Ny vätskedrivare skyddade hjärtat hos njursjuka.

ESC 2021. Patienter med kronisk njursjukdom och samtidig typ 2-diabetes kan minska risken för hjärtsviktsrelaterade sjukhusinläggningar med hjälp av läkemedelskandidaten finerenon.

Det visar en ny studie som publiceras i tidskriften New England Journal of Medicine.

Resultatet välkomnas av Olof Heimbürger, som är överläkare på Karolinska universitetssjukhuset och vetenskaplig sekreterare i Svensk njurmedicinsk förening. 

– Nya behandlingar med kardiovaskulär skyddseffekt är verkligen inte vanliga för patienter med kronisk njursjukdom. Men nu har SGLT2-hämmarna och även detta läkemedel kommit. Effekten i studien är intressant inte minst för att många av de här patienterna också har samtidig hjärtsvikt, säger han. 

Finerenon är en så kallad mineralkortikoidreceptorantagonist, MRA, en typ av läkemedel som är milt vätskedrivande och som klass anses ha njur- och hjärtskyddande effekter. Problemet är att hittills tillgängliga MRA höjer nivån av kalium, vilket kan vara extra farligt vid njursvikt. Finerenon är dock framtaget för att ha mindre effekt på kaliumnivån. 

I den nya studien ingick drygt 7 400 patienter med kronisk njursjukdom och samtidigt typ 2-diabetes. Det senare är en vanlig orsak till njursvikt. Sammantaget sågs en gynnsam effekt på det primära effektmåttet, som omfattade hjärt-kärlrelaterad död, icke-dödlig hjärtinfarkt och stroke samt sjukhusinläggningar på grund av hjärtsvikt. 

Antalet deltagare som drabbats av sådana händelser hade minskat från 14,2 procent i placebogruppen till 12,4 procent i finerenongruppen efter i median 3,4 år. Det motsvarar en relativ skillnad på 12 procent. 

Effekten drevs främst av sjukhusinläggningarna på grund av hjärtsvikt som minskade från 4,4 till 3,2 procent. 

– Sammantaget är effekten något mindre än vad man sett med SGLT2-hämmarna. Men om det i synnerhet visar sig att finerenon har additiva effekter till SGLT2-hämning kan det vara ett bra alternativ, säger Olof Heimbürger.

Det fanns ingen skillnad i förekomsten av misstänkta biverkningar mellan grupperna i studien. Lite fler deltagare i finerenongruppen avbröt dock behandlingen på grund av förhöjt kalium. 

Studien presenterades den 28 augusti under en så kallad hotlinesession på den digitala kongressen för det Europeiska kardiologisällskapet ESC.  

En tidigare publicerad studie på patienter med mer uttalad njursvikt har visat att finerenon kunde bromsa försämringen i njurfunktion. 

Läkemedlet har än så länge inte marknadstillstånd inom EU. Ett eventuellt godkännande måste efterföljas av hälsoekonomiskt klartecken från TLV innan läkemedlet kan börja användas i rutin. 

Källa: Dagens Medicin

Läs abstract till studien: 

Bertram Pitt med flera. Cardiovascular Events with Finerenone in Kidney Disease and Type 2 Diabetes. New England Journal of Medicine, publicerad online den 28 augusti 2021. DOI: 10.1056/NEJMoa2110956

Krönika: Jag får starta hjärtan – men inte köra ambulans.

Vid akutlarm agerar vi snabbt, min kollega kör – jag får ta passagerarsätet. Jag är specialistutbildad ambulanssjuksköterska och har typ 1-diabetes. Jag räddar liv i mitt jobb, men enligt Transportstyrelsen kan jag inte ta C1-körkort, vilket krävs för jag ska få köra våra ambulanser.

Transportstyrelsen påstår att risken att jag ska få hypoglykemi när jag kör är för stor. Något som aldrig har hänt, eftersom jag alltid kontrollerar mitt blodsocker innan jag sätter mig i en bil. Jag har aldrig varit medvetslös. Jag jobbar som ambulanssjuksköterska. Det finns inte utrymme för att få hypoglykemi på jobbet.

JAG HAR HAFT diabetes i 20 år. Jag har varit sjuksköterska i 15 år och specialistutbildad ambulanssjuksköterska i 11 år. På anställningsintervjun till mitt drömjobb på ambulansen berättade jag att jag hade diabetes typ 1, sensor och insulinpump. Min chef sa ”det är inget hinder att du har diabetes”. Vi pratade redan då om att jag skulle ta C1-körkort, som arbetsgivaren skulle betala.
Min ansökan om C1-körkort skickades in till Transportstyrelsen i augusti 2019. Avslaget kom 26 september. Anledningen var min diabetes typ 1. Då ansökte jag om medicinsk dispens. Jag ringde också upp myndigheten och handläggaren på andra sidan luren trodde inte att det skulle bli något problem, eftersom jag jobbar med det jag gör och har en extremt god kontroll över mitt blodsocker.
Jag blev förvånad när jag fick avslag igen. En av anledningarna var att de säger att jag har ett stressigt jobb och sedan påstår att stress öka risken för hypoglykemi. Detta är ett direkt faktafel. Det är faktiskt tvärtom, enligt all forskning. 
Så jag överklagade igen, till förvaltningsrätten, som mer eller mindre gick på Transportstyrelsens linje och gav mig avslag. I skrivande stund har jag överklagat igen. Denna gång till kammarrätten.
Jag har inte alltid varit öppen med att jag har diabetes. Jag har upplevt att folk dömer mig. Tittar på min mat och ifrågasätter om jag verkligen ska äta det där. Men i dag, 2020, har inte bara tekniken totalt förändrat diabetesvården, även folks uppfattning om diabetes har förändrats. Men inte Transportstyrelsens. De är kvar någon gång på 1990-talet.

JAG KAN ALLTSÅ rädda liv. Jag kan klä mig i skyddsutrustning och gå in till covidpatienter. Jag kan göra hjärt-lungräddning. Jag kan ansvara för läkemedel och administrationen av dessa, men jag får inte ta ett C1-körkort för att det finns en risk att jag får hypoglykemi, i alla fall enligt Transportstyrelsen.

Källa: Text: Sara Björklund Foto: Sarah LundbergPublicerat08 september 2020 på Diabetes.se

https://www.diabetes.se/aktuellt/personligt/jag-far-starta-hjartan-men-inte-kora-ambulans/

Körkortsregler vid diabetes ses över.

Alltså dessa körkortskrav för oss diabetiker är helt åt helvete, ursäkta mitt uttryck men det är lindrigt sagt. Senast jag gjorde detta test mådde jag otroligt dåligt psykiskt pga vidvinkeltestet. När man sitter där och stirrar in i denna maskin/låda och ska trycka på en knapp när det tänds små små små lampor lite här och var är ju helt åt ja nu höll jag på att svära igen. Jag tryckte och tryckte, såg prickar och prickar och tydligen såg jag prickar som inte fanns, jag fatta ingenting. Men jag klarade det. Och tiden som gick medans man väntade på det där beslutet var bland de jobbigaste jag varit med om. Jag hoppas verkligen att de beslutar om nya körkortsregler åt oss. Och att vi får chansen att ta lastbilskort mm mm.

Behovet av nya körkortsregler kring diabetes är stort. Det visar en granskning som Transportstyrelsen gjort av både de medicinska kraven för diabetes och syn.

De svenska reglerna är otydliga och i vissa delar strängare än EU:s krav, medan andra delar inte ens uppfyller EU:s minimikrav.

Tre tunga förslag på lättnader är att:

  • Personer med typ 1-diabetes ska kunna få högre körkortsbehörighet än B. I dag kan bara insulinbehandlade med typ 2-diabetes medges högre behörighet.
  • Kravet på synintyg tas bort om inte ögonsjukdom upptäckts.
  • Synfältskraven mildras.

Förslagen ska nu utredas vidare. Samtidigt har riksdagen uppmanat regeringen att återinföra körprov i simulator för den som redan mist sitt körkort på grund av synfältsdefekter och att utreda ett nytt system för körprov på väg.

Källa: diabetes.se

Fulminant diabetes typ 1 – en ny form med snabbt insjuknande.

Kräver skyndsam diagnostik och omedelbar behandling för att undvika potentiellt livshotande ketoacidos.

Även om insjuknandet i klassisk (autoimmun) typ 1-diabetes ofta är snabbt har patienterna inte sällan haft symtom i flera veckor och har inte alltid total insulinbrist vid debuten.

För ca 20 år sedan beskrevs en ny form av typ 1-diabetes, fulminant typ 1-diabetes, av japanska forskare.

Fulminant typ 1-diabetes karaktäriseras av ett abrupt insjuknande i uttalad hyperglykemi med mycket hög risk för snabb uppkomst av grav ketoacidos beroende på hyperakut förlust av de insulinproducerande betacellerna.

Denna typ av diabetes är vanligt förekommande i Sydostasien (inte minst Japan), men finns även beskriven hos personer med europeiskt ursprung.

Tillståndet kräver skyndsam och korrekt diagnostik och omedelbar behandling för att undvika potentiellt livshotande ketoacidos.

Behandling av tillståndet är avsevärt mer brådskande än vid vanlig typ 1-diabetes.

Fall av fulminant typ 1-diabetes debuterande under graviditet finns beskrivna.

Typ 1-diabetes svarar för 5–10 procent av all diabetes i västvärlden. Sjukdomen är av okända skäl särskilt prevalent i Norden och ökar alltjämt i incidens här. 

Enligt rådande dogm anses typ 1-diabetes i flertalet fall bero på en T-cellsmedierad autoimmun process med förekomst av autoantikroppar, bland annat mot betacellsantigenet GAD-65, vilket leder till insulinbrist på grund av funktionell hämning och destruktion av de insulinproducerande betacellerna [1, 2]. 

Det ska dock noteras att inte all typ 1-diabetes anses vila på autoimmun bas. Såväl WHO som ADA (Amer­ican Diabetes Association) konstaterar att ovanliga icke-autoimmuna former förekommer, och kal­lar dessa antingen diabetes typ 1b eller idiopatisk typ 1-diabetes [3, 4].

Inte minst genom framsteg inom molekylärgenetiken och analys av storskaliga data har vi under senare år kunnat bevittna en dissektion av typ 1-diabetes som avslöjat att detta är en betydligt mer komplex och heterogen sjukdom än vad den traditionellt har uppfattats som [5-7]. Även konceptet autoimmun T-cellsmedierad attack på de insulinproducerande betacellerna som sine qua non för klassisk typ 1-diabetes har satts ifråga [8].

Insjuknandet vid klassisk (autoimmun) typ 1-diabetes är inte sällan relativt snabbt med typiska katabola prodromalsymtom såsom polydipsi, polyuri, trötthet och viktnedgång, vilka vanligen pågått veckor till månader och slutligen för patienten till akutmottagningen. Detta föregås av en preklinisk fas som vanligtvis varar i flera år. De typiska avvikelserna vid typ 1-diabetes – hyperglykemi och ketos – tros uppkomma sent i detta förlopp, först efter att 80–90 procent av betacellerna har förstörts [1, 2].

För ca 20 år sedan beskrevs och karaktäriserades en ny form av typ 1-diabetes, fulminant typ 1-diabetes, av japanska forskare [9]. Etiologi och patogenes vid fulminant typ 1-diabetes är väsensskilda från klassisk typ 1-diabetes med ett abrupt insjuknande som ställer höga krav på skyndsam och korrekt diagnostik och omedelbar behandling för att undvika potentiellt livshotande ketoacidos. 

Enligt rådande taxonomi klassificeras autoimmun typ 1-diabetes som diabetes typ 1a, medan fulminant typ 1-diabetes däremot utgör en undergrupp av diabetes typ 1b eller idiopatisk typ 1-diabetes, enligt ADA/WHO-kriterierna [3, 4].

Epidemiologi

På andra kontinenter kan diabetespanoramat se väsentligt annorlunda ut än i Europa. I Asien (inte minst Japan), liksom hos individer av asiatiskt ursprung, är fulminant typ 1-diabetes särskilt vanligt förekommande [10]. Man räknar med att ca 20 procent av all ketosbenägen typ 1-diabetes i Japan utgörs av fulminant typ 1-diabetes [11]. Prevalensen i vissa andra asiatiska länder, till exempel Sydkorea, kan vara ännu högre, och fulminant typ 1-diabetes har även rapporterats hos individer av europeiskt ursprung [12, 13].

Klinisk bild och behandling

Insjuknandet i fulminant typ 1-diabetes är abrupt och föregås av mycket kort tids katabola symtom (polyuri, polydipsi med mera). Oftast handlar det bara om enstaka dagar, upp till en vecka, vilket även manifesteras av att HbA1c är väsentligen normalt eller endast måttligt förhöjt [14-16]. Vanligen inkommer patienterna till akutmottagningen med uttalad hyperglykemi (P-glukos > 40 mmol/l) och kraftig ketos, ibland också med grav acidos (ketoacidos) som utvecklas mycket snabbt. På grund av den mycket korta durationen har HbA1cendast hunnit stiga marginellt (i genomsnitt 53 mmol/mol; 7,0 procent enligt DCCT-standard) [14].

Enligt rådande diagnoskriterier [10] definieras fulminant typ 1-diabetes av

  • ketos/ketoacidos inom en vecka från symtomdebut
  • P-glukos > 16 mmol/l
  • HbA1c <  69 mmol/mol (< 8,5 procent enligt DCCT-standard)
  • S-C-peptid, fastande < 0,1 nmol/l
  • S-C-peptid stimulerad av måltid/glukagon < 0,165 nmol/l.

En jämförelse mellan karaktäristika för klassisk typ 1-diabetes och fulminant typ 1-diabetes återfinns i Tabell 1.

Den initiala behandlingen – vanligen på intensivvårdsenhet – är i allt väsentligt identisk med den som ges vid klassisk typ 1-diabetes: intravenös insulin­infusion och vätskesubstitution baserade på graden av ketos, glykemi och dehydreringsgrad. När patienten är stabiliserad insätts fyra doser insulin (basal–bolusinsulin) med dostitrering.

På grund av det urakuta förloppet är det utomordentligt viktigt, närmast imperativt, att patienter med fulminant typ 1-diabetes omhändertas och behandlas omedelbart. I dagens kliniska verklighet, med svår brist på internmedicinska vårdplatser och ökad poliklinisk vård, förekommer att opåverkade patienter med nydebuterad diabetes av oklar typ skickas hem med metformin och ibland en enstaka dos NPH-insulin med förhoppning om snabb uppföljning i primärvård eller vid mottagning/dagvård. Detta får inte förekomma vid fulminant typ 1-diabetes, vilket är ett potentiellt livshotande tillstånd som kräver omedelbar slutenvård på intensivvårdsenhet.

Genetiska faktorer

Immungenetiskt har kartläggning av olika HLA-haplotyper påvisat kopplingar till fulminant typ 1-diabetes. Förekomsten av fulminant typ 1-diabetes är associerad med HLA-DRB1*04:05DQB1*04:01. Både medfödda och förvärvade immunsjukdomar kan bidra till utvecklingen av tillståndet [14].

Patogenes

I ca 70 procent av fallen rapporterar patienter med fulminant typ 1-diabetes influensaliknande eller gastrointestinala symtom strax före insjuknandet, vilket lett till hypotesen om viral genes till tillståndet [14].

Till skillnad från den gradvisa förlusten av insulinproducerande betaceller vid klassisk typ 1-diabetes sker vid fulminant typ 1-diabetes en extremt snabb destruktion av betacellerna [17]. Detta får till följd att det, återigen olikt klassisk typ 1-diabetes, råder närmast total insulinbrist redan vid sjukdomsdebuten.

Autoantikroppar mot traditionella betacellsantigener (GAD-65, IA-2, ICA, ZnT8 och insulin) är inte mätbara vid fulminant typ 1-diabetes. Däremot kan det förekomma autoantikroppar mot den exokrina delen av pankreas, och ofta (vid 80–90 procent av fallen) även förhöjda biomarkörer (till exempel amylas) för skada på pankreas exokrina del [9-11, 20-22]. Insulit, det vill säga lymfocytinfiltration av de Langerhanska cell­öarna, förekommer inte regelmässigt. I stället noteras mer vanligt förekommande lymfocytinfiltration av den exokrina delen av pankreas, dock vanligtvis utan radiologiska hållpunkter för skada [9, 10]. Notera att detta tillstånd inte är samma sak som sekundär dia­betes, som ibland kan utvecklas i efterförloppet av pankreatit.

Det har även diskuterats huruvida fulminant typ 1-diabetes har beröringspunkter med den diabetes som kan uppkomma i samband med antitumoral behandling med immunmodulerande så kallade kontrollpunktshämmare [18]. Dessa läkemedel är monoklonala antikroppar som binder till PD-1 (programmerad celldöd-1)-receptorn och blockerar dess interaktion med liganderna PD-L1 och PD-L2. Etiologiskt är sambandet dock ännu oklart i detta tämligen jungfruliga forskningsfält, och det kliniska förloppet är inte alltid fulminant vid diabetes orsakad av immunterapi.

Det finns även fall beskrivna av fulminant typ 1-dia­betes som debuterat under graviditet [19] och i samband med DRESS (drug reaction with eosinophilia and systemic symptoms) [20], men de bakomliggande mekanismerna är oklara.

Sammanfattning

Fulminant typ 1-diabetes är en i Sverige väsentligen okänd form av diabetes som karaktäriseras av ett abrupt insjuknande i uttalad hyperglykemi. Det föreligger mycket hög risk för snabb uppkomst av grav ketoacidos beroende på hyperakut förlust av insulinproducerande betaceller via mekanismer som inte förefaller involvera autoantikroppar mot betacellsantiger utan snarast mot exokrina pankreas. Denna typ av diabetes är vanligt förekommande i Sydostasien (inte minst Japan) och i populationer med ursprung från det området, men finns även beskriven hos personer med europeiskt ursprung. Tillståndet kräver skyndsam och korrekt diagnostik och omedelbar behandling för att undvika potentiellt livshotande keto­acidos. 

Potentiella bindningar eller jävsförhållanden: Inga uppgivna.

Källa: Läkartidningen

Åke Sjöholm, professor, överläkare, sektionen för diabetologi och endokrinologi, VO internmedicin, Gävle sjukhus; Centrum för forskning och utveckling, Uppsala universitet/Region Gävleborg; Högskolan i Gävle

Kost vid diabetes typ 1

Eftersom mat påverkar blodsockret så är din kost en stor del av din egenbehandling vid diabetes. Samtidigt är det viktigt att tänka på att det inte finns några förbud, bara du är medveten om hur du balanserar upp det.

Få koll på ditt blodsocker

Det du generellt ska tänka på är att välja mat som håller ditt blodsocker stabilt.

Därför måste du ta reda på hur olika sorters mat påverkar ditt blodsocker, eftersom vi alla fungerar olika. Detta kan du göra genom att mäta ditt blodsocker innan och efter du har ätit något och sedan skriva upp det i en matdagbok

Ditt blodsocker blir mer stabilt av att äta en apelsin än att dricka pressad apelsinjuice.
Blodsockret påverkas av mängden

Ditt blodsocker påverkas också av hur mycket du äter av just det livsmedlet. Därför är det fullt möjligt att äta godis, men inte i några stora mängder.

Blodsockret påverkas av motionen

Motion ökar insulinkänsligheten. Så genom att motionera regelbundet så tål det mer kolhydrater.

Processad mat ger svajigare blodsocker

Exempel på mat som håller ditt blodsocker stabilt är mat som har ett lågt GI, så som fiberrika livsmedel exempelvis grönsaker och grovt bröd.

Mat som däremot är finfördelat och behandlat ger ett snabbare och högre blodsockervärde än obehandlat. Exempelvis är en apelsin bättre än apelsinjuice. Potatis bättre än potatismos.

Olika kostmodeller vid diabetes

Det finns flera olika kostmodeller vid diabetes. Men ingen av dem har någon starkare evidens än någon annan.

Därför har Socialstyrelsen lättat på restriktioner vid diabetes för mer öppna och individuella kostråd än de fyra kostmodeller som följer. Däremot kan man hämta mycket baskunskap från dessa.

Dessa kostmodeller förespråkas
  • Traditionell diabeteskost med lågt GI (tallriksmodellen, fettsnålt och långsamma kolhydrater)
  • Medelhavskost (fet fisk, baljväxter, mindre snabba kolhydrater )
  • Måttlig lågkolhydratkost (ännu mer fett, cirka 30-40 energiprocent kolhydrater, mycket grönsaker)
LCHF vid diabetes?

Socialstyrelsen rekommenderar inte LCHF vid diabetes. Detta eftersom det saknas vetenskapliga underlag för att kunna bedöma en långsiktig effekt. Om du har diabetes och vill pröva LCHF så ska detta följas upp av vården och dessutom din njurfunktion.

Granskad avAnnika Sörensen, Specialistläkare inom allmänmedicin

Källa: Socialstyrelsens, SSDF

Linda Nestor Redaktör

http://www.diabetes-typ1.se

Barndiabetesloppet 2021 – tillsammans för forskningen.

Samla familjen, vännerna, kollegorna eller varför inte hela kvarteret i kampen mot typ 1-diabetes? Mellan den 19:e och 26:e september anordnas Barndiabetesloppet.

Du kan välja att gå, springa eller cykla till förmån för den livsviktiga forskningen på valfri plats. Förra året var vi 2500 personer som tillsammans samlade in 200 000 kr. I år ska vi dubbla det rekordet!

Så kom igen nu, gå in och anmäl er och ta så fixar vi detta.

Tillsammans är vi starka!!!

Gå in på länken nedan och gör er anmälan!

https://www.barndiabetesfonden.se/jag-vill-bidra/barndiabetesloppet?utm_source=PPKB&utm_campaign=21PPC22&utm_medium=Textlank

Ny forskning ger hopp åt njursjuka.

Ett diabetesläkemedel har visat sig vara effektivt även mot kronisk njursjukdom, och minskar kraftigt risken för att avlida eller behöva dialys, enligt en ny studie.

Patienter med kronisk njursjukdom kan komma att behandlas med läkemedlet dapagliflozin, som visar att njurarna skyddas, hjärtsvikten minskar och överlevnaden förbättras, rapporterar Dagens Medicin.

Dapagliflozin är en så kallad SGLT2-hämmare som ökar utsöndringen av blodsocker i urinen, och utvecklades som diabetesmedicin. Men läkemedlet verkar också vara effektivt för njursjuka, enligt en internationell studie som presenterades vid den europeiska kardiologikongressen.

− Vilka fantastiska resultat och goda nyheter för patienter med njursjukdom, sade professor Rory Collins, vid brittiska University of Oxford, vid kongressen.

4 300 kroniskt njursjuka patienter har antingen behandlats med dapagliflozin eller placebo, förutom vanlig behandling under knappt 2,5 års tid. De som behandlades med läkemedlet minskade risken att dö med 31 procent, och risken att hamna i dialys minskade med 34 procent.

− Tidigare studier har visat att SGLT2-hämmare kan vara njurskyddande vid diabetes och hjärtsvikt. De här resultaten bekräftar att behandlingen kan vara njurskyddande även vid mer avancerad njursvikt och även hos patienter utan diabetes, säger Jonas Spaak vid Danderyds sjukhus till Dagens Medicin.

Regeringsuppdrag för en hållbar och hälsosam livsmedelskonsumtion.

Ohälsosamma matvanor är en av de största riskfaktorerna för ohälsa och för tidig död i Sverige, och skiljer sig märkbart mellan olika grupper i befolkningen. Folkhälsomyndigheten och Livsmedelsverket får nu i uppdrag att ta fram förslag till nationella mål med indikatorer i syfte att skapa en tydlig inriktning för arbetet med en hållbar och hälsosam livsmedelskonsumtion i Sverige.

– Det senaste året har inneburit stora påfrestningar på hälso-och sjukvården och det har visat sig att personer med fetma, högt blodtryck och diabetes drabbas extra svårt av covid-19. Pandemin har tydliggjort hur viktigt det är för både individ och samhälle att arbeta förebyggande med att främja goda levnadsvanor, säger socialminister Lena Hallengren.

– Det behöver vara enkelt att leva hållbart och maten är en avgörande del i detta. Samhället måste ge alla förutsättningar att konsumera klimatsmart och hälsosamt. Livsmedelskonsumtion behöver prioriteras för att minska ojämlikheten i hälsa samt förbättra klimatet och miljön, säger landsbygdsminister Jennie Nilsson.

Det finns stora skillnader mellan olika grupper i befolkningen, både vad gäller livsstil och insjuknande i de stora folksjukdomarna. Forskning visar att socioeko­nomiskt utsatta grupper äter sämre och är mer drabbade av hjärt- och kärl­sjukdom, typ 2-diabetes, cancer och fetma. En viktig fråga för regeringen är därför att öka jämlikheten i hälsosam och hållbar livsmedelskonsumtion.

Uppdraget ska utgå ifrån Sveriges folkhälsopolitiska mål om att skapa sam­hälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen och sluta de påverkbara hälsoklyftorna under en generation, samt Sveriges miljömålssystem och mål och uppföljning av Agenda 2030.

Livsmedelsverket och Folkhälsomyndigheten ska gemensamt redovisa uppdraget senast den 31 januari 2024. En gemensam delredovisning med en plan för genomförandet av arbetet ska lämnas senast den 31 augusti 2021 till Regeringskansliet. Ytter­ligare en delredovisning ska lämnas senast den 31 januari 2023.

Myndigheterna får för uppdragets genomförande använda 1 000 000 kronor vardera under 2021.

Källa: Regeringskansliet

Stora kostnader för komplikationer för typ-2 diabetes i Sverige.

Sju miljarder kronor om året, det är samhällets kostnader för komplikationer av typ 2-diabetes enligt en svensk analys. Forskare bakom studien vill se snabbare agerande från svenska myndigheter.

– Myndigheter och sjukvårdshuvudmän måste ta ett helikopterperspektiv när man fattar beslut för diabetesvården. Vi måste helt enkelt bli bättre på att förebygga och behandla komplikationer av typ 2-diabetes, säger Johan Jendle professor i medicin vid Örebro universitet och medförfattare till studien, som presenteras på EASD:s sista dag.

Genom att samköra uppgifter från patientregistret, Försäkringskassan, och andra nationella register har svenska forskare försökt räkna ut den ekonomiska belastningen som typ 2-diabetes innebär. Totalt har de följt 392 000 svenskar med typ 2-diabetes under 20 år och jämfört dem med matchade personer utan diagnosen.

Via registerdata har de tittat på de komplikationer som patienterna haft till följd av sin sjukdom, som ischemisk hjärtsjukdom, ögon- och njurkomplikationer och vilken effekt det har haft på både sjukhus- och samhällsekonomi.

Forskarnas resultat är att av patienternas totala sjukfrånvaro kan en fjärdedel kopplas direkt till komplikationer orsakade av sjukdomen. Det motsvarar enligt forskarna en kostnad på 4,9 miljarder kronor per år. Kostnaderna för sjukhusvård kopplat till komplikationer landar enligt beräkningarna på 2,5 miljarder kronor.

– Vi var förvånade att det var en så stor del som kopplas till produktionsbortfall till följd av sjukskrivningar , säger Johan Jendle.

Enligt honom skulle det vara möjligt att förebygga en betydande del av komplikationerna genom bättre förskrivning av nyare och effektiva läkemedel och högre användning av hjälpmedel för till exempel blodgluksomätning. Men också att satsa mer på kontroll av riskfaktorer som rökning, hypertoni, hyperlipidemi, övervikt och fysisk inaktivitet.

Ett problem är att det saknas en helhetssyn på patientkostnaderna, anser Johan Jendle. Det som kostar nu kan samhället få igen om tio år om patienterna är friskare.

– Det skulle behövas också en större följsamhet i budgetarna, till exempel mellan sjukhuskliniker där de behandlingar som sätts in till diabetespatienter kan räknas som besparingar för kardiologen eftersom de minskar risken att patienterna drabbas av hjärtsjukdom. Dessutom är det ett för stort fokus på läkemedelskostnader när de i själva verket bara står för omkring 6 procent av totalen, säger han och fortsätter:

–  Till exempel ligger Socialstyrelsen efter, det går alldeles för långsamt att förändra deras riktlinjer. Det kommer nya läkemedel och nya behandlingar i hög takt för typ 2-diabetes. Hinner man inte följa utvecklingen är frågan om man istället ska använda de europeiska riktlinjerna som är uppdaterade, säger Johan Jendle.

I materialet har forskarna inkluderat alla patienter med diagnosen typ 2-diabetes. Totalt studerades 19 olika komplikationer. Studien publiceras också i den vetenskapliga tidskriften Diabetologia.

Läs mer i abstract:

Emelie Andersson med flera. Costs of diabetes complications: hospital-based care and absence from work for 392,200 people with type 2 diabetes and matched control participants in Sweden. i, publicerad online 25 september 2020. DOI: 0.1007/s00125-020-05277-3

Text från Dagens Medicin

Petra Hedbom

Reporter

Nationell forskningsuppdatering från diabetesveckan i Australien som har pågått nu mellan den 11-17 juli.

DRWA-finansierade forskare har inlett en världsledande studie som kan minska risken för ytterligare hjärtinfarkt hos dem som lever med typ 2-diabetes. Detta har en enorm potential att rädda liv.

Dr Girish Dwivedi och hans team vill bekräfta tidigare resultat och fortsätta att delta i en australienomfattande studie som kan utvecklas till standardbehandling inom 5 år.

Vi firar framsyntheten hos Girish, hans hängivna team och Jamie Cripps (WCE-stjärnan framåt) för att hjälpa oss att samla in $ 60,000 för detta bidrag.

Klicka för att komma åt GIRISH_final.pdf

Översatt till Svenska:

WA-FORSKARE VINNAR VÄRLDSLEDANDE DIABETES-HJÄRTAANVÄNDNINGSFÖRSÖK
Västra australiensiska forskare har vunnit finansiering för att genomföra en världsledande studie som kan minska risken för personer med typ 2-diabetes som har fått en hjärtinfarkt som får ytterligare hjärtsvikt.
Fiona Stanley Hospital-kardiolog Dr Girish Dwivedi har tilldelats välgörenhet Diabetes Research WA: s $ 60,0000 $ Jamie Cripps 2021 Research Grant för projektet, som fokuserar på en ny klass av läkemedel som kallas natrium-glukos co-transporter-2-hämmare (SGLT2I), och i slutändan kan också gynna dem med typ 1-diabetes.
Hjärtinfarkt och stroke är upp till fyra gånger mer sannolikt hos personer med diabetes, trots framsteg i behandlingen, och hos dem som nyligen har upplevt hjärtstillestånd ökar risken för återkommande hjärtinfarkt eller dödsfall avsevärt.
”I en liten icke-randomiserad studie fann vi att hos patienter med typ 2-diabetes och hjärtinfarkt, startade behandling med SGLT2i-läkemedlet empagliflozin strax före sjukhusets urladdning var kopplat till en minskning av hjärtkammarens förtjockning och gynnsamma förändringar i pumpfunktionen som minskade risken för hjärtsvikt, säger Dr Dwivedi.
Den nya finansieringen kommer att användas för att starta en större randomiserad studie i ett försök att bekräfta gruppens tidiga resultat och bana väg för en rikstäckande rättegång.
”Vi hoppas också att denna studie kan ta itu med läkarnas oro över sällsynta biverkningar av SGLT2i-terapi, som tycks ha stoppat dem med att använda den på sjukhuspatienter efter hjärtinfarkt, trots väletablerade fördelar och rekommendationer för blodsockersänkande. för dess användning, ”förklarade Dr Dwivedi.
”Det är väl känt att initiering av terapier före utskrivning på sjukhus förbättrar långsiktiga hälsoresultat för patienter och uppmuntrar dem att hålla sig till deras läkemedelsregime, så om vi kan bevisa att denna klass av läkemedel är säker och effektiv kan det bli en av de grundpelare för behandling av hjärtinfarktpatienter med typ 2-diabetes.

  • Intresset ökar också
    Diabetes Research WA verkställande direktör Sherl Westlund sa att organisationen var stolta över att stödja denna kraftfulla forskning.
    ”Eftersom de med diabetes är upp till fyra gånger mer benägna att dö av hjärtsjukdomar än människor som inte har diabetes, är det viktigt att vi gör framsteg när det gäller att ta itu med detta, och det här projektet har potential att göra just det”, säger Westlund .
    ”Vi är också särskilt stolta över att stödja denna forskning eftersom den kan ha fördelar för typ 1 och typ 2-diabetes, som båda blir allt vanligare över hela världen.”
    Dr Dwivedi är också Wesfarmers professor i kardiologi vid University of Western Australia och chef för Harry Perkins Institute of Medical Researchs avancerade kliniska och translationella kardiovaskulära bildlaboratorium.
    vid användning av dessa läkemedel för typ 1-diabetes för att hantera blod
    glukos och minskad insulindosering och vi hoppas att vårt arbete också kommer att bidra till förståelse
    hur det bäst kan göras. ” Andra forskare som är inblandade i projektet inkluderar professor Bu Yeap och Dr Gerry Fegan, endokrinologer vid Fiona Stanley Hospital, Assoc Prof Frank Sanfilippo, en kardiovaskulär epidemiolog vid University of WA och Royal Perth Hospital senior farmaceut, och Dr Nick Lan, trainee cardiologist på Fiona Stanley Sjukhus.
    Den nya studien förväntas börja i april 2021.
    Jamie Cripps 2021 Research Grant namnges för att hedra West Coast Eagle Jamie Cripps.
    Jamie, som har typ 1-diabetes, är WA-ambassadör för Diabetes Research och hjälpte till att samla in de $ 60 000 som Dr Dwivedi tilldelades genom crowdfunding-kampanjen ”Help Crippa Kick Diabetes Research Goals”.
    Gå till diabetesresearcwa.com.au för mer information.

#research #diabetes #NDW2021 #DRWA #medicalbreakthrough

Patienter med diabetes typ 1 tycks kunna undvika njurskador om de håller HbA1c lågt enligt en svensk registerstudie.

För patienter med diabetes typ 1 skulle ett långtidsblodsocker under 60 mmol/mol sannolikt helt kunna förhindra njurskador. I alla fall enligt en svensk långtidsuppföljning.

Det är med data från den svenska Viss-studien som kopplingen mellan HbA1c och njursjukdom har undersökts.

I studien har forskare från bland annat Linköpings universitet samlat data om patienter med typ 1-diabetes ända sedan 1980-talet. Patienter under 35 år från sydöstra sjukvårdsregionen har följts från sjukdomsdebut fram tills i dag.

I den uppföljning som nu presenteras i posterform under den pågående EASD-kongressen ingår data om 438 patienter som fick diabetesdiagnos mellan 1983 och 1987. Alla har regelbundet fått HbA1c registrerat och forskarna har samkört värdena med uppgifter om njursjukdom från andra nationella register.

Patienterna följdes i snitt i 33 år och forskarna räknade ut ett viktat långtidsmedelvärde för HbA1c. De kunde då se en tydlig ökning av njurskador bland dem som haft höga HbA1c-värden.

– Vi kan se att efter 30 år hade hälften av dem som haft ett HbA1c högre än 80 mmol/mol drabbats av nefropati, säger Hans Arnqvist, diabetolog och forskare vid Linköpings universitet, och en av dem som varit inblandade i studien.

Av dem som legat under 60 mmol/mol var det ingen som drabbats av njursjukdom under uppföljningstiden. Medelvärdet för HbA1c bland dem som utvecklat nefropati låg på 83 mmol/mol och på 65 hos dem som inte utvecklat det.

Även om det inte går att säga något om ett eventuellt orsakssamband så tycker Hans Arnqvist att det finns anledning att diskutera en sänkning av dagens målvärden. I det nationella diabetesregistret NDR är HbA1c över 70 en markör.

– Med dagens behandling och hjälpmedel är det helt realistiskt att hålla det under 60 och det finns mycket som tyder på att det är positivt för patienterna att ha en god glykemisk kontroll, säger han.

Men sett över tid har det blivit stora förbättringar.

– Vi har tidigare gjort en jämförelse mellan olika ålderskohorter där vi såg att bland patienter födda mellan 1961 och 1965 hade 30 procent utvecklat allvarlig njurskada efter 30 år och i det här underlaget är det 7,5 procent.

Forskarna noterar också att den ökade risken för njurskador inte avtar med tiden bland dem med högt HbA1c.

– Tidigare sa man att om en patient inte drabbats av njurskada inom ett visst antal år så skulle de inte göra det, men vår studie pekar på motsatsen, säger Hans Arnqvist.

Som nefropati definierar forskarna en albumin/kreatinratio på 30mg/mmol eller högre.

Länk till abstract:

HbA1c followed 30 years from diagnosis and nephropathy in patients with type 1 diabetes: the Viss study

Denna text är hämtad från Dagens Medicin

Reporter: Petra Hedbom

Högintensiv träning förbättrade insulinkänsligheten.

Forskare vid universitetssjukhuset i Odense, Danmark har undersökt effekten av högintensiv intervallträning bland män med diabetes typ 2 och sett positiva effekter.

Efter ett åttaveckorsprogram med intervallträning förbättrades insulinkänslighet och blodsockerkontroll hos de patienter med typ 2-diabetes som deltog.

Denna studie gjordes i Danmark och den presenterades under diabetskongressen EASD.

Totalt ingick 15 överviktiga män med typ 2-diabetes och ett BMI på i snitt 31 och 18 åldersmatchade normalviktiga män utan diabetes samt 15 överviktiga män utan diabetes.

Deltagarna fick köra tre träningspass i veckan på motionscykel och roddmaskin.

Träningspassen bestod av block med fem gånger en minut av hög intensitet med en minuts vila mellan varje intervall.

Deltagarna började med två block per tillfälle och ökade sedan till fem block. Träningsprogrammet kördes under åtta veckor.

Under studien mätte bland annat deltagarnas syreupptagningsförmåga och metabolism genom så kallad euglykemisk-hyperinsulinemisk klampteknik. Den går ut på att insulin och sockerlösning ges med infusion för att mäta insulinkänsligheten i kroppen genom att se hur mycket socker kroppen tar upp vid en viss insulinkoncentration.

Vid studiens början hade männen med diabetes omkring 36 procent lägre insulinkänslighet än icke-diabetiker. Efter åtta veckor förbättrade alla deltagare sin insulinkänslighet men den största förändringen fanns hos deltagare med diabetes. De förbättrade sig med med i snitt 44 procent, jämfört med 34 procent bland icke-diabetiker.

Syreupptagningsförmågan ökade med 10 procent i både normalviktiga och överviktiga män utan diabetes och 15 procent bland de med diabetes. Dessutom såg forskarna förbättringar i både fasteglukos och långtidsblodglukos, HbA1c i samtliga grupper. I alla grupper reducerades fettmassan med i snitt 2 procent.

Forskarna bakom studien skriver att även om fysisk aktivitet är en hörnsten i behandling och förebyggande av diabetes typ 2 så har typisk uthållighetsträning som löpning bara visat på effekter i insulinkänslighet runt 15 procent. De menar att en högintensiv intervallträning som involverar fler muskelgrupper kan vara ett värdefullt komplement.

Läs mer i abstract:

Maria Petersen med flera. High-intensity interval training combining biking and rowing markedly improves insulin sensitivity, body composition and VO2max in obesity and type 2 diabetes

Texten hämtad från Dagens Medicin

Reporter PETRA HEDBOM

Publicerad: 24 September 2020

DIABETES & TRÄNING

Eftersom jag brinner för träning och att jag har upplevt bara positiva förändringar så fortsätter jag att tjata om att leva ett mer aktivt och hälsosamt liv.

Det behöver inte bli ett jobbigt krav utan det räcker med att gå några lätta promenad på 30 minuter några dagar i veckan.

Det behövs så lite som kan förändra så mycket.

Fysisk aktivitet är viktigt för alla människor för att må bra men det är extra viktigt för personer med typ 1-diabetes att röra på sig.

Regelbunden motion hjälper oss att må bra både fysiskt som mentalt. Muskler och skelett blir starkare, vi får en bättre syreupptagningsförmåga och bättre kondition. Motion kan även minska stress, hjälpa oss att sova bättre och öka vår kropps kapacitet.

Att träna med typ 1-diabetes kan vara lite knepigt och du behöver veta hur du ska anpassa insulindoser och matintag för att undvika allt för stora svängningar i blodsockret under träningen. Ofta kan du behöva minska mängden insulin, fylla på med kolhydrater kanske både innan, under och efter träningen. Det är också viktigt att mäta blodsockret före, under och efter träningen. Testa vad som funkar för just dig. Hitta den träningsform som du gillar och fråga din diabetessjuksköterska/läkare om råd.

Vad händer i kroppen vid fysisk aktivitet?

Fysisk aktivitet ökar insulinkänsligheten och glukosupptaget

Insulinet sänker blodsockret mer än normalt vid fysisk aktivitet. Speciellt om man tränar stora muskelmassor (allsidig styrketräning, simning). Denna ökade känslighet för insulin kvarstår ofta upp till 24 timmar. I samband med träning ökar också ett icke insulinberoende glukosupptag i musklerna.

Äter man som vanligt och tar sitt insulin i vanliga doser finns därför risk för känningar under motionspasset och efterföljande natt och förmiddag. De flesta behöver därför minska sina insulindoser och/eller äta mer före under och efter ett motionspass.Man skall däremot inte helt undvika att ta insulin. Har man för lite insulin i kroppen sjunker inte blodsockret då glukos blir kvar i blodbanan och inte kan ta sig in i muskelcellen, utan istället kan blodsockret stiga (socker frisätts från levern).

Fysisk aktivitet ökar adrenalinhalterna i blodet

Adrenalinet ökar frisättningen av glukos från levern (för att öka energitillgången i kroppen). Har man då tagit för lite insulin inför träningen kan resultatet bli en sämre prestationsförmåga och ett stigande blodsocker.

Fysisk aktivitet ökar energiförbrukningen och tömmer energidepåerna

Ju mer intensivt man tränar desto mer ökar glukosförbränningen. En mycket liten del av kroppens glukos/energiförråd finns i form av glukos i blodet. Allt eftersom blodsockret förbrukas frisätts nytt glukos från leverns glykogenförråd. Våra glukosförråd räcker i normala fall ca 1-3 dygn (om man inte slarvat med maten senaste dagarna). Vid löpning räcker leverns sockerproduktion ungefär 2 mil. Vid högintensiv träning högst en timme. När leverns glukosförråd tar slut går kroppen över till att förbränna fett och att bryta ner protein (muskulatur). Fettförbränning är inte lika effektiv vid högintensiv träning och själva idén med träning är ju att bygga upp och stärka sin muskulatur (inte bryta ner den). Vid viss insulinbrist kan fysisk aktivitet då dessutom leda till ketonbildning och ketoacidos.

Hur ska jag tolka blodsockret inför ett träningspass?

P-glukos

Tolkning/åtgärd

< 4 mmol/l

Ät och skjut upp träningen i varje fall en timme till blodsockret stigit.

4-6 mmol/l

Ät extra kolhydrater innan du börjar.

6-10 mmol/l

Optimalt.

10-15 mmol/l

Inga hinder föreligger förutsatt att man ätit och tagit insulin.

> 15 mmol/l

Skjut upp träningen! Ta eventuellt 2-4 enheter snabbinsulin och kontrollera blodsockret om en timme.Träna aldrig vid ketoner i urinen!

Att tänka på vid val av motionsform

• Vid allvarligt njursjukdom eller ögonkomplikation bör man undvika aktiviteter som höjer blodsockret för mycket.

•Om du är motinär behöver du inte ta i så ”mjölksyran sprutar”. Det är mer effektivt med träning i lugnt tempo och regelbundet.

•Minst 30 minuter aktivitet 3-4 gånger i veckan rekommenderas.

En ny studie visar att personer som konsumerar två portioner frukt per dag har 36 procent lägre odds för att utveckla typ 2-diabetes än de som konsumerar mindre än en halv portion.

Diabetes är en sjukdom där människor har för mycket socker i blodomloppet, och det är en enorm folkhälsobörda. Cirka 463 miljoner vuxna över hela världen levde med diabetes år 2019 och år 2045 förväntas detta antal öka till 700 miljoner. Uppskattningsvis 374 miljoner människor har ökad risk att utveckla typ 2-diabetes, den vanligaste formen av sjukdomen. En hälsosam kost och livsstil kan spela en viktig roll för att sänka en persons diabetesrisk.

”Vi fann att personer som konsumerade cirka 2 portioner frukt per dag hade 36 procent lägre risk att utveckla typ 2-diabetes under de närmaste fem åren än de som konsumerade mindre än en halv portion frukt per dag”, säger studieförfattaren Nicola Bondonno, Ph.D., vid Edith Cowan University’s Institute for Nutrition Research i Perth, Australien. ”Vi såg inte samma mönster för fruktjuice. Dessa resultat tyder på att en hälsosam kost och livsstil som inkluderar konsumtion av hel frukt är en bra strategi för att sänka din diabetesrisk.”

Forskarna studerade data från 7675 deltagare från Baker Heart and Diabetes Institutes australiska diabetes-, fetma- och livsstilsstudie som gav information om deras intag av frukt och fruktjuice genom ett frågeformulär för mat. De fann att deltagare som åt mer hela frukter hade 36 procent lägre odds för att ha diabetes vid fem år. Forskarna fann ett samband mellan fruktintag och markörer för insulinkänslighet, vilket innebär att personer som konsumerade mer frukt var tvungna att producera mindre insulin för att sänka blodsockernivån.

”Detta är viktigt eftersom höga nivåer av cirkulerande insulin (hyperinsulinemi) kan skada blodkärlen och är inte bara relaterade till diabetes utan också till högt blodtryck, fetma och hjärtsjukdomar”, säger Bondonno.

Berättelsekälla:

Material från The Endocrine Society. Obs! Innehållet kan redigeras efter stil och längd.

Tidskriftsreferens:

Nicola P Bondonno, Raymond J Davey, Kevin Murray, Simone Radavelli-Bagatini, Catherine P Bondonno, Lauren C Blekkenhorst, Marc Sim, Dianna J Magliano, Robin M Daly, Jonathan E Shaw, Joshua R Lewis, Jonathan M Hodgson. Föreningar mellan fruktintag och risk för diabetes i AusDiab-kohorten. Journal of Clinical Endocrinology & Metabolism, 2021; DOI: 10.1210 / clinem / dgab335

DIABETES & ALKOHOL

Nu är det sommar och semestertider. Då ökar alkoholintaget. Diabetes och alkohol i stora mängder är ingen bra kombo, det kan vara dödligt.

Det är VÄLDIGT viktigt att du alltid talar om att du har diabetes för den eller dem som du går ut med eller befinner dig på fest med.

Om ditt blodsocker sjunker snabbt och/eller kraftigt till en följd av att du druckit alkohol är det viktigt att människor omkring dig vet vad de ska göra, dvs ge dig något sött.

Om inte det hjälper bör din kompis ringa SOS 112 och berätta att du har diabetes och druckit alkohol samt hur du verkar må.

Vad händer i kroppen när du dricker alkohol?

Få ämnen har så stor inverkan på ämnesomsättningen som alkohol. Alkoholen blockerar leverns omvandling till glukos (socker), kroppens bränsle. Detta påverkar alla människor men är extra känsligt för människor med diabetes.

Att levern släpper ut glukos är människans naturliga sätt att hålla rätt blodsockernivå mellan måltiderna. Kroppen suger även upp socker via tarmen.

Det innebär att om du äter samtidigt som du dricker alkohol har kroppen möjlighet att ta upp socker i blodet trots att leverns sockerflöde är blockerat. För alla människor medför blockeringen av sockerintaget via levern i kombination med att man inte äter risk för hypoglykemi.

Hos en människa som inte har diabetes skickas automatiskt signaler till bukspottskörteln (där insulinproduktionen sker) om att dra ned insulinet till ett minimum när leverns sockerintag är blockerat, dvs när man druckit alkohol. Men en människan med diabetes tillför insulin via penna/spruta/pump till kroppen. Om en person tar sin vanliga dos insulin och dricker alkohol utan att samtidigt äta innebär detta därför risk för hypoglykemi. Hypoglykemi kan leda till långvarig och djup medvetslöshet vilken i sin tur kan leda till hjärnskador.

De första timmarna efter att man har druckit alkohol sjunker blodsockernivån. Om man äter blir den i balans. Den som druckit alkohol minskar risken för lågt blodsocker frampå morgontimmarna genom att äta innan sänggåendet.

Alkohol är skadligt för alla människor men mest på unga. Riskerna för skador på t ex inre organ till följd av regelbunden alkoholkonsumtion är i regel större och uppstår snabbare på tonåringar som dricker alkohol än på äldre personer.

Viktigt för alla att känna till

En människa som har diabetes och dricker alkohol riskerar att drabbas av hypoglykemi. Du behöver inte ha druckit mycket för att få hypoglykemi eftersom det varierar hur hårt alkohol tar på kroppen från individ till individ. Det är även en fråga om dagsform. En person som precis har sportat innan en fest kan också känna av alkoholens effekter tidigare än vid andra tillfällen. Vid hypoklykemi kan en människa med diabetes bete sig som en person som druckit stora mängder alkohol. Enklast kolla sockret!

Några Tips

ÄT ALLTID EN ORDENTLIG MIDDAG/MÅLTID innan du ska gå ut på t ex en pub/bar/fest. Om du äter middag samtidigt som du dricker alkohol är det bra om ser till att du får i dig ordentligt med mat innan du dricker alkohol. Om du ska gå på en fest där du vet att du ska börja kvällen med att dricka alkohol och först senare äta middag bör du äta något stadigt innan du går på festen.

DRICK LÅNGSAMT. Ingen människa hinner upptäcka hur hårt alkoholen tar på kroppen om man dricker väldigt snabbt. Drick därför långsamt så att du hinner känna hur alkoholen påverkar din kropp. Förresten det gäller även dom som inte har diabetes också.

KOLLA SOCKRET OFTA. Många tycker att de känner bra hur de ligger i blodsockervärden men kom ihåg att alkohol försämrar alla människors omdöme. Det är inte säkert att du hinner känna att du är på väg ned i blodsockret innan du dippar. Om du däremot genom blodprov märker att du är på väg ned har du möjlighet att kompensera detta genom att äta något, dricka läsk/juice eller dylikt.

HA ALLTID MED DIG NÅGOT ÄTBART i fickan, t ex druvsocker, en frukt, smörgås eller en godisbit. Ibland befinner man sig inte på platser där det finns något ätbart att köpa. Om du dricker alkohol och får en känning behöver du socker snabbt. Det bästa är därför att själv ha med sig denna sockerreserv.

ÄT ALLTID EN NATTMACK ELLER NÅGOT I KORVKIOSKEN OCH DRICK NÅGOT ANNAT ÄN ALKOHOL INNAN DU LÄGGER DIG. Kom ihåg att alkohol både sänker och höjer blodsockret. I regel höjs blodsockret till en början när du dricker alkohol men allteftersom timmarna går börjar alkoholen i stället att sänka blodsockret. Det kan därför hända att du mår bra och ligger bra i blodsockervärden när du går och lägger dig men att blodsockret sjunker drastiskt under natten. Nattmackor eller dylikt hjälper kroppen att parera blodsockerfall under natten.

OM DU KRÄKS efter att ha druckit alkohol är det viktigt att du försöker ta täta blodsockerkontroller efter detta. Be någon om hjälp om du har svårt att klara det själv. Försök att dricka små klunkar läsk (sockrad) så snart som möjligt. Om det inte går kan du testa att blanda mycket druvsocker i te och ta en tesked/matsked te med några minuters mellanrum. På det sättet får kroppen både vätska och socker vilket är viktigt. Är du riktigt dålig bör du kontakta sjukhus.

STÄLL VÄCKARKLOCKAN.Dagen efter fest är det viktigt att du tar insulin och äter frukost tidigt. Sedan kan du somna om!

Hur gör andra som har diabetes när de dricker alkohol?

Andra föredrar att dricka ren sprit eftersom ren oblandad sprit inte höjer blodsockret så mycket. Samtidigt är ren sprit rejält blodsockersänkande vilket innebär risk för hypoglykemi. Vissa blandar därför spriten med läsk (ej light) eller juice till groggar eller drinkar för att höja sockernivån i drycken och därmed i blodet. Åter andra mår bäst av vin.

Det finns människor med diabetes som drar ned på eller slopar sin kvällsdos med insulin om de har druckit alkohol. En del tar med dryck, frukt, druvsocker och/eller smörgåsar som de har bredvid sängen utifall att de vaknar och snabbt behöver energitillskott

Som du märker är det viktigt att försiktigt pröva sig fram till vad som passar den egna kroppen bäst. Ett bra sätt att hinna känna alkoholens effekt på den egna kroppen är att dricka långsamt. Ett annat bra sätt är att testa hur du mår av öl vid ett tillfälle och hur du mår av vin eller sprit vid ett annat eftersom många människor blir dåliga av att blanda olika alkoholhaltiga drycker samma kväll.

10 tips för en behaglig sommar med Diabetes!

Jag har väldigt ofta problem med mitt blodsocker på sommaren.

Det blir många sömnlösa nätter och det är inte nå kul för man blir inte nå pigg på dagarna sedan.

Problemet för min del är att mins värden blir så låga, det spelar ingen vissa dagar, man tar knappt något insulin och ändå är det väldigt lågt hela tiden.

Det jobbigaste är ju nätterna när man vaknar av larmet från sin CGM och man lär upp och stoppa i sig nåt som får sockervärdet att stiga, tex saft, dextrosol, macka, mjölk mm mm mm.

Men här kommer det några tips på hur du ska kunna få en skön sommar trots det, samt hur du kan få bättre kontroll på ditt blodsocker under varmare dagar!

Vissa får problem med högt blodsocker, andra får problem med för lågt blodsocker när det blir varmare väder. Anledningarna till dessa höga eller låga värden är många och vi har samlat några av de vanligaste orsakerna till detta samt 10 tips för en sommar med diabetes!

Orsaker till högre blodsockert kan vara vätskebrist, dåligt insulin, högre konsumtion av mat, mindre insulinkänslighet och mindre rörelse än vanligt. Några orsaker till lågt blodsocker kan vara att kroppen gör sig av med mer energi, mer rörelse, utvidgade blodkärl, större vattenintag samt högre insulinkänslighet.

Högt blodsocker

• Kan orsakas av vätskebrist. Vätskebrist i kombination med högt blodsocker blir lätt en ond cirkel vilket gör det svårt att komma ner till sina normala blodsockervärden. Om man inte får i sig tillräckligt med vätska för att kompensera den ökde svettningen blir blodet mer koncentrerat

• insulinet har tappat sin effekt pga värmen, dvs att blivit dåligt

• värmen gör dig mer insulinresistent

Lågt blodsocker

• kan orsakas av att du gör av med mer energi när du svettas, värmen gör så att de ytliga blodkärlen vidgas och svettningen ökar, detta kräver mer energi av kroppen

• värmen gör dig mer insulinkänslig

Här kommer 10 tips för en lättare och roligare sommar:

1. Håll extra bra koll på blodsockervärdet.

Värmen kan göra det svårare att känna av om man blir låg eller hög. Svettningar och törst kan både vara en följd av värmen eller en känning. Genom att kolla sina blodsockernivåer oftare får du bättre koll och kan lättare förhindra för höga eller låga värden. Det är alltid bra att kolla sitt blodsocker ofta men vid varmt väder är det är extra viktigt!

2.Att ha med något att äta och dricka är A och O! Ta gärna med en god sockrad saft om du ofta blir låg, vi förstår att druvsocker kan bli tjatigt efter ett tag.

3. I samband med ledigheten blir det lätt att rutinerna försvinner eller glöms bort. Rutinerna gör det ofta lättare att hantera blodsockret och det kan vara bra att hålla kvar vid vissa trotts ledighet, exempelvis att äta samma frukost som man brukar göra eller att äta vid samma tid som man vanligtvis gör.

4. Drick, drick och drick! Vid höga temperaturer är det extremt viktigt att dricka mycket vatten – speciellt för diabetiker.

5. Håll insulinet svalt. Insulin riskerar att bli dåligt om det utsätts för värme (max 25-30 grader!). Ett kylfodral eller en termos med is kan vara bra att ha för att hålla insulinet svalt. Om du använder pump, kan du behöva byta insulinet oftare och försök att hålla pumpen i skuggan, det finns även kylfodral att förvara pumpen i. Kolla gärna en extra gång så att du inte glömt insulinet i bilen, som blir skållhet på sommren – eller att pumpslangen inte ligger direkt i solljuset.

6. Ta med en liten väska eller necessär till stranden att förvara pennor/pump i när de inte används. Där kan du även samla dina diabetesrelaterade saker som exempelvis  druvsocker eller en bar utan att riskera att sanda ner allt. 

7. Använd gärna vätskeersättning om det behövs. 

8. Glöm inte bort att ta med tejp om du ska iväg. Svett och badande kan få sensorn eller injektionssättet att lostna. Tejp eller specifika patches är en smidig lösning till detta!

9. Håll ett extra öga på fötterna! Om du har nervskador så är det en bra idé att undvika att gå barfota eftersom att man inte känner av vassa föremål eller varma ytor lika bra.

10. Sist men inte minst – solkräm! Visste du att en allvarlig solbränna kan skapa en inflammation som i sin tur ökar blodsockret? Kanske är det dags att ta fram solhatten igen. 

Om du vill läsa mer om hur sommarvärmen påverkar ditt blodsocker, eller få ännu fler tips så kan du kolla på de källor som vi samlat nedan:

Cleveland Clinic – How To Manage Your Diabetes in Extreme Summer Heat

Diabetes.co.uk – Diabetes and Hot Weather – Staying Safe in the Heat

LakareOL – Fråga experten: Sommarvärme och Diabeteskontroll

Diabetes Wellness Sverige – Tips för dig i sommarvärmen som har diabetes

https://diabeticbox.se/news/beat-the-heat-10-tips-for-en-sommar-med-diabetes

Diabetespsykolog

Detta är en viktig fråga som jag har tagit upp ett flertal gånger här på min blogg. Nu äntligen verkar det tas på allvar.

Frågan som ställs är om långtidsblodsockret kan bli bättre om vuxna med diabetes typ 1 träffar en diabetespsykolog?

Ja det ska nu svenska forskare ta reda på via en större studie inom området.

Det kommer att utföras inom svensk sjukvård.

Det är vad Marcus Lind, som är professor i diabetologi vid Göteborgs universitet säger.

Han är också huvudprövare för den randomiserade multicenterstudien.

– Vi vill veta om långtidsblodsockret HbA1c kan förbättras om patienter med dålig blodsockerkontroll regelbundet träffar en psykolog som är särskilt skolad i diabetes, säger Marcus Lind.

Resultat från mindre studier pekar nämligen i den riktningen.

– Diabetes typ 1 är en av få sjukdomar som patienten tvingas sköta dygnet runt. Trots dagens alla tekniska hjälpmedel och nya läkemedel har vissa ändå svårt att hålla nere sitt blodsocker. Kanhända behöver de något annat än moderna behandlingar för att nå sina målvärden, säger han.

Det är den gruppen av patienter man hoppas kunna hjälpa med en så kallad diabetespsykolog. Psykologerna i den svenska studien utbildas under en till två veckor med grundläggande kunskap om diabetes typ 1. Man går till exempel igenom fysiologin, hur olika insuliner fungerar, vad det innebär att räkna kolhydrater och vilka följdsjukdomar som kan uppstå. Vid minst 25 tillfällen ska psykologerna även sitta med när patienter besöker läkare eller diabetessjuksköterskor för att få en bättre inblick i vården.

Psykologerna får också känna på livet med diabetes typ 1 på nära håll. 

– De testar exempelvis att bära insulinpumpar – utan insulin såklart – för att lära sig hur pumpen fungerar. De använder även olika glukossensorer och sticker sig i fingrarna för att ta blodprov, säger Marcus Lind.

Varför är det viktigt?

– Psykologen behöver förstå patienternas situation för att kunna hjälpa dem på bästa sätt. Det kan ju vara svårt för en patient att exempelvis samtala om oro kring insulindosering med en psykolog som aldrig ens har sett en insulinpump.

Flera av landets sjukhus deltar i studien, bland andra Universitetssjukhuset i Linköping, Akademiska sjukhuset i Uppsala, Norra Älvsborgs länssjukhus i Trollhättan och Uddevalla sjukhus. Hälften av patienterna lottas till individuella möten med en diabetespsykolog vid minst sex tillfällen under första halvåret, utöver standardvård. Den andra hälften får enbart standardvård, vilket bland annat innebär regelbundna besök hos en diabetessjuksköterska.

Det primära effektmåttet är förbättring av långtidsblodsockret, HbA1c. Patienterna som deltar har ett HbA1c på minst 62 mmol/mol.

– Det är ett ganska högt värde som åtminstone ska gå ned med 4 mmol/mol i snitt inom gruppen som träffar diabetespsykologer. En minskning av den storleken räknas som kliniskt betydelsefull, säger Marcus Lind.

Totalt ska 140 patienter delta, och strax över hälften har hittills rekryterats. Precis som för många andra studier har pandemin av covid-19 bromsat upp värvningen av deltagare. 

En som är med och rekryterar patienter är Jarl Hellman som är överläkare vid Akademiska sjukhuset i Uppsala. Att en person från beteendevetenskapen föreslås kunna påverka regleringen av blodsockret tycker han är ett spännande koncept.

– Studien är annorlunda och väldigt viktig. Att ha diabetes typ 1 är en tuff börda för många patienter och vissa går runt med en ständig rädsla för låga blodsockervärden och att kanske drabbas av medvetslöshet, säger han.

Jarl Hellman påpekar att sådana rädslor kan bottna i tidigare händelser, till exempel att något gått snett med insulindoseringen. 

– Så även om sköterskor och läkare ber patienten att ta fler insulindoser i samband med måltid så vågar man helt enkelt inte. För att komma vidare och övervinna den barriären behöver patienten få rätt verktyg, säger han. 

Akademiska sjukhuset har tidigare haft en diabetespsykolog, men för tillfället finns ingen sådan resurs. 

– Fast om den här studien faller ut väl kanske det väcks krav på att i alla fall större diabeteskliniker borde ha en psykolog som är utbildad inom diabetes, säger Jarl Hellman.

Publicerad: 2 April 2021, 10:38

Dagens Medicin

MARIA GUSTAVSSON

Reporter

Dagens Medicin

Bildtext:

Marcus Lind, professor i diabetologi och överläkare i NU-sjukvården, är huvudprövare för den randomiserade studien.

Foto: Mathias Bergeld/Bildbyrån

DIABETES & ÅNGEST

Ångest är en av de vanligaste diagnoserna av psykiska sjukdomar.

Det verkar som att någon pratar om det vart man än vänder sig. Oavsett om det de själva eller deras barn som drabbas verkar varenda en lida av ångest i någon grad.

Nivån av ångest som rapporteras hos barn och ungdomar har gått upp. Medan psykiatriker försöker sätta fingret på vad exakt som bidrar till detta – teknik, politiskt klimat, läxor – behöver man inte gräva så djupt för att hitta en anledning till den ökade ångesten hos dem som lever med typ 1 diabetes.

För att börja rota i denna fråga  kan vi börja med att ta en titt på vad ordet Ångest faktiskt betyder.

MEN VAD ÄR ÅNGEST EGENTLIGEN?

En viss nivå av ångest är hälsosam – nödvändig, till och med.

Det är ångest som hindrar oss från farliga beteenden och håller oss motiverade att uppnå det vi behöver göra. Ordbokens definition av ångest lyder som följer: “ångest eller oro i sinnet som orsakas av rädsla för fara eller olycka.”

När nöden blir för stor eller oproportionerlig mot situationen brukar personen ta skada av ångesten istället för att dra nytta av den.

NÅGRA AV DE VANLIGASTE FORMERNA AV ÅNGEST ÄR FÖLJANDE:

GENERALISERAT ÅNGESTSYNDROM (GAD)

Ett långvarigt tillstånd av oro eller tendens att oroa sig för allt. GAD kan få fysiska manifestationer som GI-problem och svårigheter att sova.  Den som lever med GAD kommer att ha en tendens att se allt genom en lins av ångest och bombarderas med kontrafaktiska problem.

PANIKÅNGEST

Panikångest kan uppstå när någon haft en eller flera panikattacker och lever i ständig rädsla för nästa. Alla upplever panikattacker på olika sätt, men några av de vanligaste symtomen är andfåddhet, känslor av förestående undergång, depersonalisering (känslan av att du flyter utanför din kropp) och hjärtklappning.

SOCIAL ÅNGEST

I grund och botten vad det låter som. Social ångest är när människor upplever extremt obehag och ångest omkring andra människor. Ångesten är rotad i rädsla för vad andra tycker om dig, eller för att skämma ut dig själv eller se dum ut.

DIABETES & ÅNGEST

T1D och ångest förvärrar varandra. Rädslor och tankemönster som göder ångest är nödvändiga för att hantera diabetes. Att kämpa med ångest kan å andra sidan vara förödande för ditt blodsocker. Ju mer tid jag arbetat med och försöka plocka isär ångestsjukdomar, desto mer har jag insett hur kontraintuitiv diabeteshantering är med avseende på ångestnivån.

TÄNK OM

I varje oroligt sinne hörs en tjatande viskning om vad vad som skulle hända ifall…? “Tänk om jag dör”? “Tänk om jag skämmer ut mig”? “Tänk om jag misslyckas”? Dessa ihållande frågor kan vara förlamande. När man hanterar diabetes är det dock ofta nödvändigt att fundera på vad som kan hända. Till exempel: Jag är på väg att ta mitt insulin inför min middag på vägen hem, men vad händer om jag fastnar i trafiken? Jag förbereder mig för en körning genom att justera min dosering och småäter, men vad händer om det börjar regna?

Kärnpunkten i diabeteshantering är planering. Tyvärr innebär planering ofta kontrafaktiska scenarion och frågorna kan lätt manifestera sig i ångest. När du lever med ångest är det ofta svårt att skilja mellan rationella eller hjälpsamma frågor och irrationella, skadliga. Tanken på regn eller trafik när du planerar din insulindosering kan vara produktiv, medan upprepade funderar på risken för ett fall i blodsocker så att du svimmar under din träning rutin inte är det.

LEV I NUET

På samma sätt kan planering för diabetesvård störa närvaron i nuet. Under de senaste åren har det kommit mer och mer bevis på effekten av mindfulness-baserad stressreducering (MBSR) och meditation för behandling av ångest2. Mycket av vår oro är rotad i vad som skulle kunna hända i framtiden. Det är svårt att fokusera på nuet och ofta svårt att vara spontan när du har insulin ombord (IOB), sensorer med nedåtgående pilar och en viss mängd juice i väskan. Även den faktiska meditationsövningen kan avbrytas genom varnande insulinpumpar och CGM:er. Som nämnts ovan innebär diabeteshantering mycket planering. Mycket planering betyder också mycket framtidsorienterat tänkande.

KONTROLL

Precis som när det gäller planering är det viktigt med kontroller om du har diabetes. Att kontrollera ditt blodsocker, kontrollera din IOB, kontrollera din förnödenheter vid lågt blodsocker. För någon med ångest kan kontrollen däremot spira in i en besatt ritual. Människor som lider av tvångssyndrom (OCD) har vissa ritualer som de utför för att tysta besatta tankar som upprepas i deras sinne. Eftersom kontroll är så viktigt för diabeteshantering är det lätt för någon som är mottaglig för ångest att falla in i ett mönster av överkontroll. Tänk dig det här: Du känner dig orolig för ett fall, kontrollerar dina sensordata och finner inga nedåtgående pilar. Du känner en tillfällig lättnad. Några ögonblick senare återkommer dock tankarna. De blir mer påträngande tills du måste kontrollera din sensor igen – fortfarande inga nedåtgående pilar. Du ser hur detta kan falla i en negativ beteendecykel.

VAD GÖR MAN?

Lyckligtvis är ångest, precis som typ 1 diabetes, hanterbar. Men det krävs arbete. Om du känner att ångesten stör dig eller ditt barns vardag kan du överväga att gå till en terapeut. Det finns många terapeuter som har erfarenhet av att arbeta med personer med kronisk sjukdom. Om de inte har det så har BT1 en guide för att lära dem om typ 13.

VAR SKA MAN BÖRJA: HITTA EN TERAPEUT

Din husläkare eller barnläkare kan ge en remiss. Om det känns bra kan du fråga runt också. Det är mycket troligt att det är många i ditt liv som går till en terapeut utan att du har någon aning. Om du har en privat försäkring kan du prova att ringa “medlemstjänsten” och be om remiss till en vårdgivare i deras lokala nätverk. Det finns också många sätt att hitta en terapeut på nätet:

• Psychology Today: https://www.psychologytoday.com/us

• NASW: https://www.helppro.com/nasw/BasicSearch.aspx

• SAMHSA: https://www.samhsa.gov/

Om du har Medicaid (eller Medican, eller motsvarande i ditt land) kan statens ha resurser för mentala vårdcentraler som accepterar den försäkringen. Din terapeut eller husläkare kommer också kunna föreslå om du behöver träffa en psykiater. En psykiater kan skriva ut mediciner för beteendeproblem.

Även om diabetes och ångest kan passa bra ihop behöver du inte leva låta dem styra dig. När du lär dig acceptera och hantera din ångest, lär du dig att leva med den. Det blir inte lätt, och det kommer bli en hel del misslyckanden. Ha du typ ett diabetes så är du van vid det! Och kom alltid ihåg att du inte är ensam.

REFERENSER

1. HTTP://WWW.DICTIONARY.COM/BROWSE/ANXIETY?S=T

2. HTTPS://WWW.MINDFUL.ORG/JON-KABAT-ZINN-DEFINING-MINDFULNESS/

3. HTTPS://BEYONDTYPE1.ORG/T1D-GUIDE-MENTAL-HEALTH-CARE-PROVIDERS/

Läs mer om mental hälsa.

Dystra siffror om diabetes i världen.

Var elfte vuxen i världen har diabetes, svindlande 463 miljoner. 38 miljoner fler på två år. Diabetes är sedan flera år de snabbast växande folksjukdomen. Forskarna talar om en världsomspännande epidemi. Om tio år, 2030, är antalet 578 miljoner. Om 25 år, 700 miljoner.
Det visar den Internationella Diabetesfederations (IDF) kartläggning av diabetes i världen 2019, den nionde upplagan av deras ”Diabetes Atlas”.

Sedan den första upplagan kom år 2000 har antalet människor i åldrarna 20 till 79 år (både typ 1 och typ 2 diabetes, både diagnostiserade och odiagnostiserade) ökat från 151 miljoner, 4,6 procent av världens befolkning, till 463 miljoner, 9,3 procent av alla. skriver IDF.

Omkring 90 procent av de drabbade har typ 2 diabetes.

– Det finns bevis för att typ 2-diabetes kan förebyggas och allt fler bevis finns att för vissa drabbade kan sjukdomen gå i tillbaka till symtomfrihet.

I sin sammanställning räknar IDF med att det finns lika många odiagnostiserade som diagnostiserade typ 2 diabetiker.

Den väldiga epidemin och det snabbt ökade antalet drabbade i siffror.

Europa har idag 59 miljoner diabetes, 2045 beräknas 68 miljoner vara drabbade. En ökning med 15 procent. Europa är den världsdel som i jämförelse klarar sig bäst.

Nordamerika och Karibien har idag 48 miljoner diabetes. 2045 68 miljoner. En ökning med 33 procent. Även Nordamerika och Karibien är ökningen jämförelsevis inte lika dramatisk som i andra delar av världen.

Mellanöstern och norra Afrika har idag 55 miljoner diabetes, 2045 beräknas antalet till 108 miljoner. Nästan en fördubbling, ökningen är 96 procent.

Syd- och Centralamerika är nuvarande siffra 32 miljoner. En ökning fram till 2045 med 55 procent ger antalet 49 miljoner.

Afrika, idag 19 miljoner, år 2045 47 miljoner. En ökning med 143 procent.

Sydöstra Asien, idag 88 miljoner, år 2045 153 miljoner, ökning 74 procent.

Västra Stilla havet, 163 miljoner, år 2045 212 miljoner, ökning 31 procent.

Tendensen i världen är att det i många fall är de fattigaste regionerna och länderna som drabbas hårdast.

De tio länder som har flest diabetiker.

Kina drygt 116 miljoner 2017, år 2045 kommer antalet enligt prognosen att vara 147 miljoner.
Indien nästan 73 miljoner. 2045 nästan 147 miljoner.
USA 31 miljoner till 37 miljoner år 2045.

Vissa mer begränsade områden är särskilt utsatta med mer än var femte drabbad. Ofta handlar det om urbefolkningar som mer och mer börjar leva en mer västerländsk livsstil med mindre fysisk aktivitet, mer skräpmat och mer övervikt/fetma.

Av världsbefolkningen lever mer än två tredjedelar av alla diabetiker i städer. 75 procent av de drabbade är i arbetsför ålder.

Fler än fyra miljoner vuxna har under 2019 avlidit på grund av diabetes och sjukdomarnas komplikationer. Det är ett dödsfall var åttonde sekund. Diabetes står för drygt elva procent av alla dödsfall. Nästan vartannat diabetesrelaterat dödsfall sker bland personer yngre än 60 år. Den vanligaste dödsorsaken bland diabetiker är hjärt- kärlsjukdomar.

För att beräkna hur många minderåriga som har typ 1 diabetes har forskarna använt dataregister från 94 olika länder. Uppskattningen säger att ungefär 1,1 miljoner under 20 år är drabbade. 129 000 nya fall av typ 1 diabetes diagnosticeras årligen. I Svenska Nationella Diabetesregistret finns uppgifter om drygt 7 300 barn under 18 år. Ungefär 900 nya insjuknar årligen.

Sett till folkmängd är typ 1 diabetes hos unga vanligast i Europa med 295 000 patienter.

I fattigare länder är brist på insulin, felaktiga diagnoser eller försenad diagnos av typ 1 diabetes en vanlig dödsorsak syraförgiftning (ketoacidos) bland unga patienter.

IDF:s DiabetesatlasInternationella diabetesförbundets (IDF) Diabetes Atlas 2019 finns på IDF:s hemsida http://diabetesatlas.org/en/

Källa: Diabetesportalen, Tord Ajanki
Foto: diabetesatlas.org

Diabetes typ 1 lika vanligt bland vuxna som barn.

Typ 1 diabetes beskrivs ofta som en form av diabetes man drabbas av i tidig ålder medan typ 2 uppstår senare i livet. Nu visar forskare att typ 1 diabetes är lika vanligt bland vuxna som barn, men vuxna får ofta fel diagnos.

Typ 1-diabetes beskrivs ofta som en form av diabetes man drabbas av i tidig ålder medan typ 2 uppstår senare i livet. Men barn kan också drabbas av typ 2-diabetes och gör det i allt större utsträckning idag än för bara tio år sedan.

Nu visar forskare att även typ 1-diabetes är lika vanligt bland vuxna som barn. Enligt studien drabbas mer än 40 procent av patienter med diabetes typ 1, efter 30 års ålder. I studien användes en ny typ av genetisk analys för att upptäcka typ 1 diabetes bland vuxna och kunde därmed hitta fall som läkare missat.

Fel diagnos leder till fel behandling

Resultaten visar även att många patienter som drabbas av typ 1 i vuxen ålder, initialt får en diagnos med typ 2. Det innebär att de till att börja med inte får behandling med insulin för att kontrollera blodsockernivåer. Enligt studien tar det i genomsnitt ett år för patienter att få rätt behandling, med insulin.

– Typ 1 diabetes är mycket vanligare än typ 2-diabetes hos barn och unga vuxna. Med stigande ålder blir typ 2-diabetes vanligare, vilket gör typ 1-diabetes svårare att identifiera. Medan mer forskning behövs för att förstå realiteterna av feldiagnos ber vi vårdpersonal att ha denna insikt i åtanke: uteslut inte typ 1-diabetes efter 30 års ålder, säger Emily Burns, kommunikationschef vid Diabetes UK, i ett pressmeddelande.

De viktigaste ledtrådarna till att en vuxen patient fått fel diagnos vid typ 1-diabetes är att de inte svarar på läkemedelsbehandling för typ 2 och att de tenderar att vara smala snarare än överviktiga.

Vid diabetes typ 1 minskar kroppens förmåga att göra hormonet insulin medan det är kroppens känslighet för effekten av insulin som minskar vid diabetes typ 2. Det är därför typ 1-diabetes som behandlas med insulin för att ersätta den produktionsförmåga kroppen förlorat. Typ 2-diabetes behandlas initialt med förändrad kost och läkemedel som metformin.

Källor: journal Lancet Diabetes & Endocrinology

Diabetiker ska söka hjälp på en gång för depression eftersom diabetes och depression förstärker varandra.

Jag själv fick depression och sökte hjälp, idag får jag professionell hjälp och går till min psykolog en gång i veckan.

Måste säga att detta är det bästa jag gjort, varför har jag ej tagit denna hjälp tidigare. Detta borde alla göra.

Psyket påverkas av blodsockret och det vet alla som har diabetes.

Lika uppenbart är det att blodsockret påverkas av psyket. Det är alltså lätt att tro forskarna när de säger att diabetes kan bidra till depression och depression till diabetes.

Depression förekommer dubbelt så ofta bland personer med diabetes typ 1 och typ 2 än bland icke-diabetiker. Dessutom löper deprimerade människor större risk att få diabetes typ 2. Det finns många orsaker till det starka tvåvägs sambandet mellan diabetes och depression, men vi känner inte till dem särskilt bra än.

Man vet att psyket påverkas av dåligt blodsocker. Men blir trött, olustig, nonchalant, grinig och likgiltig av högt blodsocker.

Regelbunden motion däremot lindrar depression och förbättrar sockertoleransen, men den som är deprimerad orkar inte alltid vara fysiskt aktiv och måna om kosten.

Ibland kan det helt enkelt kännas så hårt att få diabetes och ta hand om egenvården att livsglädjen och livsgnistan försvinner.

Gott humör, bättre blodsocker

Prata med din diabetessjukskötare eller läkare så snart du känner utmattning och depression smyga sig på. Psyket reagerar på kroppen och kroppen reagerar på psyket. Depression är alltid en signal på någonting och du behöver inte dra dig för att prata om det.

Symtomen på depression påminner i viss mån om symtomen på diabetes. De kan komma smygande och det är inte lätt att själv känna igen dem. Inte heller vårdpersonalen ser alltid symtomen. En studie visar nämligen att 50–70 procent av fallen av depression bland diabetiker inte upptäcks inom vården.

Nedstämdhet och lite depression hör till livet och förekommer då och då, men symtomen kan bli kroniska. Det kan hänga samman med en rad livserfarenheter och fysiska faktorer. Också en del sjukdomar som nedsatt sköldkörtelfunktion, hormonella omställningar i olika åldrar och en del läkemedel kan påverka psyket.

Det är viktigt att få hjälp vid depression eftersom livskvaliteten försämras och man inte orkar ta hand om sin diabetes.

Återhämtningen försvåras om man inte har kraft att sköta sin diabetes. Diabetes och depression förstärker varandra lyckligtvis också i positivt hänseende. När du sköter det ena tillståndet förbättras också det andra. Sockerkontrollen förbättras när personer med diabetes mår psykiskt bättre, visar studier. Och när blodsockret är bättre, mår man bättre och behandlingen mot depression har större effekt.

Läkemedel och terapi

Hos diabetiker behandlas depression på samma sätt som hos andra, det vill säga med läkemedel, psykoterapi eller en kombination av bådadera.

Vid lindriga symtom kan det räcka med att man tar mod till sig och pratar om sin utmattning på diabetesmottagningen och får stöd för hela sin livssituation.

Ta hjälp direkt via din diabetesläkare eller gå till din hälsocentral och boka tid hos en psykolog.

Ofta kan redan det vara till nytta att man får prata i förtroende om sin livssituation och sitt känsloliv med någon.

Vid svår depression är det angeläget att läkemedel eller terapi sätts in, helst bådadera.

Vid svår depression måste ibland vissa läkemedel sättas in trots att de ökar risken för viktuppgång. Läkaren kan också redan från början rekommendera psykoterapi som komplement, särskilt om man har lätt för att gå upp i vikt.

Det är vidare viktigt att få kvalificerad hjälp. Långvarig användning av antidepressiva (över två år) kan öka risken för att få diabetes typ 2, visar studier.

Motion och behandling

Det finns många inriktningar inom psykoterapi. Depression kan exempelvis behandlas med beteendeterapi. Syftet är då att hjälpa personen att hantera sina negativa tankar och känslor.

I terapin söker man faktorer som ökar livsglädjen. Också fysisk aktivitet spelar en viktig roll.

Prata gärna med din diabetesläkare eller din depressionsläkare om vilka psykoterapier som är tillgängliga. De kan bedöma ditt behov av terapi och hjälper dig att hitta en lämplig terapeut antingen inom den offentliga vården eller inom den privata vården. Folkpensionsanstalten ger ut ekonomiskt stöd till terapi som förbättrar arbetsförmågan. Efter en del reformer är det nu lättare att få bidrag.

Symtom på depression

• du känner dig utmattad, olustig, kraftlös och missmodig

• glädjen, nyfikenheten och intresset försvinner; allt känns likgiltigt och tidigare intressen som hobbyer, jobb, mänskliga relationer och sex har slutat intressera dig

• smärta och magbesvär ökar

• matvanorna och vikten förändras tydligt (minskar eller ökar)

• sömnen blir störd; du sover för mycket eller vaknar på nätterna, ofta på efternatten

• du funderar över döden.

Källor: Antero Leppävuoris översikt Masennus ja diabetes i Duodecim 2010;126 och Jukka Marttilas artikel Diabetes ja mieliala i boken Diabetes 2009.

Börja dagen med en promenad!

Att gå en sväng på morgonen ger den bästa starten på din dag.

Du blir mycket piggare, får igång både mage och tankar. Och du har klarat av det dagliga motionsbehovet redan före frukost.

Genom att ta en promenad varje dag kan exempelvis hjälpa dig att hålla vikten eller till och med fungera som ett bra hjälpmedel när målet är att gå ner i vikt eller bränna fett.

Går du exempelvis i 30 minuter förbränner du ca 135 kcal om du promenerar med ett lättare tempo. Om du väljer att öka tempot kan du få upp förbränningen till ca 164 kcal per halvtimme.

Går du sedan en promenad om dagen kan du alltså förbränna mellan 945 till 1148 kcal per vecka.

Att promenera innan frukost fungerar utmärkt för mig, jag tar en banan innan så sockret inte dyker under promenaden.

Och självklart har jag druvsocker med mig utifall.

Har ni frågor eller om det är nåt ämne ni vill att jag tar upp så skicka mig ett meddelande.

Typ 1-diabetes i fokus

Vad vet forskarna om vad som sker i kroppen när typ 1-diabetes utvecklas? Hur förändras livet för den som drabbas – och varför är sjukdomen mer vanligt förekommande i Sverige och Finland än resten av världen? I den här podden får vi också höra om hur forskarna försöker motverka utvecklingen av typ-1 diabetes genom att träna immunförsvaret hos små barn med hög risk att utveckla sjukdomen.

Ungefär 50 000 människor i Sverige har typ 1-diabetes. De flesta insjuknar i tidig ålder, men man kan drabbas när som helst i livet.

Helena Elding Larsson, överläkare inom barnmedicin vid Skånes universitetssjukhus och forskare vid Lunds universitet, berättar hur hon i sin forskning vill kartlägga faktorer som sätter igång sjukdomsförloppet.

– Vid typ 1-diabetes tappar man sin förmåga att producera insulin, som är ett livsnödvändigt hormon. Man måste ha insulin för att kunna överleva, det behövs för att man ska kunna ta upp kolhydrater så att de ska kunna komma in i cellen. Utan insulin kan inte cellerna ta upp och använda det som energi. De svälter, förklarar Helena Elding Larsson.

– Diabetes förändrar livet, men man kan leva så vanligt så möjligt. Däremot måste diabetesen följa med och det är ett pyssel att hålla glukosen i koll – men det finns bra hjälpmedel för det.

Vill träna immunförsvaret

I sin forskning undersöker hon bland annat om det är möjligt att lära immunförsvaret att inte reagera mot de celler, betacellerna, som producerar insulinet.

– Vi undersöker nu i en studie om det går att förhindra utvecklingen av diabetes typ-1 hos barn som har hög risk att utveckla typ 1-diabetes. Genom att ge insulin oralt till små barn med hög risk att utveckla typ-1 diabetes vill vi se om vi kan träna immunförsvaret att inte reagera, ungefär som man kan göra mot vissa allergier, förklarar Helena Elding Larsson.

Hela intervjun hör du här

Intervju: Tove Smeds

Fotnot: Podden är tidigare publicerad på sajten Vetenskap & hälsa där du även kan lyssna på poddar om annan intressant medicinsk forskning.

Karpaltunnelsyndrom och diabetes – goda resultat vid operation

Människor med diabetes löper större risk än andra att drabbas av karpaltunnelsyndrom – en nervinklämning i handleden som behandlas genom ett enkelt kirurgiskt ingrepp. I en ny registerstudie, publicerad i BMJ Open, har forskare vid Lunds universitet undersökt om diabetes påverkar resultatet hos patienter efter en operation för karpaltunnelsyndrom.

Malin Zimmerman opererar. Foto: Carl-Olof Zimmerman

– Det visade sig att patienter med diabetes fick lika bra resultat, även om de hade mer omfattande symptom innan och efter en operation än patienter utan diabetes, säger Malin Zimmerman, ST-läkare vid Helsingborgs lasarett och forskare i handkirurgi vid Lunds universitet som lett studien tillsammans med bland andra Lars Dahlin, professor i handkirurgi.

Nerver i kläm

Karpaltunnelsyndrom är en nervinklämning i handleden och drabbar cirka tre procent av Sveriges befolkning. Karpaltunnelsyndrom kan uppstå hos båda kön och i olika åldrar, men förekommer oftare hos personer med sköldkörtelsjukdom, reumatisk sjukdom eller diabetes. Trots att karpaltunnelsyndrom drabbar många och operationen utförs med ett enkelt ingrepp saknas evidensbaserad kunskap på området.

– Vi vet inte helt säkert varför människor får karpaltunnelsyndrom och vad patienter kan förvänta sig av behandlingen, och därför ville vi i denna studie ta reda på om människor med diabetes har samma goda resultat av karpaltunnelklyvning som människor utan diabetes, säger Malin Zimmerman.

Drygt 10 000 operationer

I studien ingick även personer som hade konstaterade diabetesrelaterade nervskador innan operationen för att se om diabetes med komplikationer påverkar operationsresultatet. Totalt har forskarna utvärderat 10 770 operationer på 9 049 patienter.

– Vi kunde se att faktorer som högre långtidsblodsocker före operation, rökning och hög ålder var associerade med mer kvarstående symtom efter operationen. Patienter med retinopati, vilket är ögonbottenförändringar du kan få på grund av diabetes, behövde längre tid för att symptomen skulle försvinna efter operationen än patienter utan retinopati, berättar Malin Zimmerman.

Bygger på enkätsvar

Studien bygger på patientdata från det nationella kvalitetsregistret för handkirurgi (HAKIR) och det nationella diabetesregistret (NDR). Patienter som opereras för karpaltunnelsyndrom vid handkirurgiska kliniker i Sverige registreras i HAKIR. Där ombeds de fylla i en enkät för att svara på hur mycket besvär de har innan operationen. Tre och tolv månader efter operationen ombeds patienterna att återigen svara på hur de upplever besvären. NDR innehåller bland annat uppgifter om människors diabetes, hälsa och livsstil. Forskarna har jämfört patienter med och utan diabetes och patienters upplevda besvär före och efter en karpaltunnelklyvning i HAKIR och samkört dessa med personuppgifter i NDR. Studien är den första att publicera data från HAKIR. 

– Våra resultat visar att vården med större säkerhet kan rekommendera rätt behandling för karpaltunnelsyndrom till patienter med diabetes, och bidrar till att behandlande läkare tydligare kan beskriva vad patienter med diabetes kan förvänta sig efter en operation och hur lång tid det verkligen kan ta tills de är återställda.

Fakta/karpaltunnelsyndrom

Karpaltunnelsyndrom beror på att en av handens huvudnerver kommer i kläm, vilket ger besvär med smärtor, domningar, stickningar och känselstörningar i handen. Tillståndet är vanligare hos medelålders och äldre kvinnor än hos män, men kan drabba alla åldersgrupper. Besvären är ganska vanliga i slutet av graviditeten. Personer med diabetes eller ledgångsreumatism löper också större risk att drabbas. 

Vid handleden går den stora känselnerven, medianusnerven, i en kanal som kallas karpaltunneln. Nerven förmedlar känseln till tummen, pek- och långfinger och halva ringfingret. Ett tryck i karpaltunneln kan uppstå av en svullnad eller böjseneinflammation. Symptom är svaghet och smärta i hand och fingrar. Oftast räcker det med en enkel undersökning för att ställa diagnos. Behandlingen går ut på att minska trycket så att nerven avlastas. Det sker med hjälp av en skena eller kortisonspruta. Vid mer uttalade besvär kan det vara nödvändigt med en avlastande operation där man klyver ledbandet i taket på karpaltunneln genom en så kallad karpaltunnelklyvning. Ingreppet görs under lokalbedövning och har oftast goda resultat.
Källa: Malin Zimmerman och vårdguiden


Länk till publikationen:

Open carpal tunnel release and diabetes: a retrospective study using PROMs and national quality registries

Protein förutspår typ 2-diabetes

Vid diabeteskonferensen EASD i Barcelona presenterar Yang De Marinis, forskare vid Lunds universitet, nya forskningsresultat om ett protein som kan förutsäga typ 2-diabetes.

Yang De Marinis. Foto: Johan Bävman

Proteinet som cirkulerar i blodet kan både förutse ett insjuknande i, och samspela med, typ 2-diabetes.

De nya, ännu opublicerade, fynden kan komma att bidra till en ny metod för att i screening förutspå typ 2-diabetes.

– Tidigare studier i stora befolkningsgrupper har visat att det går att minska risken för diabetes för personer med hög risk med hjälp av livsstilsförändringar och medicinering om risken kan upptäckas i tid, säger Yang De Marinis.

Studien som omfattar 8000 individer från åtta befolkningsgrupper från åtta länder har utförts med hjälp av epidemiologiska och genetiska analyser (genome-wide association studies, GWAS) samt artificiell intelligens.

Yang De Marinis gjorde sin doktorsavhandling 2010 i eloktrofysiologi vid Lunds universitet. Mellan 2010 och 2015 var hon postdok i Leif Groops forskargrupp vid Lunds universitet.

Berg- och dalbanans sockerkurvor slipper de friska

Diabetiker som använder läkemedel för att sänka blodsockret upplever ibland alltför låga värden och ibland alltför höga. För de flesta är det mer eller mindre oundvikligt oavsett hur väl man passar på sitt blodsocker.
Men hur är det för friska, som inte har diabetes? För att ta reda på det lät amerikanska forskare deltagare i olika åldersgrupper bära en mätare som kontinuerligt läser av blodsockernivån under dygnets alla timmar.

Blodsockret hos en person med diabetes kan liknas vid en berg-och-dalbana. Bild: Connor Johnsson Pixabay

Den insulinproducerande betacellen i bukspottkörteln hos icke-dibetiker läser hela tiden av sockernivån i blodbanan. En frisk person behöver inte tänka på sitt blodsocker, det sköts per automatik. Vid behov utsöndras insulin som sänker blodsockret. Därför klarar en frisk att äta mycket socker utan att få för höga nivåer socker i blodet. Den berg- och dalbana diabetiker upplever är för de flesta andra helt okänt.

En sann bild av blodsockret

Forskargruppen bakom den nu publicerade kartläggningen motiverar sin studie med att dagens teknik för kontinuerlig blodsockermätning är så mycket mer exakt än de äldre, att det idag går att få en sann bild av blodsockret hos friska icke-diabetiker.
Hos deltagarna mellan sju och åttio år, medel 31 år, registrerades blodsockerkurvorna i en dryg vecka. Överviktiga vuxna med ett BMI över 30 kunde inte vara med, inte heller de som led av en kronisk sjukdom, tog läkemedel som kan påverka sockeromsättningen eller var gravida.
När undersökningen startade testades deltagarna för autoantikroppar mot de insulinproducerande cellerna vilket kan vara ett tecken på att en autoimmun diabetes (typ 1 eller LADA) kan vara på väg. Var så fallet uteslöts de ur studien.
Återstod 153 personer som deltog. De kunde inte under studien själva se vilka blodsockervärden de hade.

Mellan 3,9 och 7,8 mmol/L

Genomsnittligt medelvärde för alla yngre än 60 år var mellan 5,4 till 5,5 mmol/L. Äldre än 60 år något högre, 5,8 mmol/L. Enbart fyra procent av tiden låg blodsockret antingen under 3,9 eller över 7,8 mmol/L. Detta oavsett om det var en registrering fastande eller efter en måltid.
Den tid deltagare hade blodsocker över 7,8 mmol/L 2,1 procent, eller 30 minuter per dag. Under 3,9 mmol/L 1,1 procent, eller 15 minuter per dag.
Deltagarna förde också loggbok under studiens gång. I den skrev de upp om och när och hur intensivt de hade tränat, när de åt sina måltider eller snacks och när de gick och lade sig och steg upp.
”Även om det är troligt att det fortlöpande kommer att ske en utveckling mot bättre blodsockerkontroll vid typ 1 diabetes, med avancerade automatiska system för kontinuerlig blodsockermätning och insulinbehandling i samarbete (closed-loop), ett mer fysiologiskt sätt leverera inuslin och andra framtida behandlingar är nog de värden våra deltagare hade i stort sett hela tiden svåra att uppnå för insulinbehandlade diabetiker.” skriver forskarna som publicerat sin artikel i tidskriften The Journal of Clinical Endocrinology & Metabolism.

Länk till undersökningen:
Continuous Glucose Monitoring Profiles in Healthy Nondiabetic Participants: A Multicenter Prospective Study

Studie testar ny terapi för typ 1-diabetes

I en patientstudie på Akademiska sjukhuset prövas om gammaaminosmörsyra kan återskapa den egna insulinproduktionen hos människor med diabetes typ 1.

Per-Ola Carlsson, överläkare och professor, Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet.
Foto: Johan Alp.
Vid typ 1 diabetes har närmast alla insulinproducerande beta-celler (i grönt) försvunnit i bukspottkörteln. Genom behandling med gammaaminosmörsyra, GABA, är förhoppningen att dessa ska återväxa genom celldelning och omvandling av andra celler.

Personer med typ 1-diabetes är i dag hänvisade till livslång behandling med insulin via spruta eller pump. I en patientstudie på Akademiska sjukhuset prövas om gammaaminosmörsyra, GABA, en av de viktigaste signalsubstanserna i hjärnan, kan återskapa den egna insulinproduktionen och bli ett nytt läkemedel.

– Vår förhoppning är att patienterna i förlängningen ska återfå eller öka sin egen insulinproduktion. Det vore en stor vinst eftersom blodsockret är svårstyrt med insulinbehandling där patienten riskerar inte bara akut livshotande komplikation till följd av lågt blodsocker vid överdosering utan även långtidskomplikationer som hjärtkärlsjukdom, njursvikt och synnedsättning till följd av högt blodsocker vid underdosering, säger Per-Ola Carlsson, professor vid Uppsala universitet och överläkare vid diabeteskliniken, Akademiska sjukhuset i en kommentar.

Tidigare i år har en mindre delstudie genomförts inriktad på säkerhet och dosering. I november startar huvudstudien som innebär att totalt 36 patienter i åldern 18-50 år kommer att behandlas med GABA under ett halvår. För att ingå i studien ska man ha haft typ 1-diabetes i mer än fem år och ha låg till icke kvarvarande insulinproduktion. Patienterna, som får den nya läkemedelskandidaten, kommer att följas i upp till nio månader bland annat vad avser förmåga till egen insulinproduktion.

Vid typ 1-diabetes angrips och förstörs de insulinproducerande cellerna i bukspottskörteln av kroppens immunsystem, vilket med tiden leder till närmast total insulinbrist.

Tidigare studier i laboratorium på insulinproducerande celler från gnagare och människa har visat att det går att kicka igång nyproduktion av insulinproducerande så kallade beta-celler i bukspottkörteln med gammaaminosmörsyra, GABA. Det är ett ämne som utgör en av de viktigaste signalsubstanserna i hjärnan och även finns i bukspottkörteln.

– Gammaaminosmörsyra tycks kunna skydda beta-celler mot immunangrepp vid typ 1-diabetes och stimulera befintliga insulinproducerande celler att föröka sig. Ämnet verkar även kunna omprogrammera andra celltyper i bukspottkörteln att utvecklas till beta-celler. Om det fungerar på människor öppnas helt nya möjligheter att behandla och på sikt även bota typ 1-diabetes, förklarar Per-Ola Carlsson.

Av Lisa von Garrelts

Life Science Sweden med Kemivärlden – Nordens största tidning om den svenska bioteknik-, medicinteknik-, och läkemedelsindustrin.

http://www.lifesciencesweden.se

En ovanlig form av ”afrikansk” diabetes har kommit till Gävleborg.

Den är i det närmaste okänd inom stora delar av sjukvården och patienterna riskerar att få fel behandling, konstaterar Åke Sjöholm, docent och överläkare i internmedicin vid Gävle sjukhus.

– Vi behöver få ut information om sjukdomen, säger han.

Cirka 500 000 människor i Sverige har diabetes. Traditionellt delas sjukdomen i två grupper: diabetes typ 1 och diabetes typ 2.

Nu har en för svenska vidkommanden helt ny tredje diabetesform etablerat sig i landet. Den har sin härstamning i Afrika och kallas KBT2 (ketosbenägen typ 2-diabetes) eller Flatbush diabetes (efter distriktet East Flatbush i Brooklyn i New York där en ett större antal fall upptäcktes 1994).

– Den här formen av diabetes har varit i det närmaste okänd för oss i Sverige. Det är nu med de stora migrantströmmarna från Afrika som vi fått in den hit, säger Åke Sjöholm.

Han är en av de första i Sverige som uppmärksammat sjukdomen och har skrivit flera vetenskapliga artiklar i ämnet. Sedan han började arbeta på Gävle sjukhus 2017 har han också själv haft flera patienter från Gävleborg med den här typen av diabetes.

Sjukdomen är vanligast i afrikanska länder söder om Sahara, exempelvis Somalia och Sudan. En av tre diabetespatienter i de här områdena har Flatbushvarianten. Den förekommer också hos delar av befolkningen i USA och Sydamerika.

Åke Sjöholm, docent och överläkare i internmedicin vid Gävle sjukhus, är en av de första i Sverige som uppmärksammat den ”nya” formen av diabetes.
Bild: Björn Hanérus

Text: Björn Hanérus

Mittmedia

Läs artikeln i : https://www.gd.se/artikel/gavlelakare-om-okand-afrikansk-diabetes-flera-fall-i-gavleborg-de-flesta-har-fatt-fel-diagnos

App kan bidra till ökad livskvalitet!

Patienter med diabetes typ-2 som använde en app som uppmanar till fysisk aktivitet upplevde en ökad hälsorelaterad livskvalitet, enligt en ny svensk studie. Men effekten verkar klinga av när appen tas bort.

Det handlar om en app som visar steg och som skickar meddelanden till användaren med uppmuntringar om att vara fysiskt aktiv.

– Det finns en rad liknande appar, men här har vi undersökt effekten i en randomiserad studie och sett positiva resultat, säger Madeleine Wetterholm, ST-läkare i allmänmedicin och doktorand vid Karolinska institutet.

I studien ingick 181 patienter med diabetes typ-2 från olika vårdcentraler i Stockholm. Dessa lottades till att som tillägg till standardbehandling, få tillgång till appen Diacert under 12 veckor, eller enbart standardbehandling.

Patienterna satte tillsammans med vårdpersonal upp personliga stegmål som låg mellan 1 000 och 10 000 steg per dag.

Deltagarna, som i medel var 60 år, fyllde i sin upplevda hälsorelaterade livskvalitet, enligt en särskild skala, vid studiestart, efter 12 veckor och sedan vid en uppföljning sex månader efter interventionen.

Efter 12 veckor kunde forskarna konstatera att de patienter som använt appen, upplevde att de mådde bättre. De hade förbättrat sin hälsorelaterade livskvalitet, medan de som inte hade appen låg på en oförändrad nivå.

– Jag träffar dessa patienter i min vardag som läkare på vårdcentralen. En stegräknarapp kan vara ett utmärkt verktyg och komplement som kan ge en positiv effekt på hälsan. Mycket handlar om att appen är enkel att använda och ger en väldigt visuell bild av hur nära man är att uppfylla sitt mål, säger Madeleine Wetterholm, som är på plats vid EASD-kongressen för att presentera resultaten med en poster.

Däremot tycks inte effekten hänga kvar efter att appen tagits bort. Preliminära siffror från sexmånadersuppföljningen tyder på att effekten avtar. Om det beror på att deltagarna minskade sin fysiska aktivitet vet forskarna inte.

– Men det tyder på att det kan vara viktigt för motivationen att ha appen som påminner och kommer med uppmuntrande meddelanden, säger Madeleine Wetterholm.

Samma forskargrupp presenterar under EASD-kongressen även resultat som indikerar att de som använt Diacert, sänkte sitt långtidsblodsocker mer än de som inte hade appen.

Länk till DiaCert appen:

https://apps.apple.com/se/app/diacert/id1151011937

Frukt nyttigt även för diabetiker

Många diabetiker undviker frukt för att de är rädda för fruktsockret. Men en ny studie visar att färsk frukt även kan vara nyttigt för diabetiker.

Forskare från Kina och Storbritannien som undersökt 30 300 personer med diabetes kom fram till att frukt gynnade diabetiker. Av dessa hade 70 personer diabetes typ 1 och resterande hade diabetes typ 2. Bland deltagarna som hade diabetes och åt frukt mer än tre dagar i veckan minskade risken att dö i förtid med 17 procent.

De hade även 13–28 procents lägre risk att drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar till följd av sin diabetes, jämfört med de som åt frukt mindre än en gång per vecka.

Forskarna såg även att ett högt intag av färsk frukt hos friska människor minskade risken att drabbas av diabetes med 12 procent, jämfört med de som åt frukt väldigt sällan eller aldrig.

Rädsla för fruktsocker

Sockerinnehållet i frukt verkar ha gjort många diabetiker osäkra på riskerna, trots att hälsofördelarna med frukt sedan länge är kända. Därför ville forskarna undersöka hur fruktkonsumtion påverkar risken att drabbas av diabetes samt komplikationer till följd av diabetes.

I studien framgick att bland de som aldrig åt frukt var tre gånger så många diabetiker, vilket kan tyda på att de som hade diabetes var tveksamma till att äta frukt.

– Som diabetiker kan man behöva utveckla en kostplan tillsammans med en läkare. Man kan då behöva begränsa sitt intag eller undvika vissa typer av frukt med högt GI, men man bör inte undvika frukt helt, baserat på befintliga studier, säger Bahareh Rasouli, medicine doktor och nutritionist vid institutet för miljömedicin vid Karolinska Institutet.

Omfattande studie

Sammanlagt deltog 512 891 vuxna kineser mellan 30 och 79 år i studien. Forskarna följde dessa under sju år och dokumenterade både nya fall av diabetes samt tittade på dödsfall och uppkomsten av hjärt- och kärlsjukdomar hos de som redan hade diabetes. 

Studien, som publiceras i PLOS Medicine, kan stärka fruktens roll i förebyggandet och behandlingen av diabetes.

– Socialstyrelsen rekommenderar att man bör äta frukt om man har diabetes. Den här studien ger stöd för detta. Det ger underlag för att man bör rekommendera frukt både i förebyggande syfte och för de som redan är drabbade av diabetes, säger Sofia Carlsson, docent i epidemiologi vid institutet för miljömedicin vid Karolinska Institutet.

Diabetiker blir fler och fler

Antalet människor som får diabetes ökar väldigt snabbt i världen, framförallt de som drabbas av diabetes typ 2. Enligt WHO beräknas sammanlagt 422 miljoner människor lida av någon form av diabetes idag. En bra kostplan är viktig vid båda typerna av diabetes, men i synnerhet vid diabetes typ 2.

– Diabetes är vanligt i Sverige, sju procent av den vuxna befolkningen har diabetes och förekomsten ökar. En allvarlig konsekvens av sjukdomen är risken för komplikationer, inte minst hjärt- och kärlsjukdomar. I dagsläget kan man inte bota diabetes så vill man minska diabetessjukligheten handlar det om att förebygga sjukdomen samt att förebygga komplikationer om man redan är drabbad. Därför är studier av detta slag viktiga, säger Sofia Carlsson.

Frukt borde rekommenderas

Forskarna menar att man i många delar av världen hellre äter grönsaker än frukt om man har diabetes, oavsett typ, eftersom man skräms av fruktsockret och kolhydraterna. I Asien rekommenderar man oftast inte frukt till diabetiker. Forskarna tycker att detta borde ändras.

– Det här stämmer bra med vad man sett tidigare i framförallt europeiska och amerikanska studier. När det gäller hjärt- och kärlsjukdomar och frukt finns det också kliniska prövningar som tyder på att mycket frukt förbättrar kärlhälsan. Den här studien visar att det även tycks gälla vid diabetes, främst typ 2, säger Sofia Carlsson.

Hur det skyddar vet man inte

Hur frukt skulle skydda mot diabetes är dock inte kartlagt.

– Frukt innehåller många olika vitaminer, mineraler, fibrer och antioxidanter, det kan vara så att alla dessa komponenter tillsammans bidrar till en lägre risk att drabbas av diabetes eller komplikationer till följd av diabetes, säger Sofia Carlsson.

”Läggs i vågskålen som säger att det är gynnsamt att äta frukt”

Sofia Carlsson berättar att studien ger stöd till en hypotes om att frukt kan minska risken för diabetes och för komplikationer till följd av diabetes, som tidigare synts inom forskarvärlden.

– Man måste dock ha i åtanke att när det gäller den här typen av studier är det svårt att uttala sig om orsakssamband. De som äter mycket frukt skiljer sig naturligtvis från de som inte äter frukt med avseende på andra faktorer som kan påverka hälsan. Samtidigt så är detta en välgjord studie och man har i möjligaste mån försökt att kontrollera för skillnader i livsstil, ärftlighet och utbildningsnivå mellan grupperna. Studien ger stöd till hypotesen att frukt kan minska risken både för diabetes och för komplikationer. Den läggs till i den vågskål som säger att det är gynnsamt att äta frukt, även för personer med diabetes, säger hon.

Referens: Huaidong Du, et al. Fresh fruit consumption in relation to incident diabetes and diabetic vascular complications: A 7-y prospective study of 0.5 million Chinese adults. PLOS Medicine, 2017. DOI: 10.1371/journal.pmed.1002279

Ny mekanism bakom störd insulinfrisättning identifierad.

Forskare vid Uppsala universitet har i en ny studie identifierat en tidigare okänd mekanism som kontrollerar frisättningen av det blodsockersänkande hormonet insulin från bukspottkörtelns betaceller och som är störd vid typ 2-diabetes. Förhoppningen är att dessa rön ska utnyttjas för att utveckla nya behandlingar mot sjukdomen.

Mer än 400 miljoner människor globalt lider av typ 2-diabetes. Ett av huvudproblemen är otillräcklig utsöndring av det blodsockersänkande hormonet insulin från bukspottkörtelns insulinproducerande betaceller.

Det är sedan tidigare känt att den minskade utsöndringen av insulin beror på en oförmåga hos de insulininnehållande sekretionskornen att fästa till, och sedan sammansmälta med, cellmembranet. Detta får till följd att mindre insulin når blodet, och att kroppen därmed blir oförmögen att sänka blodsockernivåerna i tillräcklig utsträckning.

I den nya studien identifierar forskarna ett protein, Sac2, vars nivåer är lägre i patienter med typ 2-diabetes. I försök visar forskarna sedan att om nivåerna av detta protein minskas på experimentell väg leder det till minskad insulinutsöndring från betacellerna. Genom att använda avancerade mikroskopitekniker kunde forskarna visa att Sac2 är en viktig komponent på ytan av de insulin-innehållande sekretionskornen, där det modifierar fettsammansättningen av membranet. I avsaknad av Sac2 ansamlas en specifik fettmolekyl på ytan av sekretionskornen, och detta leder till en oförmåga hos dessa att fästa till cellmembranet, vilket i sin tur leder till minskad insulinutsöndring.

Denna studie visar först och främst att minskade nivåer hos ett enda protein kan rekapitulera flera av de defekter som ses i betaceller från typ 2-diabetiker, men markerar även betydelsen av fettsammansättningen av de insulin-innehållande sekretionskornen för deras förmåga att frisättas. Forskarna hoppas nu att rönen ska kunna utnyttjas för att utveckla nya behandlingar mot typ 2-diabetes.

Källa: Pressmeddelande från Uppsala universitet

I laboratorium kan man studera öar innehållande de insulinproducerande betacellerna.

Vet du att du som diabetiker kan få särskilt tandvårdsbidrag?

Diabetes kan påverka dina tänder negativt på flera sätt. Inflammation i tandköttet och tandlossning är exempel på tillstånd som oftare drabbar diabetiker än icke-diabetiker. Störst risk att drabbas har den med höga blodsockervärden och en svårinställd sjukdom. Men varför är det egentligen så och hur kan man förebygga det?

Diabetes påverkar tänderna på flera olika sätt. En god munhygien och regelbundna besök hos tandläkare eller tandhygienist är därför särskilt viktigt för dig med diabetes. Eftersom en jämn blodsockernivå är en viktig del i en stabil munhälsa kan du med svårinställd diabetes ha rätt till STB, särskilt tandvårdsbidrag. Vi har pratat med Malin Linder, tandläkare på tandvårdskedjan Aqua Dental i Stockholm. Hon har arbetat som tandläkare i över 20 år och har behandlat många patienter som lever med diabetes.

Diabetes och tandlossning
Diabetes leder till skador i små blodkärl vilket medför ett minskat blodflöde i tandköttet och därmed en sämre läkningsförmåga runt tänderna. Diabetes kan alltså medföra en ökad risk för tandköttsinflammation och tandlossning men man har också sett ett omvänt samband. Tandköttsinflammation eller tandlossningssjukdom som lämnas obehandlad leder till att blodsockervärdet stiger medan en god munhälsa påverkar blodsockret gynnsamt. Det är därför mycket viktigt med noggrann tandborstning och rengöring mellan tänderna för att förebygga plackbildning som kan leda till inflammation i tandköttet. Det är också viktigt med regelbundna besök hos tandläkare och tandhygienist.

Diabetes och karies
Man har inte sett någon större skillnad mellan diabetiker och icke-diabetiker vad gäller förekomsten av karies, det vill säga hål i tänderna. Ett undantag är dock svårinställd diabetes där det höga blodsockret kan leda till minskad salivutsöndring, vilket i sin tur kan resultera i muntorrhet. Saliven är mycket viktig i skyddet mot karies. Det gör att ett minskat salivflöde med muntorrhet medför en högre kariesrisk. Denna risk är extra hög för diabetiker med blottade tandhalsar. En annan faktor som kan påverka diabetikers munhälsa är småätandet som krävs för att hålla blodsockernivån stabil. Tänderna behöver vila mellan måltiderna, men genom att äta små mellanmål då och då utsätts de för ständig påfrestning.

Förebygg genom god munvård och regelbundna tandläkarbesök
Noggrann tandborstning och rengöring mellan tänderna morgon och kväll med tandtråd eller tandstickor är viktigt för alla, oavsett om du har diabetes eller ej. Fluor gör tänderna starkare och mer motståndskraftiga mot karies. Därför ska du alltid borsta tänderna med en tandkräm som innehåller fluor. Om du har en förhöjd risk för karies kan det även vara bra att någon gång under dagen, exempelvis efter lunch eller mellanmål, skölja tänderna med en fluorlösning.

Om du lider av muntorrhet finns det salivstimulerande läkemedel att köpa på apoteket. Fråga gärna din tandläkare eller tandhygienist om råd. För att upptäcka eventuella tandsjukdomar i ett tidigt skede är det viktigt att du besöker en tandläkare eller tandhygienist regelbundet. Prata med din tandläkare om din diabetes så gör hen en bedömning av din tandstatus, för att sedan skapa en individuell plan där du kallas till tandläkaren eller tandhygienisten med den kontinuitet dina tänder kräver.

Särskilt tandvårdsbidrag för dig med diabetes
Personer som av olika anledningar har försämrad munhälsa på grund av en viss sjukdom eller medicinering kan ha rätt till ett särskilt tandvårdsstöd. Har du en registrerad svårinställd diabetes kan du vara en av dem som är berättigad det särskilda tandvårdsbidraget, STB, från Försäkringskassan. Det särskilda tandvårdsbidraget ligger på 600 kronor per halvår, och kan enbart användas för undersökningar och förebyggande tandvård. Det innebär att du kan använda bidraget till förebyggande tandvårdsåtgärder som undersökningar och hygienistbehandlingar.

Bidraget delas ut 1 januari och 1 juli varje år och du måste nyttja det inom det kommande halvåret för att kunna ta del av det.
– Boka ett besök hos din tandläkare eller tandhygienist om du tror att du har rätt till det särskilda tandvårdsbidraget. Vid besöket ska du kunna visa upp ett läkarintyg som styrker din svårinställda diabetes. Läkarintyget får inte vara äldre än tre månader vid besöket.

Läs mer om Särskilt tandvårdsbidrag HÄR

Vissa yrken kopplas till ökad risk för Diabetes typ 2.

Chaufförer, städare och fabriksarbetare är exempel på yrken som associeras till ökad risk att utveckla typ 2-diabetes. Fysioterapeut och universitetslärare kopplas tvärtom till en låg risk, i en ny svensk studie.

Det är den mest omfattande genomgång av yrken och diabetes som hittills gjorts som presenteras på diabetskongressen EASD i Barcelona.

– De här väldigt stora skillnaderna vi ser är tydligt kopplade till skillnader i livsstilsfaktorer som övervikt och rökning i unga år. Det främsta budskapet är att vi genom riktade insatser mot arbetsplatser skulle kunna förbättra hälsan för vissa extra utsatta grupper, säger Sofia Carlsson, forskare vid institutet för miljömedicin vid Karolinska institutet och försteförfattare till studien.

Forskarna har analyserat data från närmre 4,6 miljoner svenskar födda mellan 1937 och 1979 som haft en anställning under minst två år i samma yrke. Information om yrke har hämtats från Statistiska centralbyrån och forskarna har räknat förekomst och risk för diabetes typ 2 i de 30 vanligaste yrkena separat för kvinnor och män.

Man vet sedan tidigare att det finns ett samband mellan socioekonomisk status och risk för typ 2-diabetes men det har inte funnits lika mycket kunskap om hur risken skiljer sig åt mellan olika yrkesgrupper.

Det visar sig i den nya studien att skillnaden mellan yrken blir större än om man tittar på enbart inkomst eller utbildning. Byggnadsarbetare har till exempel inte så hög risk, men en kort utbildning.

– Det är spännande att vi inte enkelt kan tillskriva stillasittande arbete den ökade risken. Städare är fysiskt aktiva på arbetet men de har en mycket högre incidens än kontorsarbetare till exempel, säger Sofia Carlsson, till Dagens Medicin.

Prevalensen för typ 2-diabetes sträckte sig från nästan 9 procent bland manliga chaufförer till 2,5 procent bland manliga datavetare. Bland kvinnor sågs den högsta prevalensen bland fabriksarbetare, 6 procent och den lägsta på drygt 1 procent hos chefer.

Läkare har enligt studien runt 40 procents lägre risk att utveckla typ 2-diabetes jämfört med hela den arbetande befolkningen. Men kvinnor inom omsorgsyrken som undersköterskor, vårdbiträden och personliga assistenter har däremot en hög risk medan kvinnliga sjuksköterskor har en låg.

För män har uppgifter om vikten hämtats från mönstringsregistret och för kvinnor från de medicinska födelseregistret, där vikten tas vid det första besöket i mödravården.

– Det intressant är att övervikt vid mönstring var betydligt vanligare bland män som senare började inom yrken som fabriksarbetare eller chaufförer där vi ser en högre risk att utveckla diabetes. Det tyder på att riskfaktorerna finns där redan innan men yrket blir en indikator för att hitta dem md en ökad risk, säger Sofia Carlsson.

Forskarna har i studien inte tittat på arbetsmiljön inom olika yrken, men Sofia Carlsson påpekar att faktorer som stillasittande och skiftarbete också kan bidra till en ökad risk.

– Om alla hade lika låg risk som de manliga universitetslärarna och de kvinnliga fysioterapeuterna då skulle nästan hälften av alla diabetesfall i den arbetande befolkningen försvinna, det säger någonting om den preventiva potentialen, säger Sofia Carlsson.

Deltagarna följdes tills från 35 års ålder under perioden 2006 till 2015.

Källa: Dagens Medicin

På väg mot vuxenlivet med Diabetes!

Du kan bli för full på festen, insulinet kan försvinna på resan i Asien och du kan få hypoglykemi när du flyttar hemifrån och bor själv. Alkohol, resor och flytt hemifrån hör ofta ungdomen till, men innebär större risker för dig som har diabetes. Så hur kan du planera äventyren för att slippa göra onödiga misstag?

Det ingår i ungdomstiden att till viss del bryta sig loss från föräldrarna, och visst kan det mycket väl leda till negativa konsekvenser för hälsan.

Många känner starkt att de vill vara som alla andra och ägnar mycket energi åt att försöka passa in bland kompisarna, då kan det hända att det här med att sköta sin diabetes råkar komma i andra hand.

Du måste förstås ta eget ansvar för din sjukdom, men det är ändå bra att involvera kompisarna, så att de vet om att du har diabetes om ni ska dricka alkohol. För blir du alltför berusad så känner du inte av dina låga värden. Det är bra om kompisarna vet om att de kan ge dig någonting sött om du blir för full eller börjar bete dig annorlunda.

ATT TONÅRINGAR MED DIABETES dricker alkohol och testar gränser är ett faktum, även om det inte är bra för kroppen.
Det är inte så lämpligt att dricka alls förstås, men en del av oss måste testa gränser och lära oss av erfarenhet.

Men faktum är att du kan dö med alkohol i kroppen!

Att också berätta för föräldrarna vilka kompisar man tänker umgås med är en god idé.
Det är bra om tonåringen vet att de kan ringa hem om något händer och inte behöva vara orolig för att föräldrarna ska bli arga.


När man fyller 18 år är det dags att lämna den trygga barnavdelningen för att ingå i vuxensjukvården.

Som myndig har man helt plötsligt eget ansvar och faktum är att många, även om det långt ifrån gäller alla, väljer att sluta gå på rutinkoller då. Detta får generellt sett negativa effekter på hälsan.
Man kan se i det nationella diabetesregistret att många unga uteblir från sina vårdbesök. Dessutom ser man att 18–19-åringarnas HbA1c värden ser sämre ut, och detta är ett utbrett problem i hela världen.

ATT UNGA VUXNA UTEBLIR när de passerar myndighetsdagen är knappast ett nytt problem.

Jag läste i en artikel att i Lund så anordnas sedan en tid kafékvällar varannan vecka för att försöka fånga upp de ungdomar som riskerar sämre hälsa på grund av att de inte kommer på de inbokade rutinbesöken.
För en del som flyttas över från barnkliniken ser värdena bra ut, några andra ligger halvbra till medan en tredje grupp har katastrofdåliga värden.

Men med en annan form av träffar kunde man tilltala den tredje gruppen mer än på läkarbesöken.

Men den svåraste tiden att ha diabetes är i 18–25-årsåldern, det händer så mycket då i livet.

En stor oro kan ju uppstå om man flyttar till en ny stad för att bo ensam och plugga eller flyttar hemifrån för första gången.
En del kan bekymra sig för att de ska råka ut för nattlig hypoglykemi när de ligger ensamma i sin lägenhet eller studentrum. De undrar också vad de ska säga till sina nya kamrater, och hur de ska göra med maten när de bor i en studentkorridor och har långa dagar. Och sedan är det festandet och all alkohol.

Med andra ord en jobbig tid i livet!

Men snälla snälla snälla ni! Ni måste ta hand om er. DU måste ta hand om din sjukdom, jag gjorde det inte och det blev inge bra.

När jag var i tonåren så var jag en av dom där som ville testa gränserna, jag drack alkohol jag rörde mig inte och åt onyttig mat, kom ihåg att när jag fick brev från Diabetesmottagningen så skärpte jag till mig och mina tester var väl ganska så bra. Men efter kontrollen så återvände man till partande och festande.

Så där höll jag på tills jag vid 25 års ålder fick högt blodtryck, fick först en tablett sedan blev det två, tre, fyra och nu fem tabletter mot högt blodtryck, blodfetter mm. Det måste jag nu äta livet ut. Inte så kul!

Men det värsta hände för ca 4 år sedan, då fick jag problem med ögonen, har fått laserbehandlingar fyra gånger för att stoppa blödningar sk diabetesretinopati. Diabetesretinopati är den vanligaste orsaken till blindhet bland personer mellan 30 och 69 år.

När jag gjorde laserbehandling nr4 så sa läkaren att om jag inte skulle skärpa till mig så skulle jag mista synen.

Nu sköter jag mig och tränar, min diabetes är under kontroll och ögonen är ok, och så länge jag sköter mig så kan jag ha kontroll på ögonen.

Det jag vill säga är att du måste tänka till och sköta dig när du är ung, gå på läkarkontrollen, gå till din diabetessköterska, dom vill hjälpa dig inget annat. Jag vet att det kan va jobbigt men gör det bara! Sköter du dig inte så kommer komplikationerna, dom kommer inte nu utan när du blir äldre.

Det bara är så.

Hur mår du?Tycker du att du får det stöd du behöver?

Patienternas upplevelser kartläggs i ny enkät

Hur mår du? Får du det stöd du behöver? Det är några av frågorna som ska bidra till att bättre förstå hur patienterna upplever sin diabetesvård. Teknikstress är en av de faktorer som uppmärksammats.

Bakom den nya enkäten står Nationella diabetesregistret, NDR, och en av dem som arbetat med den är Katarina Eeg-Olofsson, överläkare vid Sahlgrenska universitetssjukhuset och verksam vid registret. Hon har också börjat testa enkäten tillsammans med sina patienter.

– Vi har en mängd hårda värden som vi samlar in som HbA1c och blodtryck. Här handlar det om hur patienter med diabetes upplever sin sjukdom och vårdens ­bemötande. Det blir patienten som får tolkningsföreträde, säger hon.

Katarina Eeg-Olofsson upplever att enkäten öppnat för andra samtal och en mer fördjupad diskussion med patienterna än innan.

– Det blir väldigt konstruktivt. Om någon har skattat lågt inom området kost så kan vi prata om vad som behövs för att detta ska bli bättre. Om någon upplever att vården inte är bra diskuterar vi vad som behöver förändras, säger hon.

Gången är att patienterna får en inbjudan med post med erbjudande om att logga in med mobilt bank-id och svara på den webbaserade Diabetesenkäten. Exempel på frågor som ingår är om man upplever att man får komma till vården så ofta man vill och om man är orolig för sina blodsockervärden. Svaren används sedan som underlag för diskussion vid vårdbesöket. Tanken är att den kan göras årligen så att förändringar kan följas.

Jesper Fowelin, diabetesöverläkare på Kungsbacka sjukhus i Halland, har genom Diabetesenkäten fått syn på något som han tidigare bara haft på känn, att många av hans patienter som använder nya tekniska hjälpmedel, som insulinpumpar, upplever en stor stress.

Katarina Eeg-Olofsson är överläkare vid Sahlgrenska universitetssjukhuset.
Bild: Michael Erichsen/Bildbyrån

– Jag gjorde en sammanställning av de 100 första enkäterna jag fick in och bland dessa är det fler med nya tekniska hjälpmedel som upplever oro och stress. Deras blodsockervärden är bra men vetskapen om att de hela tiden kan mäta och justera innebär en press. Från vården avkräver vi patienterna ett stort ansvar om att de ska sköta sin sjukdom själva. Vi behöver ta reda på vilka konsekvenser det får.

Jesper Fowelin påpekar att de tekniska hjälpmedlen är bra och har revolutionerat diabetesvården på många sätt. – Men vi behöver fundera på hur vi kan stödja patienterna i att hantera nya pumpar och appar. Behovet av sjukvårdens stöd försvinner inte med teknik, det ändrar bara karaktär. Patientenkäten är ett jättebra verktyg för att fånga upp detta, säger han.

Jesper Fowelin är diabetesöverläkare på Kungsbacka sjukhus.
Bild: Kristin Lidell

För att få till en relevant mix av frågor har de ansvariga gjort djupintervjuer med personer med diabetes och haft dialoger både med patientföreningar och personal som arbetar inom diabetesvården. Sedan våren 2017 har ett 20-tal diabetesenheter testat den webbaserade patientenkäten. Mottagandet har varit bra och under förra året breddades användningen till ytterligare 20 enheter.

Tanken är att enkäten ska rullas ut nationellt på sikt. Med redan i dag kan de enheter i primärvård eller på sjukhus som vill börja använda den göra det. Då tar man kontakt med NDR för att få en introduktion.

– Att få in patientens perspektiv är ett av de områden som Social­styrelsen tar upp som ett utvecklingsområde för god vård. Det är först när patienterna säger sitt som vi vet om vi gör ett bra jobb för dem, säger Katarina Eeg-Olofsson.

Verkligheten för diabetiker:Var i landet du bor avgör vad du får för hjälp.

Detta är helt fel enligt mig, ALLA ska ha samma hjälp, det ska inte bero på vart i landet du bor. Och vad Socialstyrelsens Nationella riktlinjer säger att 70% av regionens diabetiker ska få tillgång till tekniska hjälpmedel är väldigt fel! ALLA ska ha rätt till hjälpmedel!!

Trots nationella riktlinjer och regionala upphandlingar är det stora skillnader mellan regionerna i landet vad gäller tillgången till tekniska hjälpmedel vid diabetes.

Antalet personer med typ 1-diabetes och typ 2-diabetes ökar och numera har drygt fem procent av Sveriges vuxna befolkning diabetes, enligt Socialstyrelsen.

Samtidigt visar Nationella diabetesregistrets (NDR) statistik från 2018 att en person med typ 1-diabetes i Halland har mycket svårare att få en blodsockermätare i form av CGM eller FGM (se förklaring i faktaruta nedan) – än en person boende i Kronoberg.

Det handlar om att man har olika upphandlingar beroende på region. Alla diabetiker i Sverige har tillgång till att mäta vävnadssocker och få de pumpar och läkemedel som finns att få tag på. Men vilket typ av hjälpmedel kan dock skilja sig något.

Nationella riktlinjer

Enligt Socialstyrelsens nationella riktlinjer ska 70 procent av varje regions diabetiker få tillgång till tekniska hjälpmedel. Under 2018 var det endast 13 av 21 regioner som uppnådde den så kallade målnivån, enligt NDR.

Personer med typ 1-diabetes kan få samtliga hjälpmedel, medan en person med typ 2 i speciella fall kan få en FMG-mätare. Normallt sätt, så tillhandahålls dessa genom sjukvården men går att även att köpa dyrt privat.

LISTA: Skillnader mellan Sveriges regioner i tillgången på tekniska hjälpmedel (2018):

1. Kronoberg – 81 procent

2. Gotland – 77 procent

3. Uppsala – 76 procent

4. Jönköping – 76 procent

5. Västra Götaland – 75 procent

6. Dalarna – 76 procent

7. Västerbotten – 74 procent

8. Värmland – 74 procent

9. Västernorrland – 73 procent

10. Sörmland – 72 procent

11. Blekinge – 70 procent

12. Kalmar – 70 procent

13. Jämtland – 73 procent

14. Skåne – 70 procent

15. Örebro – 70 procent

16. Stockholm – 68 procent

17. Gävleborg – 55 procent

18. Västmanland – 45 procent

19. Östergötland – 38 procent

20. Norrbotten – 37 procent

21. Halland – 31 procent

Att kunna få skriva om Diabetes.

Har tänkt på detta med att skriva väldigt länge, men det har blivit att jag har lagt skrivandet åt sidan varje gång. Men äntligen har jag tagit tag i det och oj vad roligt det är, och tack för alla fina ord jag får hela tiden, det värmer och sporrar mig mer till att skriva.

Skribent på Livet och Diabetes

En otroligt kul grej är att jag kommer att börja som skribent på Livet och Diabetes, kommer att bli fantastiskt, Den sidan som jag har följt så väldigt länge och nu ska jag få skriva där woow. Sedan är det lite mer roligheter på gång som jag berättar mer om lite längre fram.

Nu tar vi ledigt! Ha en skön helg så hörs vi igen nästa vecka.

https://www.livetochdiabetes.se/

https://m.facebook.com/livetochdiabetes/

Färdigmat/Snabbmat kopplas till kortare liv

Personer som föredrar väldigt processad mat – exempelvis snabbmat, färdigrätter och pulversoppor – verkar ha högre risk att dö i förtid, enligt omfattande fransk data.

Det handlar om massproducerade livsmedel som ofta är rika på socker och fett samt fattiga på fibrer och näring. Sådan ultraprocessad mat har tidigare visats öka risken för bland annat högt blodtryck och fetma. Fast nu ses alltså ett samband med livslängd och det här är sannolikt första gången man lyckats visa det, menar de franska forskarna bakom observationsstudien.

Enligt deras resultat steg den relativa risken att dö i förtid med 14 procent – oavsett orsak – för varje 10 procent som man ökade sitt intag av ultraprocessad mat.

Resultaten, som publicerats i tidskriften Jama Internal Medicine, baseras på data för nästan 45 000 personer som var 45 år eller äldre. De svarade regelbundet på enkäter om vad de åt och drack. Uppföljningen skedde i snitt efter sju år.

Eftersom studien är av observationstyp kan den inte svara på vad som är orsak och verkan. Forskarna spekulerar ändå kring möjliga förklaringar till fynden och lyfter att stora mängder salt och socker kan öka risken för hjärt-kärlsjukdom och vissa cancerformer. Resultaten justerades bland annat för ålder, rökning, BMI och fysisk aktivitet.

Källa: Dagens Medicin

Det är dags att diabetesvården börjar se att kropp och psyke hänger ihop!

Gör psykosocialt stöd till en del av diabetesvården.

De krav som ställs på unga med diabetes typ 1 kan ofta upplevas som övermäktiga.

Ung Diabetes har vid ett flertal tillfällen, på olika sätt, lyft behovet av ökad tillgång till psykosocialt stöd för personer med diabetes i Sverige. Behovet kan inte nog poängteras. 

I dag lever nästan en halv miljon människor med diabetes i Sverige, cirka 50 000 av dessa har den autoimmuna sjukdomen diabetes typ 1. Att leva med diabetes typ 1 innefattar i nuläget egenvård i livets alla år, årets alla dagar och dagens alla timmar. Såväl blodsockermätningar som insulininjektioner och anpassning av bland annat kost och motion behöver göras. Allt görs i strävan efter att uppnå stabil blodsockernivå, både i stunden och på lång sikt, med förhoppning om att minska den förhöjda risk för komplikationer och förtida död som diabetes typ 1 medför. Men detta är lättare sagt än gjort, och de stora krav som ställs på individen kan ofta upplevas som övermäktiga.

Personer med diabetes typ 1 har mer eller mindre regelbunden kontakt med sjukvården. Hur tät kontakten är och vilket stöd och hjälp vården erbjuder patienten varierar dock. Kontakt med diabetessjuksköterska, diabetesläkare och dietist ses ofta som en självklarhet. Likaså att ögonbottenkontroll ska göras med jämna mellanrum. Alla dessa kontroller av kroppens fysiska skick är såklart nödvändiga delar av diabetesvården, men vi anser att en viktig pusselbit fattas: var är kuratorn, psykologen eller terapeuten? 

Genom ett samarbete mellan Ung Diabetes och företaget Psykologpartners fick unga vuxna (18–30 år) med diabetes typ 1 under hösten 2017 och våren 2018 möjlighet att delta i en ännu ej publicerad pilotstudie som syftade till att utvärdera Acceptance and commitment therapy, ACT-behandling, för denna målgrupp. En randomiserad kontrollerad studie med kontrollgrupp på väntelista genomfördes, där de unga vuxna i respektive grupp träffades vid totalt fem tillfällen. Några av de variabler som mättes innan påbörjad och efter avslutad behandling var personens grad av livskvalitet, nedstämdhet, utbrändhet, ångest och oro. 

Förändringarna efter behandlingen var slående. Personernas nedstämdhet minskade signifikant över tid och trender till minskningar gick även att se hos behandlingsgruppen i de flesta andra uppmätta variablerna. Även HbA1c-värdet (långtidsblodsockret) förbättrades hos enskilda personer efter behandlingsavslut. Flera av deltagarna beskrev dessutom att behandlingen bidragit till ökad insikt och acceptans för sjukdomen och för deras tankar och känslor kopplade till den. Kommentarer efter behandlingen som ”det är inget fel på mig”, ”jag duger som jag är”, ”jag dömer och skyller inte längre på mig själv” och ”jag kan nu ta mitt insulin utan att det är jobbigt att andra ser” är även i sig ett starkt talande resultat.

Nu vill vi se att kontakt med kurator, psykolog eller motsvarande blir en lika självklar del av diabetesvården som allt annat. Alla personer med diabetes typ 1 måste kunna få hjälp av sjukvården med att hantera de svåra tankar och känslor som sjukdomen kan bidra till, om och när de har behov av det.

Det är dags att diabetesvården börjar se att kropp och psyke hänger ihop!

Äntligen Fredag!

Måste bara få säga att detta är bland det bästa och roligaste jag gjort på mycket mycket länge. Att jag startade denna sida och få skriva om diabetes.

Det är så mycket jag vill dela med mig av och så mycket jag vill göra för att hjälpa alla med denna sjukdom. Jag hoppas kunna hjälpa några av er.

Om ni har några frågor eller har något ni tycker jag ska ta upp så maila mig på kollasockret@gmail.com.

Trevlig Helg!

/ Jonas

Kost och träning

Träningen är min bästa vän, och min diabetes bästa kompis, min diabetes har aldrig mått så bra som den gör när jag tränar som jag gör nu.

Jag kör 5 pass i veckan och jag älskar det, skulle vilja körs mer och ibland blir det så men man måste vila också.

Fysisk aktivitet är en annan hörnsten i diabetesbehandlingen. Fysisk aktivitet ökar energiförbrukningen på både kort och lång sikt och underlättar en negativ energibalans. Det ökar insulinkänsligheten och leder till en jämnare och lägre blodsockernivå, lägre blodtryck och lipidvärden. Fysisk träning påverkar också den mentala hälsan och en massa andra riskfaktorer för tidig sjukdom och död. Fysisk träning minskar stress och påverkar immunsystemet positivt.

Men fysisk träning vid diabetes är inte okomplicerad och kan också ställa till problem med både hypo och hyperglykemier, speciellt vid insulinbehandling.

Eftersom fysisk aktivitet ökar insulinkänsligheten är det betydelsefullt att planera måltider och insulindoser innan och efter träning. Risken för hypoglykemi är som störst efter träning men kan sitta i upp till ett dygn efter ett träningspass. För att minska risken för en känning kan måltidsdosen insulin minskas och/eller extra kolhydrater tillföras. Många gånger räcker det med att tillföra extra kolhydrater. Mängden är beroende av typ av aktivitet och kroppsstorlek. En lämplig mängd kolhydrater brukar ligga på 0,5-1 g/kg kroppsvikt och timme vid medelintensiv till hård träning.

Det är mycket viktigt att alltid ha med sig druvsockertabletter under träningspasset (eller något annat blodsockerhöjande) vid insulinbehandlad diabetes.

Efter träning ar det viktigt att äta något som innehåller kolhydrater for att undvika hypoglykemi och för att kroppen ska ha chans att återhämta sig. Musklerna är extra benägna att ta upp kolhydrater efter ansträngning, framför allt inom 90 min efter avslutat pass.

För att hitta lämplig justering av kosten och insulindoser är det viktigt att patienter testar blodsocker före, under och efter aktiviteten och det är alltid svårast att få till passande upplägg vid ändring av träningsregim. När patienten väl hittat ett bra upplägg kan det vara uppskattat att få information om likvärdiga alternativ på t ex mellanmål så patienten kan få lite kostvariation utan att behöva ändra insulindoserna.

Uppläggning av ett träningspass

Ät en huvudmåltid 4-5 h innan träning och 1-2 h innan träningen ett mellanmål

Om träning på morgonen kan en mindre frukost vara passande innan träningen som sedan kan kompletteras efter passet

Drick extra vatten timmen innan passet (ca 0,5 l), extra viktigt om varm träningsomgivning

För personer som tränar flera pass per vecka är det extra viktigt med ett återhämtningsmål. Ett återhämtningsmål är också viktigt om det dröjer mer än 2 timmar till nästa måltid.