DIABETES & ÅNGEST

Ångest är en av de vanligaste diagnoserna av psykiska sjukdomar.

Det verkar som att någon pratar om det vart man än vänder sig. Oavsett om det de själva eller deras barn som drabbas verkar varenda en lida av ångest i någon grad.

Nivån av ångest som rapporteras hos barn och ungdomar har gått upp. Medan psykiatriker försöker sätta fingret på vad exakt som bidrar till detta – teknik, politiskt klimat, läxor – behöver man inte gräva så djupt för att hitta en anledning till den ökade ångesten hos dem som lever med typ 1 diabetes.

För att börja rota i denna fråga  kan vi börja med att ta en titt på vad ordet Ångest faktiskt betyder.

MEN VAD ÄR ÅNGEST EGENTLIGEN?

En viss nivå av ångest är hälsosam – nödvändig, till och med.

Det är ångest som hindrar oss från farliga beteenden och håller oss motiverade att uppnå det vi behöver göra. Ordbokens definition av ångest lyder som följer: “ångest eller oro i sinnet som orsakas av rädsla för fara eller olycka.”

När nöden blir för stor eller oproportionerlig mot situationen brukar personen ta skada av ångesten istället för att dra nytta av den.

NÅGRA AV DE VANLIGASTE FORMERNA AV ÅNGEST ÄR FÖLJANDE:

GENERALISERAT ÅNGESTSYNDROM (GAD)

Ett långvarigt tillstånd av oro eller tendens att oroa sig för allt. GAD kan få fysiska manifestationer som GI-problem och svårigheter att sova.  Den som lever med GAD kommer att ha en tendens att se allt genom en lins av ångest och bombarderas med kontrafaktiska problem.

PANIKÅNGEST

Panikångest kan uppstå när någon haft en eller flera panikattacker och lever i ständig rädsla för nästa. Alla upplever panikattacker på olika sätt, men några av de vanligaste symtomen är andfåddhet, känslor av förestående undergång, depersonalisering (känslan av att du flyter utanför din kropp) och hjärtklappning.

SOCIAL ÅNGEST

I grund och botten vad det låter som. Social ångest är när människor upplever extremt obehag och ångest omkring andra människor. Ångesten är rotad i rädsla för vad andra tycker om dig, eller för att skämma ut dig själv eller se dum ut.

DIABETES & ÅNGEST

T1D och ångest förvärrar varandra. Rädslor och tankemönster som göder ångest är nödvändiga för att hantera diabetes. Att kämpa med ångest kan å andra sidan vara förödande för ditt blodsocker. Ju mer tid jag arbetat med och försöka plocka isär ångestsjukdomar, desto mer har jag insett hur kontraintuitiv diabeteshantering är med avseende på ångestnivån.

TÄNK OM

I varje oroligt sinne hörs en tjatande viskning om vad vad som skulle hända ifall…? “Tänk om jag dör”? “Tänk om jag skämmer ut mig”? “Tänk om jag misslyckas”? Dessa ihållande frågor kan vara förlamande. När man hanterar diabetes är det dock ofta nödvändigt att fundera på vad som kan hända. Till exempel: Jag är på väg att ta mitt insulin inför min middag på vägen hem, men vad händer om jag fastnar i trafiken? Jag förbereder mig för en körning genom att justera min dosering och småäter, men vad händer om det börjar regna?

Kärnpunkten i diabeteshantering är planering. Tyvärr innebär planering ofta kontrafaktiska scenarion och frågorna kan lätt manifestera sig i ångest. När du lever med ångest är det ofta svårt att skilja mellan rationella eller hjälpsamma frågor och irrationella, skadliga. Tanken på regn eller trafik när du planerar din insulindosering kan vara produktiv, medan upprepade funderar på risken för ett fall i blodsocker så att du svimmar under din träning rutin inte är det.

LEV I NUET

På samma sätt kan planering för diabetesvård störa närvaron i nuet. Under de senaste åren har det kommit mer och mer bevis på effekten av mindfulness-baserad stressreducering (MBSR) och meditation för behandling av ångest2. Mycket av vår oro är rotad i vad som skulle kunna hända i framtiden. Det är svårt att fokusera på nuet och ofta svårt att vara spontan när du har insulin ombord (IOB), sensorer med nedåtgående pilar och en viss mängd juice i väskan. Även den faktiska meditationsövningen kan avbrytas genom varnande insulinpumpar och CGM:er. Som nämnts ovan innebär diabeteshantering mycket planering. Mycket planering betyder också mycket framtidsorienterat tänkande.

KONTROLL

Precis som när det gäller planering är det viktigt med kontroller om du har diabetes. Att kontrollera ditt blodsocker, kontrollera din IOB, kontrollera din förnödenheter vid lågt blodsocker. För någon med ångest kan kontrollen däremot spira in i en besatt ritual. Människor som lider av tvångssyndrom (OCD) har vissa ritualer som de utför för att tysta besatta tankar som upprepas i deras sinne. Eftersom kontroll är så viktigt för diabeteshantering är det lätt för någon som är mottaglig för ångest att falla in i ett mönster av överkontroll. Tänk dig det här: Du känner dig orolig för ett fall, kontrollerar dina sensordata och finner inga nedåtgående pilar. Du känner en tillfällig lättnad. Några ögonblick senare återkommer dock tankarna. De blir mer påträngande tills du måste kontrollera din sensor igen – fortfarande inga nedåtgående pilar. Du ser hur detta kan falla i en negativ beteendecykel.

VAD GÖR MAN?

Lyckligtvis är ångest, precis som typ 1 diabetes, hanterbar. Men det krävs arbete. Om du känner att ångesten stör dig eller ditt barns vardag kan du överväga att gå till en terapeut. Det finns många terapeuter som har erfarenhet av att arbeta med personer med kronisk sjukdom. Om de inte har det så har BT1 en guide för att lära dem om typ 13.

VAR SKA MAN BÖRJA: HITTA EN TERAPEUT

Din husläkare eller barnläkare kan ge en remiss. Om det känns bra kan du fråga runt också. Det är mycket troligt att det är många i ditt liv som går till en terapeut utan att du har någon aning. Om du har en privat försäkring kan du prova att ringa “medlemstjänsten” och be om remiss till en vårdgivare i deras lokala nätverk. Det finns också många sätt att hitta en terapeut på nätet:

• Psychology Today: https://www.psychologytoday.com/us

• NASW: https://www.helppro.com/nasw/BasicSearch.aspx

• SAMHSA: https://www.samhsa.gov/

Om du har Medicaid (eller Medican, eller motsvarande i ditt land) kan statens ha resurser för mentala vårdcentraler som accepterar den försäkringen. Din terapeut eller husläkare kommer också kunna föreslå om du behöver träffa en psykiater. En psykiater kan skriva ut mediciner för beteendeproblem.

Även om diabetes och ångest kan passa bra ihop behöver du inte leva låta dem styra dig. När du lär dig acceptera och hantera din ångest, lär du dig att leva med den. Det blir inte lätt, och det kommer bli en hel del misslyckanden. Ha du typ ett diabetes så är du van vid det! Och kom alltid ihåg att du inte är ensam.

REFERENSER

1. HTTP://WWW.DICTIONARY.COM/BROWSE/ANXIETY?S=T

2. HTTPS://WWW.MINDFUL.ORG/JON-KABAT-ZINN-DEFINING-MINDFULNESS/

3. HTTPS://BEYONDTYPE1.ORG/T1D-GUIDE-MENTAL-HEALTH-CARE-PROVIDERS/

Läs mer om mental hälsa.

Diabetes och nervsystemet

Nervskador är en vanlig komplikation vid både typ 1- och typ 2-diabetes. Eftersom nervsystemet styr så många av kroppens funktioner kan skadorna leda till flera olika typer av besvär.

Vilka drabbas och varför?

Risken för skador på nervsystemet (neuropati) ökar ju längre tid du har haft diabetes och ju sämre blodsockerkontroll du har. Exakt vad som händer i nervcellerna vet man inte. Det är också svårt att säga hur många som drabbas. Dels

mediciner visat sig vara effektiva, liksom en del antiepileptiska. Förbättrad blodsockerkontroll kan också dämpa symtomen.

Om du röker är det viktigt att sluta med det så att du inte försämrar nervernas funktion ytterligare.

Fötter

Med nedsatt känsel ökar risken för fotsår. Skoskav är en vanlig orsak då man lätt missar att skon är för trång eller att det ligger en sten i den som skaver hål på huden. Eftersom diabetes också kan innebära sämre blodcirkulation är

det viktigt att ta alla sår, sprickor, rodnader och förhårdnader på allvar. Små skador kan snabbt bli stora och svårläkta – och i värsta fall leda

till amputation.

Balans och muskler

Nervskador hindrar också viktig information

om fotens läge från att nå hjärnan, vilket kan leda till försämrad balans och snedbelastning. Dessutom kan fötternas muskler försvagas så att foten deformeras, ofta på så sätt att fot- valvet blir för högt och tårna kröker sig. Kraftiga deformeringar behandlas med olika typer av skoinlägg eller andra stöd för foten.

för att nervskadorna ibland bara ger lindriga symtom, dels för att många inte känner till symtomen och därför inte berättar om dem för sin diabetesläkare.

Man räknar dock med att ungefär hälften av alla personer med diabetes har nervskador efter 15-20 år med sjukdomen. Symtomen varierar beroende på vilka nerver som är skadade, men i många fall går det att lindra eller helt bli av med dessa.

Perifera nervskador

Perifera nervskador är den vanligaste typen av nervskador vid diabetes. De drabbar oftast ben och fötter. Tidiga symtom brukar vara nedsatt känsel i fötterna tillsammans med stickningar, krypningar, domningar eller smärta. Besvären blir vanligtvis värre på natten.

I vissa fall är smärtorna så svåra och huden så känslig att det blir plågsamt att bära vanliga strumpor. Smärtan behandlas i första hand med vanliga receptfria smärtstillande läkemedel. Om de inte hjälper har vissa antidepressiva mediciner visat sig vara effektiva, liksom en del antiepileptiska. Förbättrad blodsockerkontroll kan också dämpa symtomen.

Om du röker är det viktigt att sluta med det så att du inte försämrar nervernas funktion ytterligare.

Autonoma nervskador

Autonoma nervskador är den andra stora grup- pen nervskador vid diabetes. De drabbar nerver som vi inte kontrollerar med viljan. Till exempel sådana som styr hjärtat, blodkärlen, matsmältnings- organen, urinblåsan och sexuella funktioner.

Hjärta och blodkärl

Ett tecken på autonoma nervskador är att du får blodtrycksfall när du reser dig hastigt. Det kan kännas som om benen viker sig, att det svartnar för ögonen och att du ska svimma. Symtomen beror på att nerverna som reglerar hjärta och blodkärl inte hinner reagera. Tar du mediciner mot högt blodtryck? Om blodtrycks- fallen blir riktigt besvärliga behöver du kontroll- era detta hos din läkare. Din läkare kan också avgöra om det skulle kunna hjälpa att sänka dosen av din medicin.

Mage och tarmar

Även nerverna som reglerar mag-tarmkanalen kan drabbas. Några vanliga symtom är halsbränna, sura uppstötningar, rapningar, dålig aptit, upp- kördhet, kräkningar, diarré och förstoppning. Vissa av symtomen orsakas av att magsäcken tömmer sig för långsamt. Den vanligaste och enklaste behandlingen är att du går över till mer lättsmält kost. Fråga gärna en dietist om råd. Hjälper inte det finns det läkemedel som stimulerar magsäck- ens rörlighet och aktiviteten i tarmarna.

Urinblåsan

Om nerverna till urinblåsan skadas kan följden bli att blåsan inte töms helt vid toalettbesök, vilket ökar risken för urinvägsinfektion. Män kan även

få svårt att börja kissa. Och om hjärnan inte får tillräckligt starka signaler när urinblåsan är full kan den bli övertänjd. Du kan behöva träffa en urolog (män) eller en gynekolog (kvinnor) för att få råd.

Svettningar

En vanlig autonom nervskada gör att svett- körtlarna på underbenen och fötterna slutar fungera. Huden blir torr och tryckkänslig, vilket i sin tur ökar risken för fotsår. Den uteblivna svettningen på underben och fötter kompens- eras ibland av ökad svettning på bålen, vilket lätt kan förväxlas med en insulinkänning. Ett liknande symtom på autonom nervskada är kraftiga svettningar i ansiktet och på halsen i samband med måltid. Tillståndet är ovanligt, men om det är mycket besvärande kan man behandla med atropinsalva.

Sexuella besvär

Nervskador kan leda till erektionssvårigheter för män, torra slemhinnor i underlivet för kvinnor och sämre eller utebliven lust för båda könen.

För dig som är man finns det mediciner som förbättrar erektionen och hjälpmedel för att behålla erektionen längre. Kvinnor kan bli hjälpta av fuktighetskräm eller östrogenkräm. Även här kan du behöva remiss för att få prata med urolog, androlog (män) eller gynekolog (kvinnor).

Information

Svenska Diabetesförbundet har flera informa- tionsskrifter om diabetes som kan beställas antingen på hemsidan http://www.diabetes.se eller på telefon 08-564 821 00.

Texten är hämtad från Svenska Diabetesförbundets broschyr Diabetes och nervsystemet.

Dystra siffror om diabetes i världen.

Var elfte vuxen i världen har diabetes, svindlande 463 miljoner. 38 miljoner fler på två år. Diabetes är sedan flera år de snabbast växande folksjukdomen. Forskarna talar om en världsomspännande epidemi. Om tio år, 2030, är antalet 578 miljoner. Om 25 år, 700 miljoner.
Det visar den Internationella Diabetesfederations (IDF) kartläggning av diabetes i världen 2019, den nionde upplagan av deras ”Diabetes Atlas”.

Sedan den första upplagan kom år 2000 har antalet människor i åldrarna 20 till 79 år (både typ 1 och typ 2 diabetes, både diagnostiserade och odiagnostiserade) ökat från 151 miljoner, 4,6 procent av världens befolkning, till 463 miljoner, 9,3 procent av alla. skriver IDF.

Omkring 90 procent av de drabbade har typ 2 diabetes.

– Det finns bevis för att typ 2-diabetes kan förebyggas och allt fler bevis finns att för vissa drabbade kan sjukdomen gå i tillbaka till symtomfrihet.

I sin sammanställning räknar IDF med att det finns lika många odiagnostiserade som diagnostiserade typ 2 diabetiker.

Den väldiga epidemin och det snabbt ökade antalet drabbade i siffror.

Europa har idag 59 miljoner diabetes, 2045 beräknas 68 miljoner vara drabbade. En ökning med 15 procent. Europa är den världsdel som i jämförelse klarar sig bäst.

Nordamerika och Karibien har idag 48 miljoner diabetes. 2045 68 miljoner. En ökning med 33 procent. Även Nordamerika och Karibien är ökningen jämförelsevis inte lika dramatisk som i andra delar av världen.

Mellanöstern och norra Afrika har idag 55 miljoner diabetes, 2045 beräknas antalet till 108 miljoner. Nästan en fördubbling, ökningen är 96 procent.

Syd- och Centralamerika är nuvarande siffra 32 miljoner. En ökning fram till 2045 med 55 procent ger antalet 49 miljoner.

Afrika, idag 19 miljoner, år 2045 47 miljoner. En ökning med 143 procent.

Sydöstra Asien, idag 88 miljoner, år 2045 153 miljoner, ökning 74 procent.

Västra Stilla havet, 163 miljoner, år 2045 212 miljoner, ökning 31 procent.

Tendensen i världen är att det i många fall är de fattigaste regionerna och länderna som drabbas hårdast.

De tio länder som har flest diabetiker.

Kina drygt 116 miljoner 2017, år 2045 kommer antalet enligt prognosen att vara 147 miljoner.
Indien nästan 73 miljoner. 2045 nästan 147 miljoner.
USA 31 miljoner till 37 miljoner år 2045.

Vissa mer begränsade områden är särskilt utsatta med mer än var femte drabbad. Ofta handlar det om urbefolkningar som mer och mer börjar leva en mer västerländsk livsstil med mindre fysisk aktivitet, mer skräpmat och mer övervikt/fetma.

Av världsbefolkningen lever mer än två tredjedelar av alla diabetiker i städer. 75 procent av de drabbade är i arbetsför ålder.

Fler än fyra miljoner vuxna har under 2019 avlidit på grund av diabetes och sjukdomarnas komplikationer. Det är ett dödsfall var åttonde sekund. Diabetes står för drygt elva procent av alla dödsfall. Nästan vartannat diabetesrelaterat dödsfall sker bland personer yngre än 60 år. Den vanligaste dödsorsaken bland diabetiker är hjärt- kärlsjukdomar.

För att beräkna hur många minderåriga som har typ 1 diabetes har forskarna använt dataregister från 94 olika länder. Uppskattningen säger att ungefär 1,1 miljoner under 20 år är drabbade. 129 000 nya fall av typ 1 diabetes diagnosticeras årligen. I Svenska Nationella Diabetesregistret finns uppgifter om drygt 7 300 barn under 18 år. Ungefär 900 nya insjuknar årligen.

Sett till folkmängd är typ 1 diabetes hos unga vanligast i Europa med 295 000 patienter.

I fattigare länder är brist på insulin, felaktiga diagnoser eller försenad diagnos av typ 1 diabetes en vanlig dödsorsak syraförgiftning (ketoacidos) bland unga patienter.

IDF:s DiabetesatlasInternationella diabetesförbundets (IDF) Diabetes Atlas 2019 finns på IDF:s hemsida http://diabetesatlas.org/en/

Källa: Diabetesportalen, Tord Ajanki
Foto: diabetesatlas.org

Diabetes typ 1 lika vanligt bland vuxna som barn.

Typ 1 diabetes beskrivs ofta som en form av diabetes man drabbas av i tidig ålder medan typ 2 uppstår senare i livet. Nu visar forskare att typ 1 diabetes är lika vanligt bland vuxna som barn, men vuxna får ofta fel diagnos.

Typ 1-diabetes beskrivs ofta som en form av diabetes man drabbas av i tidig ålder medan typ 2 uppstår senare i livet. Men barn kan också drabbas av typ 2-diabetes och gör det i allt större utsträckning idag än för bara tio år sedan.

Nu visar forskare att även typ 1-diabetes är lika vanligt bland vuxna som barn. Enligt studien drabbas mer än 40 procent av patienter med diabetes typ 1, efter 30 års ålder. I studien användes en ny typ av genetisk analys för att upptäcka typ 1 diabetes bland vuxna och kunde därmed hitta fall som läkare missat.

Fel diagnos leder till fel behandling

Resultaten visar även att många patienter som drabbas av typ 1 i vuxen ålder, initialt får en diagnos med typ 2. Det innebär att de till att börja med inte får behandling med insulin för att kontrollera blodsockernivåer. Enligt studien tar det i genomsnitt ett år för patienter att få rätt behandling, med insulin.

– Typ 1 diabetes är mycket vanligare än typ 2-diabetes hos barn och unga vuxna. Med stigande ålder blir typ 2-diabetes vanligare, vilket gör typ 1-diabetes svårare att identifiera. Medan mer forskning behövs för att förstå realiteterna av feldiagnos ber vi vårdpersonal att ha denna insikt i åtanke: uteslut inte typ 1-diabetes efter 30 års ålder, säger Emily Burns, kommunikationschef vid Diabetes UK, i ett pressmeddelande.

De viktigaste ledtrådarna till att en vuxen patient fått fel diagnos vid typ 1-diabetes är att de inte svarar på läkemedelsbehandling för typ 2 och att de tenderar att vara smala snarare än överviktiga.

Vid diabetes typ 1 minskar kroppens förmåga att göra hormonet insulin medan det är kroppens känslighet för effekten av insulin som minskar vid diabetes typ 2. Det är därför typ 1-diabetes som behandlas med insulin för att ersätta den produktionsförmåga kroppen förlorat. Typ 2-diabetes behandlas initialt med förändrad kost och läkemedel som metformin.

Källor: journal Lancet Diabetes & Endocrinology

Diabetiker ska söka hjälp på en gång för depression eftersom diabetes och depression förstärker varandra.

Jag själv fick depression och sökte hjälp, idag får jag professionell hjälp och går till min psykolog en gång i veckan.

Måste säga att detta är det bästa jag gjort, varför har jag ej tagit denna hjälp tidigare. Detta borde alla göra.

Psyket påverkas av blodsockret och det vet alla som har diabetes.

Lika uppenbart är det att blodsockret påverkas av psyket. Det är alltså lätt att tro forskarna när de säger att diabetes kan bidra till depression och depression till diabetes.

Depression förekommer dubbelt så ofta bland personer med diabetes typ 1 och typ 2 än bland icke-diabetiker. Dessutom löper deprimerade människor större risk att få diabetes typ 2. Det finns många orsaker till det starka tvåvägs sambandet mellan diabetes och depression, men vi känner inte till dem särskilt bra än.

Man vet att psyket påverkas av dåligt blodsocker. Men blir trött, olustig, nonchalant, grinig och likgiltig av högt blodsocker.

Regelbunden motion däremot lindrar depression och förbättrar sockertoleransen, men den som är deprimerad orkar inte alltid vara fysiskt aktiv och måna om kosten.

Ibland kan det helt enkelt kännas så hårt att få diabetes och ta hand om egenvården att livsglädjen och livsgnistan försvinner.

Gott humör, bättre blodsocker

Prata med din diabetessjukskötare eller läkare så snart du känner utmattning och depression smyga sig på. Psyket reagerar på kroppen och kroppen reagerar på psyket. Depression är alltid en signal på någonting och du behöver inte dra dig för att prata om det.

Symtomen på depression påminner i viss mån om symtomen på diabetes. De kan komma smygande och det är inte lätt att själv känna igen dem. Inte heller vårdpersonalen ser alltid symtomen. En studie visar nämligen att 50–70 procent av fallen av depression bland diabetiker inte upptäcks inom vården.

Nedstämdhet och lite depression hör till livet och förekommer då och då, men symtomen kan bli kroniska. Det kan hänga samman med en rad livserfarenheter och fysiska faktorer. Också en del sjukdomar som nedsatt sköldkörtelfunktion, hormonella omställningar i olika åldrar och en del läkemedel kan påverka psyket.

Det är viktigt att få hjälp vid depression eftersom livskvaliteten försämras och man inte orkar ta hand om sin diabetes.

Återhämtningen försvåras om man inte har kraft att sköta sin diabetes. Diabetes och depression förstärker varandra lyckligtvis också i positivt hänseende. När du sköter det ena tillståndet förbättras också det andra. Sockerkontrollen förbättras när personer med diabetes mår psykiskt bättre, visar studier. Och när blodsockret är bättre, mår man bättre och behandlingen mot depression har större effekt.

Läkemedel och terapi

Hos diabetiker behandlas depression på samma sätt som hos andra, det vill säga med läkemedel, psykoterapi eller en kombination av bådadera.

Vid lindriga symtom kan det räcka med att man tar mod till sig och pratar om sin utmattning på diabetesmottagningen och får stöd för hela sin livssituation.

Ta hjälp direkt via din diabetesläkare eller gå till din hälsocentral och boka tid hos en psykolog.

Ofta kan redan det vara till nytta att man får prata i förtroende om sin livssituation och sitt känsloliv med någon.

Vid svår depression är det angeläget att läkemedel eller terapi sätts in, helst bådadera.

Vid svår depression måste ibland vissa läkemedel sättas in trots att de ökar risken för viktuppgång. Läkaren kan också redan från början rekommendera psykoterapi som komplement, särskilt om man har lätt för att gå upp i vikt.

Det är vidare viktigt att få kvalificerad hjälp. Långvarig användning av antidepressiva (över två år) kan öka risken för att få diabetes typ 2, visar studier.

Motion och behandling

Det finns många inriktningar inom psykoterapi. Depression kan exempelvis behandlas med beteendeterapi. Syftet är då att hjälpa personen att hantera sina negativa tankar och känslor.

I terapin söker man faktorer som ökar livsglädjen. Också fysisk aktivitet spelar en viktig roll.

Prata gärna med din diabetesläkare eller din depressionsläkare om vilka psykoterapier som är tillgängliga. De kan bedöma ditt behov av terapi och hjälper dig att hitta en lämplig terapeut antingen inom den offentliga vården eller inom den privata vården. Folkpensionsanstalten ger ut ekonomiskt stöd till terapi som förbättrar arbetsförmågan. Efter en del reformer är det nu lättare att få bidrag.

Symtom på depression

• du känner dig utmattad, olustig, kraftlös och missmodig

• glädjen, nyfikenheten och intresset försvinner; allt känns likgiltigt och tidigare intressen som hobbyer, jobb, mänskliga relationer och sex har slutat intressera dig

• smärta och magbesvär ökar

• matvanorna och vikten förändras tydligt (minskar eller ökar)

• sömnen blir störd; du sover för mycket eller vaknar på nätterna, ofta på efternatten

• du funderar över döden.

Källor: Antero Leppävuoris översikt Masennus ja diabetes i Duodecim 2010;126 och Jukka Marttilas artikel Diabetes ja mieliala i boken Diabetes 2009.

Diabetes och alkohol!

Då jag fått en del frågor angående just alkohol & Diabetes så delar jag detta inlägg igen.

Nu när det är semestertider så ökar just alkoholintaget hos vissa och det är ju lite att tänka på för en diabetiker och även de som umgås med dom med diabetes.

Diabetes och alkohol i stora mängder är ingen bra kombo, det kan vara dödligt. Jag har en nära kompis och en väldigt nära släkting som gått bort pga att de hade diabetes och blev berusade och inte tog hand om sig så som man måste. Det är VÄLDIGT viktigt att du alltid talar om att du har diabetes för den eller dem som du går ut med eller befinner dig på fest med. Om ditt blodsocker sjunker snabbt och/eller kraftigt till en följd av att du druckit alkohol är det viktigt att människor omkring dig vet vad de ska göra, dvs ge dig något sött. Om inte det hjälper bör din kompis ringa SOS 112 och berätta att du har diabetes och druckit alkohol samt hur du verkar må.

Vad händer i kroppen när du dricker alkohol?

Få ämnen har så stor inverkan på ämnesomsättningen som alkohol. Alkoholen blockerar leverns omvandling till glukos (socker), kroppens bränsle. Detta påverkar alla människor men är extra känsligt för människor med diabetes.

Att levern släpper ut glukos är människans naturliga sätt att hålla rätt blodsockernivå mellan måltiderna. Kroppen suger även upp socker via tarmen. Det innebär att om du äter samtidigt som du dricker alkohol har kroppen möjlighet att ta upp socker i blodet trots att leverns sockerflöde är blockerat. För alla människor medför blockeringen av sockerintaget via levern i kombination med att man inte äter risk för hypoglykemi.

Hos en människa som inte har diabetes skickas automatiskt signaler till bukspottskörteln (där insulinproduktionen sker) om att dra ned insulinet till ett minimum när leverns sockerintag är blockerat, dvs när man druckit alkohol. Men en människan med diabetes tillför insulin via penna/spruta/pump till kroppen. Om en person tar sin vanliga dos insulin och dricker alkohol utan att samtidigt äta innebär detta därför risk för hypoglykemi. Hypoglykemi kan leda till långvarig och djup medvetslöshet vilken i sin tur kan leda till hjärnskador.

De första timmarna efter att man har druckit alkohol sjunker blodsockernivån. Om man äter blir den i balans. Den som druckit alkohol minskar risken för lågt blodsocker frampå morgontimmarna genom att äta innan sänggåendet.

Alkohol är skadligt för alla människor men mest på unga. Riskerna för skador på t ex inre organ till följd av regelbunden alkoholkonsumtion är i regel större och uppstår snabbare på tonåringar som dricker alkohol än på äldre personer.

Viktigt för alla att känna till

En människa som har diabetes och dricker alkohol riskerar att drabbas av hypoglykemi. Du behöver inte ha druckit mycket för att få hypoglykemi eftersom det varierar hur hårt alkohol tar på kroppen från individ till individ. Det är även en fråga om dagsform. En person som precis har sportat innan en fest kan också känna av alkoholens effekter tidigare än vid andra tillfällen. Vid hypoklykemi kan en människa med diabetes bete sig som en person som druckit stora mängder alkohol. Enklast kolla sockret!

Några Tips

ÄT ALLTID EN ORDENTLIG MIDDAG/MÅLTID innan du ska gå ut på t ex en pub/bar/fest. Om du äter middag samtidigt som du dricker alkohol är det bra om ser till att du får i dig ordentligt med mat innan du dricker alkohol. Om du ska gå på en fest där du vet att du ska börja kvällen med att dricka alkohol och först senare äta middag bör du äta något stadigt innan du går på festen.

DRICK LÅNGSAMT. Ingen människa hinner upptäcka hur hårt alkoholen tar på kroppen om man dricker väldigt snabbt. Drick därför långsamt så att du hinner känna hur alkoholen påverkar din kropp. Förresten det gäller även dom som inte har diabetes också.

KOLLA SOCKRET OFTA. Många tycker att de känner bra hur de ligger i blodsockervärden men kom ihåg att alkohol försämrar alla människors omdöme. Det är inte säkert att du hinner känna att du är på väg ned i blodsockret innan du dippar. Om du däremot genom blodprov märker att du är på väg ned har du möjlighet att kompensera detta genom att äta något, dricka läsk/juice eller dylikt.

HA ALLTID MED DIG NÅGOT ÄTBART i fickan, t ex druvsocker, en frukt, smörgås eller en godisbit. Ibland befinner man sig inte på platser där det finns något ätbart att köpa. Om du dricker alkohol och får en känning behöver du socker snabbt. Det bästa är därför att själv ha med sig denna sockerreserv.

ÄT ALLTID EN NATTMACK ELLER NÅGOT I KORVKIOSKEN OCH DRICK NÅGOT ANNAT ÄN ALKOHOL INNAN DU LÄGGER DIG. Kom ihåg att alkohol både sänker och höjer blodsockret. I regel höjs blodsockret till en början när du dricker alkohol men allteftersom timmarna går börjar alkoholen i stället att sänka blodsockret. Det kan därför hända att du mår bra och ligger bra i blodsockervärden när du går och lägger dig men att blodsockret sjunker drastiskt under natten. Nattmackor eller dylikt hjälper kroppen att parera blodsockerfall under natten.

OM DU KRÄKS efter att ha druckit alkohol är det viktigt att du försöker ta täta blodsockerkontroller efter detta. Be någon om hjälp om du har svårt att klara det själv. Försök att dricka små klunkar läsk (sockrad) så snart som möjligt. Om det inte går kan du testa att blanda mycket druvsocker i te och ta en tesked/matsked te med några minuters mellanrum. På det sättet får kroppen både vätska och socker vilket är viktigt. Är du riktigt dålig bör du kontakta sjukhus.

STÄLL VÄCKARKLOCKAN.Dagen efter fest är det viktigt att du tar insulin och äter frukost tidigt. Sedan kan du somna om!

Hur gör andra som har diabetes när de dricker alkohol?

Andra föredrar att dricka ren sprit eftersom ren oblandad sprit inte höjer blodsockret så mycket. Samtidigt är ren sprit rejält blodsockersänkande vilket innebär risk för hypoglykemi. Vissa blandar därför spriten med läsk (ej light) eller juice till groggar eller drinkar för att höja sockernivån i drycken och därmed i blodet. Åter andra mår bäst av vin.

Det finns människor med diabetes som drar ned på eller slopar sin kvällsdos med insulin om de har druckit alkohol. En del tar med dryck, frukt, druvsocker och/eller smörgåsar som de har bredvid sängen utifall att de vaknar och snabbt behöver energitillskott

Som du märker är det viktigt att försiktigt pröva sig fram till vad som passar den egna kroppen bäst. Ett bra sätt att hinna känna alkoholens effekt på den egna kroppen är att dricka långsamt. Ett annat bra sätt är att testa hur du mår av öl vid ett tillfälle och hur du mår av vin eller sprit vid ett annat eftersom många människor blir dåliga av att blanda olika alkoholhaltiga drycker samma kväll.

Börja dagen med en promenad!

Att gå en sväng på morgonen ger den bästa starten på din dag.

Du blir mycket piggare, får igång både mage och tankar. Och du har klarat av det dagliga motionsbehovet redan före frukost.

Genom att ta en promenad varje dag kan exempelvis hjälpa dig att hålla vikten eller till och med fungera som ett bra hjälpmedel när målet är att gå ner i vikt eller bränna fett.

Går du exempelvis i 30 minuter förbränner du ca 135 kcal om du promenerar med ett lättare tempo. Om du väljer att öka tempot kan du få upp förbränningen till ca 164 kcal per halvtimme.

Går du sedan en promenad om dagen kan du alltså förbränna mellan 945 till 1148 kcal per vecka.

Att promenera innan frukost fungerar utmärkt för mig, jag tar en banan innan så sockret inte dyker under promenaden.

Och självklart har jag druvsocker med mig utifall.

Har ni frågor eller om det är nåt ämne ni vill att jag tar upp så skicka mig ett meddelande.

Delta i en Personlig Diabetesanalys

Hej!

Kolla in detta!

Diabetessupport.se söker personer med diabetes som är intresserade av att delta i en ”personlig diabetesanalys”.

Analys om din livsstil, glukosdata och annan information för att du ska få större insikt i din sjukdom, allt sker med en nära dialog under hela processen.

-De analyserar din glukosdata

-De går igenom din livsstil (medicinering, kost, träning mm)

Efter ca 2 veckor får du en rapport om din diabetes med insikter och saker att tänka på

Allting är självklart kostnadsfritt.

Dom ger inte vård eller behandling av diabetes, utan arbetar för att skapa insikt och förståelse för sjukdomen.

Analyserna tas fram i samråd med läkare.

Klicka på länken nedan:

https://www.diabetessupport.se