Barndiabetesloppet 2021 – tillsammans för forskningen.

Samla familjen, vännerna, kollegorna eller varför inte hela kvarteret i kampen mot typ 1-diabetes? Mellan den 19:e och 26:e september anordnas Barndiabetesloppet.

Du kan välja att gå, springa eller cykla till förmån för den livsviktiga forskningen på valfri plats. Förra året var vi 2500 personer som tillsammans samlade in 200 000 kr. I år ska vi dubbla det rekordet!

Så kom igen nu, gå in och anmäl er och ta så fixar vi detta.

Tillsammans är vi starka!!!

Gå in på länken nedan och gör er anmälan!

https://www.barndiabetesfonden.se/jag-vill-bidra/barndiabetesloppet?utm_source=PPKB&utm_campaign=21PPC22&utm_medium=Textlank

Ny forskning ger hopp åt njursjuka.

Ett diabetesläkemedel har visat sig vara effektivt även mot kronisk njursjukdom, och minskar kraftigt risken för att avlida eller behöva dialys, enligt en ny studie.

Patienter med kronisk njursjukdom kan komma att behandlas med läkemedlet dapagliflozin, som visar att njurarna skyddas, hjärtsvikten minskar och överlevnaden förbättras, rapporterar Dagens Medicin.

Dapagliflozin är en så kallad SGLT2-hämmare som ökar utsöndringen av blodsocker i urinen, och utvecklades som diabetesmedicin. Men läkemedlet verkar också vara effektivt för njursjuka, enligt en internationell studie som presenterades vid den europeiska kardiologikongressen.

− Vilka fantastiska resultat och goda nyheter för patienter med njursjukdom, sade professor Rory Collins, vid brittiska University of Oxford, vid kongressen.

4 300 kroniskt njursjuka patienter har antingen behandlats med dapagliflozin eller placebo, förutom vanlig behandling under knappt 2,5 års tid. De som behandlades med läkemedlet minskade risken att dö med 31 procent, och risken att hamna i dialys minskade med 34 procent.

− Tidigare studier har visat att SGLT2-hämmare kan vara njurskyddande vid diabetes och hjärtsvikt. De här resultaten bekräftar att behandlingen kan vara njurskyddande även vid mer avancerad njursvikt och även hos patienter utan diabetes, säger Jonas Spaak vid Danderyds sjukhus till Dagens Medicin.

Regeringsuppdrag för en hållbar och hälsosam livsmedelskonsumtion.

Ohälsosamma matvanor är en av de största riskfaktorerna för ohälsa och för tidig död i Sverige, och skiljer sig märkbart mellan olika grupper i befolkningen. Folkhälsomyndigheten och Livsmedelsverket får nu i uppdrag att ta fram förslag till nationella mål med indikatorer i syfte att skapa en tydlig inriktning för arbetet med en hållbar och hälsosam livsmedelskonsumtion i Sverige.

– Det senaste året har inneburit stora påfrestningar på hälso-och sjukvården och det har visat sig att personer med fetma, högt blodtryck och diabetes drabbas extra svårt av covid-19. Pandemin har tydliggjort hur viktigt det är för både individ och samhälle att arbeta förebyggande med att främja goda levnadsvanor, säger socialminister Lena Hallengren.

– Det behöver vara enkelt att leva hållbart och maten är en avgörande del i detta. Samhället måste ge alla förutsättningar att konsumera klimatsmart och hälsosamt. Livsmedelskonsumtion behöver prioriteras för att minska ojämlikheten i hälsa samt förbättra klimatet och miljön, säger landsbygdsminister Jennie Nilsson.

Det finns stora skillnader mellan olika grupper i befolkningen, både vad gäller livsstil och insjuknande i de stora folksjukdomarna. Forskning visar att socioeko­nomiskt utsatta grupper äter sämre och är mer drabbade av hjärt- och kärl­sjukdom, typ 2-diabetes, cancer och fetma. En viktig fråga för regeringen är därför att öka jämlikheten i hälsosam och hållbar livsmedelskonsumtion.

Uppdraget ska utgå ifrån Sveriges folkhälsopolitiska mål om att skapa sam­hälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen och sluta de påverkbara hälsoklyftorna under en generation, samt Sveriges miljömålssystem och mål och uppföljning av Agenda 2030.

Livsmedelsverket och Folkhälsomyndigheten ska gemensamt redovisa uppdraget senast den 31 januari 2024. En gemensam delredovisning med en plan för genomförandet av arbetet ska lämnas senast den 31 augusti 2021 till Regeringskansliet. Ytter­ligare en delredovisning ska lämnas senast den 31 januari 2023.

Myndigheterna får för uppdragets genomförande använda 1 000 000 kronor vardera under 2021.

Källa: Regeringskansliet

Stora kostnader för komplikationer för typ-2 diabetes i Sverige.

Sju miljarder kronor om året, det är samhällets kostnader för komplikationer av typ 2-diabetes enligt en svensk analys. Forskare bakom studien vill se snabbare agerande från svenska myndigheter.

– Myndigheter och sjukvårdshuvudmän måste ta ett helikopterperspektiv när man fattar beslut för diabetesvården. Vi måste helt enkelt bli bättre på att förebygga och behandla komplikationer av typ 2-diabetes, säger Johan Jendle professor i medicin vid Örebro universitet och medförfattare till studien, som presenteras på EASD:s sista dag.

Genom att samköra uppgifter från patientregistret, Försäkringskassan, och andra nationella register har svenska forskare försökt räkna ut den ekonomiska belastningen som typ 2-diabetes innebär. Totalt har de följt 392 000 svenskar med typ 2-diabetes under 20 år och jämfört dem med matchade personer utan diagnosen.

Via registerdata har de tittat på de komplikationer som patienterna haft till följd av sin sjukdom, som ischemisk hjärtsjukdom, ögon- och njurkomplikationer och vilken effekt det har haft på både sjukhus- och samhällsekonomi.

Forskarnas resultat är att av patienternas totala sjukfrånvaro kan en fjärdedel kopplas direkt till komplikationer orsakade av sjukdomen. Det motsvarar enligt forskarna en kostnad på 4,9 miljarder kronor per år. Kostnaderna för sjukhusvård kopplat till komplikationer landar enligt beräkningarna på 2,5 miljarder kronor.

– Vi var förvånade att det var en så stor del som kopplas till produktionsbortfall till följd av sjukskrivningar , säger Johan Jendle.

Enligt honom skulle det vara möjligt att förebygga en betydande del av komplikationerna genom bättre förskrivning av nyare och effektiva läkemedel och högre användning av hjälpmedel för till exempel blodgluksomätning. Men också att satsa mer på kontroll av riskfaktorer som rökning, hypertoni, hyperlipidemi, övervikt och fysisk inaktivitet.

Ett problem är att det saknas en helhetssyn på patientkostnaderna, anser Johan Jendle. Det som kostar nu kan samhället få igen om tio år om patienterna är friskare.

– Det skulle behövas också en större följsamhet i budgetarna, till exempel mellan sjukhuskliniker där de behandlingar som sätts in till diabetespatienter kan räknas som besparingar för kardiologen eftersom de minskar risken att patienterna drabbas av hjärtsjukdom. Dessutom är det ett för stort fokus på läkemedelskostnader när de i själva verket bara står för omkring 6 procent av totalen, säger han och fortsätter:

–  Till exempel ligger Socialstyrelsen efter, det går alldeles för långsamt att förändra deras riktlinjer. Det kommer nya läkemedel och nya behandlingar i hög takt för typ 2-diabetes. Hinner man inte följa utvecklingen är frågan om man istället ska använda de europeiska riktlinjerna som är uppdaterade, säger Johan Jendle.

I materialet har forskarna inkluderat alla patienter med diagnosen typ 2-diabetes. Totalt studerades 19 olika komplikationer. Studien publiceras också i den vetenskapliga tidskriften Diabetologia.

Läs mer i abstract:

Emelie Andersson med flera. Costs of diabetes complications: hospital-based care and absence from work for 392,200 people with type 2 diabetes and matched control participants in Sweden. i, publicerad online 25 september 2020. DOI: 0.1007/s00125-020-05277-3

Text från Dagens Medicin

Petra Hedbom

Reporter

Nationell forskningsuppdatering från diabetesveckan i Australien som har pågått nu mellan den 11-17 juli.

DRWA-finansierade forskare har inlett en världsledande studie som kan minska risken för ytterligare hjärtinfarkt hos dem som lever med typ 2-diabetes. Detta har en enorm potential att rädda liv.

Dr Girish Dwivedi och hans team vill bekräfta tidigare resultat och fortsätta att delta i en australienomfattande studie som kan utvecklas till standardbehandling inom 5 år.

Vi firar framsyntheten hos Girish, hans hängivna team och Jamie Cripps (WCE-stjärnan framåt) för att hjälpa oss att samla in $ 60,000 för detta bidrag.

Klicka för att komma åt GIRISH_final.pdf

Översatt till Svenska:

WA-FORSKARE VINNAR VÄRLDSLEDANDE DIABETES-HJÄRTAANVÄNDNINGSFÖRSÖK
Västra australiensiska forskare har vunnit finansiering för att genomföra en världsledande studie som kan minska risken för personer med typ 2-diabetes som har fått en hjärtinfarkt som får ytterligare hjärtsvikt.
Fiona Stanley Hospital-kardiolog Dr Girish Dwivedi har tilldelats välgörenhet Diabetes Research WA: s $ 60,0000 $ Jamie Cripps 2021 Research Grant för projektet, som fokuserar på en ny klass av läkemedel som kallas natrium-glukos co-transporter-2-hämmare (SGLT2I), och i slutändan kan också gynna dem med typ 1-diabetes.
Hjärtinfarkt och stroke är upp till fyra gånger mer sannolikt hos personer med diabetes, trots framsteg i behandlingen, och hos dem som nyligen har upplevt hjärtstillestånd ökar risken för återkommande hjärtinfarkt eller dödsfall avsevärt.
”I en liten icke-randomiserad studie fann vi att hos patienter med typ 2-diabetes och hjärtinfarkt, startade behandling med SGLT2i-läkemedlet empagliflozin strax före sjukhusets urladdning var kopplat till en minskning av hjärtkammarens förtjockning och gynnsamma förändringar i pumpfunktionen som minskade risken för hjärtsvikt, säger Dr Dwivedi.
Den nya finansieringen kommer att användas för att starta en större randomiserad studie i ett försök att bekräfta gruppens tidiga resultat och bana väg för en rikstäckande rättegång.
”Vi hoppas också att denna studie kan ta itu med läkarnas oro över sällsynta biverkningar av SGLT2i-terapi, som tycks ha stoppat dem med att använda den på sjukhuspatienter efter hjärtinfarkt, trots väletablerade fördelar och rekommendationer för blodsockersänkande. för dess användning, ”förklarade Dr Dwivedi.
”Det är väl känt att initiering av terapier före utskrivning på sjukhus förbättrar långsiktiga hälsoresultat för patienter och uppmuntrar dem att hålla sig till deras läkemedelsregime, så om vi kan bevisa att denna klass av läkemedel är säker och effektiv kan det bli en av de grundpelare för behandling av hjärtinfarktpatienter med typ 2-diabetes.

  • Intresset ökar också
    Diabetes Research WA verkställande direktör Sherl Westlund sa att organisationen var stolta över att stödja denna kraftfulla forskning.
    ”Eftersom de med diabetes är upp till fyra gånger mer benägna att dö av hjärtsjukdomar än människor som inte har diabetes, är det viktigt att vi gör framsteg när det gäller att ta itu med detta, och det här projektet har potential att göra just det”, säger Westlund .
    ”Vi är också särskilt stolta över att stödja denna forskning eftersom den kan ha fördelar för typ 1 och typ 2-diabetes, som båda blir allt vanligare över hela världen.”
    Dr Dwivedi är också Wesfarmers professor i kardiologi vid University of Western Australia och chef för Harry Perkins Institute of Medical Researchs avancerade kliniska och translationella kardiovaskulära bildlaboratorium.
    vid användning av dessa läkemedel för typ 1-diabetes för att hantera blod
    glukos och minskad insulindosering och vi hoppas att vårt arbete också kommer att bidra till förståelse
    hur det bäst kan göras. ” Andra forskare som är inblandade i projektet inkluderar professor Bu Yeap och Dr Gerry Fegan, endokrinologer vid Fiona Stanley Hospital, Assoc Prof Frank Sanfilippo, en kardiovaskulär epidemiolog vid University of WA och Royal Perth Hospital senior farmaceut, och Dr Nick Lan, trainee cardiologist på Fiona Stanley Sjukhus.
    Den nya studien förväntas börja i april 2021.
    Jamie Cripps 2021 Research Grant namnges för att hedra West Coast Eagle Jamie Cripps.
    Jamie, som har typ 1-diabetes, är WA-ambassadör för Diabetes Research och hjälpte till att samla in de $ 60 000 som Dr Dwivedi tilldelades genom crowdfunding-kampanjen ”Help Crippa Kick Diabetes Research Goals”.
    Gå till diabetesresearcwa.com.au för mer information.

#research #diabetes #NDW2021 #DRWA #medicalbreakthrough

Patienter med diabetes typ 1 tycks kunna undvika njurskador om de håller HbA1c lågt enligt en svensk registerstudie.

För patienter med diabetes typ 1 skulle ett långtidsblodsocker under 60 mmol/mol sannolikt helt kunna förhindra njurskador. I alla fall enligt en svensk långtidsuppföljning.

Det är med data från den svenska Viss-studien som kopplingen mellan HbA1c och njursjukdom har undersökts.

I studien har forskare från bland annat Linköpings universitet samlat data om patienter med typ 1-diabetes ända sedan 1980-talet. Patienter under 35 år från sydöstra sjukvårdsregionen har följts från sjukdomsdebut fram tills i dag.

I den uppföljning som nu presenteras i posterform under den pågående EASD-kongressen ingår data om 438 patienter som fick diabetesdiagnos mellan 1983 och 1987. Alla har regelbundet fått HbA1c registrerat och forskarna har samkört värdena med uppgifter om njursjukdom från andra nationella register.

Patienterna följdes i snitt i 33 år och forskarna räknade ut ett viktat långtidsmedelvärde för HbA1c. De kunde då se en tydlig ökning av njurskador bland dem som haft höga HbA1c-värden.

– Vi kan se att efter 30 år hade hälften av dem som haft ett HbA1c högre än 80 mmol/mol drabbats av nefropati, säger Hans Arnqvist, diabetolog och forskare vid Linköpings universitet, och en av dem som varit inblandade i studien.

Av dem som legat under 60 mmol/mol var det ingen som drabbats av njursjukdom under uppföljningstiden. Medelvärdet för HbA1c bland dem som utvecklat nefropati låg på 83 mmol/mol och på 65 hos dem som inte utvecklat det.

Även om det inte går att säga något om ett eventuellt orsakssamband så tycker Hans Arnqvist att det finns anledning att diskutera en sänkning av dagens målvärden. I det nationella diabetesregistret NDR är HbA1c över 70 en markör.

– Med dagens behandling och hjälpmedel är det helt realistiskt att hålla det under 60 och det finns mycket som tyder på att det är positivt för patienterna att ha en god glykemisk kontroll, säger han.

Men sett över tid har det blivit stora förbättringar.

– Vi har tidigare gjort en jämförelse mellan olika ålderskohorter där vi såg att bland patienter födda mellan 1961 och 1965 hade 30 procent utvecklat allvarlig njurskada efter 30 år och i det här underlaget är det 7,5 procent.

Forskarna noterar också att den ökade risken för njurskador inte avtar med tiden bland dem med högt HbA1c.

– Tidigare sa man att om en patient inte drabbats av njurskada inom ett visst antal år så skulle de inte göra det, men vår studie pekar på motsatsen, säger Hans Arnqvist.

Som nefropati definierar forskarna en albumin/kreatinratio på 30mg/mmol eller högre.

Länk till abstract:

HbA1c followed 30 years from diagnosis and nephropathy in patients with type 1 diabetes: the Viss study

Denna text är hämtad från Dagens Medicin

Reporter: Petra Hedbom

Högintensiv träning förbättrade insulinkänsligheten.

Forskare vid universitetssjukhuset i Odense, Danmark har undersökt effekten av högintensiv intervallträning bland män med diabetes typ 2 och sett positiva effekter.

Efter ett åttaveckorsprogram med intervallträning förbättrades insulinkänslighet och blodsockerkontroll hos de patienter med typ 2-diabetes som deltog.

Denna studie gjordes i Danmark och den presenterades under diabetskongressen EASD.

Totalt ingick 15 överviktiga män med typ 2-diabetes och ett BMI på i snitt 31 och 18 åldersmatchade normalviktiga män utan diabetes samt 15 överviktiga män utan diabetes.

Deltagarna fick köra tre träningspass i veckan på motionscykel och roddmaskin.

Träningspassen bestod av block med fem gånger en minut av hög intensitet med en minuts vila mellan varje intervall.

Deltagarna började med två block per tillfälle och ökade sedan till fem block. Träningsprogrammet kördes under åtta veckor.

Under studien mätte bland annat deltagarnas syreupptagningsförmåga och metabolism genom så kallad euglykemisk-hyperinsulinemisk klampteknik. Den går ut på att insulin och sockerlösning ges med infusion för att mäta insulinkänsligheten i kroppen genom att se hur mycket socker kroppen tar upp vid en viss insulinkoncentration.

Vid studiens början hade männen med diabetes omkring 36 procent lägre insulinkänslighet än icke-diabetiker. Efter åtta veckor förbättrade alla deltagare sin insulinkänslighet men den största förändringen fanns hos deltagare med diabetes. De förbättrade sig med med i snitt 44 procent, jämfört med 34 procent bland icke-diabetiker.

Syreupptagningsförmågan ökade med 10 procent i både normalviktiga och överviktiga män utan diabetes och 15 procent bland de med diabetes. Dessutom såg forskarna förbättringar i både fasteglukos och långtidsblodglukos, HbA1c i samtliga grupper. I alla grupper reducerades fettmassan med i snitt 2 procent.

Forskarna bakom studien skriver att även om fysisk aktivitet är en hörnsten i behandling och förebyggande av diabetes typ 2 så har typisk uthållighetsträning som löpning bara visat på effekter i insulinkänslighet runt 15 procent. De menar att en högintensiv intervallträning som involverar fler muskelgrupper kan vara ett värdefullt komplement.

Läs mer i abstract:

Maria Petersen med flera. High-intensity interval training combining biking and rowing markedly improves insulin sensitivity, body composition and VO2max in obesity and type 2 diabetes

Texten hämtad från Dagens Medicin

Reporter PETRA HEDBOM

Publicerad: 24 September 2020

DIABETES & TRÄNING

Eftersom jag brinner för träning och att jag har upplevt bara positiva förändringar så fortsätter jag att tjata om att leva ett mer aktivt och hälsosamt liv.

Det behöver inte bli ett jobbigt krav utan det räcker med att gå några lätta promenad på 30 minuter några dagar i veckan.

Det behövs så lite som kan förändra så mycket.

Fysisk aktivitet är viktigt för alla människor för att må bra men det är extra viktigt för personer med typ 1-diabetes att röra på sig.

Regelbunden motion hjälper oss att må bra både fysiskt som mentalt. Muskler och skelett blir starkare, vi får en bättre syreupptagningsförmåga och bättre kondition. Motion kan även minska stress, hjälpa oss att sova bättre och öka vår kropps kapacitet.

Att träna med typ 1-diabetes kan vara lite knepigt och du behöver veta hur du ska anpassa insulindoser och matintag för att undvika allt för stora svängningar i blodsockret under träningen. Ofta kan du behöva minska mängden insulin, fylla på med kolhydrater kanske både innan, under och efter träningen. Det är också viktigt att mäta blodsockret före, under och efter träningen. Testa vad som funkar för just dig. Hitta den träningsform som du gillar och fråga din diabetessjuksköterska/läkare om råd.

Vad händer i kroppen vid fysisk aktivitet?

Fysisk aktivitet ökar insulinkänsligheten och glukosupptaget

Insulinet sänker blodsockret mer än normalt vid fysisk aktivitet. Speciellt om man tränar stora muskelmassor (allsidig styrketräning, simning). Denna ökade känslighet för insulin kvarstår ofta upp till 24 timmar. I samband med träning ökar också ett icke insulinberoende glukosupptag i musklerna.

Äter man som vanligt och tar sitt insulin i vanliga doser finns därför risk för känningar under motionspasset och efterföljande natt och förmiddag. De flesta behöver därför minska sina insulindoser och/eller äta mer före under och efter ett motionspass.Man skall däremot inte helt undvika att ta insulin. Har man för lite insulin i kroppen sjunker inte blodsockret då glukos blir kvar i blodbanan och inte kan ta sig in i muskelcellen, utan istället kan blodsockret stiga (socker frisätts från levern).

Fysisk aktivitet ökar adrenalinhalterna i blodet

Adrenalinet ökar frisättningen av glukos från levern (för att öka energitillgången i kroppen). Har man då tagit för lite insulin inför träningen kan resultatet bli en sämre prestationsförmåga och ett stigande blodsocker.

Fysisk aktivitet ökar energiförbrukningen och tömmer energidepåerna

Ju mer intensivt man tränar desto mer ökar glukosförbränningen. En mycket liten del av kroppens glukos/energiförråd finns i form av glukos i blodet. Allt eftersom blodsockret förbrukas frisätts nytt glukos från leverns glykogenförråd. Våra glukosförråd räcker i normala fall ca 1-3 dygn (om man inte slarvat med maten senaste dagarna). Vid löpning räcker leverns sockerproduktion ungefär 2 mil. Vid högintensiv träning högst en timme. När leverns glukosförråd tar slut går kroppen över till att förbränna fett och att bryta ner protein (muskulatur). Fettförbränning är inte lika effektiv vid högintensiv träning och själva idén med träning är ju att bygga upp och stärka sin muskulatur (inte bryta ner den). Vid viss insulinbrist kan fysisk aktivitet då dessutom leda till ketonbildning och ketoacidos.

Hur ska jag tolka blodsockret inför ett träningspass?

P-glukos

Tolkning/åtgärd

< 4 mmol/l

Ät och skjut upp träningen i varje fall en timme till blodsockret stigit.

4-6 mmol/l

Ät extra kolhydrater innan du börjar.

6-10 mmol/l

Optimalt.

10-15 mmol/l

Inga hinder föreligger förutsatt att man ätit och tagit insulin.

> 15 mmol/l

Skjut upp träningen! Ta eventuellt 2-4 enheter snabbinsulin och kontrollera blodsockret om en timme.Träna aldrig vid ketoner i urinen!

Att tänka på vid val av motionsform

• Vid allvarligt njursjukdom eller ögonkomplikation bör man undvika aktiviteter som höjer blodsockret för mycket.

•Om du är motinär behöver du inte ta i så ”mjölksyran sprutar”. Det är mer effektivt med träning i lugnt tempo och regelbundet.

•Minst 30 minuter aktivitet 3-4 gånger i veckan rekommenderas.

En ny studie visar att personer som konsumerar två portioner frukt per dag har 36 procent lägre odds för att utveckla typ 2-diabetes än de som konsumerar mindre än en halv portion.

Diabetes är en sjukdom där människor har för mycket socker i blodomloppet, och det är en enorm folkhälsobörda. Cirka 463 miljoner vuxna över hela världen levde med diabetes år 2019 och år 2045 förväntas detta antal öka till 700 miljoner. Uppskattningsvis 374 miljoner människor har ökad risk att utveckla typ 2-diabetes, den vanligaste formen av sjukdomen. En hälsosam kost och livsstil kan spela en viktig roll för att sänka en persons diabetesrisk.

”Vi fann att personer som konsumerade cirka 2 portioner frukt per dag hade 36 procent lägre risk att utveckla typ 2-diabetes under de närmaste fem åren än de som konsumerade mindre än en halv portion frukt per dag”, säger studieförfattaren Nicola Bondonno, Ph.D., vid Edith Cowan University’s Institute for Nutrition Research i Perth, Australien. ”Vi såg inte samma mönster för fruktjuice. Dessa resultat tyder på att en hälsosam kost och livsstil som inkluderar konsumtion av hel frukt är en bra strategi för att sänka din diabetesrisk.”

Forskarna studerade data från 7675 deltagare från Baker Heart and Diabetes Institutes australiska diabetes-, fetma- och livsstilsstudie som gav information om deras intag av frukt och fruktjuice genom ett frågeformulär för mat. De fann att deltagare som åt mer hela frukter hade 36 procent lägre odds för att ha diabetes vid fem år. Forskarna fann ett samband mellan fruktintag och markörer för insulinkänslighet, vilket innebär att personer som konsumerade mer frukt var tvungna att producera mindre insulin för att sänka blodsockernivån.

”Detta är viktigt eftersom höga nivåer av cirkulerande insulin (hyperinsulinemi) kan skada blodkärlen och är inte bara relaterade till diabetes utan också till högt blodtryck, fetma och hjärtsjukdomar”, säger Bondonno.

Berättelsekälla:

Material från The Endocrine Society. Obs! Innehållet kan redigeras efter stil och längd.

Tidskriftsreferens:

Nicola P Bondonno, Raymond J Davey, Kevin Murray, Simone Radavelli-Bagatini, Catherine P Bondonno, Lauren C Blekkenhorst, Marc Sim, Dianna J Magliano, Robin M Daly, Jonathan E Shaw, Joshua R Lewis, Jonathan M Hodgson. Föreningar mellan fruktintag och risk för diabetes i AusDiab-kohorten. Journal of Clinical Endocrinology & Metabolism, 2021; DOI: 10.1210 / clinem / dgab335

DIABETES & ALKOHOL

Nu är det sommar och semestertider. Då ökar alkoholintaget. Diabetes och alkohol i stora mängder är ingen bra kombo, det kan vara dödligt.

Det är VÄLDIGT viktigt att du alltid talar om att du har diabetes för den eller dem som du går ut med eller befinner dig på fest med.

Om ditt blodsocker sjunker snabbt och/eller kraftigt till en följd av att du druckit alkohol är det viktigt att människor omkring dig vet vad de ska göra, dvs ge dig något sött.

Om inte det hjälper bör din kompis ringa SOS 112 och berätta att du har diabetes och druckit alkohol samt hur du verkar må.

Vad händer i kroppen när du dricker alkohol?

Få ämnen har så stor inverkan på ämnesomsättningen som alkohol. Alkoholen blockerar leverns omvandling till glukos (socker), kroppens bränsle. Detta påverkar alla människor men är extra känsligt för människor med diabetes.

Att levern släpper ut glukos är människans naturliga sätt att hålla rätt blodsockernivå mellan måltiderna. Kroppen suger även upp socker via tarmen.

Det innebär att om du äter samtidigt som du dricker alkohol har kroppen möjlighet att ta upp socker i blodet trots att leverns sockerflöde är blockerat. För alla människor medför blockeringen av sockerintaget via levern i kombination med att man inte äter risk för hypoglykemi.

Hos en människa som inte har diabetes skickas automatiskt signaler till bukspottskörteln (där insulinproduktionen sker) om att dra ned insulinet till ett minimum när leverns sockerintag är blockerat, dvs när man druckit alkohol. Men en människan med diabetes tillför insulin via penna/spruta/pump till kroppen. Om en person tar sin vanliga dos insulin och dricker alkohol utan att samtidigt äta innebär detta därför risk för hypoglykemi. Hypoglykemi kan leda till långvarig och djup medvetslöshet vilken i sin tur kan leda till hjärnskador.

De första timmarna efter att man har druckit alkohol sjunker blodsockernivån. Om man äter blir den i balans. Den som druckit alkohol minskar risken för lågt blodsocker frampå morgontimmarna genom att äta innan sänggåendet.

Alkohol är skadligt för alla människor men mest på unga. Riskerna för skador på t ex inre organ till följd av regelbunden alkoholkonsumtion är i regel större och uppstår snabbare på tonåringar som dricker alkohol än på äldre personer.

Viktigt för alla att känna till

En människa som har diabetes och dricker alkohol riskerar att drabbas av hypoglykemi. Du behöver inte ha druckit mycket för att få hypoglykemi eftersom det varierar hur hårt alkohol tar på kroppen från individ till individ. Det är även en fråga om dagsform. En person som precis har sportat innan en fest kan också känna av alkoholens effekter tidigare än vid andra tillfällen. Vid hypoklykemi kan en människa med diabetes bete sig som en person som druckit stora mängder alkohol. Enklast kolla sockret!

Några Tips

ÄT ALLTID EN ORDENTLIG MIDDAG/MÅLTID innan du ska gå ut på t ex en pub/bar/fest. Om du äter middag samtidigt som du dricker alkohol är det bra om ser till att du får i dig ordentligt med mat innan du dricker alkohol. Om du ska gå på en fest där du vet att du ska börja kvällen med att dricka alkohol och först senare äta middag bör du äta något stadigt innan du går på festen.

DRICK LÅNGSAMT. Ingen människa hinner upptäcka hur hårt alkoholen tar på kroppen om man dricker väldigt snabbt. Drick därför långsamt så att du hinner känna hur alkoholen påverkar din kropp. Förresten det gäller även dom som inte har diabetes också.

KOLLA SOCKRET OFTA. Många tycker att de känner bra hur de ligger i blodsockervärden men kom ihåg att alkohol försämrar alla människors omdöme. Det är inte säkert att du hinner känna att du är på väg ned i blodsockret innan du dippar. Om du däremot genom blodprov märker att du är på väg ned har du möjlighet att kompensera detta genom att äta något, dricka läsk/juice eller dylikt.

HA ALLTID MED DIG NÅGOT ÄTBART i fickan, t ex druvsocker, en frukt, smörgås eller en godisbit. Ibland befinner man sig inte på platser där det finns något ätbart att köpa. Om du dricker alkohol och får en känning behöver du socker snabbt. Det bästa är därför att själv ha med sig denna sockerreserv.

ÄT ALLTID EN NATTMACK ELLER NÅGOT I KORVKIOSKEN OCH DRICK NÅGOT ANNAT ÄN ALKOHOL INNAN DU LÄGGER DIG. Kom ihåg att alkohol både sänker och höjer blodsockret. I regel höjs blodsockret till en början när du dricker alkohol men allteftersom timmarna går börjar alkoholen i stället att sänka blodsockret. Det kan därför hända att du mår bra och ligger bra i blodsockervärden när du går och lägger dig men att blodsockret sjunker drastiskt under natten. Nattmackor eller dylikt hjälper kroppen att parera blodsockerfall under natten.

OM DU KRÄKS efter att ha druckit alkohol är det viktigt att du försöker ta täta blodsockerkontroller efter detta. Be någon om hjälp om du har svårt att klara det själv. Försök att dricka små klunkar läsk (sockrad) så snart som möjligt. Om det inte går kan du testa att blanda mycket druvsocker i te och ta en tesked/matsked te med några minuters mellanrum. På det sättet får kroppen både vätska och socker vilket är viktigt. Är du riktigt dålig bör du kontakta sjukhus.

STÄLL VÄCKARKLOCKAN.Dagen efter fest är det viktigt att du tar insulin och äter frukost tidigt. Sedan kan du somna om!

Hur gör andra som har diabetes när de dricker alkohol?

Andra föredrar att dricka ren sprit eftersom ren oblandad sprit inte höjer blodsockret så mycket. Samtidigt är ren sprit rejält blodsockersänkande vilket innebär risk för hypoglykemi. Vissa blandar därför spriten med läsk (ej light) eller juice till groggar eller drinkar för att höja sockernivån i drycken och därmed i blodet. Åter andra mår bäst av vin.

Det finns människor med diabetes som drar ned på eller slopar sin kvällsdos med insulin om de har druckit alkohol. En del tar med dryck, frukt, druvsocker och/eller smörgåsar som de har bredvid sängen utifall att de vaknar och snabbt behöver energitillskott

Som du märker är det viktigt att försiktigt pröva sig fram till vad som passar den egna kroppen bäst. Ett bra sätt att hinna känna alkoholens effekt på den egna kroppen är att dricka långsamt. Ett annat bra sätt är att testa hur du mår av öl vid ett tillfälle och hur du mår av vin eller sprit vid ett annat eftersom många människor blir dåliga av att blanda olika alkoholhaltiga drycker samma kväll.