka.

Att promenera innan frukost fungerar utmärkt för mig, jag tar en banan innan så sockret inte dyker under promenaden.

Och självklart har jag druvsocker med mig utifall.

Har ni frågor eller om det är nåt ämne ni vill att jag tar upp så skicka mig ett meddelande.

Har du koll på fettkuddar?

Artikel ur Allt om Diabetes.

Svajande blodsocker, hypoglykemier och dålig effekt av insulinet kan bero på fettkuddar. Kuddarna bildas under huden om du sprutar in insulin för ofta på samma ställe. Nu finns de första nationella riktlinjerna för injektioner av insulin.

Läs mer på:

https://www.diabetes.se/aktuellt/nyheter/har-du-koll-pa-fettkuddar/

Nytt År, Nya möjligheter.

Nytt år, nya möjligheter. Nyårslöften som att träna, leva hälsosammare och äta bättre är några av våra löften till oss själva. Många försök att varaktigt gå ned i vikt misslyckas. Den nya livsstilen, med mindre mat och mer fysisk aktivitet, fungerar under en tid. Sedan blir det, inklusive kroppsvikten, vid det vanliga igen.

Nu visar en brittisk studie på patienter som nyligen hade insjuknat i typ 2-diabetes på en annan, enklare och med det kanske en mer genomförbar metod. En tredjedel av deltagarna blev helt medicinfria och helt kvitt sin diabetes.

De tuffa programmen för viktminskning, de med hård kalorirestriktion och i stort daglig träning botar merparten av nydiagnostiserade typ 2-diabetiker. Livsmedelsverket beräknar att en kvinnas kaloribehov under normala förhållanden är mellan 1 700 och 2 500 kalorier per dag, en mans mellan 2 000 och 3 200 kalorier per dag.

I en studie där deltagarna, kvinnor och män, inte åt mer än 700 kalorier per dag under åtta veckor fick nästan nio av tio nyinsjuknade typ 2-diabetiker tillbaka en normal sockeromsättning. Samma restriktiva diet för de som hade haft sjukdomen en längre tid ledde till att hälften ”tillfrisknade” från diabetes. En sådan extrem kalorirestrektion, 700 kalorier per dag, är i längden svår att klara av. En Big Mac-hamburgare, utan tillägg, hos McDonald’s, innehåller drygt 500 kalorier.

Inga särskilda program

De egna, allt för högt ställda kraven på snabb viktnedgång, ligger bakom många misslyckade försök, resonerade de brittiska forskarna.

– Vi vet att det för många är det svårt att följa alltför hårda restriktioner. Våra resultat visar att det är möjligt att bli kvitt sin diabetes i åtminstone fem år med en mer skonsam behandling som då skulle fungerar för många fler, säger Hajira Dambha-Miller, forskare vid universitetet i Cambridge, Storbritannien till Science Daily.

I studien deltog patienter mellan 40 och 69 år. Alla hade nyligen fått diagnosen typ 2-diabetes. De uppmanades att gå ned i vikt vid alla läkar- och sjuksköterskebesök de gjorde men de deltog inte i några särskilda program för viktminskning.

Jämförde kroppsvikt

Fem år efter diagnosen tittade forskarna på deltagarnas kroppsvikt och jämförde de som hade lyckats med viktminskningen med de som hade haft en stabil viktutveckling eller ökat i vikt.

Deltagare som tog något diabetesläkemedel i syfte att sänka blodsockernivån vid uppföljningen uteslöts ur studien liksom de som hade genomgått en fetmaoperation. Återstod 867 deltagare. De jämfördes med hjälp av mätningar av värdet för långtidsblodsocker (HbA1c). Det visade sig att av de 867 hade 257, 30 procent, lyckats bli kvitt sin diabetes. De som hade minskat tio procent eller mer av sin kroppsvikt sedan diagnosen fem år tidigare hade dubbelt så stor chans att bli diabetesfria, åtminstone under den femåriga uppföljningen.

– Det visar att diabetes typ 2 kan gå i remission och att viktminskning är möjligt utan alltför drastiska åtgärder, säger Hajira Dambha-Miller.

Länk till studien som är publicerad i tidskriften Diabetic Medicin:
Behaviour change, weight loss and remission of Type 2 diabetes

Cirka 500 kalorier finns det exempelvis i:

  • 100 gram choklad
  • 150 gram smågodis
  • 200 gram enkel pizza (till exempel Margerita med ost och tomatsås)
  • Två varmkorvar med bröd
  • En deciliter fet sås, till exempel bearnaisesås

På kaloritabellen.se visas kalorimängden för hundratals livsmedel (http://kaloritabellen.se/)

Källa: Diabetesportalen, Tord Ajanki

Typ 1-diabetes i fokus

Vad vet forskarna om vad som sker i kroppen när typ 1-diabetes utvecklas? Hur förändras livet för den som drabbas – och varför är sjukdomen mer vanligt förekommande i Sverige och Finland än resten av världen? I den här podden får vi också höra om hur forskarna försöker motverka utvecklingen av typ-1 diabetes genom att träna immunförsvaret hos små barn med hög risk att utveckla sjukdomen.

Ungefär 50 000 människor i Sverige har typ 1-diabetes. De flesta insjuknar i tidig ålder, men man kan drabbas när som helst i livet.

Helena Elding Larsson, överläkare inom barnmedicin vid Skånes universitetssjukhus och forskare vid Lunds universitet, berättar hur hon i sin forskning vill kartlägga faktorer som sätter igång sjukdomsförloppet.

– Vid typ 1-diabetes tappar man sin förmåga att producera insulin, som är ett livsnödvändigt hormon. Man måste ha insulin för att kunna överleva, det behövs för att man ska kunna ta upp kolhydrater så att de ska kunna komma in i cellen. Utan insulin kan inte cellerna ta upp och använda det som energi. De svälter, förklarar Helena Elding Larsson.

– Diabetes förändrar livet, men man kan leva så vanligt så möjligt. Däremot måste diabetesen följa med och det är ett pyssel att hålla glukosen i koll – men det finns bra hjälpmedel för det.

Vill träna immunförsvaret

I sin forskning undersöker hon bland annat om det är möjligt att lära immunförsvaret att inte reagera mot de celler, betacellerna, som producerar insulinet.

– Vi undersöker nu i en studie om det går att förhindra utvecklingen av diabetes typ-1 hos barn som har hög risk att utveckla typ 1-diabetes. Genom att ge insulin oralt till små barn med hög risk att utveckla typ-1 diabetes vill vi se om vi kan träna immunförsvaret att inte reagera, ungefär som man kan göra mot vissa allergier, förklarar Helena Elding Larsson.

Hela intervjun hör du här

Intervju: Tove Smeds

Fotnot: Podden är tidigare publicerad på sajten Vetenskap & hälsa där du även kan lyssna på poddar om annan intressant medicinsk forskning.

Karpaltunnelsyndrom och diabetes – goda resultat vid operation

Människor med diabetes löper större risk än andra att drabbas av karpaltunnelsyndrom – en nervinklämning i handleden som behandlas genom ett enkelt kirurgiskt ingrepp. I en ny registerstudie, publicerad i BMJ Open, har forskare vid Lunds universitet undersökt om diabetes påverkar resultatet hos patienter efter en operation för karpaltunnelsyndrom.

Malin Zimmerman opererar. Foto: Carl-Olof Zimmerman

– Det visade sig att patienter med diabetes fick lika bra resultat, även om de hade mer omfattande symptom innan och efter en operation än patienter utan diabetes, säger Malin Zimmerman, ST-läkare vid Helsingborgs lasarett och forskare i handkirurgi vid Lunds universitet som lett studien tillsammans med bland andra Lars Dahlin, professor i handkirurgi.

Nerver i kläm

Karpaltunnelsyndrom är en nervinklämning i handleden och drabbar cirka tre procent av Sveriges befolkning. Karpaltunnelsyndrom kan uppstå hos båda kön och i olika åldrar, men förekommer oftare hos personer med sköldkörtelsjukdom, reumatisk sjukdom eller diabetes. Trots att karpaltunnelsyndrom drabbar många och operationen utförs med ett enkelt ingrepp saknas evidensbaserad kunskap på området.

– Vi vet inte helt säkert varför människor får karpaltunnelsyndrom och vad patienter kan förvänta sig av behandlingen, och därför ville vi i denna studie ta reda på om människor med diabetes har samma goda resultat av karpaltunnelklyvning som människor utan diabetes, säger Malin Zimmerman.

Drygt 10 000 operationer

I studien ingick även personer som hade konstaterade diabetesrelaterade nervskador innan operationen för att se om diabetes med komplikationer påverkar operationsresultatet. Totalt har forskarna utvärderat 10 770 operationer på 9 049 patienter.

– Vi kunde se att faktorer som högre långtidsblodsocker före operation, rökning och hög ålder var associerade med mer kvarstående symtom efter operationen. Patienter med retinopati, vilket är ögonbottenförändringar du kan få på grund av diabetes, behövde längre tid för att symptomen skulle försvinna efter operationen än patienter utan retinopati, berättar Malin Zimmerman.

Bygger på enkätsvar

Studien bygger på patientdata från det nationella kvalitetsregistret för handkirurgi (HAKIR) och det nationella diabetesregistret (NDR). Patienter som opereras för karpaltunnelsyndrom vid handkirurgiska kliniker i Sverige registreras i HAKIR. Där ombeds de fylla i en enkät för att svara på hur mycket besvär de har innan operationen. Tre och tolv månader efter operationen ombeds patienterna att återigen svara på hur de upplever besvären. NDR innehåller bland annat uppgifter om människors diabetes, hälsa och livsstil. Forskarna har jämfört patienter med och utan diabetes och patienters upplevda besvär före och efter en karpaltunnelklyvning i HAKIR och samkört dessa med personuppgifter i NDR. Studien är den första att publicera data från HAKIR. 

– Våra resultat visar att vården med större säkerhet kan rekommendera rätt behandling för karpaltunnelsyndrom till patienter med diabetes, och bidrar till att behandlande läkare tydligare kan beskriva vad patienter med diabetes kan förvänta sig efter en operation och hur lång tid det verkligen kan ta tills de är återställda.

Fakta/karpaltunnelsyndrom

Karpaltunnelsyndrom beror på att en av handens huvudnerver kommer i kläm, vilket ger besvär med smärtor, domningar, stickningar och känselstörningar i handen. Tillståndet är vanligare hos medelålders och äldre kvinnor än hos män, men kan drabba alla åldersgrupper. Besvären är ganska vanliga i slutet av graviditeten. Personer med diabetes eller ledgångsreumatism löper också större risk att drabbas. 

Vid handleden går den stora känselnerven, medianusnerven, i en kanal som kallas karpaltunneln. Nerven förmedlar känseln till tummen, pek- och långfinger och halva ringfingret. Ett tryck i karpaltunneln kan uppstå av en svullnad eller böjseneinflammation. Symptom är svaghet och smärta i hand och fingrar. Oftast räcker det med en enkel undersökning för att ställa diagnos. Behandlingen går ut på att minska trycket så att nerven avlastas. Det sker med hjälp av en skena eller kortisonspruta. Vid mer uttalade besvär kan det vara nödvändigt med en avlastande operation där man klyver ledbandet i taket på karpaltunneln genom en så kallad karpaltunnelklyvning. Ingreppet görs under lokalbedövning och har oftast goda resultat.
Källa: Malin Zimmerman och vårdguiden


Länk till publikationen:

Open carpal tunnel release and diabetes: a retrospective study using PROMs and national quality registries

Protein förutspår typ 2-diabetes

Vid diabeteskonferensen EASD i Barcelona presenterar Yang De Marinis, forskare vid Lunds universitet, nya forskningsresultat om ett protein som kan förutsäga typ 2-diabetes.

Yang De Marinis. Foto: Johan Bävman

Proteinet som cirkulerar i blodet kan både förutse ett insjuknande i, och samspela med, typ 2-diabetes.

De nya, ännu opublicerade, fynden kan komma att bidra till en ny metod för att i screening förutspå typ 2-diabetes.

– Tidigare studier i stora befolkningsgrupper har visat att det går att minska risken för diabetes för personer med hög risk med hjälp av livsstilsförändringar och medicinering om risken kan upptäckas i tid, säger Yang De Marinis.

Studien som omfattar 8000 individer från åtta befolkningsgrupper från åtta länder har utförts med hjälp av epidemiologiska och genetiska analyser (genome-wide association studies, GWAS) samt artificiell intelligens.

Yang De Marinis gjorde sin doktorsavhandling 2010 i eloktrofysiologi vid Lunds universitet. Mellan 2010 och 2015 var hon postdok i Leif Groops forskargrupp vid Lunds universitet.

Berg- och dalbanans sockerkurvor slipper de friska

Diabetiker som använder läkemedel för att sänka blodsockret upplever ibland alltför låga värden och ibland alltför höga. För de flesta är det mer eller mindre oundvikligt oavsett hur väl man passar på sitt blodsocker.
Men hur är det för friska, som inte har diabetes? För att ta reda på det lät amerikanska forskare deltagare i olika åldersgrupper bära en mätare som kontinuerligt läser av blodsockernivån under dygnets alla timmar.

Blodsockret hos en person med diabetes kan liknas vid en berg-och-dalbana. Bild: Connor Johnsson Pixabay

Den insulinproducerande betacellen i bukspottkörteln hos icke-dibetiker läser hela tiden av sockernivån i blodbanan. En frisk person behöver inte tänka på sitt blodsocker, det sköts per automatik. Vid behov utsöndras insulin som sänker blodsockret. Därför klarar en frisk att äta mycket socker utan att få för höga nivåer socker i blodet. Den berg- och dalbana diabetiker upplever är för de flesta andra helt okänt.

En sann bild av blodsockret

Forskargruppen bakom den nu publicerade kartläggningen motiverar sin studie med att dagens teknik för kontinuerlig blodsockermätning är så mycket mer exakt än de äldre, att det idag går att få en sann bild av blodsockret hos friska icke-diabetiker.
Hos deltagarna mellan sju och åttio år, medel 31 år, registrerades blodsockerkurvorna i en dryg vecka. Överviktiga vuxna med ett BMI över 30 kunde inte vara med, inte heller de som led av en kronisk sjukdom, tog läkemedel som kan påverka sockeromsättningen eller var gravida.
När undersökningen startade testades deltagarna för autoantikroppar mot de insulinproducerande cellerna vilket kan vara ett tecken på att en autoimmun diabetes (typ 1 eller LADA) kan vara på väg. Var så fallet uteslöts de ur studien.
Återstod 153 personer som deltog. De kunde inte under studien själva se vilka blodsockervärden de hade.

Mellan 3,9 och 7,8 mmol/L

Genomsnittligt medelvärde för alla yngre än 60 år var mellan 5,4 till 5,5 mmol/L. Äldre än 60 år något högre, 5,8 mmol/L. Enbart fyra procent av tiden låg blodsockret antingen under 3,9 eller över 7,8 mmol/L. Detta oavsett om det var en registrering fastande eller efter en måltid.
Den tid deltagare hade blodsocker över 7,8 mmol/L 2,1 procent, eller 30 minuter per dag. Under 3,9 mmol/L 1,1 procent, eller 15 minuter per dag.
Deltagarna förde också loggbok under studiens gång. I den skrev de upp om och när och hur intensivt de hade tränat, när de åt sina måltider eller snacks och när de gick och lade sig och steg upp.
”Även om det är troligt att det fortlöpande kommer att ske en utveckling mot bättre blodsockerkontroll vid typ 1 diabetes, med avancerade automatiska system för kontinuerlig blodsockermätning och insulinbehandling i samarbete (closed-loop), ett mer fysiologiskt sätt leverera inuslin och andra framtida behandlingar är nog de värden våra deltagare hade i stort sett hela tiden svåra att uppnå för insulinbehandlade diabetiker.” skriver forskarna som publicerat sin artikel i tidskriften The Journal of Clinical Endocrinology & Metabolism.

Länk till undersökningen:
Continuous Glucose Monitoring Profiles in Healthy Nondiabetic Participants: A Multicenter Prospective Study

Studie testar ny terapi för typ 1-diabetes

I en patientstudie på Akademiska sjukhuset prövas om gammaaminosmörsyra kan återskapa den egna insulinproduktionen hos människor med diabetes typ 1.

Per-Ola Carlsson, överläkare och professor, Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet.
Foto: Johan Alp.
Vid typ 1 diabetes har närmast alla insulinproducerande beta-celler (i grönt) försvunnit i bukspottkörteln. Genom behandling med gammaaminosmörsyra, GABA, är förhoppningen att dessa ska återväxa genom celldelning och omvandling av andra celler.

Personer med typ 1-diabetes är i dag hänvisade till livslång behandling med insulin via spruta eller pump. I en patientstudie på Akademiska sjukhuset prövas om gammaaminosmörsyra, GABA, en av de viktigaste signalsubstanserna i hjärnan, kan återskapa den egna insulinproduktionen och bli ett nytt läkemedel.

– Vår förhoppning är att patienterna i förlängningen ska återfå eller öka sin egen insulinproduktion. Det vore en stor vinst eftersom blodsockret är svårstyrt med insulinbehandling där patienten riskerar inte bara akut livshotande komplikation till följd av lågt blodsocker vid överdosering utan även långtidskomplikationer som hjärtkärlsjukdom, njursvikt och synnedsättning till följd av högt blodsocker vid underdosering, säger Per-Ola Carlsson, professor vid Uppsala universitet och överläkare vid diabeteskliniken, Akademiska sjukhuset i en kommentar.

Tidigare i år har en mindre delstudie genomförts inriktad på säkerhet och dosering. I november startar huvudstudien som innebär att totalt 36 patienter i åldern 18-50 år kommer att behandlas med GABA under ett halvår. För att ingå i studien ska man ha haft typ 1-diabetes i mer än fem år och ha låg till icke kvarvarande insulinproduktion. Patienterna, som får den nya läkemedelskandidaten, kommer att följas i upp till nio månader bland annat vad avser förmåga till egen insulinproduktion.

Vid typ 1-diabetes angrips och förstörs de insulinproducerande cellerna i bukspottskörteln av kroppens immunsystem, vilket med tiden leder till närmast total insulinbrist.

Tidigare studier i laboratorium på insulinproducerande celler från gnagare och människa har visat att det går att kicka igång nyproduktion av insulinproducerande så kallade beta-celler i bukspottkörteln med gammaaminosmörsyra, GABA. Det är ett ämne som utgör en av de viktigaste signalsubstanserna i hjärnan och även finns i bukspottkörteln.

– Gammaaminosmörsyra tycks kunna skydda beta-celler mot immunangrepp vid typ 1-diabetes och stimulera befintliga insulinproducerande celler att föröka sig. Ämnet verkar även kunna omprogrammera andra celltyper i bukspottkörteln att utvecklas till beta-celler. Om det fungerar på människor öppnas helt nya möjligheter att behandla och på sikt även bota typ 1-diabetes, förklarar Per-Ola Carlsson.

Av Lisa von Garrelts

Life Science Sweden med Kemivärlden – Nordens största tidning om den svenska bioteknik-, medicinteknik-, och läkemedelsindustrin.

http://www.lifesciencesweden.se

En ovanlig form av ”afrikansk” diabetes har kommit till Gävleborg.

Den är i det närmaste okänd inom stora delar av sjukvården och patienterna riskerar att få fel behandling, konstaterar Åke Sjöholm, docent och överläkare i internmedicin vid Gävle sjukhus.

– Vi behöver få ut information om sjukdomen, säger han.

Cirka 500 000 människor i Sverige har diabetes. Traditionellt delas sjukdomen i två grupper: diabetes typ 1 och diabetes typ 2.

Nu har en för svenska vidkommanden helt ny tredje diabetesform etablerat sig i landet. Den har sin härstamning i Afrika och kallas KBT2 (ketosbenägen typ 2-diabetes) eller Flatbush diabetes (efter distriktet East Flatbush i Brooklyn i New York där en ett större antal fall upptäcktes 1994).

– Den här formen av diabetes har varit i det närmaste okänd för oss i Sverige. Det är nu med de stora migrantströmmarna från Afrika som vi fått in den hit, säger Åke Sjöholm.

Han är en av de första i Sverige som uppmärksammat sjukdomen och har skrivit flera vetenskapliga artiklar i ämnet. Sedan han började arbeta på Gävle sjukhus 2017 har han också själv haft flera patienter från Gävleborg med den här typen av diabetes.

Sjukdomen är vanligast i afrikanska länder söder om Sahara, exempelvis Somalia och Sudan. En av tre diabetespatienter i de här områdena har Flatbushvarianten. Den förekommer också hos delar av befolkningen i USA och Sydamerika.

Åke Sjöholm, docent och överläkare i internmedicin vid Gävle sjukhus, är en av de första i Sverige som uppmärksammat den ”nya” formen av diabetes.
Bild: Björn Hanérus

Text: Björn Hanérus

Mittmedia

Läs artikeln i : https://www.gd.se/artikel/gavlelakare-om-okand-afrikansk-diabetes-flera-fall-i-gavleborg-de-flesta-har-fatt-fel-diagnos

App kan bidra till ökad livskvalitet!

Patienter med diabetes typ-2 som använde en app som uppmanar till fysisk aktivitet upplevde en ökad hälsorelaterad livskvalitet, enligt en ny svensk studie. Men effekten verkar klinga av när appen tas bort.

Det handlar om en app som visar steg och som skickar meddelanden till användaren med uppmuntringar om att vara fysiskt aktiv.

– Det finns en rad liknande appar, men här har vi undersökt effekten i en randomiserad studie och sett positiva resultat, säger Madeleine Wetterholm, ST-läkare i allmänmedicin och doktorand vid Karolinska institutet.

I studien ingick 181 patienter med diabetes typ-2 från olika vårdcentraler i Stockholm. Dessa lottades till att som tillägg till standardbehandling, få tillgång till appen Diacert under 12 veckor, eller enbart standardbehandling.

Patienterna satte tillsammans med vårdpersonal upp personliga stegmål som låg mellan 1 000 och 10 000 steg per dag.

Deltagarna, som i medel var 60 år, fyllde i sin upplevda hälsorelaterade livskvalitet, enligt en särskild skala, vid studiestart, efter 12 veckor och sedan vid en uppföljning sex månader efter interventionen.

Efter 12 veckor kunde forskarna konstatera att de patienter som använt appen, upplevde att de mådde bättre. De hade förbättrat sin hälsorelaterade livskvalitet, medan de som inte hade appen låg på en oförändrad nivå.

– Jag träffar dessa patienter i min vardag som läkare på vårdcentralen. En stegräknarapp kan vara ett utmärkt verktyg och komplement som kan ge en positiv effekt på hälsan. Mycket handlar om att appen är enkel att använda och ger en väldigt visuell bild av hur nära man är att uppfylla sitt mål, säger Madeleine Wetterholm, som är på plats vid EASD-kongressen för att presentera resultaten med en poster.

Däremot tycks inte effekten hänga kvar efter att appen tagits bort. Preliminära siffror från sexmånadersuppföljningen tyder på att effekten avtar. Om det beror på att deltagarna minskade sin fysiska aktivitet vet forskarna inte.

– Men det tyder på att det kan vara viktigt för motivationen att ha appen som påminner och kommer med uppmuntrande meddelanden, säger Madeleine Wetterholm.

Samma forskargrupp presenterar under EASD-kongressen även resultat som indikerar att de som använt Diacert, sänkte sitt långtidsblodsocker mer än de som inte hade appen.

Länk till DiaCert appen:

https://apps.apple.com/se/app/diacert/id1151011937

Frukt nyttigt även för diabetiker

Många diabetiker undviker frukt för att de är rädda för fruktsockret. Men en ny studie visar att färsk frukt även kan vara nyttigt för diabetiker.

Forskare från Kina och Storbritannien som undersökt 30 300 personer med diabetes kom fram till att frukt gynnade diabetiker. Av dessa hade 70 personer diabetes typ 1 och resterande hade diabetes typ 2. Bland deltagarna som hade diabetes och åt frukt mer än tre dagar i veckan minskade risken att dö i förtid med 17 procent.

De hade även 13–28 procents lägre risk att drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar till följd av sin diabetes, jämfört med de som åt frukt mindre än en gång per vecka.

Forskarna såg även att ett högt intag av färsk frukt hos friska människor minskade risken att drabbas av diabetes med 12 procent, jämfört med de som åt frukt väldigt sällan eller aldrig.

Rädsla för fruktsocker

Sockerinnehållet i frukt verkar ha gjort många diabetiker osäkra på riskerna, trots att hälsofördelarna med frukt sedan länge är kända. Därför ville forskarna undersöka hur fruktkonsumtion påverkar risken att drabbas av diabetes samt komplikationer till följd av diabetes.

I studien framgick att bland de som aldrig åt frukt var tre gånger så många diabetiker, vilket kan tyda på att de som hade diabetes var tveksamma till att äta frukt.

– Som diabetiker kan man behöva utveckla en kostplan tillsammans med en läkare. Man kan då behöva begränsa sitt intag eller undvika vissa typer av frukt med högt GI, men man bör inte undvika frukt helt, baserat på befintliga studier, säger Bahareh Rasouli, medicine doktor och nutritionist vid institutet för miljömedicin vid Karolinska Institutet.

Omfattande studie

Sammanlagt deltog 512 891 vuxna kineser mellan 30 och 79 år i studien. Forskarna följde dessa under sju år och dokumenterade både nya fall av diabetes samt tittade på dödsfall och uppkomsten av hjärt- och kärlsjukdomar hos de som redan hade diabetes. 

Studien, som publiceras i PLOS Medicine, kan stärka fruktens roll i förebyggandet och behandlingen av diabetes.

– Socialstyrelsen rekommenderar att man bör äta frukt om man har diabetes. Den här studien ger stöd för detta. Det ger underlag för att man bör rekommendera frukt både i förebyggande syfte och för de som redan är drabbade av diabetes, säger Sofia Carlsson, docent i epidemiologi vid institutet för miljömedicin vid Karolinska Institutet.

Diabetiker blir fler och fler

Antalet människor som får diabetes ökar väldigt snabbt i världen, framförallt de som drabbas av diabetes typ 2. Enligt WHO beräknas sammanlagt 422 miljoner människor lida av någon form av diabetes idag. En bra kostplan är viktig vid båda typerna av diabetes, men i synnerhet vid diabetes typ 2.

– Diabetes är vanligt i Sverige, sju procent av den vuxna befolkningen har diabetes och förekomsten ökar. En allvarlig konsekvens av sjukdomen är risken för komplikationer, inte minst hjärt- och kärlsjukdomar. I dagsläget kan man inte bota diabetes så vill man minska diabetessjukligheten handlar det om att förebygga sjukdomen samt att förebygga komplikationer om man redan är drabbad. Därför är studier av detta slag viktiga, säger Sofia Carlsson.

Frukt borde rekommenderas

Forskarna menar att man i många delar av världen hellre äter grönsaker än frukt om man har diabetes, oavsett typ, eftersom man skräms av fruktsockret och kolhydraterna. I Asien rekommenderar man oftast inte frukt till diabetiker. Forskarna tycker att detta borde ändras.

– Det här stämmer bra med vad man sett tidigare i framförallt europeiska och amerikanska studier. När det gäller hjärt- och kärlsjukdomar och frukt finns det också kliniska prövningar som tyder på att mycket frukt förbättrar kärlhälsan. Den här studien visar att det även tycks gälla vid diabetes, främst typ 2, säger Sofia Carlsson.

Hur det skyddar vet man inte

Hur frukt skulle skydda mot diabetes är dock inte kartlagt.

– Frukt innehåller många olika vitaminer, mineraler, fibrer och antioxidanter, det kan vara så att alla dessa komponenter tillsammans bidrar till en lägre risk att drabbas av diabetes eller komplikationer till följd av diabetes, säger Sofia Carlsson.

”Läggs i vågskålen som säger att det är gynnsamt att äta frukt”

Sofia Carlsson berättar att studien ger stöd till en hypotes om att frukt kan minska risken för diabetes och för komplikationer till följd av diabetes, som tidigare synts inom forskarvärlden.

– Man måste dock ha i åtanke att när det gäller den här typen av studier är det svårt att uttala sig om orsakssamband. De som äter mycket frukt skiljer sig naturligtvis från de som inte äter frukt med avseende på andra faktorer som kan påverka hälsan. Samtidigt så är detta en välgjord studie och man har i möjligaste mån försökt att kontrollera för skillnader i livsstil, ärftlighet och utbildningsnivå mellan grupperna. Studien ger stöd till hypotesen att frukt kan minska risken både för diabetes och för komplikationer. Den läggs till i den vågskål som säger att det är gynnsamt att äta frukt, även för personer med diabetes, säger hon.

Referens: Huaidong Du, et al. Fresh fruit consumption in relation to incident diabetes and diabetic vascular complications: A 7-y prospective study of 0.5 million Chinese adults. PLOS Medicine, 2017. DOI: 10.1371/journal.pmed.1002279

Ny mekanism bakom störd insulinfrisättning identifierad.

Forskare vid Uppsala universitet har i en ny studie identifierat en tidigare okänd mekanism som kontrollerar frisättningen av det blodsockersänkande hormonet insulin från bukspottkörtelns betaceller och som är störd vid typ 2-diabetes. Förhoppningen är att dessa rön ska utnyttjas för att utveckla nya behandlingar mot sjukdomen.

Mer än 400 miljoner människor globalt lider av typ 2-diabetes. Ett av huvudproblemen är otillräcklig utsöndring av det blodsockersänkande hormonet insulin från bukspottkörtelns insulinproducerande betaceller.

Det är sedan tidigare känt att den minskade utsöndringen av insulin beror på en oförmåga hos de insulininnehållande sekretionskornen att fästa till, och sedan sammansmälta med, cellmembranet. Detta får till följd att mindre insulin når blodet, och att kroppen därmed blir oförmögen att sänka blodsockernivåerna i tillräcklig utsträckning.

I den nya studien identifierar forskarna ett protein, Sac2, vars nivåer är lägre i patienter med typ 2-diabetes. I försök visar forskarna sedan att om nivåerna av detta protein minskas på experimentell väg leder det till minskad insulinutsöndring från betacellerna. Genom att använda avancerade mikroskopitekniker kunde forskarna visa att Sac2 är en viktig komponent på ytan av de insulin-innehållande sekretionskornen, där det modifierar fettsammansättningen av membranet. I avsaknad av Sac2 ansamlas en specifik fettmolekyl på ytan av sekretionskornen, och detta leder till en oförmåga hos dessa att fästa till cellmembranet, vilket i sin tur leder till minskad insulinutsöndring.

Denna studie visar först och främst att minskade nivåer hos ett enda protein kan rekapitulera flera av de defekter som ses i betaceller från typ 2-diabetiker, men markerar även betydelsen av fettsammansättningen av de insulin-innehållande sekretionskornen för deras förmåga att frisättas. Forskarna hoppas nu att rönen ska kunna utnyttjas för att utveckla nya behandlingar mot typ 2-diabetes.

Källa: Pressmeddelande från Uppsala universitet

I laboratorium kan man studera öar innehållande de insulinproducerande betacellerna.

Vet du att du som diabetiker kan få särskilt tandvårdsbidrag?

Diabetes kan påverka dina tänder negativt på flera sätt. Inflammation i tandköttet och tandlossning är exempel på tillstånd som oftare drabbar diabetiker än icke-diabetiker. Störst risk att drabbas har den med höga blodsockervärden och en svårinställd sjukdom. Men varför är det egentligen så och hur kan man förebygga det?

Diabetes påverkar tänderna på flera olika sätt. En god munhygien och regelbundna besök hos tandläkare eller tandhygienist är därför särskilt viktigt för dig med diabetes. Eftersom en jämn blodsockernivå är en viktig del i en stabil munhälsa kan du med svårinställd diabetes ha rätt till STB, särskilt tandvårdsbidrag. Vi har pratat med Malin Linder, tandläkare på tandvårdskedjan Aqua Dental i Stockholm. Hon har arbetat som tandläkare i över 20 år och har behandlat många patienter som lever med diabetes.

Diabetes och tandlossning
Diabetes leder till skador i små blodkärl vilket medför ett minskat blodflöde i tandköttet och därmed en sämre läkningsförmåga runt tänderna. Diabetes kan alltså medföra en ökad risk för tandköttsinflammation och tandlossning men man har också sett ett omvänt samband. Tandköttsinflammation eller tandlossningssjukdom som lämnas obehandlad leder till att blodsockervärdet stiger medan en god munhälsa påverkar blodsockret gynnsamt. Det är därför mycket viktigt med noggrann tandborstning och rengöring mellan tänderna för att förebygga plackbildning som kan leda till inflammation i tandköttet. Det är också viktigt med regelbundna besök hos tandläkare och tandhygienist.

Diabetes och karies
Man har inte sett någon större skillnad mellan diabetiker och icke-diabetiker vad gäller förekomsten av karies, det vill säga hål i tänderna. Ett undantag är dock svårinställd diabetes där det höga blodsockret kan leda till minskad salivutsöndring, vilket i sin tur kan resultera i muntorrhet. Saliven är mycket viktig i skyddet mot karies. Det gör att ett minskat salivflöde med muntorrhet medför en högre kariesrisk. Denna risk är extra hög för diabetiker med blottade tandhalsar. En annan faktor som kan påverka diabetikers munhälsa är småätandet som krävs för att hålla blodsockernivån stabil. Tänderna behöver vila mellan måltiderna, men genom att äta små mellanmål då och då utsätts de för ständig påfrestning.

Förebygg genom god munvård och regelbundna tandläkarbesök
Noggrann tandborstning och rengöring mellan tänderna morgon och kväll med tandtråd eller tandstickor är viktigt för alla, oavsett om du har diabetes eller ej. Fluor gör tänderna starkare och mer motståndskraftiga mot karies. Därför ska du alltid borsta tänderna med en tandkräm som innehåller fluor. Om du har en förhöjd risk för karies kan det även vara bra att någon gång under dagen, exempelvis efter lunch eller mellanmål, skölja tänderna med en fluorlösning.

Om du lider av muntorrhet finns det salivstimulerande läkemedel att köpa på apoteket. Fråga gärna din tandläkare eller tandhygienist om råd. För att upptäcka eventuella tandsjukdomar i ett tidigt skede är det viktigt att du besöker en tandläkare eller tandhygienist regelbundet. Prata med din tandläkare om din diabetes så gör hen en bedömning av din tandstatus, för att sedan skapa en individuell plan där du kallas till tandläkaren eller tandhygienisten med den kontinuitet dina tänder kräver.

Särskilt tandvårdsbidrag för dig med diabetes
Personer som av olika anledningar har försämrad munhälsa på grund av en viss sjukdom eller medicinering kan ha rätt till ett särskilt tandvårdsstöd. Har du en registrerad svårinställd diabetes kan du vara en av dem som är berättigad det särskilda tandvårdsbidraget, STB, från Försäkringskassan. Det särskilda tandvårdsbidraget ligger på 600 kronor per halvår, och kan enbart användas för undersökningar och förebyggande tandvård. Det innebär att du kan använda bidraget till förebyggande tandvårdsåtgärder som undersökningar och hygienistbehandlingar.

Bidraget delas ut 1 januari och 1 juli varje år och du måste nyttja det inom det kommande halvåret för att kunna ta del av det.
– Boka ett besök hos din tandläkare eller tandhygienist om du tror att du har rätt till det särskilda tandvårdsbidraget. Vid besöket ska du kunna visa upp ett läkarintyg som styrker din svårinställda diabetes. Läkarintyget får inte vara äldre än tre månader vid besöket.

Läs mer om Särskilt tandvårdsbidrag HÄR

Vissa yrken kopplas till ökad risk för Diabetes typ 2.

Chaufförer, städare och fabriksarbetare är exempel på yrken som associeras till ökad risk att utveckla typ 2-diabetes. Fysioterapeut och universitetslärare kopplas tvärtom till en låg risk, i en ny svensk studie.

Det är den mest omfattande genomgång av yrken och diabetes som hittills gjorts som presenteras på diabetskongressen EASD i Barcelona.

– De här väldigt stora skillnaderna vi ser är tydligt kopplade till skillnader i livsstilsfaktorer som övervikt och rökning i unga år. Det främsta budskapet är att vi genom riktade insatser mot arbetsplatser skulle kunna förbättra hälsan för vissa extra utsatta grupper, säger Sofia Carlsson, forskare vid institutet för miljömedicin vid Karolinska institutet och försteförfattare till studien.

Forskarna har analyserat data från närmre 4,6 miljoner svenskar födda mellan 1937 och 1979 som haft en anställning under minst två år i samma yrke. Information om yrke har hämtats från Statistiska centralbyrån och forskarna har räknat förekomst och risk för diabetes typ 2 i de 30 vanligaste yrkena separat för kvinnor och män.

Man vet sedan tidigare att det finns ett samband mellan socioekonomisk status och risk för typ 2-diabetes men det har inte funnits lika mycket kunskap om hur risken skiljer sig åt mellan olika yrkesgrupper.

Det visar sig i den nya studien att skillnaden mellan yrken blir större än om man tittar på enbart inkomst eller utbildning. Byggnadsarbetare har till exempel inte så hög risk, men en kort utbildning.

– Det är spännande att vi inte enkelt kan tillskriva stillasittande arbete den ökade risken. Städare är fysiskt aktiva på arbetet men de har en mycket högre incidens än kontorsarbetare till exempel, säger Sofia Carlsson, till Dagens Medicin.

Prevalensen för typ 2-diabetes sträckte sig från nästan 9 procent bland manliga chaufförer till 2,5 procent bland manliga datavetare. Bland kvinnor sågs den högsta prevalensen bland fabriksarbetare, 6 procent och den lägsta på drygt 1 procent hos chefer.

Läkare har enligt studien runt 40 procents lägre risk att utveckla typ 2-diabetes jämfört med hela den arbetande befolkningen. Men kvinnor inom omsorgsyrken som undersköterskor, vårdbiträden och personliga assistenter har däremot en hög risk medan kvinnliga sjuksköterskor har en låg.

För män har uppgifter om vikten hämtats från mönstringsregistret och för kvinnor från de medicinska födelseregistret, där vikten tas vid det första besöket i mödravården.

– Det intressant är att övervikt vid mönstring var betydligt vanligare bland män som senare började inom yrken som fabriksarbetare eller chaufförer där vi ser en högre risk att utveckla diabetes. Det tyder på att riskfaktorerna finns där redan innan men yrket blir en indikator för att hitta dem md en ökad risk, säger Sofia Carlsson.

Forskarna har i studien inte tittat på arbetsmiljön inom olika yrken, men Sofia Carlsson påpekar att faktorer som stillasittande och skiftarbete också kan bidra till en ökad risk.

– Om alla hade lika låg risk som de manliga universitetslärarna och de kvinnliga fysioterapeuterna då skulle nästan hälften av alla diabetesfall i den arbetande befolkningen försvinna, det säger någonting om den preventiva potentialen, säger Sofia Carlsson.

Deltagarna följdes tills från 35 års ålder under perioden 2006 till 2015.

Källa: Dagens Medicin

På väg mot vuxenlivet med Diabetes!

Du kan bli för full på festen, insulinet kan försvinna på resan i Asien och du kan få hypoglykemi när du flyttar hemifrån och bor själv. Alkohol, resor och flytt hemifrån hör ofta ungdomen till, men innebär större risker för dig som har diabetes. Så hur kan du planera äventyren för att slippa göra onödiga misstag?

Det ingår i ungdomstiden att till viss del bryta sig loss från föräldrarna, och visst kan det mycket väl leda till negativa konsekvenser för hälsan.

Många känner starkt att de vill vara som alla andra och ägnar mycket energi åt att försöka passa in bland kompisarna, då kan det hända att det här med att sköta sin diabetes råkar komma i andra hand.

Du måste förstås ta eget ansvar för din sjukdom, men det är ändå bra att involvera kompisarna, så att de vet om att du har diabetes om ni ska dricka alkohol. För blir du alltför berusad så känner du inte av dina låga värden. Det är bra om kompisarna vet om att de kan ge dig någonting sött om du blir för full eller börjar bete dig annorlunda.

ATT TONÅRINGAR MED DIABETES dricker alkohol och testar gränser är ett faktum, även om det inte är bra för kroppen.
Det är inte så lämpligt att dricka alls förstås, men en del av oss måste testa gränser och lära oss av erfarenhet.

Men faktum är att du kan dö med alkohol i kroppen!

Att också berätta för föräldrarna vilka kompisar man tänker umgås med är en god idé.
Det är bra om tonåringen vet att de kan ringa hem om något händer och inte behöva vara orolig för att föräldrarna ska bli arga.


När man fyller 18 år är det dags att lämna den trygga barnavdelningen för att ingå i vuxensjukvården.

Som myndig har man helt plötsligt eget ansvar och faktum är att många, även om det långt ifrån gäller alla, väljer att sluta gå på rutinkoller då. Detta får generellt sett negativa effekter på hälsan.
Man kan se i det nationella diabetesregistret att många unga uteblir från sina vårdbesök. Dessutom ser man att 18–19-åringarnas HbA1c värden ser sämre ut, och detta är ett utbrett problem i hela världen.

ATT UNGA VUXNA UTEBLIR när de passerar myndighetsdagen är knappast ett nytt problem.

Jag läste i en artikel att i Lund så anordnas sedan en tid kafékvällar varannan vecka för att försöka fånga upp de ungdomar som riskerar sämre hälsa på grund av att de inte kommer på de inbokade rutinbesöken.
För en del som flyttas över från barnkliniken ser värdena bra ut, några andra ligger halvbra till medan en tredje grupp har katastrofdåliga värden.

Men med en annan form av träffar kunde man tilltala den tredje gruppen mer än på läkarbesöken.

Men den svåraste tiden att ha diabetes är i 18–25-årsåldern, det händer så mycket då i livet.

En stor oro kan ju uppstå om man flyttar till en ny stad för att bo ensam och plugga eller flyttar hemifrån för första gången.
En del kan bekymra sig för att de ska råka ut för nattlig hypoglykemi när de ligger ensamma i sin lägenhet eller studentrum. De undrar också vad de ska säga till sina nya kamrater, och hur de ska göra med maten när de bor i en studentkorridor och har långa dagar. Och sedan är det festandet och all alkohol.

Med andra ord en jobbig tid i livet!

Men snälla snälla snälla ni! Ni måste ta hand om er. DU måste ta hand om din sjukdom, jag gjorde det inte och det blev inge bra.

När jag var i tonåren så var jag en av dom där som ville testa gränserna, jag drack alkohol jag rörde mig inte och åt onyttig mat, kom ihåg att när jag fick brev från Diabetesmottagningen så skärpte jag till mig och mina tester var väl ganska så bra. Men efter kontrollen så återvände man till partande och festande.

Så där höll jag på tills jag vid 25 års ålder fick högt blodtryck, fick först en tablett sedan blev det två, tre, fyra och nu fem tabletter mot högt blodtryck, blodfetter mm. Det måste jag nu äta livet ut. Inte så kul!

Men det värsta hände för ca 4 år sedan, då fick jag problem med ögonen, har fått laserbehandlingar fyra gånger för att stoppa blödningar sk diabetesretinopati. Diabetesretinopati är den vanligaste orsaken till blindhet bland personer mellan 30 och 69 år.

När jag gjorde laserbehandling nr4 så sa läkaren att om jag inte skulle skärpa till mig så skulle jag mista synen.

Nu sköter jag mig och tränar, min diabetes är under kontroll och ögonen är ok, och så länge jag sköter mig så kan jag ha kontroll på ögonen.

Det jag vill säga är att du måste tänka till och sköta dig när du är ung, gå på läkarkontrollen, gå till din diabetessköterska, dom vill hjälpa dig inget annat. Jag vet att det kan va jobbigt men gör det bara! Sköter du dig inte så kommer komplikationerna, dom kommer inte nu utan när du blir äldre.

Det bara är så.

Hur mår du?Tycker du att du får det stöd du behöver?

Patienternas upplevelser kartläggs i ny enkät

Hur mår du? Får du det stöd du behöver? Det är några av frågorna som ska bidra till att bättre förstå hur patienterna upplever sin diabetesvård. Teknikstress är en av de faktorer som uppmärksammats.

Bakom den nya enkäten står Nationella diabetesregistret, NDR, och en av dem som arbetat med den är Katarina Eeg-Olofsson, överläkare vid Sahlgrenska universitetssjukhuset och verksam vid registret. Hon har också börjat testa enkäten tillsammans med sina patienter.

– Vi har en mängd hårda värden som vi samlar in som HbA1c och blodtryck. Här handlar det om hur patienter med diabetes upplever sin sjukdom och vårdens ­bemötande. Det blir patienten som får tolkningsföreträde, säger hon.

Katarina Eeg-Olofsson upplever att enkäten öppnat för andra samtal och en mer fördjupad diskussion med patienterna än innan.

– Det blir väldigt konstruktivt. Om någon har skattat lågt inom området kost så kan vi prata om vad som behövs för att detta ska bli bättre. Om någon upplever att vården inte är bra diskuterar vi vad som behöver förändras, säger hon.

Gången är att patienterna får en inbjudan med post med erbjudande om att logga in med mobilt bank-id och svara på den webbaserade Diabetesenkäten. Exempel på frågor som ingår är om man upplever att man får komma till vården så ofta man vill och om man är orolig för sina blodsockervärden. Svaren används sedan som underlag för diskussion vid vårdbesöket. Tanken är att den kan göras årligen så att förändringar kan följas.

Jesper Fowelin, diabetesöverläkare på Kungsbacka sjukhus i Halland, har genom Diabetesenkäten fått syn på något som han tidigare bara haft på känn, att många av hans patienter som använder nya tekniska hjälpmedel, som insulinpumpar, upplever en stor stress.

Katarina Eeg-Olofsson är överläkare vid Sahlgrenska universitetssjukhuset.
Bild: Michael Erichsen/Bildbyrån

– Jag gjorde en sammanställning av de 100 första enkäterna jag fick in och bland dessa är det fler med nya tekniska hjälpmedel som upplever oro och stress. Deras blodsockervärden är bra men vetskapen om att de hela tiden kan mäta och justera innebär en press. Från vården avkräver vi patienterna ett stort ansvar om att de ska sköta sin sjukdom själva. Vi behöver ta reda på vilka konsekvenser det får.

Jesper Fowelin påpekar att de tekniska hjälpmedlen är bra och har revolutionerat diabetesvården på många sätt. – Men vi behöver fundera på hur vi kan stödja patienterna i att hantera nya pumpar och appar. Behovet av sjukvårdens stöd försvinner inte med teknik, det ändrar bara karaktär. Patientenkäten är ett jättebra verktyg för att fånga upp detta, säger han.

Jesper Fowelin är diabetesöverläkare på Kungsbacka sjukhus.
Bild: Kristin Lidell

För att få till en relevant mix av frågor har de ansvariga gjort djupintervjuer med personer med diabetes och haft dialoger både med patientföreningar och personal som arbetar inom diabetesvården. Sedan våren 2017 har ett 20-tal diabetesenheter testat den webbaserade patientenkäten. Mottagandet har varit bra och under förra året breddades användningen till ytterligare 20 enheter.

Tanken är att enkäten ska rullas ut nationellt på sikt. Med redan i dag kan de enheter i primärvård eller på sjukhus som vill börja använda den göra det. Då tar man kontakt med NDR för att få en introduktion.

– Att få in patientens perspektiv är ett av de områden som Social­styrelsen tar upp som ett utvecklingsområde för god vård. Det är först när patienterna säger sitt som vi vet om vi gör ett bra jobb för dem, säger Katarina Eeg-Olofsson.

Verkligheten för diabetiker:Var i landet du bor avgör vad du får för hjälp.

Detta är helt fel enligt mig, ALLA ska ha samma hjälp, det ska inte bero på vart i landet du bor. Och vad Socialstyrelsens Nationella riktlinjer säger att 70% av regionens diabetiker ska få tillgång till tekniska hjälpmedel är väldigt fel! ALLA ska ha rätt till hjälpmedel!!

Trots nationella riktlinjer och regionala upphandlingar är det stora skillnader mellan regionerna i landet vad gäller tillgången till tekniska hjälpmedel vid diabetes.

Antalet personer med typ 1-diabetes och typ 2-diabetes ökar och numera har drygt fem procent av Sveriges vuxna befolkning diabetes, enligt Socialstyrelsen.

Samtidigt visar Nationella diabetesregistrets (NDR) statistik från 2018 att en person med typ 1-diabetes i Halland har mycket svårare att få en blodsockermätare i form av CGM eller FGM (se förklaring i faktaruta nedan) – än en person boende i Kronoberg.

Det handlar om att man har olika upphandlingar beroende på region. Alla diabetiker i Sverige har tillgång till att mäta vävnadssocker och få de pumpar och läkemedel som finns att få tag på. Men vilket typ av hjälpmedel kan dock skilja sig något.

Nationella riktlinjer

Enligt Socialstyrelsens nationella riktlinjer ska 70 procent av varje regions diabetiker få tillgång till tekniska hjälpmedel. Under 2018 var det endast 13 av 21 regioner som uppnådde den så kallade målnivån, enligt NDR.

Personer med typ 1-diabetes kan få samtliga hjälpmedel, medan en person med typ 2 i speciella fall kan få en FMG-mätare. Normallt sätt, så tillhandahålls dessa genom sjukvården men går att även att köpa dyrt privat.

LISTA: Skillnader mellan Sveriges regioner i tillgången på tekniska hjälpmedel (2018):

1. Kronoberg – 81 procent

2. Gotland – 77 procent

3. Uppsala – 76 procent

4. Jönköping – 76 procent

5. Västra Götaland – 75 procent

6. Dalarna – 76 procent

7. Västerbotten – 74 procent

8. Värmland – 74 procent

9. Västernorrland – 73 procent

10. Sörmland – 72 procent

11. Blekinge – 70 procent

12. Kalmar – 70 procent

13. Jämtland – 73 procent

14. Skåne – 70 procent

15. Örebro – 70 procent

16. Stockholm – 68 procent

17. Gävleborg – 55 procent

18. Västmanland – 45 procent

19. Östergötland – 38 procent

20. Norrbotten – 37 procent

21. Halland – 31 procent

Att kunna få skriva om Diabetes.

Har tänkt på detta med att skriva väldigt länge, men det har blivit att jag har lagt skrivandet åt sidan varje gång. Men äntligen har jag tagit tag i det och oj vad roligt det är, och tack för alla fina ord jag får hela tiden, det värmer och sporrar mig mer till att skriva.

Skribent på Livet och Diabetes

En otroligt kul grej är att jag kommer att börja som skribent på Livet och Diabetes, kommer att bli fantastiskt, Den sidan som jag har följt så väldigt länge och nu ska jag få skriva där woow. Sedan är det lite mer roligheter på gång som jag berättar mer om lite längre fram.

Nu tar vi ledigt! Ha en skön helg så hörs vi igen nästa vecka.

https://www.livetochdiabetes.se/

https://m.facebook.com/livetochdiabetes/

Färdigmat/Snabbmat kopplas till kortare liv

Personer som föredrar väldigt processad mat – exempelvis snabbmat, färdigrätter och pulversoppor – verkar ha högre risk att dö i förtid, enligt omfattande fransk data.

Det handlar om massproducerade livsmedel som ofta är rika på socker och fett samt fattiga på fibrer och näring. Sådan ultraprocessad mat har tidigare visats öka risken för bland annat högt blodtryck och fetma. Fast nu ses alltså ett samband med livslängd och det här är sannolikt första gången man lyckats visa det, menar de franska forskarna bakom observationsstudien.

Enligt deras resultat steg den relativa risken att dö i förtid med 14 procent – oavsett orsak – för varje 10 procent som man ökade sitt intag av ultraprocessad mat.

Resultaten, som publicerats i tidskriften Jama Internal Medicine, baseras på data för nästan 45 000 personer som var 45 år eller äldre. De svarade regelbundet på enkäter om vad de åt och drack. Uppföljningen skedde i snitt efter sju år.

Eftersom studien är av observationstyp kan den inte svara på vad som är orsak och verkan. Forskarna spekulerar ändå kring möjliga förklaringar till fynden och lyfter att stora mängder salt och socker kan öka risken för hjärt-kärlsjukdom och vissa cancerformer. Resultaten justerades bland annat för ålder, rökning, BMI och fysisk aktivitet.

Källa: Dagens Medicin

Personer som föredrar snabbmat, färdigrätter verkar ha högre risk att dö i förtid.

Läs mer om detta i torsdagens inlägg!

http://www.kollasockret.com

@kollasockret

Det är dags att diabetesvården börjar se att kropp och psyke hänger ihop!

Gör psykosocialt stöd till en del av diabetesvården.

De krav som ställs på unga med diabetes typ 1 kan ofta upplevas som övermäktiga.

Ung Diabetes har vid ett flertal tillfällen, på olika sätt, lyft behovet av ökad tillgång till psykosocialt stöd för personer med diabetes i Sverige. Behovet kan inte nog poängteras. 

I dag lever nästan en halv miljon människor med diabetes i Sverige, cirka 50 000 av dessa har den autoimmuna sjukdomen diabetes typ 1. Att leva med diabetes typ 1 innefattar i nuläget egenvård i livets alla år, årets alla dagar och dagens alla timmar. Såväl blodsockermätningar som insulininjektioner och anpassning av bland annat kost och motion behöver göras. Allt görs i strävan efter att uppnå stabil blodsockernivå, både i stunden och på lång sikt, med förhoppning om att minska den förhöjda risk för komplikationer och förtida död som diabetes typ 1 medför. Men detta är lättare sagt än gjort, och de stora krav som ställs på individen kan ofta upplevas som övermäktiga.

Personer med diabetes typ 1 har mer eller mindre regelbunden kontakt med sjukvården. Hur tät kontakten är och vilket stöd och hjälp vården erbjuder patienten varierar dock. Kontakt med diabetessjuksköterska, diabetesläkare och dietist ses ofta som en självklarhet. Likaså att ögonbottenkontroll ska göras med jämna mellanrum. Alla dessa kontroller av kroppens fysiska skick är såklart nödvändiga delar av diabetesvården, men vi anser att en viktig pusselbit fattas: var är kuratorn, psykologen eller terapeuten? 

Genom ett samarbete mellan Ung Diabetes och företaget Psykologpartners fick unga vuxna (18–30 år) med diabetes typ 1 under hösten 2017 och våren 2018 möjlighet att delta i en ännu ej publicerad pilotstudie som syftade till att utvärdera Acceptance and commitment therapy, ACT-behandling, för denna målgrupp. En randomiserad kontrollerad studie med kontrollgrupp på väntelista genomfördes, där de unga vuxna i respektive grupp träffades vid totalt fem tillfällen. Några av de variabler som mättes innan påbörjad och efter avslutad behandling var personens grad av livskvalitet, nedstämdhet, utbrändhet, ångest och oro. 

Förändringarna efter behandlingen var slående. Personernas nedstämdhet minskade signifikant över tid och trender till minskningar gick även att se hos behandlingsgruppen i de flesta andra uppmätta variablerna. Även HbA1c-värdet (långtidsblodsockret) förbättrades hos enskilda personer efter behandlingsavslut. Flera av deltagarna beskrev dessutom att behandlingen bidragit till ökad insikt och acceptans för sjukdomen och för deras tankar och känslor kopplade till den. Kommentarer efter behandlingen som ”det är inget fel på mig”, ”jag duger som jag är”, ”jag dömer och skyller inte längre på mig själv” och ”jag kan nu ta mitt insulin utan att det är jobbigt att andra ser” är även i sig ett starkt talande resultat.

Nu vill vi se att kontakt med kurator, psykolog eller motsvarande blir en lika självklar del av diabetesvården som allt annat. Alla personer med diabetes typ 1 måste kunna få hjälp av sjukvården med att hantera de svåra tankar och känslor som sjukdomen kan bidra till, om och när de har behov av det.

Det är dags att diabetesvården börjar se att kropp och psyke hänger ihop!

Äntligen Fredag!

Måste bara få säga att detta är bland det bästa och roligaste jag gjort på mycket mycket länge. Att jag startade denna sida och få skriva om diabetes.

Det är så mycket jag vill dela med mig av och så mycket jag vill göra för att hjälpa alla med denna sjukdom. Jag hoppas kunna hjälpa några av er.

Om ni har några frågor eller har något ni tycker jag ska ta upp så maila mig på kollasockret@gmail.com.

Trevlig Helg!

/ Jonas

Diabetiker löper 50 procent högre risk att dö av en hjärtinfarkt.

Detta är en stor anledning varför jag motionerar varje vecka, och att jag tänker på vad jag äter samt att jag tagit bort all negativ stress, det som ger dålig energi som jag skrev om tidigare i veckan.

Risken att dö av en hjärtinfarkt som diabetiker kan vara mer 50 procent högre än hos ickediabetiker.

Det visar en ny studie vid University of Leeds i Storbritannien publicerad i Journal of Epidemiology & Community Health. 

Forskare vid University of Leeds kan nu fastslå att risken att dö av en hjärtattack kan vara mycket högre hos diabetespatienter än man tidigare har trott. Enligt American Diabetes Association lever cirka 29 miljoner amerikaner med diabetes.

Typ 2-diabetes är den vanligaste formen av diabetes och inträffar när kroppen inte kan använda hormonet insulin effektivt, vilket resulterar i förhöjda blodsockernivåer, medan Typ 1-diabetes som står för cirka 5 procent av alla diabetesfall, uppstår när kroppen inte kan producera insulin.

Det är ett väl etablerat faktum att personer med diabetes löper en större risk för följdsjukdomar såsom högt blodtryck, hjärtinfarkt, stroke och hjärtsjukdomar. Men den långsiktiga risken att dö av hjärtattack eller hjärtinfarkt som diabetiker har inte varit fastställd tills nu.

Risken att dö av en hjärtinfarkt är 56 procent högre med diabetes
Dr Chris Gale med kollegor vid Institutionen för medicin vid University of Leeds har undersökt data från 703 920 personer från det brittiska akuthjärtinfarktregistret, varav cirka 121 000 hade diabetes. Totalt 281 259 patienter hade upplevt en ST-höjningsinfarkt (STEMI) – vilket är en ”klassisk” hjärtattack – där ett elektrokardiogram (EKG) visar en fullständig blockering av kransartären som orsakar skada på ett stort område av hjärtat. De återstående 422 661 patienterna hade upplevt en icke-STEMI hjärtattack, där kransartären var delvis blockerad.

Forskarna matchade data från dessa patienter med den allmänna befolkningen i England och Wales, i syfte att jämföra risken att dö av en hjärtattack hos personer med – respektive utan – diabetes. Jämfört med personer utan diabetes, fann teamet att diabetikerna löper hela 56 procent större risk att dö av en STEMI-hjärtattack och att 39 procent löper större risk att dö av en icke-STEMI-hjärtattack.

Forskarna fastslår att studien ger ett robust bevis för att diabetes är en betydande långsiktig riskfaktor hos patienter som har haft en hjärtattack. Även om det är tidigare känt att personer med diabetes löper större risk att dö av hjärtinfarkt, visar dessa rön att risken är väsentligt högre än tidigare känt. Vikten av att hitta nya sätt att förebygga hjärt-kärlsjukdomar hos personer med diabetes och utveckla nya behandlingar för att förbättra överlevnaden efter en hjärtattack, har således ökat än mer än tidigare.

Kost och träning

Träningen är min bästa vän, och min diabetes bästa kompis, min diabetes har aldrig mått så bra som den gör när jag tränar som jag gör nu.

Jag kör 5 pass i veckan och jag älskar det, skulle vilja körs mer och ibland blir det så men man måste vila också.

Fysisk aktivitet är en annan hörnsten i diabetesbehandlingen. Fysisk aktivitet ökar energiförbrukningen på både kort och lång sikt och underlättar en negativ energibalans. Det ökar insulinkänsligheten och leder till en jämnare och lägre blodsockernivå, lägre blodtryck och lipidvärden. Fysisk träning påverkar också den mentala hälsan och en massa andra riskfaktorer för tidig sjukdom och död. Fysisk träning minskar stress och påverkar immunsystemet positivt.

Men fysisk träning vid diabetes är inte okomplicerad och kan också ställa till problem med både hypo och hyperglykemier, speciellt vid insulinbehandling.

Eftersom fysisk aktivitet ökar insulinkänsligheten är det betydelsefullt att planera måltider och insulindoser innan och efter träning. Risken för hypoglykemi är som störst efter träning men kan sitta i upp till ett dygn efter ett träningspass. För att minska risken för en känning kan måltidsdosen insulin minskas och/eller extra kolhydrater tillföras. Många gånger räcker det med att tillföra extra kolhydrater. Mängden är beroende av typ av aktivitet och kroppsstorlek. En lämplig mängd kolhydrater brukar ligga på 0,5-1 g/kg kroppsvikt och timme vid medelintensiv till hård träning.

Det är mycket viktigt att alltid ha med sig druvsockertabletter under träningspasset (eller något annat blodsockerhöjande) vid insulinbehandlad diabetes.

Efter träning ar det viktigt att äta något som innehåller kolhydrater for att undvika hypoglykemi och för att kroppen ska ha chans att återhämta sig. Musklerna är extra benägna att ta upp kolhydrater efter ansträngning, framför allt inom 90 min efter avslutat pass.

För att hitta lämplig justering av kosten och insulindoser är det viktigt att patienter testar blodsocker före, under och efter aktiviteten och det är alltid svårast att få till passande upplägg vid ändring av träningsregim. När patienten väl hittat ett bra upplägg kan det vara uppskattat att få information om likvärdiga alternativ på t ex mellanmål så patienten kan få lite kostvariation utan att behöva ändra insulindoserna.

Uppläggning av ett träningspass

Ät en huvudmåltid 4-5 h innan träning och 1-2 h innan träningen ett mellanmål

Om träning på morgonen kan en mindre frukost vara passande innan träningen som sedan kan kompletteras efter passet

Drick extra vatten timmen innan passet (ca 0,5 l), extra viktigt om varm träningsomgivning

För personer som tränar flera pass per vecka är det extra viktigt med ett återhämtningsmål. Ett återhämtningsmål är också viktigt om det dröjer mer än 2 timmar till nästa måltid.

Övervikt och fetma

Övervikt och stillasittande kan vara en orsak till typ 2-diabetes eller i varje fall en utlösande faktor. Den ökande förekomsten av fetma och stillasittande i samhället gör att fler patienter insjuknar i yngre åldrar. Detta tillsammans med en ökad livslängd i befolkningen gör att prevalensen av typ 2-diabetes ökar. I många länder har svältproblematik ersatts av en galopperande epidemi av diabetes (Indien/Kina). Speciellt då befolkningen i stor utsträckning övertagit västerländska matvanor.

43% av patienterna med typ 2-diabetes är feta (BMI över 30) och 80 % är överviktiga (BMI över 25). Typ 1-diabetiker är dock inte mer överviktiga än genomsnittsbefolkningen.

Övervikt och fetma är också en oberoende riskfaktor för hjärt och kärlsjukdom

Det som är ännu viktigare är att en ganska modest viktminskning minskar samtliga riskfaktorer för diabeteskomplikationer:

• Ökad insulinkänslighet och lägre blodsocker

• Förbättrade blodlipider

• Sänkning av blodtrycket om det ligger högt.

• Enlgt en studie publicerad i Vitola Obesity 2009 leder en 8%-ig viktreduktion (110-100 kg) till:

• Minskad fetthalt i levern 60%

• Leverns insulinkänslighet ökar 60%

• Musklernas insulinkänslighet ökar 97%

• Det finns inget idag uppfunnet diabetesläkemedel som kommer i närheten av den effekten på insulinkänsligheten och därmed blodsockernivåerna.

Viktnedgång för överviktiga och minskat stillasittande är med andra ord de i särklass viktigaste åtgärderna vid behandling av typ 2-diabetes (både avseende livskvalitet, blodsockerkontroll och risk för komplikationer). Men det tillhör också de svåraste att få till. Patienterna är i de allra flesta fall mycket motiverade men saknar ofta energi, uthållighet och kunskap.

Kostråd?

För att viktminskning ska uppnås förutsätts att personen är i negativ energibalans, dvs att personen gör av med mer energi än han/hon stoppar i sig. Troligen är träningen en viktig komponent för att försäkra sig om att man bränner fett och bygger muskler för att viktnedgången ska anses sund. Viktnedgång genom svält är däremot direkt skadligt.

Det har gjorts många studier för att försöka utröna vilken kost som är effektivast för viktnedgång på lång sikt. Hittills finns inga entydiga resultat vad gäller bästa energifördelningen mellan olika näringsämnen och viktreduktion. Det enda säkra som kunnat konstateras utifrån de studier som finns gjorda till dags dato är att alla kostupplägg som innebär att personen får i sig mindre kalorier än vad man gör av med resulterar i viktnedgång oavsett sammansättning på kosten.

Däremot har studier visat att de personer som kommer på regelbundna återbesök, t ex som del i en viktminskningsbehandling, har bättre resultat på sikt

Det finns en uppsjö av råd, dieter som i de allra flesta fall fungerar riktigt bra (så länge man följer dom). De flesta upplever en positiv i effekt i början men problemet är att göra förändringarna beständiga och till en del av vardagen. Det ska vara förändringar som man ska kunna hålla i resten av livet och inte en tillfällig bantningskur (kvick fix).

När patienten kommer och berättar att han/hon börjat äta enligt GI, Montignac, viktväktarna, tallriksmodellen LCHF eller vad det kan vara bör sjukvården uppmuntra dom att berätta vad dom i praktiken har gjort för förändringar och vad dom egentligen äter. Ofta har dom gjort flera positiva ändringar men kanske ibland också en del negativa. Väldigt många har egentligen ingen kunskap om vad de äter och äter inte vad de olika dieterna egentligen innebär. Många tror till exempel att LCHF (lågkolhydrat och fettrik kost) är detsamma som GI (glykemiskt index som förespråkar långsamma kolhydrater men inte nödvändigtvis mindre kolhydrater.

Fem viktiga faktorer man kan undersöka vid en kostanamnes som syftar till viktnedgång:

• Äter du mer än en portion per måltid. Hur stor är portionen, tallriken?

• Äter du mellan måltiderna? Hur många fasta måltider per dag? Mellanmål, fika, godis, kylskåpsraider?

• Äter du grönsaker och frukt varje dag?

• Vad dricker du? Söt dryck, alkohol (mängd)

• Rör du på dig dagligen, hur mycket?

Att undersöka ovanstående faktorer kan vara en början till att hjälpa patienten att hitta tänkbara faktorer att förändra för att uppnå en viktreduktion. Många gånger är det passande att börja med att fokusera på några enstaka förändringar exempelvis att äta mer regelbundet eller att öka grönsakskonsumtionen. Om en mer ingående kostgenomgång verkar nödvändigt och därefter utformande av individanpassat kostupplägg för viktnedgång kan en remiss till dietist vara aktuellt.

Modifierad tallriksmodell

För att ovanstående rekommendationer gällande energifördelningen av kolhydrater, fett och protein ska kunna tillämpas ska alla tre energigivande näringsämnen helst ingå i huvudmåltiderna, men med olika proportioner beroende på vilket energibehov personen har.

Utöver fördelningen enligt ovan kan man också modifera TALLRIKSSTORLEKEN. En person med litet energibehov kan faktiskt äta på en assiett

Tänk dessutom på:

• Regelbundna matvanor och tider är troligen bra för att undvika småätande mellan måltiderna

• Undvik onyttiga mellanmål

• Undvik godis, kakor mm (energitäta med snabba kolhydrater och mycket fett)

• Minimera intaget av söt dryck och juice

• Välj långsamma kolhydrater och naturligt fett (fisk, kött, olivolja, nötter)

• Undvik halvfabrikat och välj färska råvaror

• Välj bort energitäta livsmedel och all ”snabbmat”.

• Fyll på grönsaker först på tallriken och ät hel frukt

• Måttlig alkoholkonsumtion (se energiinnehåll ovan)

• Undvik stillasittande

Stress och Diabetes

Stress är en reaktion på att vi upplever hot eller påfrestningar av olika slag. Det är kroppens sätt att förbereda sig på att kämpa eller fly. 

Vid stress aktiveras hjärnan och det autonoma nervsystemet genom att stresshormoner, främst adrenalin och kortisol, skickas ut i blodet, som då förses med extra mycket fett och socker. Man kan säga att kroppen får en energikick för att klara av påfrestningarna.

När vi upplever en situation som övermäktig sätter stressreaktionen fart.

Ett exempel kan vara att få besked om att man har diabetes.

Stress i dag är ofta psykisk och psykosocialt relaterad och handlar oftast inte alls om att bokstavligen slåss eller fly. Den kan drabba oss utan att vi ens är medvetna om det och vara under lång tid. Det kan leda till att man hamnar i ett tillstånd av vanmakt, olust, vantrivsel och tristess. Kroppen påverkas av detta långvariga spänningstillstånd som på sikt kan leda till såväl fysiska som psykiska skador. Risken för till exempel hjärtinfarkt och depressioner ökar.

Hur man påverkas är individuellt och varierar också för en och samma person utifrån vår kondition och hur vi mår för tillfället.

Stressen minskar om man känner att man kan påverka sin situation. Kunskap om sig själv är ett nödvändigt redskap för att förstå och ta kommandot över exempelvis sin diabetes.

Stressens påverkan på blodsockret.

Det finns inget entydigt belägg för hur blodsockret påverkas av stress. Summan av studier som genomförts i ämnet kan dock sammanfattas i följande punkter:

Stress kan ha direkt och omedelbar effekt på blodsockret, men på skilda sätt för olika personer och vid olika tillfällen. 

Har man inte tillräckligt med insulin stiger blodsockret vid påslag av stresshormoner.

Stress kan ha negativ effekt på egenvården, men på skilda sätt för olika personer vid olika tillfällen.

Blodsockernivån påverkas sannolikt mest när man känner sig låst i situationen eller inte har möjlighet att påverka orsaken till att man är stressad.

Ta reda på det här:

Hur påverkas ditt blodsockervärde i allmänhet vid stress, stiger eller sjunker det, är det opåverkat?

Kontrollera om, och i så fall hur, du ändrar dina mat- och motionsvanor när du är stressad. Kanske äter du för att lugna dig? Inte bra, bättre att ta en promenad eller en löprunda.

Varför är du stressad? Bena ut vilka faktorer som gör dig stressad, vilka du kan göra något åt och vilka du inte kan påverka. Om du kan skilja på det, kan du förändra det som är möjligt men undvika att lägga energi på det du inte kan göra något åt. 

Påverkas din sömn av stressen?

Råd för perioder när du är stressad (dessa hjälper mig).

Ta bort all dålig energi, allt som du känner är jobbigt är det bara att släppa. Gör det du känner att du mår bra av. Börja genast att ta hand om dig själv.

Fysisk aktivitet minskar stresskänslan och kroppens stressreaktion.

Kontrollera blodsockret lite oftare än vanligt men se det inte som ett misslyckande om det svänger mer än normalt.

Försök komma på ett konkret sätt att minska stress t.ex. genom att ställa lägre krav på dig själv, delegera uppgifter, be om hjälp och att minska ner på onödiga och krävande aktiviteter för att på så sätt ge dig utrymme att ta det lugnt.

Prova avslappningsövningar till exempel yoga, meditation, mindfulness, djupandning (andas med magen, inte med bröstet), spikmatta, att lyssna på musik, att umgås med folk du mår bra av.

Planera verkligen in tid för motion och avslappning i din almanacka så att det blir av.

Undvik kaffe och te samt frukt under kvällen. Ta en kort promenad före sängdags och/eller ägna dig åt något som kan få dig att gå ner i varv. Undvik datorn, teven, uppslitande diskussioner och allt för spännande böcker strax före läggdags.

Sammantaget kan sägas att en god egenvård, vad gäller bl.a. mat, motion och medicinering, är den viktigaste faktorn för att minska stressens påverkan på blodsockret vid diabetes.

Trevlig Helg!

Så roligt att så många följer min blogg. Det peppar mig ännu mer att skriva om min sjukdom.

Om det är något ni tycker jag ska ta upp eller om ni har några frågor så maila mig på kollasockret@gmail.com

Nu tar vi helg!

/ Jonas

Mer än 15 procent av den Svenska befolkningen bär på arvsanlag för att utveckla typ 2-diabetes.

Man räknar med att över en miljon människor i Sverige, mer än 15 procent av befolkningen, bär på arvsanlag för att utveckla typ 2-diabetes. Levnadsvanorna anses även spela en viktig roll vid typ 2-diabetes där mat, övervikt och stillasittande har betydelse för uppkomsten.

Orsaker – utbredning

Vid typ 2-diabetes är förmågan att producera insulin inte helt borta men mängden insulin räcker inte för kroppens behov. Det beror framför allt på två saker:

• Dels förmår inte kroppen att svara med ökad insulinproduktion i tillräcklig mängd när blodsockret stiger efter exempelvis en måltid.

• Dels är själva vävnadernas förmåga att utnyttja det insulin som finns, nedsatt, vilket innebär att det behövs en större mängd insulin för att ”öppna” cellen så att den kan ta emot sockret i blodet.

Många personer som har typ 2-diabetes är överviktiga och fetma är en av orsakerna till att kroppscellerna förlorar sin känslighet för insulin. Överviktiga som inte har typ 2-diabetes förmår att producera så mycket insulin, upp till fem-tio gånger det normala, att blodsockret hålls på normala nivåer trots den nedsatta känsligheten i kroppscellerna. De som har diabetesanlag klarar inte detta, relativ insulinbrist blir följden och blodsockret stiger.

Låg nivå på fysisk aktivitet leder också till att insulinets effekt försämras.

Skillnader mellan olika länder

Även när det gäller typ 2-diabetes finns det stora skillnader mellan olika länder, men också inom regioner i till exempel Asien, Afrika och Stillahavsområdet. Ofta ökar diabetes bland folkgrupper som lämnar en traditionell livsstil, många gånger på landsbygden, och flyttar in till städer. Ett annat livsmönster utvecklas i och med förändringen, och typ 2-diabetes kan följa. Hos till exempel Pimaindianerna i USA har över 30 procent av den vuxna befolkningen diabetes.

Symptom 

Debuten av typ 2-diabetes brukar vara mer smygande än vid typ 1, men symptomen är desamma: ökad törst, stora urinmängder och trötthet. Många har typ 2-diabetes eller är på gränsen till att få det utan att de själva vet om det. Ofta upptäcks sjukdomen i samband med en vanlig hälsokontroll där man tar ett prov på blodsockret.

Behandling

Personer som har anlag för att få typ 2-diabetes kan hålla sjukdomen stången så länge insulinbehovet inte är större än förmågan att producera insulin. Om behovet ökar, till exempel när vikten går upp, kan den kritiska gränsen passeras och sjukdomen bryta ut. Typ 2-diabetes ökar kraftigt i länder där levnadsstandarden stiger, där folk börjar äta mer samtidigt som de arbetar mindre med kroppen. Dvs är mindre fysiskt aktiva.

För ungefär en tredjedel av alla människor med typ 2-diabetes i Sverige består behandlingen av att lägga om matvanor för att gå ned i vikt samt vardagsmotion. Viktminskningen gör att den egna insulinproduktionen räcker till igen och ökad fysisk aktivitet förbättrar känsligheten för insulinet. Blodsockernivåerna blir då mer normala.

Ytterligare en tredjedel behöver också tabletter för att hålla blodsockret i schack. Medicinen stimulerar den egna insulinproduktionen eller ökar vävnadernas känslighet för insulin eller utsöndrar glukos via urinen. Den sista tredjedelen behöver precis som människor med typ 1-diabetes dagliga insulininjektioner, och på senare år har det blivit allt vanligare att människor med typ 2-diabetes övergår till insulinbehandling. Det innebär att det i dag finns fler 40-åriga människor med typ 2-diabetes som tar insulin än det finns 40-åriga människor med typ 1-diabetes.

Får man typ 1 diabetes om man äter för mycket socker?

Typ 1 diabetes får man inte av att äta mycket socker. Man är fortfarande inte helt säker på vad orsaken är. Man vet att ärftliga faktorer spelar in och att vita blodkroppar angriper de så kallade beta-cellerna i magspottkörteln som producerar insulin. Däremot kan ett högt intag av socker göra att man går upp i vikt och riskerar att drabbas av typ 2 diabetes (åldersdiabetes). Det är det totala kaloriintaget som är viktigt (inte bara sockret) och märker man att man börjar utveckla bukfetma är det ett varningstecken för typ 2 diabetes.

Fighten med kolhydratintaget och hur mycket insulin man bör ta.

Ett problem jag har och kämpar med varje dag , inte lätt men det är nåt man måste lära sig.

Vad jag märker är att håller jag mig strikt och äter rätt så är det inga bekymmer med min diabetes, har börjat lära mig nu efter 36år hur jag ska ta mitt insulin beroende på mat och träning. När man tränar 5 dagar i veckan som jag gör så gäller det att ha koll på detta.

När vi äter en kolhydratrik måltid stiger blodsockret snabbt. Icke-diabetiker svarar då med en snabb frisättning av insulin (4-5 ggr ökad koncentration). Insulinet verkar på receptorer på cellytorna vilket gör att man snabbt tar upp sockret i cellerna och bildar glykogen i lever och muskel. När glykogendepåerna är fulla tas sockret upp och lagras som fett (triglycerider) i fettcellerna. Socker kan alltså omvandlas till fett men fett kan inte omvandlas till socker.

Snabba kolhydrater behöver inte uteslutas helt utan är passande t ex vid lågt blodsocker eller efter ett träningspass eller till efterrätt. Vid huvudmåltider ingår vanligen både fett och protein vilket bromsar kolhydraterna och medför att typen kolhydrat inte har lika stor betydelse som t ex vid ett mellanmål där kolhydrater kan utgöra större andel av intaget.

Vanligtvis behöver insulindosen inte justeras med avseende på kolhydrattyp. Det är mängden som är avgörande för dosen. Däremot kan insulintillförsel behöva senareläggas vid ex en mycket fettrik måltid (t ex pizza, paj) eftersom det medför långsam magsäckstömning och kolhydraterna kommer ut i blodet senare än vanligt.

Det är i första hand mängden kolhydrater i en måltid som avgör hur mycket blodsockret stiger (postprandiellt blodsockersvar). För kolhydratinnehållet i olika livsmedel se bilaga Kolhydratlistan.

Typ 1

Om man har typ 1-diabetes har man ingen egen insulinproduktion och ger sig istället en spruta med direktverkande insulin. Dosen man ska ta avgörs i huvudsak av hur mycket kolhydrat man äter och hur insulinkänslig man är.

 Alla bör skaffa sig en uppfattning om sin ”kolhydratkvot”. Dvs hur många gram kolhydrat en Enhet insulin kan ta hand om.

 Man kan räkna ut den på olika sätt och det stämmer olika bra. Ett sätt är 500-regeln. Dvs man tar siffran 500 och delar med dygnsdosen insulin(allt insulin man normalt tar under ett dygn). Om man t ex tar ca 50 E insulin på en dag blir kolhydratkvoten 500/50=10. Dvs 1 Enhet direktverkande insulin tar hand om ca 10 g kolhydrat (1/2 smörgås). Sen får man kontrollera om det stämmer genom att kontrollera blodsockret 1 och 2 timmar efter mat.

På morgonen är man ofta mindre känslig för insulin och man räknar istället med siffran 350. Enligt ovan är Kolhydratkvoten på morgonen istället 350/50=7. Dvs 1 Enhet tar hand om 7 g kolhydrat.

 Samtidigt ska man vara medveten om att det är många andra saker som påverkar blodsockret:

• Det krävs mindre insulin i samband med fysisk träning (man får ett icke insulinberoende glukosupptag till musklerna samtidigt som effekten av det insulin man tar blir större pga en ökad insulinkänslighet).

• Om man har låga gykogendepåer (dåligt födointag) minskar insulinbehovet.

• Stillasittande ökar insulinbehovet

• Stress i bred bemärkelse (infektion, feber, psykisk stress) ökar insulinbehovet.

• Mens påverkar insulinkänsligheten markant hos vissa kvinnor med olika insulinbehov i olika delar av menstruationscykeln.

• En fettrik måltid försämrar insulinkänsligheten i levern och kräver högre dos.

• Sen finns en massa faktorer som vi inte har kontroll över vilket gör att den framräknade dosen” inte stämmer.

Typ 2

De med typ 2-diabetes har i olika grad problem med att ta hand om kolhydratrika måltider. De bör absolut undvika snabba kolhydrater och är man stillasittande bör man äta mindre mängd kolhydrater totalt (20-25% = 130g per dag).

Vissa med typ 2 har svårt att frisätta insulin vid blodsockerstegring och behöver även de måltidsinsulin medan andra ofta klarar sig med att minska intaget av kolhydrater totalt och undvika snabba kolhydrater.

Det är också vettigt att äta en sammansatt kost som också innehåller fett, protein och fibrer. 

Söndag blir en vilodag från träning med en lätt promenad.

Hur viktigt det är med vilodagar fortsätter att vara omdebatterat. Liksom behovet av sömn är behovet av vilodagar också individuellt. Det beror på hur man tränar och vad syftet med träningen är.

En mindre träningsvan individ behöver mer vila än en person som är i full gång. Är man äldre kräver man också mer återhämtning. Om du nyligen har börjat träna rekommenderar jag att du vilar tre-fyra dagar i veckan. Hör du till kategorin elitmotionärer brukar jag rekommendera en till två vilodagar i veckan. För de flesta passar nog två till tre vilodagar bra när man är igång med sin träning. Om vi är uppmärksamma på kroppens signaler kommer den att tala om för oss när vi behöver ett uppehåll från träningen. Lyssnar vi inte då ökar risken för skador (och/eller allmän utmattning).

Man kan också må bra av mental återhämtning från träningen – hjärnan kan behöva lite vila. En eller ett par dagars vila från träningen skapar utrymme för mental återhämtning och vi kommer att minska risken för att vi tröttnar på träningen.

En vilodag behöver inte innebära total passivitet! En promenad eller annan lågintensiv aktivitet kan man genomföra även under en vilodag. Lycka till med din vila och återhämtning!

Hur ser din söndag ut?

Mikael LewerthLic. Kost & Träningsrådgivare, P&T

Hur ser din träningsvecka ut?

Idag är det styrketräningslördag! Mitt träningsprogram är uppdelat så här per vecka.

3 dagar motion (ex 3 mil på cykel)

2 dagar 1 tim styrketräning

Hur ser din träningsvecka ut?

Att leva med diabetes

En person med diabetes behöver äta näringsriktigt och på regelbundna tider för att hålla blodsockret på en bra nivå.

Mat, medicin och motion påverkar blodsockret för personer med diabetes. En jämn och kontrollerad blodsockernivå, där såväl höga toppar som djupa dalar undviks, har stor betydelse för hur man mår. Det bidrar också till att man kan fördröja eller helt undvika framtida komplikationer.

För att undvika påverkan på kärlen är det även viktigt att blodtrycket och LDL-kolesterolet är under kontroll vilket ofta innebär medicinering.

Att ha flera riskfaktorer samtidigt har visat sig vara särskilt ogynnsamt och tvärtom – att förbättra flera riskfaktorer samtidigt – har vid typ 2-diabetes visat sig skydda mot framtida hjärt-kärldödlighet.

Kontroll av blodsocker

Forskning visar att det är mycket viktigt att hålla sitt blodsockervärde på en så jämn och så nära normal nivå som möjligt, inte bara efter måltiden, utan över hela dygnet. Svängningar i blodsockret är i sig obehagliga, men risken med ett okontrollerat blodsocker är att man på sikt kan drabbas av svåra komplikationer. Insulinbehovet varierar starkt från person till person, och beror till stor del på kost- och motionsvanorna. En diabetessjuk måste därför balansera det som höjer respektive sänker blodsockret. Eftersom varje person har egna behov anpassas insulinbehandlingen individuellt. För att uppnå bästa möjliga kontroll av blodsockerhalten ska den diabetessjuke mäta och följa sin blodsockerhalt. Vid mätning tas blodprovet oftast från fingertoppen – bara en liten droppe behövs – och avläsningen görs direkt med en blodsockermätare. I Sverige, till skillnad från de flesta andra länder, är blodsockermätare och stickor kostnadsfria för personer med typ 1-diabetes och vid insulinbehandlad typ 2-diabetes.

Ny teknisk utrustning kan i dag mäta sockernivåerna kontinuerligt i underhudsvävnad och utan att blodprovsstick behövs. Det är framförallt de med typ 1-diabetes som kan få tillgång till sådan sensor subventionerat, men de kan även vara till nytta för vissa med typ 2-diabetes som behandlas med insulin.

Rekommendationer om kost och motion

Kosten är central i all diabetesbehandling. Bra matvanor ökar möjligheterna till ett stabilt blodsocker och minskar risken för att blodsockret ska bli för högt eller för lågt. Viktminskning och fysisk aktivitet ökar insulinkänsligheten och underlättar upptaget av glukos i cellerna. Att undvika långvarigt sittande samt att ägna sig åt 30 minuters fysisk aktivitet varje dag är gynnsamt för blodsockerläget och kärlen. För att motverka stillasittande är rekommendationen att man rör på sig minst två minuter varje timme. Den fysiska aktiviteten kan delas upp i exempelvis 10 minuters aktivitet tre gånger per dag.

En person med diabetes behöver äta näringsriktigt och på regelbundna tider. Fiberrik mat – som ofta har ett naturligt lågt glykemiskt index – är bra för kroppen i stort, ger lång mättnadskänsla och är även gynnsamt för blodsockerhalten. Man bör äta mer omättat och fleromättat fett, det vill säga vegetabiliska oljor och nyttiga fetter från feta fiskar som lax, makrill och sardiner. Man bör äta mindre av onödiga mättade fetter, det vill säga animaliska fetter utom fiskfett, samt undvika så kallade härdade fetter (transfetter) som finns bland annat i kakor, chips och pommes frites. Ett Medelhavsliknande kostmönster har i studien PREDIMED visat minska diabetes och hjärt-kärlproblem. Att helt utesluta kolhydrater minskar ofta behovet av sockersänkande läkemedel men inga säkra data finns beträffande risk för hjärt-kärlkomplikationer.

Källa: Hjärt-Lungfondens temaskrift om Diabetes

Diabetes typ 1 är en av de vanligaste kroniska sjukdomar som drabbar barn i Sverige.

Ålder och kön har betydelse för livslängden hos den som drabbas av typ 1-diabetes. Kvinnor som får sin diagnos före tio års ålder dör i genomsnitt nästan 18 år tidigare än diabetesfria kvinnor. För män i motsvarande situation är minskningen 14 levnadsår, medan livslängden hos den som får sin diagnos i åldern 26-30 år är i snitt tio år kortare.

– Det här är nedslående och hittills okända siffror. Studien talar för att vi måste anstränga oss ännu mer för att behandla de tidigt drabbade patienterna stringent och på så sätt minska riskerna för komplikationer och förtida död, säger Araz Rawshani, forskare vid institutionen för medicin, Sahlgrenska akademin, och Nationella Diabetesregistret.

Tidigare okända effekter av kön och ålder
Forskningen bygger på ett omfattande material från registret där 27 195 individer med diabetes typ 1 följts under i genomsnitt tio års tid. Gruppen har jämförts med 135 178 diabetsfria kontrollpersoner ur allmänna befolkningen, med samma fördelning när det gäller kön, ålder och hemlän.

Att diabetes typ 1 medför lägre förväntad livslängd är känt sedan tidigare. Fram till nu har det dock varit oklart om och hur mycket åldern vid insjuknandet, samt kön, påverkar såväl livslängd som riskerna för kardiovaskulär sjukdom.

Sannolikheten för svår hjärt-kärlsjukdom generellt visade sig vara 30 gånger högre för dem som utvecklat typ 1-diabetes före tio års ålder än för kontrollpersonerna. Vid diabetesdiagnos i åldern 26-30 år ökade motsvarande risk med faktor sex.

Kraftigt ökad risk för hjärtinfarkt
En av de högsta noterade riskökningarna i studien gäller hjärtinfarkt hos kvinnor som utvecklat typ 1-diabetes innan de fyllt tio år. Dessa kvinnor löper 90 gånger ökad risk att drabbas jämfört med diabetsfria kontrollpersoner.

– Studien ökar möjligheterna för ett individanpassat omhändertagande. Vi vet med säkerhet att om vi håller nere blodsockernivåerna på patienterna så minskar riskerna för skador på exempelvis hjärta-kärl, och det är därför viktigt att de som tidigt fått typ 1-diabetes kommer ifråga för både evidensbaserade läkemedel och moderna tekniska hjälpmedel för att mäta blodsocker och ge insulin, säger Araz Rawshani.

Prognosen bättre för varje år som går
– Samtidigt är det viktigt att tolka studien i ljuset av de enorma framgångar som ändå ägt rum de senaste decennierna, fortsätter han. I dag är behandlingen av typ 1-diabetes mycket god och för varje år som går kommer prognosen att bli bättre. De som lever och insjuknar i dag kan se fram emot ytterligare förbättringar i livslängd och livskvalitet.

Diabetes typ 1 är en av de vanligaste kroniska sjukdomar som drabbar barn i Sverige. Flertalet insjuknar i åldern 10-14 år. Antalet diagnoser bland barn ökar och andelen drabbade är bland de högsta i världen, Sverige är tvåa efter Finland. Mellan 50 000 och 60 000 personer i Sverige har sjukdomen.

(Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet)

Studien:

Excess mortality and cardiovascular disease in young adults with type 1 diabetes in relation to age at onset: a nationwide, register-based cohort study

My First Blog Post

Med en hård träning klockan 19.00 och med för lite kolhydrater efter så kan det bli en jobbig natt. Nu är klockan 02:37 och jag ligger på 2,3 i socker. Jaja inte första gången men man mår inte bra om 3 timmar då man kliver upp för att gå till jobbet.

DIABETES & ALKOHOL

Det är dags igen att ta upp detta viktiga ämne som att dricka alkohol med diabetes.

Snart är det sommar med skolavslutning och semestertider.

Då ökar alkoholintaget och vid skolavslutning och studenttider så blir det mycket festa av för ungdomar.

Diabetes och alkohol i stora mängder är ingen bra kombo, det kan vara dödligt.

Det är VÄLDIGT viktigt att du alltid talar om att du har diabetes för den eller dem som du går ut med eller befinner dig på fest med.

Om ditt blodsocker sjunker snabbt och/eller kraftigt till en följd av att du druckit alkohol är det viktigt att människor omkring dig vet vad de ska göra, dvs ge dig något sött.

Om inte det hjälper bör din kompis ringa 112 och berätta att du har diabetes och druckit alkohol samt hur du verkar må.

Vad händer i kroppen när du dricker alkohol?

Få ämnen har så stor inverkan på ämnesomsättningen som alkohol. Alkoholen blockerar leverns omvandling till glukos (socker), kroppens bränsle. Detta påverkar alla människor men är extra känsligt för människor med diabetes.

Att levern släpper ut glukos är människans naturliga sätt att hålla rätt blodsockernivå mellan måltiderna. Kroppen suger även upp socker via tarmen.

Det innebär att om du äter samtidigt som du dricker alkohol har kroppen möjlighet att ta upp socker i blodet trots att leverns sockerflöde är blockerat. För alla människor medför blockeringen av sockerintaget via levern i kombination med att man inte äter risk för hypoglykemi.

Hos en människa som inte har diabetes skickas automatiskt signaler till bukspottskörteln (där insulinproduktionen sker) om att dra ned insulinet till ett minimum när leverns sockerintag är blockerat, dvs när man druckit alkohol. Men en människan med diabetes tillför insulin via penna/spruta/pump till kroppen. Om en person tar sin vanliga dos insulin och dricker alkohol utan att samtidigt äta innebär detta därför risk för hypoglykemi. Hypoglykemi kan leda till långvarig och djup medvetslöshet vilken i sin tur kan leda till hjärnskador.

De första timmarna efter att man har druckit alkohol sjunker blodsockernivån. Om man äter blir den i balans. Den som druckit alkohol minskar risken för lågt blodsocker frampå morgontimmarna genom att äta innan sänggåendet.

Alkohol är skadligt för alla människor men mest på unga. Riskerna för skador på t ex inre organ till följd av regelbunden alkoholkonsumtion är i regel större och uppstår snabbare på tonåringar som dricker alkohol än på äldre personer.

Viktigt för alla att känna till

En människa som har diabetes och dricker alkohol riskerar att drabbas av hypoglykemi. Du behöver inte ha druckit mycket för att få hypoglykemi eftersom det varierar hur hårt alkohol tar på kroppen från individ till individ. Det är även en fråga om dagsform. En person som precis har sportat innan en fest kan också känna av alkoholens effekter tidigare än vid andra tillfällen. Vid hypoklykemi kan en människa med diabetes bete sig som en person som druckit stora mängder alkohol. Enklast kolla sockret!

Några Tips

ÄT ALLTID EN ORDENTLIG MIDDAG/MÅLTID innan du ska gå ut på t ex en pub/bar/fest. Om du äter middag samtidigt som du dricker alkohol är det bra om ser till att du får i dig ordentligt med mat innan du dricker alkohol. Om du ska gå på en fest där du vet att du ska börja kvällen med att dricka alkohol och först senare äta middag bör du äta något stadigt innan du går på festen.

DRICK LÅNGSAMT. Ingen människa hinner upptäcka hur hårt alkoholen tar på kroppen om man dricker väldigt snabbt. Drick därför långsamt så att du hinner känna hur alkoholen påverkar din kropp. Förresten det gäller även dom som inte har diabetes också.

KOLLA SOCKRET OFTA. Många tycker att de känner bra hur de ligger i blodsockervärden men kom ihåg att alkohol försämrar alla människors omdöme. Det är inte säkert att du hinner känna att du är på väg ned i blodsockret innan du dippar. Om du däremot genom blodprov märker att du är på väg ned har du möjlighet att kompensera detta genom att äta något, dricka läsk/juice eller dylikt.

HA ALLTID MED DIG NÅGOT ÄTBART i fickan, t ex druvsocker, en frukt, smörgås eller en godisbit. Ibland befinner man sig inte på platser där det finns något ätbart att köpa. Om du dricker alkohol och får en känning behöver du socker snabbt. Det bästa är därför att själv ha med sig denna sockerreserv.

ÄT ALLTID EN NATTMACK ELLER NÅGOT I KORVKIOSKEN OCH DRICK NÅGOT ANNAT ÄN ALKOHOL INNAN DU LÄGGER DIG. Kom ihåg att alkohol både sänker och höjer blodsockret. I regel höjs blodsockret till en början när du dricker alkohol men allteftersom timmarna går börjar alkoholen i stället att sänka blodsockret. Det kan därför hända att du mår bra och ligger bra i blodsockervärden när du går och lägger dig men att blodsockret sjunker drastiskt under natten. Nattmackor eller dylikt hjälper kroppen att parera blodsockerfall under natten.

OM DU KRÄKS efter att ha druckit alkohol är det viktigt att du försöker ta täta blodsockerkontroller efter detta. Be någon om hjälp om du har svårt att klara det själv. Försök att dricka små klunkar läsk (sockrad) så snart som möjligt. Om det inte går kan du testa att blanda mycket druvsocker i te och ta en tesked/matsked te med några minuters mellanrum. På det sättet får kroppen både vätska och socker vilket är viktigt. Är du riktigt dålig bör du kontakta sjukhus.

STÄLL VÄCKARKLOCKAN. Dagen efter fest är det viktigt att du tar insulin och äter frukost tidigt.

Det finns inga genvägar här heller. Var otroligt försiktig och hetsdrick inte. Och du måste berätta för dina polare och vänner att du har diabetes och vad de ska göra om du tuppar av, om de ej vet att du är diabetiker och du tuppar av så kanske de tror att du bara är full och de säger låt han/hon sova. LIVSFARLIGT!!!!! Du kanske inte vaknar mer, det är otroligt bråttom så vad ska du göra? – BERÄTTA ATT DU HAR DIABETES!!!

April är månad för stressmedvetenhet.

Stressmedvetenhetsmånaden har erkänts varje april sedan 1992, men i år verkar den särskilt viktig.

Att lära oss att hantera vår stress och hitta hälsosamma sätt att hantera dessa situationer kan gå långt för att leva ett hälsosamt och positivt liv.

Vad betyder stress för dig?

Vi upplever alla stress – ändå kan vi uppleva det på mycket olika sätt. På grund av detta finns det ingen enda definition för stress, men den vanligaste förklaringen är en fysisk, mental eller emotionell belastning eller spänning.

Stress är en reaktion på en situation där en person känner sig orolig eller hotad. Att lära sig hälsosamma sätt att hantera och få rätt vård och stöd kan hjälpa till att minska stressiga känslor och symtom.

Vanliga reaktioner på en stressande händelse kan inkludera:

• Oro, chock och domningar

• Känner mig ledsen, frustrerad och hjälplös

• Svårigheter att koncentrera sig och fatta beslut

• Huvudvärk, ryggsmärtor och magproblem

• Rökning eller användning av alkohol eller droger

Påverkar mer än bara ditt sinne

Långvarig stress kan visa sig vara mer än bara en mental fråga. Från huvudvärk till magbesvär till depression – även mycket allvarliga problem som stroke och hjärtsjukdom kan komma som ett resultat av stress.

När du placeras i en stressig situation rusar specifika stresshormoner in i blodomloppet vilket leder till en ökning av hjärtfrekvens, blodtryck och glukosnivåer. Detta är till hjälp i nödsituationer, men det kan vara farligt att ha denna ”rusning” under längre perioder och göra dig mottaglig för de tidigare nämnda problemen.

Lär dig att lösa problem som du inte kan ändra

Ibland är stressen i våra liv inte något vi kan förändra. Försöka:

• Känn igen när du inte har kontroll och släpp den.

• Undvik att bli orolig över situationer som du inte kan ändra.

• Ta kontroll över dina reaktioner och fokusera på något som gör att du känner dig lugn och kontrollerad.

• Utveckla en vision för hälsosamt liv, välbefinnande och personlig tillväxt, och sätt realistiska mål som hjälper dig att förverkliga din vision.

Hälsosamma sätt att hantera din stress

Här är några grundläggande idéer som hjälper dig att hantera stress:

• Ta hand om dig själv – äta hälsosamt, träna regelbundet, få gott om sömn, ge dig själv en paus om du känner dig stressad.

• Dela dina problem och hur du mår och hanterar en familjemedlem, vän, läkare, pastor eller rådgivare.

• Undvik droger och alkohol. Dessa kan skapa ytterligare problem och öka den stress du redan känner.

• Känn igen när du behöver mer hjälp – vet när du ska prata med en psykolog, socialarbetare eller rådgivare om saker fortsätter.

Potentiellt är det mest värdefulla takeaway här att veta hur man pratar med andra om din stress. Detta går åt båda hållen, eftersom du behöver veta hur du kan diskutera dina problem med andra samt prata med någon som kommer till dig med deras problem.

Ursprungligt inlägg:

Av Pam Meyer är Wellness Director, BLC-Wahpeton.

Förbrukningen av tillsatt socker fördubblar fettproduktionen.

Inlägget innehåller reklam genom annonslänkar för HelloFresh.

För mycket socker är ohälsosamt – det vet vi, men det beror inte bara på de många kalorierna. Även måttliga mängder tillsatt fruktos och sackaros fördubblar kroppens egen fettproduktion i levern, har forskare visat.

På lång sikt bidrar detta till utvecklingen av diabetes eller en fettlever.

Socker tillsätts i många vanliga livsmedel och vi konsumerar mer än 100 gram av det varje dag. Det höga kaloriinnehållet i socker orsakar överdriven vikt och fetma och tillhörande sjukdomar. Men har för mycket socker några andra skadliga effekter om det konsumeras regelbundet? Och i så fall vilka sockerarter i synnerhet?

Även måttliga mängder socker ökar fettsyntesen

Forskare vid University of Zurich (UZH) och University Hospital Zurich (USZ) har undersökt dessa frågor. Jämfört med tidigare studier, som främst undersökte konsumtionen av mycket stora mängder socker, visar deras resultat att även måttliga mängder leder till en förändring av testdeltagarnas ämnesomsättning. ”Åttio gram socker dagligen, vilket motsvarar cirka 0,8 liter normal läsk, ökar fettproduktionen i levern. Och den överaktiva fettproduktionen fortsätter under en längre tid, även om inget mer socker konsumeras, ”säger studieledare Philipp Gerber från institutionen för endokrinologi, diabetologi och klinisk näring.

Nittiofyra friska unga män deltog i studien. Varje dag under en period av sju veckor konsumerade de en drink sötad med olika socker, medan kontrollgruppen inte gjorde det. Dryckerna innehöll antingen fruktos, glukos eller sackaros (bordssocker som är en kombination av fruktos och glukos). Forskarna använde sedan spårämnen (märkta ämnen som kan spåras när de rör sig genom kroppen) för att analysera effekten av de söta dryckerna på lipidmetabolismen.

Fruktos och sackaros ger dubbel fettproduktion utöver matintaget

Sammantaget konsumerade deltagarna inte mer kalorier än innan studien, eftersom den sockerhaltiga drycken ökade mättnaden och därför minskade sitt kaloriintag från andra källor. Ändå observerade forskarna att fruktos har en negativ effekt: ”Kroppens egen fettproduktion i levern var dubbelt så hög i fruktosgruppen som i glukosgruppen eller kontrollgruppen – och så var det fortfarande mer än tolv timmar efter sista måltid eller sockerkonsumtion, säger Gerber. Särskilt överraskande var att det socker vi oftast konsumerar, sackaros, ökade fettsyntes något mer än samma mängd fruktos. Hittills trodde man att fruktos mest sannolikt skulle orsaka sådana förändringar.

Utveckling av fettlever eller diabetes mer sannolikt

Ökad fettproduktion i levern är ett viktigt första steg i utvecklingen av vanliga sjukdomar som fettlever och typ 2-diabetes. Ur ett hälsoperspektiv rekommenderar Världshälsoorganisationen att man begränsar den dagliga sockerkonsumtionen till cirka 50 gram eller, ännu bättre, 25 gram. ”Men vi är långt borta från det märket i Schweiz”, säger Philipp Gerber. ”Våra resultat är ett kritiskt steg i att undersöka de skadliga effekterna av tillsatt socker och kommer att vara mycket viktiga för framtida kostrekommendationer.”

Delta i en Personlig Diabetesanalys

Hej!

Kolla in detta!

Diabetessupport.se söker personer med diabetes som är intresserade av att delta i en ”personlig diabetesanalys”.

Analys om din livsstil, glukosdata och annan information för att du ska få större insikt i din sjukdom, allt sker med en nära dialog under hela processen.

-De analyserar din glukosdata

-De går igenom din livsstil (medicinering, kost, träning mm)

Efter ca 2 veckor får du en rapport om din diabetes med insikter och saker att tänka på

Allting är självklart kostnadsfritt.

Dom ger inte vård eller behandling av diabetes, utan arbetar för att skapa insikt och förståelse för sjukdomen.

Analyserna tas fram i samråd med läkare.

Klicka på länken nedan:

https://www.diabetessupport.se

%d bloggare gillar detta: