Berg- och dalbanans sockerkurvor slipper de friska

Diabetiker som använder läkemedel för att sänka blodsockret upplever ibland alltför låga värden och ibland alltför höga. För de flesta är det mer eller mindre oundvikligt oavsett hur väl man passar på sitt blodsocker.
Men hur är det för friska, som inte har diabetes? För att ta reda på det lät amerikanska forskare deltagare i olika åldersgrupper bära en mätare som kontinuerligt läser av blodsockernivån under dygnets alla timmar.

Blodsockret hos en person med diabetes kan liknas vid en berg-och-dalbana. Bild: Connor Johnsson Pixabay

Den insulinproducerande betacellen i bukspottkörteln hos icke-dibetiker läser hela tiden av sockernivån i blodbanan. En frisk person behöver inte tänka på sitt blodsocker, det sköts per automatik. Vid behov utsöndras insulin som sänker blodsockret. Därför klarar en frisk att äta mycket socker utan att få för höga nivåer socker i blodet. Den berg- och dalbana diabetiker upplever är för de flesta andra helt okänt.

En sann bild av blodsockret

Forskargruppen bakom den nu publicerade kartläggningen motiverar sin studie med att dagens teknik för kontinuerlig blodsockermätning är så mycket mer exakt än de äldre, att det idag går att få en sann bild av blodsockret hos friska icke-diabetiker.
Hos deltagarna mellan sju och åttio år, medel 31 år, registrerades blodsockerkurvorna i en dryg vecka. Överviktiga vuxna med ett BMI över 30 kunde inte vara med, inte heller de som led av en kronisk sjukdom, tog läkemedel som kan påverka sockeromsättningen eller var gravida.
När undersökningen startade testades deltagarna för autoantikroppar mot de insulinproducerande cellerna vilket kan vara ett tecken på att en autoimmun diabetes (typ 1 eller LADA) kan vara på väg. Var så fallet uteslöts de ur studien.
Återstod 153 personer som deltog. De kunde inte under studien själva se vilka blodsockervärden de hade.

Mellan 3,9 och 7,8 mmol/L

Genomsnittligt medelvärde för alla yngre än 60 år var mellan 5,4 till 5,5 mmol/L. Äldre än 60 år något högre, 5,8 mmol/L. Enbart fyra procent av tiden låg blodsockret antingen under 3,9 eller över 7,8 mmol/L. Detta oavsett om det var en registrering fastande eller efter en måltid.
Den tid deltagare hade blodsocker över 7,8 mmol/L 2,1 procent, eller 30 minuter per dag. Under 3,9 mmol/L 1,1 procent, eller 15 minuter per dag.
Deltagarna förde också loggbok under studiens gång. I den skrev de upp om och när och hur intensivt de hade tränat, när de åt sina måltider eller snacks och när de gick och lade sig och steg upp.
”Även om det är troligt att det fortlöpande kommer att ske en utveckling mot bättre blodsockerkontroll vid typ 1 diabetes, med avancerade automatiska system för kontinuerlig blodsockermätning och insulinbehandling i samarbete (closed-loop), ett mer fysiologiskt sätt leverera inuslin och andra framtida behandlingar är nog de värden våra deltagare hade i stort sett hela tiden svåra att uppnå för insulinbehandlade diabetiker.” skriver forskarna som publicerat sin artikel i tidskriften The Journal of Clinical Endocrinology & Metabolism.

Länk till undersökningen:
Continuous Glucose Monitoring Profiles in Healthy Nondiabetic Participants: A Multicenter Prospective Study

Studie testar ny terapi för typ 1-diabetes

I en patientstudie på Akademiska sjukhuset prövas om gammaaminosmörsyra kan återskapa den egna insulinproduktionen hos människor med diabetes typ 1.

Per-Ola Carlsson, överläkare och professor, Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet.
Foto: Johan Alp.
Vid typ 1 diabetes har närmast alla insulinproducerande beta-celler (i grönt) försvunnit i bukspottkörteln. Genom behandling med gammaaminosmörsyra, GABA, är förhoppningen att dessa ska återväxa genom celldelning och omvandling av andra celler.

Personer med typ 1-diabetes är i dag hänvisade till livslång behandling med insulin via spruta eller pump. I en patientstudie på Akademiska sjukhuset prövas om gammaaminosmörsyra, GABA, en av de viktigaste signalsubstanserna i hjärnan, kan återskapa den egna insulinproduktionen och bli ett nytt läkemedel.

– Vår förhoppning är att patienterna i förlängningen ska återfå eller öka sin egen insulinproduktion. Det vore en stor vinst eftersom blodsockret är svårstyrt med insulinbehandling där patienten riskerar inte bara akut livshotande komplikation till följd av lågt blodsocker vid överdosering utan även långtidskomplikationer som hjärtkärlsjukdom, njursvikt och synnedsättning till följd av högt blodsocker vid underdosering, säger Per-Ola Carlsson, professor vid Uppsala universitet och överläkare vid diabeteskliniken, Akademiska sjukhuset i en kommentar.

Tidigare i år har en mindre delstudie genomförts inriktad på säkerhet och dosering. I november startar huvudstudien som innebär att totalt 36 patienter i åldern 18-50 år kommer att behandlas med GABA under ett halvår. För att ingå i studien ska man ha haft typ 1-diabetes i mer än fem år och ha låg till icke kvarvarande insulinproduktion. Patienterna, som får den nya läkemedelskandidaten, kommer att följas i upp till nio månader bland annat vad avser förmåga till egen insulinproduktion.

Vid typ 1-diabetes angrips och förstörs de insulinproducerande cellerna i bukspottskörteln av kroppens immunsystem, vilket med tiden leder till närmast total insulinbrist.

Tidigare studier i laboratorium på insulinproducerande celler från gnagare och människa har visat att det går att kicka igång nyproduktion av insulinproducerande så kallade beta-celler i bukspottkörteln med gammaaminosmörsyra, GABA. Det är ett ämne som utgör en av de viktigaste signalsubstanserna i hjärnan och även finns i bukspottkörteln.

– Gammaaminosmörsyra tycks kunna skydda beta-celler mot immunangrepp vid typ 1-diabetes och stimulera befintliga insulinproducerande celler att föröka sig. Ämnet verkar även kunna omprogrammera andra celltyper i bukspottkörteln att utvecklas till beta-celler. Om det fungerar på människor öppnas helt nya möjligheter att behandla och på sikt även bota typ 1-diabetes, förklarar Per-Ola Carlsson.

Av Lisa von Garrelts

Life Science Sweden med Kemivärlden – Nordens största tidning om den svenska bioteknik-, medicinteknik-, och läkemedelsindustrin.

http://www.lifesciencesweden.se

En ovanlig form av ”afrikansk” diabetes har kommit till Gävleborg.

Den är i det närmaste okänd inom stora delar av sjukvården och patienterna riskerar att få fel behandling, konstaterar Åke Sjöholm, docent och överläkare i internmedicin vid Gävle sjukhus.

– Vi behöver få ut information om sjukdomen, säger han.

Cirka 500 000 människor i Sverige har diabetes. Traditionellt delas sjukdomen i två grupper: diabetes typ 1 och diabetes typ 2.

Nu har en för svenska vidkommanden helt ny tredje diabetesform etablerat sig i landet. Den har sin härstamning i Afrika och kallas KBT2 (ketosbenägen typ 2-diabetes) eller Flatbush diabetes (efter distriktet East Flatbush i Brooklyn i New York där en ett större antal fall upptäcktes 1994).

– Den här formen av diabetes har varit i det närmaste okänd för oss i Sverige. Det är nu med de stora migrantströmmarna från Afrika som vi fått in den hit, säger Åke Sjöholm.

Han är en av de första i Sverige som uppmärksammat sjukdomen och har skrivit flera vetenskapliga artiklar i ämnet. Sedan han började arbeta på Gävle sjukhus 2017 har han också själv haft flera patienter från Gävleborg med den här typen av diabetes.

Sjukdomen är vanligast i afrikanska länder söder om Sahara, exempelvis Somalia och Sudan. En av tre diabetespatienter i de här områdena har Flatbushvarianten. Den förekommer också hos delar av befolkningen i USA och Sydamerika.

Åke Sjöholm, docent och överläkare i internmedicin vid Gävle sjukhus, är en av de första i Sverige som uppmärksammat den ”nya” formen av diabetes.
Bild: Björn Hanérus

Text: Björn Hanérus

Mittmedia

Läs artikeln i : https://www.gd.se/artikel/gavlelakare-om-okand-afrikansk-diabetes-flera-fall-i-gavleborg-de-flesta-har-fatt-fel-diagnos

Yrkesval vid Diabetes

Att leva med diabetes innebär att man kan råka ut för insulinkänningar eller andra saker som kan hindra en i arbetslivet. Det finns en del yrken som diabetiker inte får utbilda sig till, och här kommer en presentation:

Flyg

Om man behandlas med insulin får man inte arbeta inom flygbranschen. Undantaget ligger hos kabinpersonal som kan godkännas, men det är dock inte garanterat. Om du behandlas med tabletter istället så kan du få tillåtelse att arbeta inom branschen, dock inte inom alla yrken. Detta eftersom du har ansvar för så pass många människor och det kan bli oerhört farligt om du blir akut sjuk.

Fordonsförare

Typ 1:
Du får inte arbeta som taxi- eller bussförare. Om du kör andra människor har du ansvar för dessa och om du då skulle drabbas av en insulinkänning riskerar du inte enbart ditt eget liv, utan även andras.

Typ 2:
Du kan tilldelas ett körkort med C-behörighet förutsatt att du har förmågan att känna varningstecken på att du kommer att få en insulinkänning samt testar dig själv med jämna mellanrum.

Polis

Vid insulinbehandlad diabetes kan du inte bli polis. Detta då du alltid måste kunna agera och ditt arbete blir livsfarligt om du drabbas av en insulinkänning under ditt arbetspass. Har du däremot typ 2 så kan du godkännas, men det beror helt på hur pass allvarlig din sjukdom är.

Sjömansyrken

Det finns så pass många olika yrken till havs där man ser till fartygets storlek, besättning och resa innan man bestämmer om personen med diabetes är godkänd eller icke för yrket. Till havs är det inte alltid det lättaste att få akut hjälp till någon som blir allvarligt sjuk, så den sjuke måste ha en problemfri och lättskött sjukdom.

Tåg

För allas säkerhet får du inte arbeta inom tågbranschen, då du måste vara frisk och kry och inte kunna drabbas av ett blodsockerfall när som helst. Precis som med taxi- och bussförarförbudet så har du ansvar för andras säkerhet och får därför inte riskera något.

Nässpray vid djupa blodsockerfall

Detta är något som alla diabetiker bör ha hemma, en livförsäkring.

Sedan många år har hormonet glukagon, som snabbt höjer blodsockret vid djupa blodsockerfall, funnits som injektion. Nu är ett godkännande av glukagon som nässpray på väg.
Sprayen är lika effektiv som sprutan men betydligt enklare att använda. Enligt de prövningar som utförts är sprayen ungefär fem minuter långsammare än sprutan.

Det finns två nyckelspelare, två hormoner, som reglerar blodsockerhalten i blodet. Det ena är insulin som hos friska utsöndras efter en måltid. Insulinet ”öppnar” muskler, fettvävnad och lever som då kan ta upp socker ur blodbanan och lagra det som energi.
Det andra hormonet är glukagon, som sänker blodsockret, det utsöndras mellan måltider för att ser till att det finns energi mellan måltiderna. Insulin utsöndras från betaceller, glukagon från alfaceller. Båda celltyperna finns i bukspottkörteln.

Insulinbrist och insulinresistens

Vid diabetes fungerar det inte som hos friska. Vid typ 2 diabetes är insulinutsöndringen ofta försämrad och det finns även ett motstånd, insulinresistens i kroppsvävnaderna så att cellerna inte kan ta emot socker från blodbanan. Forskning har också visat att det finns en tredje rubbning vid typ 2 diabetes, för höga nivåer av glukagon.
Vid typ 1 diabetes då den egna insulinproduktionen är helt eller nästan helt saknas måste insulin injiceras.
Det är patienter som tar läkemedel för att sänka blodsockret, insulin eller tabletter, som kan hamna i farligt låga blodsockervärden. Därför finns glukagoninjektioner som läkemedel, som en snabb räddare i nöden.

Europa på tur

Sedan 1961 har glukagon funnits i injektionsform men i juli tidigare i år godkände den amerikanska läkemedelsmyndigheten U.S. Food and Drug Administrations glukagon i form av nässpray. Nu står Europa på tur.
Två kliniska studier bland vuxna med diabetes har deltagit i utvärderingen inför godkännandet. Deltagarna utsattes för insulinkänningar med extra doser av insulin. Sedan fick de nässprayen.
”Baqsimi [nässprayen] ökade tillfredsställande blodsockernivåerna inom 30 minuter efter administrering och visade sig lika effektivt som injicerat glukagon.” konstaterade den Europeiska läkemedelsmyndigheten, EMA, i ett uttalande.

Även för barn över fyra år

Sprayen har också utvärderats på barn äldre än fyra år som har typ 1 diabetes. EMA rekommenderar ett införande av sprayen även i Europa. Det är mest ett formellt beslut som saknas så snart finns sprayen också på apotekshyllorna i Sverige.
Baqsimi levereras i en liten engångsförpackning som liknar de som näsdroppar ofta har. Den som får sprayen behöver inte inhalera eller djupandas. En stor fördel eftersom det är möjligt att ge den även till en person som är medvetslös. Glukagonet tas snabbt upp av slemhinnan i nästan.
Biverkningarna liknar de som finns med glukagoninjektioner, huvudvärk, illamående, kräkningar. Med sprayen tillkommer med besvär från näsa och ögon. Biverkningarna är mycket sällan allvarliga.
 

Text: Tord Ajanki

Artikel från Diabetesportalen Lunds Universitet.

Aspartam och sukralos: påverkar de blodsocker och insulin?

Artificiella sötningsmedel är alltid kontroversiella. De är konstgjorda och de har obehagliga E-nummer som väcker misstankar och oro. Myndigheter och forskare gör sitt bästa för att informera om att sötningsmedel är noggrant granskade och att det inte finns misstankar om att de är skadliga. Trots det sprids och delas det ständigt mer eller mindre ogrundade myter och varningar om dem.

E951 och E955 är två av dessa omdebatterade sötningsmedel. Det ena har varit i bruk i fyra årtionden, medan det andra är förhållandevis nytt på marknaden. Båda har varit inblandade i sin del av kontroverser, men det äldre av dem i betydligt fler.

Vi talar om aspartam och sukralos, två av de mest använda kalorifria sötningsmedlen. Du hittar dem i tusentals livsmedel och produkter.

Sötningsmedel och ditt blodsocker

Ett av de mest envisa påståendena om dessa sötningsmedel, aspartam i synnerhet, är att de påverkar ditt blodsocker och dina insulinnivåer lika mycket (eller mer!) än socker. På något sätt skulle det lura kroppen att tro att du just har ätit eller druckit något med socker. Den skulle då svara med förhöjda blodsockernivåer och kraftig insulinfrisättning.

Aspartam

Inga kontrollerade studier visar något sådant. Vi pratar inte bara om någon enstaka studie, utan studie efter studie efter studie under flera årtionden visar att aspartam inte påverkar blodsocker eller insulin.1

Det räcker inte med söt smak för att aspartam ska frisätta insulin. Det krävs energi också. Äter du en kaloririk bakelse och sköljer ned den med aspartamsötad läskeblask, kommer bakelsen att frisätta insulin som vanligt. Läsken kommer inte att förstärka den effekten.

Det faktum att det här ett antal studier visar samma sak, om och om igen, förhindrar inte påståenden om motsatsen på Internet, i media och på TV. Ibland dyker till och med någon med professorstitel upp och säger “aspartam ger en effekt på blodsockret. Kroppen luras att tro att den fått socker och producerar därför insulin” trots att det är en direkt lögn.2

Vetenskap fungerar inte så. Man kan inte utnyttja sin professorstitel till att påstå saker som inga studier har visat och få dem att bli sanning på det sättet. Eller, uppenbarligen kan man, men då sprider man felaktigheter, oavsett hur stor doktorshatt man har. Aspartam påverkar inte blodsocker eller insulin.

Sukralos

Sukralos är lite lurigare. Ett antal studier har visat att sukralos inte åstadkommer insulinfrisättning på egen hand. Forskning under det senaste två åren visar dock att sukralos kanske kan försämra insulinkänsligheten, möjligen genom att påverka tarmfloran.3

Det betyder att annat du äter kommer att frisätta mer insulin är det borde. Den här effekten är inte till 100 % klarlagd. Andra undersökningar har inte kommit fram till samma resultat.4

I vilket fall som helst är det inte lika hugget i sten att sukralos inte har någon påverkan alls på glukosomsättningen, direkt eller indirekt.

En ny studie

I dagarna publicerades en ny studie som undersöker effekterna av just aspartam och sukralos på blodsockret, insulinfrisättningen och insulinkänsligheten, plus hormonerna GLP-1 och leptin.5 De senare är inblandade i insulinsvaret på födointag respektive signalmekanismer för hunger. 

Studien i fråga rekryterade 17 unga män och kvinnor. Under totalt 4 veckor fick de inmundiga en daglig dos aspartam eller sukralos i relativt stora, men realistiska, mängder. Alla deltagare var friska med normala värden av allt som mättes. Det här var en kontrollerad, dubbelblind randomiserad överkorsningsstudie. Den typen av studier har stort evidensvärde. Den här studien var uppdelad i två delar á två veckor styck. Däremellan låg en fyra veckor lång elimineringsperiod eller “wash-out-period”.

Det är inte första gången den här saken undersöks. Däremot är det första gången både aspartam och sukralos undersöks på samma gång på det här sättet.

Studiens upplägg

Deltagarna slumpades alltså in i en av två grupper.

Den första gruppen fick 425 mg aspartam per dag under studiens första två veckor och 136 mg sukralos under den andra, lika långa, försöksperioden. Mellan försöksperioderna gick det fyra veckor där de varken fick det ena eller det andra. Det är en så kallad elimineringsperiod, som ser till att den första behandlingsperioden inte påverkar den andra.

Den andra gruppens upplägg såg likadant ut. Skillnaden var att de fick sukralos de första två veckorna och aspartam under de två sista.

Mängderna aspartam och sukralos motsvarar 14 % respektive 20 % av ADI, det vill säga Acceptabelt Dagligt Intag. ADI är den mängd av något du, enligt uppdaterad forskning, kan äta varje dag, hela livet, utan att det finns någon risk att du ska ta skada. Den mängd sötningsmedel som deltagarna i den här studien fick är ganska stor, men inte orealistisk på något sätt. Den motsvarar ungefär en liter aspartam– eller sukralossötad läskeblask eller tre burkar lightläsk.

Forskarna uppmanade deltagarna att äta, dricka och motionera som vanligt under hela studieperioden. Däremot undvek de annat sötat med kalorifria sötningsmedel. De fick också markera allt de drack på en lista och lämna in alla dryckesbehållare för kontroll. På det sättet försökte man undvika att annat sötat med sötningsmedel slank igenom.

Resultat

Resultaten är rätt enkla att redovisa.

Forskarna såg inga skillnader i fastande blodsocker, insulinnivåer, aktivt GLP-1 eller leptinnivåer, jämfört med mätningar innan studien.

Det var inga signifikanta skillnader på några av ovanstående värden mellan aspartambehandlingarna, sukralosbehandlingarna och värdena vid baseline före studieperioden.

Man observerade inte heller några speciella skillnader vid ett glukostoleranstest. Deltagarna svepte en sockerlösning med 75 gram glukos, men sötningsmedlen påverkade varken värdena för blodglukos eller insulin signifikant.

Sammanfattning

Här har vi ytterligare en studie som bekräftar vad vi redan vet. Aspartam påverkar inte ditt blodsocker, dina insulinnivåer eller GLP-1 och leptinnivåer. Inte heller påverkar aspartam din insulinkänslighet.

När det gäller sukralos behöver vi fortfarande mer forskning för att säga något säkert. En studie där man observerat en negativ påverkan på insulinkänsligheten gav sina deltagare 1,47 gånger större dos. Det återstår att se om ytterligare studier kan bekräfta eller motbevisa saken, med högre doser. I den här studien tittade man inte heller på effekten på tarmfloran, vilket skulle kunna påverka på lite längre sikt.

Studien undersöker vad den avser att undersöka under dubbelblinda förhållanden och använder varken för små doser eller orealistiska jättedoser. Därigenom ger den ytterligare material till högen av bevis som säger att kalorifria sötningsmedel inte påverkar blodsockret eller insulinet. De som säger att till exempel aspartam har samma effekt som socker fortfarande pratar alltså fortfarande i nattmössan.

Det är bäst att tillägga att en av forskarna tidigare samarbetat med Pepsi. Det framgår dock klart och tydligt i texten och de var inte inblandade i den här studien.

Referenser

  1. Critical Reviews in Food Science and Nutrition, Volume 58, 2018 – Issue 12. Metabolic effects of aspartame in adulthood: A systematic review and meta-analysis of randomized
  2. The American Journal of Clinical Nutrition, Volume 108, Issue 3, September 2018, Pages 485–491. Sucralose decreases insulin sensitivity in healthy subjects: a randomized controlled trial.
  3. Regulatory Toxicology and Pharmacology, Volume 88, August 2017, Pages 22-33. A 12-week randomized clinical trial investigating the potential for sucralose to affect glucose homeostasis.
  4. Appl Physiol Nutr Metab. 2019 Nov 7. The effect of the artificial sweeteners on glucose metabolism in healthy adults: a randomized double-blinded crossover clinical trial.

App kan bidra till ökad livskvalitet!

Patienter med diabetes typ-2 som använde en app som uppmanar till fysisk aktivitet upplevde en ökad hälsorelaterad livskvalitet, enligt en ny svensk studie. Men effekten verkar klinga av när appen tas bort.

Det handlar om en app som visar steg och som skickar meddelanden till användaren med uppmuntringar om att vara fysiskt aktiv.

– Det finns en rad liknande appar, men här har vi undersökt effekten i en randomiserad studie och sett positiva resultat, säger Madeleine Wetterholm, ST-läkare i allmänmedicin och doktorand vid Karolinska institutet.

I studien ingick 181 patienter med diabetes typ-2 från olika vårdcentraler i Stockholm. Dessa lottades till att som tillägg till standardbehandling, få tillgång till appen Diacert under 12 veckor, eller enbart standardbehandling.

Patienterna satte tillsammans med vårdpersonal upp personliga stegmål som låg mellan 1 000 och 10 000 steg per dag.

Deltagarna, som i medel var 60 år, fyllde i sin upplevda hälsorelaterade livskvalitet, enligt en särskild skala, vid studiestart, efter 12 veckor och sedan vid en uppföljning sex månader efter interventionen.

Efter 12 veckor kunde forskarna konstatera att de patienter som använt appen, upplevde att de mådde bättre. De hade förbättrat sin hälsorelaterade livskvalitet, medan de som inte hade appen låg på en oförändrad nivå.

– Jag träffar dessa patienter i min vardag som läkare på vårdcentralen. En stegräknarapp kan vara ett utmärkt verktyg och komplement som kan ge en positiv effekt på hälsan. Mycket handlar om att appen är enkel att använda och ger en väldigt visuell bild av hur nära man är att uppfylla sitt mål, säger Madeleine Wetterholm, som är på plats vid EASD-kongressen för att presentera resultaten med en poster.

Däremot tycks inte effekten hänga kvar efter att appen tagits bort. Preliminära siffror från sexmånadersuppföljningen tyder på att effekten avtar. Om det beror på att deltagarna minskade sin fysiska aktivitet vet forskarna inte.

– Men det tyder på att det kan vara viktigt för motivationen att ha appen som påminner och kommer med uppmuntrande meddelanden, säger Madeleine Wetterholm.

Samma forskargrupp presenterar under EASD-kongressen även resultat som indikerar att de som använt Diacert, sänkte sitt långtidsblodsocker mer än de som inte hade appen.

Länk till DiaCert appen:

https://apps.apple.com/se/app/diacert/id1151011937

Frukt nyttigt även för diabetiker

Många diabetiker undviker frukt för att de är rädda för fruktsockret. Men en ny studie visar att färsk frukt även kan vara nyttigt för diabetiker.

Forskare från Kina och Storbritannien som undersökt 30 300 personer med diabetes kom fram till att frukt gynnade diabetiker. Av dessa hade 70 personer diabetes typ 1 och resterande hade diabetes typ 2. Bland deltagarna som hade diabetes och åt frukt mer än tre dagar i veckan minskade risken att dö i förtid med 17 procent.

De hade även 13–28 procents lägre risk att drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar till följd av sin diabetes, jämfört med de som åt frukt mindre än en gång per vecka.

Forskarna såg även att ett högt intag av färsk frukt hos friska människor minskade risken att drabbas av diabetes med 12 procent, jämfört med de som åt frukt väldigt sällan eller aldrig.

Rädsla för fruktsocker

Sockerinnehållet i frukt verkar ha gjort många diabetiker osäkra på riskerna, trots att hälsofördelarna med frukt sedan länge är kända. Därför ville forskarna undersöka hur fruktkonsumtion påverkar risken att drabbas av diabetes samt komplikationer till följd av diabetes.

I studien framgick att bland de som aldrig åt frukt var tre gånger så många diabetiker, vilket kan tyda på att de som hade diabetes var tveksamma till att äta frukt.

– Som diabetiker kan man behöva utveckla en kostplan tillsammans med en läkare. Man kan då behöva begränsa sitt intag eller undvika vissa typer av frukt med högt GI, men man bör inte undvika frukt helt, baserat på befintliga studier, säger Bahareh Rasouli, medicine doktor och nutritionist vid institutet för miljömedicin vid Karolinska Institutet.

Omfattande studie

Sammanlagt deltog 512 891 vuxna kineser mellan 30 och 79 år i studien. Forskarna följde dessa under sju år och dokumenterade både nya fall av diabetes samt tittade på dödsfall och uppkomsten av hjärt- och kärlsjukdomar hos de som redan hade diabetes. 

Studien, som publiceras i PLOS Medicine, kan stärka fruktens roll i förebyggandet och behandlingen av diabetes.

– Socialstyrelsen rekommenderar att man bör äta frukt om man har diabetes. Den här studien ger stöd för detta. Det ger underlag för att man bör rekommendera frukt både i förebyggande syfte och för de som redan är drabbade av diabetes, säger Sofia Carlsson, docent i epidemiologi vid institutet för miljömedicin vid Karolinska Institutet.

Diabetiker blir fler och fler

Antalet människor som får diabetes ökar väldigt snabbt i världen, framförallt de som drabbas av diabetes typ 2. Enligt WHO beräknas sammanlagt 422 miljoner människor lida av någon form av diabetes idag. En bra kostplan är viktig vid båda typerna av diabetes, men i synnerhet vid diabetes typ 2.

– Diabetes är vanligt i Sverige, sju procent av den vuxna befolkningen har diabetes och förekomsten ökar. En allvarlig konsekvens av sjukdomen är risken för komplikationer, inte minst hjärt- och kärlsjukdomar. I dagsläget kan man inte bota diabetes så vill man minska diabetessjukligheten handlar det om att förebygga sjukdomen samt att förebygga komplikationer om man redan är drabbad. Därför är studier av detta slag viktiga, säger Sofia Carlsson.

Frukt borde rekommenderas

Forskarna menar att man i många delar av världen hellre äter grönsaker än frukt om man har diabetes, oavsett typ, eftersom man skräms av fruktsockret och kolhydraterna. I Asien rekommenderar man oftast inte frukt till diabetiker. Forskarna tycker att detta borde ändras.

– Det här stämmer bra med vad man sett tidigare i framförallt europeiska och amerikanska studier. När det gäller hjärt- och kärlsjukdomar och frukt finns det också kliniska prövningar som tyder på att mycket frukt förbättrar kärlhälsan. Den här studien visar att det även tycks gälla vid diabetes, främst typ 2, säger Sofia Carlsson.

Hur det skyddar vet man inte

Hur frukt skulle skydda mot diabetes är dock inte kartlagt.

– Frukt innehåller många olika vitaminer, mineraler, fibrer och antioxidanter, det kan vara så att alla dessa komponenter tillsammans bidrar till en lägre risk att drabbas av diabetes eller komplikationer till följd av diabetes, säger Sofia Carlsson.

”Läggs i vågskålen som säger att det är gynnsamt att äta frukt”

Sofia Carlsson berättar att studien ger stöd till en hypotes om att frukt kan minska risken för diabetes och för komplikationer till följd av diabetes, som tidigare synts inom forskarvärlden.

– Man måste dock ha i åtanke att när det gäller den här typen av studier är det svårt att uttala sig om orsakssamband. De som äter mycket frukt skiljer sig naturligtvis från de som inte äter frukt med avseende på andra faktorer som kan påverka hälsan. Samtidigt så är detta en välgjord studie och man har i möjligaste mån försökt att kontrollera för skillnader i livsstil, ärftlighet och utbildningsnivå mellan grupperna. Studien ger stöd till hypotesen att frukt kan minska risken både för diabetes och för komplikationer. Den läggs till i den vågskål som säger att det är gynnsamt att äta frukt, även för personer med diabetes, säger hon.

Referens: Huaidong Du, et al. Fresh fruit consumption in relation to incident diabetes and diabetic vascular complications: A 7-y prospective study of 0.5 million Chinese adults. PLOS Medicine, 2017. DOI: 10.1371/journal.pmed.1002279

Ny mekanism bakom störd insulinfrisättning identifierad.

Forskare vid Uppsala universitet har i en ny studie identifierat en tidigare okänd mekanism som kontrollerar frisättningen av det blodsockersänkande hormonet insulin från bukspottkörtelns betaceller och som är störd vid typ 2-diabetes. Förhoppningen är att dessa rön ska utnyttjas för att utveckla nya behandlingar mot sjukdomen.

Mer än 400 miljoner människor globalt lider av typ 2-diabetes. Ett av huvudproblemen är otillräcklig utsöndring av det blodsockersänkande hormonet insulin från bukspottkörtelns insulinproducerande betaceller.

Det är sedan tidigare känt att den minskade utsöndringen av insulin beror på en oförmåga hos de insulininnehållande sekretionskornen att fästa till, och sedan sammansmälta med, cellmembranet. Detta får till följd att mindre insulin når blodet, och att kroppen därmed blir oförmögen att sänka blodsockernivåerna i tillräcklig utsträckning.

I den nya studien identifierar forskarna ett protein, Sac2, vars nivåer är lägre i patienter med typ 2-diabetes. I försök visar forskarna sedan att om nivåerna av detta protein minskas på experimentell väg leder det till minskad insulinutsöndring från betacellerna. Genom att använda avancerade mikroskopitekniker kunde forskarna visa att Sac2 är en viktig komponent på ytan av de insulin-innehållande sekretionskornen, där det modifierar fettsammansättningen av membranet. I avsaknad av Sac2 ansamlas en specifik fettmolekyl på ytan av sekretionskornen, och detta leder till en oförmåga hos dessa att fästa till cellmembranet, vilket i sin tur leder till minskad insulinutsöndring.

Denna studie visar först och främst att minskade nivåer hos ett enda protein kan rekapitulera flera av de defekter som ses i betaceller från typ 2-diabetiker, men markerar även betydelsen av fettsammansättningen av de insulin-innehållande sekretionskornen för deras förmåga att frisättas. Forskarna hoppas nu att rönen ska kunna utnyttjas för att utveckla nya behandlingar mot typ 2-diabetes.

Källa: Pressmeddelande från Uppsala universitet

I laboratorium kan man studera öar innehållande de insulinproducerande betacellerna.

Vet du att du som diabetiker kan få särskilt tandvårdsbidrag?

Diabetes kan påverka dina tänder negativt på flera sätt. Inflammation i tandköttet och tandlossning är exempel på tillstånd som oftare drabbar diabetiker än icke-diabetiker. Störst risk att drabbas har den med höga blodsockervärden och en svårinställd sjukdom. Men varför är det egentligen så och hur kan man förebygga det?

Diabetes påverkar tänderna på flera olika sätt. En god munhygien och regelbundna besök hos tandläkare eller tandhygienist är därför särskilt viktigt för dig med diabetes. Eftersom en jämn blodsockernivå är en viktig del i en stabil munhälsa kan du med svårinställd diabetes ha rätt till STB, särskilt tandvårdsbidrag. Vi har pratat med Malin Linder, tandläkare på tandvårdskedjan Aqua Dental i Stockholm. Hon har arbetat som tandläkare i över 20 år och har behandlat många patienter som lever med diabetes.

Diabetes och tandlossning
Diabetes leder till skador i små blodkärl vilket medför ett minskat blodflöde i tandköttet och därmed en sämre läkningsförmåga runt tänderna. Diabetes kan alltså medföra en ökad risk för tandköttsinflammation och tandlossning men man har också sett ett omvänt samband. Tandköttsinflammation eller tandlossningssjukdom som lämnas obehandlad leder till att blodsockervärdet stiger medan en god munhälsa påverkar blodsockret gynnsamt. Det är därför mycket viktigt med noggrann tandborstning och rengöring mellan tänderna för att förebygga plackbildning som kan leda till inflammation i tandköttet. Det är också viktigt med regelbundna besök hos tandläkare och tandhygienist.

Diabetes och karies
Man har inte sett någon större skillnad mellan diabetiker och icke-diabetiker vad gäller förekomsten av karies, det vill säga hål i tänderna. Ett undantag är dock svårinställd diabetes där det höga blodsockret kan leda till minskad salivutsöndring, vilket i sin tur kan resultera i muntorrhet. Saliven är mycket viktig i skyddet mot karies. Det gör att ett minskat salivflöde med muntorrhet medför en högre kariesrisk. Denna risk är extra hög för diabetiker med blottade tandhalsar. En annan faktor som kan påverka diabetikers munhälsa är småätandet som krävs för att hålla blodsockernivån stabil. Tänderna behöver vila mellan måltiderna, men genom att äta små mellanmål då och då utsätts de för ständig påfrestning.

Förebygg genom god munvård och regelbundna tandläkarbesök
Noggrann tandborstning och rengöring mellan tänderna morgon och kväll med tandtråd eller tandstickor är viktigt för alla, oavsett om du har diabetes eller ej. Fluor gör tänderna starkare och mer motståndskraftiga mot karies. Därför ska du alltid borsta tänderna med en tandkräm som innehåller fluor. Om du har en förhöjd risk för karies kan det även vara bra att någon gång under dagen, exempelvis efter lunch eller mellanmål, skölja tänderna med en fluorlösning.

Om du lider av muntorrhet finns det salivstimulerande läkemedel att köpa på apoteket. Fråga gärna din tandläkare eller tandhygienist om råd. För att upptäcka eventuella tandsjukdomar i ett tidigt skede är det viktigt att du besöker en tandläkare eller tandhygienist regelbundet. Prata med din tandläkare om din diabetes så gör hen en bedömning av din tandstatus, för att sedan skapa en individuell plan där du kallas till tandläkaren eller tandhygienisten med den kontinuitet dina tänder kräver.

Särskilt tandvårdsbidrag för dig med diabetes
Personer som av olika anledningar har försämrad munhälsa på grund av en viss sjukdom eller medicinering kan ha rätt till ett särskilt tandvårdsstöd. Har du en registrerad svårinställd diabetes kan du vara en av dem som är berättigad det särskilda tandvårdsbidraget, STB, från Försäkringskassan. Det särskilda tandvårdsbidraget ligger på 600 kronor per halvår, och kan enbart användas för undersökningar och förebyggande tandvård. Det innebär att du kan använda bidraget till förebyggande tandvårdsåtgärder som undersökningar och hygienistbehandlingar.

Bidraget delas ut 1 januari och 1 juli varje år och du måste nyttja det inom det kommande halvåret för att kunna ta del av det.
– Boka ett besök hos din tandläkare eller tandhygienist om du tror att du har rätt till det särskilda tandvårdsbidraget. Vid besöket ska du kunna visa upp ett läkarintyg som styrker din svårinställda diabetes. Läkarintyget får inte vara äldre än tre månader vid besöket.

Läs mer om Särskilt tandvårdsbidrag HÄR

Skolan tar inte sitt ansvar fullt ut!

Att ha ett barn med typ 1-diabetes kan vara riktigt tufft. Denna berättelse kommer från en mamma som får kämpa för att dottern ska få en likvärdig skolgång och samma möjligheter till en aktiv fritid som andra barn.

Hur är det att leva med diabetes?

Att ha ett barn med diabetes kräver så otroligt mycket mer än man någonsin kan ana. För att ta några exempel.

Min dotter Angelina, 7 år, har aldrig blivit hembjuden på en play-date pga. att föräldrar inte vågar/orkar informeras i hur man tar blodsocker och ger insulin. Angelina sörjer detta flera gånger i månaden. Vi däremot tar hem barn 1-3 gånger i veckan.

Varje dag pratar jag med skolans resurs i telefon där vi diskuterar doser, kolhydrater etc. Jag har flertalet gånger behövt åka till skolan för att sätta ny nål eller byta batterier. Trots detta så måste jag hela tiden slåss för att min dotter ska få en bra vård och kompetent personal som tar hand om henne. Det skär i hjärtat att rektorerna inte tar detta på allvar. Min dotter kan dö av en felbehandling och hon har blivit felbehandlad flera gånger trots att utbildad personal finns på skolan. Som tur var har inget allvarligare hänt de gånger det har blivit fel.

Vi kan aldrig lämna Angelina på ett kalas eller ett disko. Någon av oss måste alltid vara med då hon inte kan ta hand om sin diabetes själv.

Vad tycker du att alla borde veta om diabetes?

Att barn med diabetes riskerar att få sämre betyg än friska barn. Inlärningsförmågan och koncentrationsförmågan påverkas av låga och höga blodsockervärden. Det är av stor vikt att alla barn med diabetes får stöd. Idag fungerar inte det att diabetes ska ses som egenvård och att rektorerna tar beslut om något de inte förstår. Det borde vara Angelinas läkare som tar beslut ifall Angelina behöver resurs eller ej.

Ett annat exempel är att vi inte alls har kunnat lämna Angelina på skolan minst vid 10 tillfällen eftersom ingen kunde ta hand om henne. När vi då ville söka tillfällig föräldrapenning så fick vi nej. Jag ville då att rektorn skulle intyga att vi inte kunnat lämna henne men då sa denne att hon inte ville det då hon själv kunde råka illa ut!

Vilka är den vanligaste fördomen du möter?

Att man kan bli frisk från typ 1-diabetes.

Kan du berätta om någon jobbig situation?

När pumpslangen fastnar under leken och nålen åker ut. Blodet forsar ut ur det lilla hålet och jag som mamma blir helt likblek samtidigt som jag försöker lugna en skrikande och gråtande dotter. Inget papper fanns tillhands och kläderna såg ut som de var med i ett krig.

Vad upplever du som positivt med att leva med diabetes?

Att man inser att man inte bara lägger sig ner och dör av all energi som man måste uppbåda varje dag 24/7.

Vad drömmer du om?

Att det skulle finnas en Diabetesgala som samlar in pengar till forskning så vi någon gång i framtiden kan få ett slut på denna fruktansvärda sjukdom.

Finns det något man borde göra eller förändra för att göra det lättare att leva med diabetes?

Ge alla diabetesbarn med behov resurs i skolan för att ge dem samma möjligheter som friska barn.

Kan du med en mening beskriva hur det är att leva med diabetes?

Ibland kan dotter säga ”mamma, jag vill ju vara en riktig människa”.

Finns det något mer du vill berätta?

Jag tycker det är synd att vi inte fritt kan välja mellan de olika hjälpmedel som finns. Ta en så enkel sak att Angelina tycker det är lite roligare att ta blodprov om man har olikfärgade nålar. Dessa finns på Diabetesmottagningen, men inte hos Onemed, där det endast finns blå. När jag kontaktat företaget som gör dem så säger de att vi har rätt att få dem utskrivna, men det blev vi nekade när vi tog frågan med Diabetesmottagningen.

Här finns en länk till broschyren ”Diabetes i Skolan”

Klicka för att komma åt diabetesiskolan_a4_lu.pdf

Vissa yrken kopplas till ökad risk för Diabetes typ 2.

Chaufförer, städare och fabriksarbetare är exempel på yrken som associeras till ökad risk att utveckla typ 2-diabetes. Fysioterapeut och universitetslärare kopplas tvärtom till en låg risk, i en ny svensk studie.

Det är den mest omfattande genomgång av yrken och diabetes som hittills gjorts som presenteras på diabetskongressen EASD i Barcelona.

– De här väldigt stora skillnaderna vi ser är tydligt kopplade till skillnader i livsstilsfaktorer som övervikt och rökning i unga år. Det främsta budskapet är att vi genom riktade insatser mot arbetsplatser skulle kunna förbättra hälsan för vissa extra utsatta grupper, säger Sofia Carlsson, forskare vid institutet för miljömedicin vid Karolinska institutet och försteförfattare till studien.

Forskarna har analyserat data från närmre 4,6 miljoner svenskar födda mellan 1937 och 1979 som haft en anställning under minst två år i samma yrke. Information om yrke har hämtats från Statistiska centralbyrån och forskarna har räknat förekomst och risk för diabetes typ 2 i de 30 vanligaste yrkena separat för kvinnor och män.

Man vet sedan tidigare att det finns ett samband mellan socioekonomisk status och risk för typ 2-diabetes men det har inte funnits lika mycket kunskap om hur risken skiljer sig åt mellan olika yrkesgrupper.

Det visar sig i den nya studien att skillnaden mellan yrken blir större än om man tittar på enbart inkomst eller utbildning. Byggnadsarbetare har till exempel inte så hög risk, men en kort utbildning.

– Det är spännande att vi inte enkelt kan tillskriva stillasittande arbete den ökade risken. Städare är fysiskt aktiva på arbetet men de har en mycket högre incidens än kontorsarbetare till exempel, säger Sofia Carlsson, till Dagens Medicin.

Prevalensen för typ 2-diabetes sträckte sig från nästan 9 procent bland manliga chaufförer till 2,5 procent bland manliga datavetare. Bland kvinnor sågs den högsta prevalensen bland fabriksarbetare, 6 procent och den lägsta på drygt 1 procent hos chefer.

Läkare har enligt studien runt 40 procents lägre risk att utveckla typ 2-diabetes jämfört med hela den arbetande befolkningen. Men kvinnor inom omsorgsyrken som undersköterskor, vårdbiträden och personliga assistenter har däremot en hög risk medan kvinnliga sjuksköterskor har en låg.

För män har uppgifter om vikten hämtats från mönstringsregistret och för kvinnor från de medicinska födelseregistret, där vikten tas vid det första besöket i mödravården.

– Det intressant är att övervikt vid mönstring var betydligt vanligare bland män som senare började inom yrken som fabriksarbetare eller chaufförer där vi ser en högre risk att utveckla diabetes. Det tyder på att riskfaktorerna finns där redan innan men yrket blir en indikator för att hitta dem md en ökad risk, säger Sofia Carlsson.

Forskarna har i studien inte tittat på arbetsmiljön inom olika yrken, men Sofia Carlsson påpekar att faktorer som stillasittande och skiftarbete också kan bidra till en ökad risk.

– Om alla hade lika låg risk som de manliga universitetslärarna och de kvinnliga fysioterapeuterna då skulle nästan hälften av alla diabetesfall i den arbetande befolkningen försvinna, det säger någonting om den preventiva potentialen, säger Sofia Carlsson.

Deltagarna följdes tills från 35 års ålder under perioden 2006 till 2015.

Källa: Dagens Medicin

På väg mot vuxenlivet med Diabetes!

Du kan bli för full på festen, insulinet kan försvinna på resan i Asien och du kan få hypoglykemi när du flyttar hemifrån och bor själv. Alkohol, resor och flytt hemifrån hör ofta ungdomen till, men innebär större risker för dig som har diabetes. Så hur kan du planera äventyren för att slippa göra onödiga misstag?

Det ingår i ungdomstiden att till viss del bryta sig loss från föräldrarna, och visst kan det mycket väl leda till negativa konsekvenser för hälsan.

Många känner starkt att de vill vara som alla andra och ägnar mycket energi åt att försöka passa in bland kompisarna, då kan det hända att det här med att sköta sin diabetes råkar komma i andra hand.

Du måste förstås ta eget ansvar för din sjukdom, men det är ändå bra att involvera kompisarna, så att de vet om att du har diabetes om ni ska dricka alkohol. För blir du alltför berusad så känner du inte av dina låga värden. Det är bra om kompisarna vet om att de kan ge dig någonting sött om du blir för full eller börjar bete dig annorlunda.

ATT TONÅRINGAR MED DIABETES dricker alkohol och testar gränser är ett faktum, även om det inte är bra för kroppen.
Det är inte så lämpligt att dricka alls förstås, men en del av oss måste testa gränser och lära oss av erfarenhet.

Men faktum är att du kan dö med alkohol i kroppen!

Att också berätta för föräldrarna vilka kompisar man tänker umgås med är en god idé.
Det är bra om tonåringen vet att de kan ringa hem om något händer och inte behöva vara orolig för att föräldrarna ska bli arga.


När man fyller 18 år är det dags att lämna den trygga barnavdelningen för att ingå i vuxensjukvården.

Som myndig har man helt plötsligt eget ansvar och faktum är att många, även om det långt ifrån gäller alla, väljer att sluta gå på rutinkoller då. Detta får generellt sett negativa effekter på hälsan.
Man kan se i det nationella diabetesregistret att många unga uteblir från sina vårdbesök. Dessutom ser man att 18–19-åringarnas HbA1c värden ser sämre ut, och detta är ett utbrett problem i hela världen.

ATT UNGA VUXNA UTEBLIR när de passerar myndighetsdagen är knappast ett nytt problem.

Jag läste i en artikel att i Lund så anordnas sedan en tid kafékvällar varannan vecka för att försöka fånga upp de ungdomar som riskerar sämre hälsa på grund av att de inte kommer på de inbokade rutinbesöken.
För en del som flyttas över från barnkliniken ser värdena bra ut, några andra ligger halvbra till medan en tredje grupp har katastrofdåliga värden.

Men med en annan form av träffar kunde man tilltala den tredje gruppen mer än på läkarbesöken.

Men den svåraste tiden att ha diabetes är i 18–25-årsåldern, det händer så mycket då i livet.

En stor oro kan ju uppstå om man flyttar till en ny stad för att bo ensam och plugga eller flyttar hemifrån för första gången.
En del kan bekymra sig för att de ska råka ut för nattlig hypoglykemi när de ligger ensamma i sin lägenhet eller studentrum. De undrar också vad de ska säga till sina nya kamrater, och hur de ska göra med maten när de bor i en studentkorridor och har långa dagar. Och sedan är det festandet och all alkohol.

Med andra ord en jobbig tid i livet!

Men snälla snälla snälla ni! Ni måste ta hand om er. DU måste ta hand om din sjukdom, jag gjorde det inte och det blev inge bra.

När jag var i tonåren så var jag en av dom där som ville testa gränserna, jag drack alkohol jag rörde mig inte och åt onyttig mat, kom ihåg att när jag fick brev från Diabetesmottagningen så skärpte jag till mig och mina tester var väl ganska så bra. Men efter kontrollen så återvände man till partande och festande.

Så där höll jag på tills jag vid 25 års ålder fick högt blodtryck, fick först en tablett sedan blev det två, tre, fyra och nu fem tabletter mot högt blodtryck, blodfetter mm. Det måste jag nu äta livet ut. Inte så kul!

Men det värsta hände för ca 4 år sedan, då fick jag problem med ögonen, har fått laserbehandlingar fyra gånger för att stoppa blödningar sk diabetesretinopati. Diabetesretinopati är den vanligaste orsaken till blindhet bland personer mellan 30 och 69 år.

När jag gjorde laserbehandling nr4 så sa läkaren att om jag inte skulle skärpa till mig så skulle jag mista synen.

Nu sköter jag mig och tränar, min diabetes är under kontroll och ögonen är ok, och så länge jag sköter mig så kan jag ha kontroll på ögonen.

Det jag vill säga är att du måste tänka till och sköta dig när du är ung, gå på läkarkontrollen, gå till din diabetessköterska, dom vill hjälpa dig inget annat. Jag vet att det kan va jobbigt men gör det bara! Sköter du dig inte så kommer komplikationerna, dom kommer inte nu utan när du blir äldre.

Det bara är så.

Hur mår du?Tycker du att du får det stöd du behöver?

Patienternas upplevelser kartläggs i ny enkät

Hur mår du? Får du det stöd du behöver? Det är några av frågorna som ska bidra till att bättre förstå hur patienterna upplever sin diabetesvård. Teknikstress är en av de faktorer som uppmärksammats.

Bakom den nya enkäten står Nationella diabetesregistret, NDR, och en av dem som arbetat med den är Katarina Eeg-Olofsson, överläkare vid Sahlgrenska universitetssjukhuset och verksam vid registret. Hon har också börjat testa enkäten tillsammans med sina patienter.

– Vi har en mängd hårda värden som vi samlar in som HbA1c och blodtryck. Här handlar det om hur patienter med diabetes upplever sin sjukdom och vårdens ­bemötande. Det blir patienten som får tolkningsföreträde, säger hon.

Katarina Eeg-Olofsson upplever att enkäten öppnat för andra samtal och en mer fördjupad diskussion med patienterna än innan.

– Det blir väldigt konstruktivt. Om någon har skattat lågt inom området kost så kan vi prata om vad som behövs för att detta ska bli bättre. Om någon upplever att vården inte är bra diskuterar vi vad som behöver förändras, säger hon.

Gången är att patienterna får en inbjudan med post med erbjudande om att logga in med mobilt bank-id och svara på den webbaserade Diabetesenkäten. Exempel på frågor som ingår är om man upplever att man får komma till vården så ofta man vill och om man är orolig för sina blodsockervärden. Svaren används sedan som underlag för diskussion vid vårdbesöket. Tanken är att den kan göras årligen så att förändringar kan följas.

Jesper Fowelin, diabetesöverläkare på Kungsbacka sjukhus i Halland, har genom Diabetesenkäten fått syn på något som han tidigare bara haft på känn, att många av hans patienter som använder nya tekniska hjälpmedel, som insulinpumpar, upplever en stor stress.

Katarina Eeg-Olofsson är överläkare vid Sahlgrenska universitetssjukhuset.
Bild: Michael Erichsen/Bildbyrån

– Jag gjorde en sammanställning av de 100 första enkäterna jag fick in och bland dessa är det fler med nya tekniska hjälpmedel som upplever oro och stress. Deras blodsockervärden är bra men vetskapen om att de hela tiden kan mäta och justera innebär en press. Från vården avkräver vi patienterna ett stort ansvar om att de ska sköta sin sjukdom själva. Vi behöver ta reda på vilka konsekvenser det får.

Jesper Fowelin påpekar att de tekniska hjälpmedlen är bra och har revolutionerat diabetesvården på många sätt. – Men vi behöver fundera på hur vi kan stödja patienterna i att hantera nya pumpar och appar. Behovet av sjukvårdens stöd försvinner inte med teknik, det ändrar bara karaktär. Patientenkäten är ett jättebra verktyg för att fånga upp detta, säger han.

Jesper Fowelin är diabetesöverläkare på Kungsbacka sjukhus.
Bild: Kristin Lidell

För att få till en relevant mix av frågor har de ansvariga gjort djupintervjuer med personer med diabetes och haft dialoger både med patientföreningar och personal som arbetar inom diabetesvården. Sedan våren 2017 har ett 20-tal diabetesenheter testat den webbaserade patientenkäten. Mottagandet har varit bra och under förra året breddades användningen till ytterligare 20 enheter.

Tanken är att enkäten ska rullas ut nationellt på sikt. Med redan i dag kan de enheter i primärvård eller på sjukhus som vill börja använda den göra det. Då tar man kontakt med NDR för att få en introduktion.

– Att få in patientens perspektiv är ett av de områden som Social­styrelsen tar upp som ett utvecklingsområde för god vård. Det är först när patienterna säger sitt som vi vet om vi gör ett bra jobb för dem, säger Katarina Eeg-Olofsson.

Verkligheten för diabetiker:Var i landet du bor avgör vad du får för hjälp.

Detta är helt fel enligt mig, ALLA ska ha samma hjälp, det ska inte bero på vart i landet du bor. Och vad Socialstyrelsens Nationella riktlinjer säger att 70% av regionens diabetiker ska få tillgång till tekniska hjälpmedel är väldigt fel! ALLA ska ha rätt till hjälpmedel!!

Trots nationella riktlinjer och regionala upphandlingar är det stora skillnader mellan regionerna i landet vad gäller tillgången till tekniska hjälpmedel vid diabetes.

Antalet personer med typ 1-diabetes och typ 2-diabetes ökar och numera har drygt fem procent av Sveriges vuxna befolkning diabetes, enligt Socialstyrelsen.

Samtidigt visar Nationella diabetesregistrets (NDR) statistik från 2018 att en person med typ 1-diabetes i Halland har mycket svårare att få en blodsockermätare i form av CGM eller FGM (se förklaring i faktaruta nedan) – än en person boende i Kronoberg.

Det handlar om att man har olika upphandlingar beroende på region. Alla diabetiker i Sverige har tillgång till att mäta vävnadssocker och få de pumpar och läkemedel som finns att få tag på. Men vilket typ av hjälpmedel kan dock skilja sig något.

Nationella riktlinjer

Enligt Socialstyrelsens nationella riktlinjer ska 70 procent av varje regions diabetiker få tillgång till tekniska hjälpmedel. Under 2018 var det endast 13 av 21 regioner som uppnådde den så kallade målnivån, enligt NDR.

Personer med typ 1-diabetes kan få samtliga hjälpmedel, medan en person med typ 2 i speciella fall kan få en FMG-mätare. Normallt sätt, så tillhandahålls dessa genom sjukvården men går att även att köpa dyrt privat.

LISTA: Skillnader mellan Sveriges regioner i tillgången på tekniska hjälpmedel (2018):

1. Kronoberg – 81 procent

2. Gotland – 77 procent

3. Uppsala – 76 procent

4. Jönköping – 76 procent

5. Västra Götaland – 75 procent

6. Dalarna – 76 procent

7. Västerbotten – 74 procent

8. Värmland – 74 procent

9. Västernorrland – 73 procent

10. Sörmland – 72 procent

11. Blekinge – 70 procent

12. Kalmar – 70 procent

13. Jämtland – 73 procent

14. Skåne – 70 procent

15. Örebro – 70 procent

16. Stockholm – 68 procent

17. Gävleborg – 55 procent

18. Västmanland – 45 procent

19. Östergötland – 38 procent

20. Norrbotten – 37 procent

21. Halland – 31 procent

Att kunna få skriva om Diabetes.

Har tänkt på detta med att skriva väldigt länge, men det har blivit att jag har lagt skrivandet åt sidan varje gång. Men äntligen har jag tagit tag i det och oj vad roligt det är, och tack för alla fina ord jag får hela tiden, det värmer och sporrar mig mer till att skriva.

Skribent på Livet och Diabetes

En otroligt kul grej är att jag kommer att börja som skribent på Livet och Diabetes, kommer att bli fantastiskt, Den sidan som jag har följt så väldigt länge och nu ska jag få skriva där woow. Sedan är det lite mer roligheter på gång som jag berättar mer om lite längre fram.

Nu tar vi ledigt! Ha en skön helg så hörs vi igen nästa vecka.

https://www.livetochdiabetes.se/

https://m.facebook.com/livetochdiabetes/

Färdigmat/Snabbmat kopplas till kortare liv

Personer som föredrar väldigt processad mat – exempelvis snabbmat, färdigrätter och pulversoppor – verkar ha högre risk att dö i förtid, enligt omfattande fransk data.

Det handlar om massproducerade livsmedel som ofta är rika på socker och fett samt fattiga på fibrer och näring. Sådan ultraprocessad mat har tidigare visats öka risken för bland annat högt blodtryck och fetma. Fast nu ses alltså ett samband med livslängd och det här är sannolikt första gången man lyckats visa det, menar de franska forskarna bakom observationsstudien.

Enligt deras resultat steg den relativa risken att dö i förtid med 14 procent – oavsett orsak – för varje 10 procent som man ökade sitt intag av ultraprocessad mat.

Resultaten, som publicerats i tidskriften Jama Internal Medicine, baseras på data för nästan 45 000 personer som var 45 år eller äldre. De svarade regelbundet på enkäter om vad de åt och drack. Uppföljningen skedde i snitt efter sju år.

Eftersom studien är av observationstyp kan den inte svara på vad som är orsak och verkan. Forskarna spekulerar ändå kring möjliga förklaringar till fynden och lyfter att stora mängder salt och socker kan öka risken för hjärt-kärlsjukdom och vissa cancerformer. Resultaten justerades bland annat för ålder, rökning, BMI och fysisk aktivitet.

Källa: Dagens Medicin

Personer som föredrar snabbmat, färdigrätter verkar ha högre risk att dö i förtid.

Läs mer om detta i torsdagens inlägg!

http://www.kollasockret.com

@kollasockret

Det är dags att diabetesvården börjar se att kropp och psyke hänger ihop!

Gör psykosocialt stöd till en del av diabetesvården.

De krav som ställs på unga med diabetes typ 1 kan ofta upplevas som övermäktiga.

Ung Diabetes har vid ett flertal tillfällen, på olika sätt, lyft behovet av ökad tillgång till psykosocialt stöd för personer med diabetes i Sverige. Behovet kan inte nog poängteras. 

I dag lever nästan en halv miljon människor med diabetes i Sverige, cirka 50 000 av dessa har den autoimmuna sjukdomen diabetes typ 1. Att leva med diabetes typ 1 innefattar i nuläget egenvård i livets alla år, årets alla dagar och dagens alla timmar. Såväl blodsockermätningar som insulininjektioner och anpassning av bland annat kost och motion behöver göras. Allt görs i strävan efter att uppnå stabil blodsockernivå, både i stunden och på lång sikt, med förhoppning om att minska den förhöjda risk för komplikationer och förtida död som diabetes typ 1 medför. Men detta är lättare sagt än gjort, och de stora krav som ställs på individen kan ofta upplevas som övermäktiga.

Personer med diabetes typ 1 har mer eller mindre regelbunden kontakt med sjukvården. Hur tät kontakten är och vilket stöd och hjälp vården erbjuder patienten varierar dock. Kontakt med diabetessjuksköterska, diabetesläkare och dietist ses ofta som en självklarhet. Likaså att ögonbottenkontroll ska göras med jämna mellanrum. Alla dessa kontroller av kroppens fysiska skick är såklart nödvändiga delar av diabetesvården, men vi anser att en viktig pusselbit fattas: var är kuratorn, psykologen eller terapeuten? 

Genom ett samarbete mellan Ung Diabetes och företaget Psykologpartners fick unga vuxna (18–30 år) med diabetes typ 1 under hösten 2017 och våren 2018 möjlighet att delta i en ännu ej publicerad pilotstudie som syftade till att utvärdera Acceptance and commitment therapy, ACT-behandling, för denna målgrupp. En randomiserad kontrollerad studie med kontrollgrupp på väntelista genomfördes, där de unga vuxna i respektive grupp träffades vid totalt fem tillfällen. Några av de variabler som mättes innan påbörjad och efter avslutad behandling var personens grad av livskvalitet, nedstämdhet, utbrändhet, ångest och oro. 

Förändringarna efter behandlingen var slående. Personernas nedstämdhet minskade signifikant över tid och trender till minskningar gick även att se hos behandlingsgruppen i de flesta andra uppmätta variablerna. Även HbA1c-värdet (långtidsblodsockret) förbättrades hos enskilda personer efter behandlingsavslut. Flera av deltagarna beskrev dessutom att behandlingen bidragit till ökad insikt och acceptans för sjukdomen och för deras tankar och känslor kopplade till den. Kommentarer efter behandlingen som ”det är inget fel på mig”, ”jag duger som jag är”, ”jag dömer och skyller inte längre på mig själv” och ”jag kan nu ta mitt insulin utan att det är jobbigt att andra ser” är även i sig ett starkt talande resultat.

Nu vill vi se att kontakt med kurator, psykolog eller motsvarande blir en lika självklar del av diabetesvården som allt annat. Alla personer med diabetes typ 1 måste kunna få hjälp av sjukvården med att hantera de svåra tankar och känslor som sjukdomen kan bidra till, om och när de har behov av det.

Det är dags att diabetesvården börjar se att kropp och psyke hänger ihop!

Äntligen Fredag!

Måste bara få säga att detta är bland det bästa och roligaste jag gjort på mycket mycket länge. Att jag startade denna sida och få skriva om diabetes.

Det är så mycket jag vill dela med mig av och så mycket jag vill göra för att hjälpa alla med denna sjukdom. Jag hoppas kunna hjälpa några av er.

Om ni har några frågor eller har något ni tycker jag ska ta upp så maila mig på kollasockret@gmail.com.

Trevlig Helg!

/ Jonas

%d bloggare gillar detta: