Studie testar ny terapi för typ 1-diabetes

0

I en patientstudie på Akademiska sjukhuset prövas om gammaaminosmörsyra kan återskapa den egna insulinproduktionen hos människor med diabetes typ 1.

Per-Ola Carlsson, överläkare och professor, Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet.
Foto: Johan Alp.
Vid typ 1 diabetes har närmast alla insulinproducerande beta-celler (i grönt) försvunnit i bukspottkörteln. Genom behandling med gammaaminosmörsyra, GABA, är förhoppningen att dessa ska återväxa genom celldelning och omvandling av andra celler.

Personer med typ 1-diabetes är i dag hänvisade till livslång behandling med insulin via spruta eller pump. I en patientstudie på Akademiska sjukhuset prövas om gammaaminosmörsyra, GABA, en av de viktigaste signalsubstanserna i hjärnan, kan återskapa den egna insulinproduktionen och bli ett nytt läkemedel.

– Vår förhoppning är att patienterna i förlängningen ska återfå eller öka sin egen insulinproduktion. Det vore en stor vinst eftersom blodsockret är svårstyrt med insulinbehandling där patienten riskerar inte bara akut livshotande komplikation till följd av lågt blodsocker vid överdosering utan även långtidskomplikationer som hjärtkärlsjukdom, njursvikt och synnedsättning till följd av högt blodsocker vid underdosering, säger Per-Ola Carlsson, professor vid Uppsala universitet och överläkare vid diabeteskliniken, Akademiska sjukhuset i en kommentar.

Tidigare i år har en mindre delstudie genomförts inriktad på säkerhet och dosering. I november startar huvudstudien som innebär att totalt 36 patienter i åldern 18-50 år kommer att behandlas med GABA under ett halvår. För att ingå i studien ska man ha haft typ 1-diabetes i mer än fem år och ha låg till icke kvarvarande insulinproduktion. Patienterna, som får den nya läkemedelskandidaten, kommer att följas i upp till nio månader bland annat vad avser förmåga till egen insulinproduktion.

Vid typ 1-diabetes angrips och förstörs de insulinproducerande cellerna i bukspottskörteln av kroppens immunsystem, vilket med tiden leder till närmast total insulinbrist.

Tidigare studier i laboratorium på insulinproducerande celler från gnagare och människa har visat att det går att kicka igång nyproduktion av insulinproducerande så kallade beta-celler i bukspottkörteln med gammaaminosmörsyra, GABA. Det är ett ämne som utgör en av de viktigaste signalsubstanserna i hjärnan och även finns i bukspottkörteln.

– Gammaaminosmörsyra tycks kunna skydda beta-celler mot immunangrepp vid typ 1-diabetes och stimulera befintliga insulinproducerande celler att föröka sig. Ämnet verkar även kunna omprogrammera andra celltyper i bukspottkörteln att utvecklas till beta-celler. Om det fungerar på människor öppnas helt nya möjligheter att behandla och på sikt även bota typ 1-diabetes, förklarar Per-Ola Carlsson.

Av Lisa von Garrelts

Life Science Sweden med Kemivärlden – Nordens största tidning om den svenska bioteknik-, medicinteknik-, och läkemedelsindustrin.

http://www.lifesciencesweden.se

En ovanlig form av ”afrikansk” diabetes har kommit till Gävleborg.

Den är i det närmaste okänd inom stora delar av sjukvården och patienterna riskerar att få fel behandling, konstaterar Åke Sjöholm, docent och överläkare i internmedicin vid Gävle sjukhus.

– Vi behöver få ut information om sjukdomen, säger han.

Cirka 500 000 människor i Sverige har diabetes. Traditionellt delas sjukdomen i två grupper: diabetes typ 1 och diabetes typ 2.

Nu har en för svenska vidkommanden helt ny tredje diabetesform etablerat sig i landet. Den har sin härstamning i Afrika och kallas KBT2 (ketosbenägen typ 2-diabetes) eller Flatbush diabetes (efter distriktet East Flatbush i Brooklyn i New York där en ett större antal fall upptäcktes 1994).

– Den här formen av diabetes har varit i det närmaste okänd för oss i Sverige. Det är nu med de stora migrantströmmarna från Afrika som vi fått in den hit, säger Åke Sjöholm.

Han är en av de första i Sverige som uppmärksammat sjukdomen och har skrivit flera vetenskapliga artiklar i ämnet. Sedan han började arbeta på Gävle sjukhus 2017 har han också själv haft flera patienter från Gävleborg med den här typen av diabetes.

Sjukdomen är vanligast i afrikanska länder söder om Sahara, exempelvis Somalia och Sudan. En av tre diabetespatienter i de här områdena har Flatbushvarianten. Den förekommer också hos delar av befolkningen i USA och Sydamerika.

Åke Sjöholm, docent och överläkare i internmedicin vid Gävle sjukhus, är en av de första i Sverige som uppmärksammat den ”nya” formen av diabetes.
Bild: Björn Hanérus

Text: Björn Hanérus

Mittmedia

Läs artikeln i : https://www.gd.se/artikel/gavlelakare-om-okand-afrikansk-diabetes-flera-fall-i-gavleborg-de-flesta-har-fatt-fel-diagnos

Yrkesval vid Diabetes

0

Att leva med diabetes innebär att man kan råka ut för insulinkänningar eller andra saker som kan hindra en i arbetslivet. Det finns en del yrken som diabetiker inte får utbilda sig till, och här kommer en presentation:

Flyg

Om man behandlas med insulin får man inte arbeta inom flygbranschen. Undantaget ligger hos kabinpersonal som kan godkännas, men det är dock inte garanterat. Om du behandlas med tabletter istället så kan du få tillåtelse att arbeta inom branschen, dock inte inom alla yrken. Detta eftersom du har ansvar för så pass många människor och det kan bli oerhört farligt om du blir akut sjuk.

Fordonsförare

Typ 1:
Du får inte arbeta som taxi- eller bussförare. Om du kör andra människor har du ansvar för dessa och om du då skulle drabbas av en insulinkänning riskerar du inte enbart ditt eget liv, utan även andras.

Typ 2:
Du kan tilldelas ett körkort med C-behörighet förutsatt att du har förmågan att känna varningstecken på att du kommer att få en insulinkänning samt testar dig själv med jämna mellanrum.

Polis

Vid insulinbehandlad diabetes kan du inte bli polis. Detta då du alltid måste kunna agera och ditt arbete blir livsfarligt om du drabbas av en insulinkänning under ditt arbetspass. Har du däremot typ 2 så kan du godkännas, men det beror helt på hur pass allvarlig din sjukdom är.

Sjömansyrken

Det finns så pass många olika yrken till havs där man ser till fartygets storlek, besättning och resa innan man bestämmer om personen med diabetes är godkänd eller icke för yrket. Till havs är det inte alltid det lättaste att få akut hjälp till någon som blir allvarligt sjuk, så den sjuke måste ha en problemfri och lättskött sjukdom.

Tåg

För allas säkerhet får du inte arbeta inom tågbranschen, då du måste vara frisk och kry och inte kunna drabbas av ett blodsockerfall när som helst. Precis som med taxi- och bussförarförbudet så har du ansvar för andras säkerhet och får därför inte riskera något.

Nässpray vid djupa blodsockerfall

0

Detta är något som alla diabetiker bör ha hemma, en livförsäkring.

Sedan många år har hormonet glukagon, som snabbt höjer blodsockret vid djupa blodsockerfall, funnits som injektion. Nu är ett godkännande av glukagon som nässpray på väg.
Sprayen är lika effektiv som sprutan men betydligt enklare att använda. Enligt de prövningar som utförts är sprayen ungefär fem minuter långsammare än sprutan.

Det finns två nyckelspelare, två hormoner, som reglerar blodsockerhalten i blodet. Det ena är insulin som hos friska utsöndras efter en måltid. Insulinet ”öppnar” muskler, fettvävnad och lever som då kan ta upp socker ur blodbanan och lagra det som energi.
Det andra hormonet är glukagon, som sänker blodsockret, det utsöndras mellan måltider för att ser till att det finns energi mellan måltiderna. Insulin utsöndras från betaceller, glukagon från alfaceller. Båda celltyperna finns i bukspottkörteln.

Insulinbrist och insulinresistens

Vid diabetes fungerar det inte som hos friska. Vid typ 2 diabetes är insulinutsöndringen ofta försämrad och det finns även ett motstånd, insulinresistens i kroppsvävnaderna så att cellerna inte kan ta emot socker från blodbanan. Forskning har också visat att det finns en tredje rubbning vid typ 2 diabetes, för höga nivåer av glukagon.
Vid typ 1 diabetes då den egna insulinproduktionen är helt eller nästan helt saknas måste insulin injiceras.
Det är patienter som tar läkemedel för att sänka blodsockret, insulin eller tabletter, som kan hamna i farligt låga blodsockervärden. Därför finns glukagoninjektioner som läkemedel, som en snabb räddare i nöden.

Europa på tur

Sedan 1961 har glukagon funnits i injektionsform men i juli tidigare i år godkände den amerikanska läkemedelsmyndigheten U.S. Food and Drug Administrations glukagon i form av nässpray. Nu står Europa på tur.
Två kliniska studier bland vuxna med diabetes har deltagit i utvärderingen inför godkännandet. Deltagarna utsattes för insulinkänningar med extra doser av insulin. Sedan fick de nässprayen.
”Baqsimi [nässprayen] ökade tillfredsställande blodsockernivåerna inom 30 minuter efter administrering och visade sig lika effektivt som injicerat glukagon.” konstaterade den Europeiska läkemedelsmyndigheten, EMA, i ett uttalande.

Även för barn över fyra år

Sprayen har också utvärderats på barn äldre än fyra år som har typ 1 diabetes. EMA rekommenderar ett införande av sprayen även i Europa. Det är mest ett formellt beslut som saknas så snart finns sprayen också på apotekshyllorna i Sverige.
Baqsimi levereras i en liten engångsförpackning som liknar de som näsdroppar ofta har. Den som får sprayen behöver inte inhalera eller djupandas. En stor fördel eftersom det är möjligt att ge den även till en person som är medvetslös. Glukagonet tas snabbt upp av slemhinnan i nästan.
Biverkningarna liknar de som finns med glukagoninjektioner, huvudvärk, illamående, kräkningar. Med sprayen tillkommer med besvär från näsa och ögon. Biverkningarna är mycket sällan allvarliga.
 

Text: Tord Ajanki

Artikel från Diabetesportalen Lunds Universitet.

Aspartam och sukralos: påverkar de blodsocker och insulin?

0

Artificiella sötningsmedel är alltid kontroversiella. De är konstgjorda och de har obehagliga E-nummer som väcker misstankar och oro. Myndigheter och forskare gör sitt bästa för att informera om att sötningsmedel är noggrant granskade och att det inte finns misstankar om att de är skadliga. Trots det sprids och delas det ständigt mer eller mindre ogrundade myter och varningar om dem.

E951 och E955 är två av dessa omdebatterade sötningsmedel. Det ena har varit i bruk i fyra årtionden, medan det andra är förhållandevis nytt på marknaden. Båda har varit inblandade i sin del av kontroverser, men det äldre av dem i betydligt fler.

Vi talar om aspartam och sukralos, två av de mest använda kalorifria sötningsmedlen. Du hittar dem i tusentals livsmedel och produkter.

Sötningsmedel och ditt blodsocker

Ett av de mest envisa påståendena om dessa sötningsmedel, aspartam i synnerhet, är att de påverkar ditt blodsocker och dina insulinnivåer lika mycket (eller mer!) än socker. På något sätt skulle det lura kroppen att tro att du just har ätit eller druckit något med socker. Den skulle då svara med förhöjda blodsockernivåer och kraftig insulinfrisättning.

Aspartam

Inga kontrollerade studier visar något sådant. Vi pratar inte bara om någon enstaka studie, utan studie efter studie efter studie under flera årtionden visar att aspartam inte påverkar blodsocker eller insulin.1

Det räcker inte med söt smak för att aspartam ska frisätta insulin. Det krävs energi också. Äter du en kaloririk bakelse och sköljer ned den med aspartamsötad läskeblask, kommer bakelsen att frisätta insulin som vanligt. Läsken kommer inte att förstärka den effekten.

Det faktum att det här ett antal studier visar samma sak, om och om igen, förhindrar inte påståenden om motsatsen på Internet, i media och på TV. Ibland dyker till och med någon med professorstitel upp och säger “aspartam ger en effekt på blodsockret. Kroppen luras att tro att den fått socker och producerar därför insulin” trots att det är en direkt lögn.2

Vetenskap fungerar inte så. Man kan inte utnyttja sin professorstitel till att påstå saker som inga studier har visat och få dem att bli sanning på det sättet. Eller, uppenbarligen kan man, men då sprider man felaktigheter, oavsett hur stor doktorshatt man har. Aspartam påverkar inte blodsocker eller insulin.

Sukralos

Sukralos är lite lurigare. Ett antal studier har visat att sukralos inte åstadkommer insulinfrisättning på egen hand. Forskning under det senaste två åren visar dock att sukralos kanske kan försämra insulinkänsligheten, möjligen genom att påverka tarmfloran.3

Det betyder att annat du äter kommer att frisätta mer insulin är det borde. Den här effekten är inte till 100 % klarlagd. Andra undersökningar har inte kommit fram till samma resultat.4

I vilket fall som helst är det inte lika hugget i sten att sukralos inte har någon påverkan alls på glukosomsättningen, direkt eller indirekt.

En ny studie

I dagarna publicerades en ny studie som undersöker effekterna av just aspartam och sukralos på blodsockret, insulinfrisättningen och insulinkänsligheten, plus hormonerna GLP-1 och leptin.5 De senare är inblandade i insulinsvaret på födointag respektive signalmekanismer för hunger. 

Studien i fråga rekryterade 17 unga män och kvinnor. Under totalt 4 veckor fick de inmundiga en daglig dos aspartam eller sukralos i relativt stora, men realistiska, mängder. Alla deltagare var friska med normala värden av allt som mättes. Det här var en kontrollerad, dubbelblind randomiserad överkorsningsstudie. Den typen av studier har stort evidensvärde. Den här studien var uppdelad i två delar á två veckor styck. Däremellan låg en fyra veckor lång elimineringsperiod eller “wash-out-period”.

Det är inte första gången den här saken undersöks. Däremot är det första gången både aspartam och sukralos undersöks på samma gång på det här sättet.

Studiens upplägg

Deltagarna slumpades alltså in i en av två grupper.

Den första gruppen fick 425 mg aspartam per dag under studiens första två veckor och 136 mg sukralos under den andra, lika långa, försöksperioden. Mellan försöksperioderna gick det fyra veckor där de varken fick det ena eller det andra. Det är en så kallad elimineringsperiod, som ser till att den första behandlingsperioden inte påverkar den andra.

Den andra gruppens upplägg såg likadant ut. Skillnaden var att de fick sukralos de första två veckorna och aspartam under de två sista.

Mängderna aspartam och sukralos motsvarar 14 % respektive 20 % av ADI, det vill säga Acceptabelt Dagligt Intag. ADI är den mängd av något du, enligt uppdaterad forskning, kan äta varje dag, hela livet, utan att det finns någon risk att du ska ta skada. Den mängd sötningsmedel som deltagarna i den här studien fick är ganska stor, men inte orealistisk på något sätt. Den motsvarar ungefär en liter aspartam– eller sukralossötad läskeblask eller tre burkar lightläsk.

Forskarna uppmanade deltagarna att äta, dricka och motionera som vanligt under hela studieperioden. Däremot undvek de annat sötat med kalorifria sötningsmedel. De fick också markera allt de drack på en lista och lämna in alla dryckesbehållare för kontroll. På det sättet försökte man undvika att annat sötat med sötningsmedel slank igenom.

Resultat

Resultaten är rätt enkla att redovisa.

Forskarna såg inga skillnader i fastande blodsocker, insulinnivåer, aktivt GLP-1 eller leptinnivåer, jämfört med mätningar innan studien.

Det var inga signifikanta skillnader på några av ovanstående värden mellan aspartambehandlingarna, sukralosbehandlingarna och värdena vid baseline före studieperioden.

Man observerade inte heller några speciella skillnader vid ett glukostoleranstest. Deltagarna svepte en sockerlösning med 75 gram glukos, men sötningsmedlen påverkade varken värdena för blodglukos eller insulin signifikant.

Sammanfattning

Här har vi ytterligare en studie som bekräftar vad vi redan vet. Aspartam påverkar inte ditt blodsocker, dina insulinnivåer eller GLP-1 och leptinnivåer. Inte heller påverkar aspartam din insulinkänslighet.

När det gäller sukralos behöver vi fortfarande mer forskning för att säga något säkert. En studie där man observerat en negativ påverkan på insulinkänsligheten gav sina deltagare 1,47 gånger större dos. Det återstår att se om ytterligare studier kan bekräfta eller motbevisa saken, med högre doser. I den här studien tittade man inte heller på effekten på tarmfloran, vilket skulle kunna påverka på lite längre sikt.

Studien undersöker vad den avser att undersöka under dubbelblinda förhållanden och använder varken för små doser eller orealistiska jättedoser. Därigenom ger den ytterligare material till högen av bevis som säger att kalorifria sötningsmedel inte påverkar blodsockret eller insulinet. De som säger att till exempel aspartam har samma effekt som socker fortfarande pratar alltså fortfarande i nattmössan.

Det är bäst att tillägga att en av forskarna tidigare samarbetat med Pepsi. Det framgår dock klart och tydligt i texten och de var inte inblandade i den här studien.

Referenser

  1. Critical Reviews in Food Science and Nutrition, Volume 58, 2018 – Issue 12. Metabolic effects of aspartame in adulthood: A systematic review and meta-analysis of randomized
  2. The American Journal of Clinical Nutrition, Volume 108, Issue 3, September 2018, Pages 485–491. Sucralose decreases insulin sensitivity in healthy subjects: a randomized controlled trial.
  3. Regulatory Toxicology and Pharmacology, Volume 88, August 2017, Pages 22-33. A 12-week randomized clinical trial investigating the potential for sucralose to affect glucose homeostasis.
  4. Appl Physiol Nutr Metab. 2019 Nov 7. The effect of the artificial sweeteners on glucose metabolism in healthy adults: a randomized double-blinded crossover clinical trial.

App kan bidra till ökad livskvalitet!

0

Patienter med diabetes typ-2 som använde en app som uppmanar till fysisk aktivitet upplevde en ökad hälsorelaterad livskvalitet, enligt en ny svensk studie. Men effekten verkar klinga av när appen tas bort.

Det handlar om en app som visar steg och som skickar meddelanden till användaren med uppmuntringar om att vara fysiskt aktiv.

– Det finns en rad liknande appar, men här har vi undersökt effekten i en randomiserad studie och sett positiva resultat, säger Madeleine Wetterholm, ST-läkare i allmänmedicin och doktorand vid Karolinska institutet.

I studien ingick 181 patienter med diabetes typ-2 från olika vårdcentraler i Stockholm. Dessa lottades till att som tillägg till standardbehandling, få tillgång till appen Diacert under 12 veckor, eller enbart standardbehandling.

Patienterna satte tillsammans med vårdpersonal upp personliga stegmål som låg mellan 1 000 och 10 000 steg per dag.

Deltagarna, som i medel var 60 år, fyllde i sin upplevda hälsorelaterade livskvalitet, enligt en särskild skala, vid studiestart, efter 12 veckor och sedan vid en uppföljning sex månader efter interventionen.

Efter 12 veckor kunde forskarna konstatera att de patienter som använt appen, upplevde att de mådde bättre. De hade förbättrat sin hälsorelaterade livskvalitet, medan de som inte hade appen låg på en oförändrad nivå.

– Jag träffar dessa patienter i min vardag som läkare på vårdcentralen. En stegräknarapp kan vara ett utmärkt verktyg och komplement som kan ge en positiv effekt på hälsan. Mycket handlar om att appen är enkel att använda och ger en väldigt visuell bild av hur nära man är att uppfylla sitt mål, säger Madeleine Wetterholm, som är på plats vid EASD-kongressen för att presentera resultaten med en poster.

Däremot tycks inte effekten hänga kvar efter att appen tagits bort. Preliminära siffror från sexmånadersuppföljningen tyder på att effekten avtar. Om det beror på att deltagarna minskade sin fysiska aktivitet vet forskarna inte.

– Men det tyder på att det kan vara viktigt för motivationen att ha appen som påminner och kommer med uppmuntrande meddelanden, säger Madeleine Wetterholm.

Samma forskargrupp presenterar under EASD-kongressen även resultat som indikerar att de som använt Diacert, sänkte sitt långtidsblodsocker mer än de som inte hade appen.

Länk till DiaCert appen:

https://apps.apple.com/se/app/diacert/id1151011937

Frukt nyttigt även för diabetiker

0

Många diabetiker undviker frukt för att de är rädda för fruktsockret. Men en ny studie visar att färsk frukt även kan vara nyttigt för diabetiker.

Forskare från Kina och Storbritannien som undersökt 30 300 personer med diabetes kom fram till att frukt gynnade diabetiker. Av dessa hade 70 personer diabetes typ 1 och resterande hade diabetes typ 2. Bland deltagarna som hade diabetes och åt frukt mer än tre dagar i veckan minskade risken att dö i förtid med 17 procent.

De hade även 13–28 procents lägre risk att drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar till följd av sin diabetes, jämfört med de som åt frukt mindre än en gång per vecka.

Forskarna såg även att ett högt intag av färsk frukt hos friska människor minskade risken att drabbas av diabetes med 12 procent, jämfört med de som åt frukt väldigt sällan eller aldrig.

Rädsla för fruktsocker

Sockerinnehållet i frukt verkar ha gjort många diabetiker osäkra på riskerna, trots att hälsofördelarna med frukt sedan länge är kända. Därför ville forskarna undersöka hur fruktkonsumtion påverkar risken att drabbas av diabetes samt komplikationer till följd av diabetes.

I studien framgick att bland de som aldrig åt frukt var tre gånger så många diabetiker, vilket kan tyda på att de som hade diabetes var tveksamma till att äta frukt.

– Som diabetiker kan man behöva utveckla en kostplan tillsammans med en läkare. Man kan då behöva begränsa sitt intag eller undvika vissa typer av frukt med högt GI, men man bör inte undvika frukt helt, baserat på befintliga studier, säger Bahareh Rasouli, medicine doktor och nutritionist vid institutet för miljömedicin vid Karolinska Institutet.

Omfattande studie

Sammanlagt deltog 512 891 vuxna kineser mellan 30 och 79 år i studien. Forskarna följde dessa under sju år och dokumenterade både nya fall av diabetes samt tittade på dödsfall och uppkomsten av hjärt- och kärlsjukdomar hos de som redan hade diabetes. 

Studien, som publiceras i PLOS Medicine, kan stärka fruktens roll i förebyggandet och behandlingen av diabetes.

– Socialstyrelsen rekommenderar att man bör äta frukt om man har diabetes. Den här studien ger stöd för detta. Det ger underlag för att man bör rekommendera frukt både i förebyggande syfte och för de som redan är drabbade av diabetes, säger Sofia Carlsson, docent i epidemiologi vid institutet för miljömedicin vid Karolinska Institutet.

Diabetiker blir fler och fler

Antalet människor som får diabetes ökar väldigt snabbt i världen, framförallt de som drabbas av diabetes typ 2. Enligt WHO beräknas sammanlagt 422 miljoner människor lida av någon form av diabetes idag. En bra kostplan är viktig vid båda typerna av diabetes, men i synnerhet vid diabetes typ 2.

– Diabetes är vanligt i Sverige, sju procent av den vuxna befolkningen har diabetes och förekomsten ökar. En allvarlig konsekvens av sjukdomen är risken för komplikationer, inte minst hjärt- och kärlsjukdomar. I dagsläget kan man inte bota diabetes så vill man minska diabetessjukligheten handlar det om att förebygga sjukdomen samt att förebygga komplikationer om man redan är drabbad. Därför är studier av detta slag viktiga, säger Sofia Carlsson.

Frukt borde rekommenderas

Forskarna menar att man i många delar av världen hellre äter grönsaker än frukt om man har diabetes, oavsett typ, eftersom man skräms av fruktsockret och kolhydraterna. I Asien rekommenderar man oftast inte frukt till diabetiker. Forskarna tycker att detta borde ändras.

– Det här stämmer bra med vad man sett tidigare i framförallt europeiska och amerikanska studier. När det gäller hjärt- och kärlsjukdomar och frukt finns det också kliniska prövningar som tyder på att mycket frukt förbättrar kärlhälsan. Den här studien visar att det även tycks gälla vid diabetes, främst typ 2, säger Sofia Carlsson.

Hur det skyddar vet man inte

Hur frukt skulle skydda mot diabetes är dock inte kartlagt.

– Frukt innehåller många olika vitaminer, mineraler, fibrer och antioxidanter, det kan vara så att alla dessa komponenter tillsammans bidrar till en lägre risk att drabbas av diabetes eller komplikationer till följd av diabetes, säger Sofia Carlsson.

”Läggs i vågskålen som säger att det är gynnsamt att äta frukt”

Sofia Carlsson berättar att studien ger stöd till en hypotes om att frukt kan minska risken för diabetes och för komplikationer till följd av diabetes, som tidigare synts inom forskarvärlden.

– Man måste dock ha i åtanke att när det gäller den här typen av studier är det svårt att uttala sig om orsakssamband. De som äter mycket frukt skiljer sig naturligtvis från de som inte äter frukt med avseende på andra faktorer som kan påverka hälsan. Samtidigt så är detta en välgjord studie och man har i möjligaste mån försökt att kontrollera för skillnader i livsstil, ärftlighet och utbildningsnivå mellan grupperna. Studien ger stöd till hypotesen att frukt kan minska risken både för diabetes och för komplikationer. Den läggs till i den vågskål som säger att det är gynnsamt att äta frukt, även för personer med diabetes, säger hon.

Referens: Huaidong Du, et al. Fresh fruit consumption in relation to incident diabetes and diabetic vascular complications: A 7-y prospective study of 0.5 million Chinese adults. PLOS Medicine, 2017. DOI: 10.1371/journal.pmed.1002279

Ny mekanism bakom störd insulinfrisättning identifierad.

0

Forskare vid Uppsala universitet har i en ny studie identifierat en tidigare okänd mekanism som kontrollerar frisättningen av det blodsockersänkande hormonet insulin från bukspottkörtelns betaceller och som är störd vid typ 2-diabetes. Förhoppningen är att dessa rön ska utnyttjas för att utveckla nya behandlingar mot sjukdomen.

Mer än 400 miljoner människor globalt lider av typ 2-diabetes. Ett av huvudproblemen är otillräcklig utsöndring av det blodsockersänkande hormonet insulin från bukspottkörtelns insulinproducerande betaceller.

Det är sedan tidigare känt att den minskade utsöndringen av insulin beror på en oförmåga hos de insulininnehållande sekretionskornen att fästa till, och sedan sammansmälta med, cellmembranet. Detta får till följd att mindre insulin når blodet, och att kroppen därmed blir oförmögen att sänka blodsockernivåerna i tillräcklig utsträckning.

I den nya studien identifierar forskarna ett protein, Sac2, vars nivåer är lägre i patienter med typ 2-diabetes. I försök visar forskarna sedan att om nivåerna av detta protein minskas på experimentell väg leder det till minskad insulinutsöndring från betacellerna. Genom att använda avancerade mikroskopitekniker kunde forskarna visa att Sac2 är en viktig komponent på ytan av de insulin-innehållande sekretionskornen, där det modifierar fettsammansättningen av membranet. I avsaknad av Sac2 ansamlas en specifik fettmolekyl på ytan av sekretionskornen, och detta leder till en oförmåga hos dessa att fästa till cellmembranet, vilket i sin tur leder till minskad insulinutsöndring.

Denna studie visar först och främst att minskade nivåer hos ett enda protein kan rekapitulera flera av de defekter som ses i betaceller från typ 2-diabetiker, men markerar även betydelsen av fettsammansättningen av de insulin-innehållande sekretionskornen för deras förmåga att frisättas. Forskarna hoppas nu att rönen ska kunna utnyttjas för att utveckla nya behandlingar mot typ 2-diabetes.

Källa: Pressmeddelande från Uppsala universitet

I laboratorium kan man studera öar innehållande de insulinproducerande betacellerna.

Vet du att du som diabetiker kan få särskilt tandvårdsbidrag?

0

Diabetes kan påverka dina tänder negativt på flera sätt. Inflammation i tandköttet och tandlossning är exempel på tillstånd som oftare drabbar diabetiker än icke-diabetiker. Störst risk att drabbas har den med höga blodsockervärden och en svårinställd sjukdom. Men varför är det egentligen så och hur kan man förebygga det?

Diabetes påverkar tänderna på flera olika sätt. En god munhygien och regelbundna besök hos tandläkare eller tandhygienist är därför särskilt viktigt för dig med diabetes. Eftersom en jämn blodsockernivå är en viktig del i en stabil munhälsa kan du med svårinställd diabetes ha rätt till STB, särskilt tandvårdsbidrag. Vi har pratat med Malin Linder, tandläkare på tandvårdskedjan Aqua Dental i Stockholm. Hon har arbetat som tandläkare i över 20 år och har behandlat många patienter som lever med diabetes.

Diabetes och tandlossning
Diabetes leder till skador i små blodkärl vilket medför ett minskat blodflöde i tandköttet och därmed en sämre läkningsförmåga runt tänderna. Diabetes kan alltså medföra en ökad risk för tandköttsinflammation och tandlossning men man har också sett ett omvänt samband. Tandköttsinflammation eller tandlossningssjukdom som lämnas obehandlad leder till att blodsockervärdet stiger medan en god munhälsa påverkar blodsockret gynnsamt. Det är därför mycket viktigt med noggrann tandborstning och rengöring mellan tänderna för att förebygga plackbildning som kan leda till inflammation i tandköttet. Det är också viktigt med regelbundna besök hos tandläkare och tandhygienist.

Diabetes och karies
Man har inte sett någon större skillnad mellan diabetiker och icke-diabetiker vad gäller förekomsten av karies, det vill säga hål i tänderna. Ett undantag är dock svårinställd diabetes där det höga blodsockret kan leda till minskad salivutsöndring, vilket i sin tur kan resultera i muntorrhet. Saliven är mycket viktig i skyddet mot karies. Det gör att ett minskat salivflöde med muntorrhet medför en högre kariesrisk. Denna risk är extra hög för diabetiker med blottade tandhalsar. En annan faktor som kan påverka diabetikers munhälsa är småätandet som krävs för att hålla blodsockernivån stabil. Tänderna behöver vila mellan måltiderna, men genom att äta små mellanmål då och då utsätts de för ständig påfrestning.

Förebygg genom god munvård och regelbundna tandläkarbesök
Noggrann tandborstning och rengöring mellan tänderna morgon och kväll med tandtråd eller tandstickor är viktigt för alla, oavsett om du har diabetes eller ej. Fluor gör tänderna starkare och mer motståndskraftiga mot karies. Därför ska du alltid borsta tänderna med en tandkräm som innehåller fluor. Om du har en förhöjd risk för karies kan det även vara bra att någon gång under dagen, exempelvis efter lunch eller mellanmål, skölja tänderna med en fluorlösning.

Om du lider av muntorrhet finns det salivstimulerande läkemedel att köpa på apoteket. Fråga gärna din tandläkare eller tandhygienist om råd. För att upptäcka eventuella tandsjukdomar i ett tidigt skede är det viktigt att du besöker en tandläkare eller tandhygienist regelbundet. Prata med din tandläkare om din diabetes så gör hen en bedömning av din tandstatus, för att sedan skapa en individuell plan där du kallas till tandläkaren eller tandhygienisten med den kontinuitet dina tänder kräver.

Särskilt tandvårdsbidrag för dig med diabetes
Personer som av olika anledningar har försämrad munhälsa på grund av en viss sjukdom eller medicinering kan ha rätt till ett särskilt tandvårdsstöd. Har du en registrerad svårinställd diabetes kan du vara en av dem som är berättigad det särskilda tandvårdsbidraget, STB, från Försäkringskassan. Det särskilda tandvårdsbidraget ligger på 600 kronor per halvår, och kan enbart användas för undersökningar och förebyggande tandvård. Det innebär att du kan använda bidraget till förebyggande tandvårdsåtgärder som undersökningar och hygienistbehandlingar.

Bidraget delas ut 1 januari och 1 juli varje år och du måste nyttja det inom det kommande halvåret för att kunna ta del av det.
– Boka ett besök hos din tandläkare eller tandhygienist om du tror att du har rätt till det särskilda tandvårdsbidraget. Vid besöket ska du kunna visa upp ett läkarintyg som styrker din svårinställda diabetes. Läkarintyget får inte vara äldre än tre månader vid besöket.

Läs mer om Särskilt tandvårdsbidrag HÄR

Skolan tar inte sitt ansvar fullt ut!

0

Att ha ett barn med typ 1-diabetes kan vara riktigt tufft. Denna berättelse kommer från en mamma som får kämpa för att dottern ska få en likvärdig skolgång och samma möjligheter till en aktiv fritid som andra barn.

Hur är det att leva med diabetes?

Att ha ett barn med diabetes kräver så otroligt mycket mer än man någonsin kan ana. För att ta några exempel.

Min dotter Angelina, 7 år, har aldrig blivit hembjuden på en play-date pga. att föräldrar inte vågar/orkar informeras i hur man tar blodsocker och ger insulin. Angelina sörjer detta flera gånger i månaden. Vi däremot tar hem barn 1-3 gånger i veckan.

Varje dag pratar jag med skolans resurs i telefon där vi diskuterar doser, kolhydrater etc. Jag har flertalet gånger behövt åka till skolan för att sätta ny nål eller byta batterier. Trots detta så måste jag hela tiden slåss för att min dotter ska få en bra vård och kompetent personal som tar hand om henne. Det skär i hjärtat att rektorerna inte tar detta på allvar. Min dotter kan dö av en felbehandling och hon har blivit felbehandlad flera gånger trots att utbildad personal finns på skolan. Som tur var har inget allvarligare hänt de gånger det har blivit fel.

Vi kan aldrig lämna Angelina på ett kalas eller ett disko. Någon av oss måste alltid vara med då hon inte kan ta hand om sin diabetes själv.

Vad tycker du att alla borde veta om diabetes?

Att barn med diabetes riskerar att få sämre betyg än friska barn. Inlärningsförmågan och koncentrationsförmågan påverkas av låga och höga blodsockervärden. Det är av stor vikt att alla barn med diabetes får stöd. Idag fungerar inte det att diabetes ska ses som egenvård och att rektorerna tar beslut om något de inte förstår. Det borde vara Angelinas läkare som tar beslut ifall Angelina behöver resurs eller ej.

Ett annat exempel är att vi inte alls har kunnat lämna Angelina på skolan minst vid 10 tillfällen eftersom ingen kunde ta hand om henne. När vi då ville söka tillfällig föräldrapenning så fick vi nej. Jag ville då att rektorn skulle intyga att vi inte kunnat lämna henne men då sa denne att hon inte ville det då hon själv kunde råka illa ut!

Vilka är den vanligaste fördomen du möter?

Att man kan bli frisk från typ 1-diabetes.

Kan du berätta om någon jobbig situation?

När pumpslangen fastnar under leken och nålen åker ut. Blodet forsar ut ur det lilla hålet och jag som mamma blir helt likblek samtidigt som jag försöker lugna en skrikande och gråtande dotter. Inget papper fanns tillhands och kläderna såg ut som de var med i ett krig.

Vad upplever du som positivt med att leva med diabetes?

Att man inser att man inte bara lägger sig ner och dör av all energi som man måste uppbåda varje dag 24/7.

Vad drömmer du om?

Att det skulle finnas en Diabetesgala som samlar in pengar till forskning så vi någon gång i framtiden kan få ett slut på denna fruktansvärda sjukdom.

Finns det något man borde göra eller förändra för att göra det lättare att leva med diabetes?

Ge alla diabetesbarn med behov resurs i skolan för att ge dem samma möjligheter som friska barn.

Kan du med en mening beskriva hur det är att leva med diabetes?

Ibland kan dotter säga ”mamma, jag vill ju vara en riktig människa”.

Finns det något mer du vill berätta?

Jag tycker det är synd att vi inte fritt kan välja mellan de olika hjälpmedel som finns. Ta en så enkel sak att Angelina tycker det är lite roligare att ta blodprov om man har olikfärgade nålar. Dessa finns på Diabetesmottagningen, men inte hos Onemed, där det endast finns blå. När jag kontaktat företaget som gör dem så säger de att vi har rätt att få dem utskrivna, men det blev vi nekade när vi tog frågan med Diabetesmottagningen.

Här finns en länk till broschyren ”Diabetes i Skolan”

Klicka för att komma åt diabetesiskolan_a4_lu.pdf