Nytt År, Nya möjligheter.

0

Nytt år, nya möjligheter. Nyårslöften som att träna, leva hälsosammare och äta bättre är några av våra löften till oss själva. Många försök att varaktigt gå ned i vikt misslyckas. Den nya livsstilen, med mindre mat och mer fysisk aktivitet, fungerar under en tid. Sedan blir det, inklusive kroppsvikten, vid det vanliga igen.

Nu visar en brittisk studie på patienter som nyligen hade insjuknat i typ 2-diabetes på en annan, enklare och med det kanske en mer genomförbar metod. En tredjedel av deltagarna blev helt medicinfria och helt kvitt sin diabetes.

De tuffa programmen för viktminskning, de med hård kalorirestriktion och i stort daglig träning botar merparten av nydiagnostiserade typ 2-diabetiker. Livsmedelsverket beräknar att en kvinnas kaloribehov under normala förhållanden är mellan 1 700 och 2 500 kalorier per dag, en mans mellan 2 000 och 3 200 kalorier per dag.

I en studie där deltagarna, kvinnor och män, inte åt mer än 700 kalorier per dag under åtta veckor fick nästan nio av tio nyinsjuknade typ 2-diabetiker tillbaka en normal sockeromsättning. Samma restriktiva diet för de som hade haft sjukdomen en längre tid ledde till att hälften ”tillfrisknade” från diabetes. En sådan extrem kalorirestrektion, 700 kalorier per dag, är i längden svår att klara av. En Big Mac-hamburgare, utan tillägg, hos McDonald’s, innehåller drygt 500 kalorier.

Inga särskilda program

De egna, allt för högt ställda kraven på snabb viktnedgång, ligger bakom många misslyckade försök, resonerade de brittiska forskarna.

– Vi vet att det för många är det svårt att följa alltför hårda restriktioner. Våra resultat visar att det är möjligt att bli kvitt sin diabetes i åtminstone fem år med en mer skonsam behandling som då skulle fungerar för många fler, säger Hajira Dambha-Miller, forskare vid universitetet i Cambridge, Storbritannien till Science Daily.

I studien deltog patienter mellan 40 och 69 år. Alla hade nyligen fått diagnosen typ 2-diabetes. De uppmanades att gå ned i vikt vid alla läkar- och sjuksköterskebesök de gjorde men de deltog inte i några särskilda program för viktminskning.

Jämförde kroppsvikt

Fem år efter diagnosen tittade forskarna på deltagarnas kroppsvikt och jämförde de som hade lyckats med viktminskningen med de som hade haft en stabil viktutveckling eller ökat i vikt.

Deltagare som tog något diabetesläkemedel i syfte att sänka blodsockernivån vid uppföljningen uteslöts ur studien liksom de som hade genomgått en fetmaoperation. Återstod 867 deltagare. De jämfördes med hjälp av mätningar av värdet för långtidsblodsocker (HbA1c). Det visade sig att av de 867 hade 257, 30 procent, lyckats bli kvitt sin diabetes. De som hade minskat tio procent eller mer av sin kroppsvikt sedan diagnosen fem år tidigare hade dubbelt så stor chans att bli diabetesfria, åtminstone under den femåriga uppföljningen.

– Det visar att diabetes typ 2 kan gå i remission och att viktminskning är möjligt utan alltför drastiska åtgärder, säger Hajira Dambha-Miller.

Länk till studien som är publicerad i tidskriften Diabetic Medicin:
Behaviour change, weight loss and remission of Type 2 diabetes

Cirka 500 kalorier finns det exempelvis i:

  • 100 gram choklad
  • 150 gram smågodis
  • 200 gram enkel pizza (till exempel Margerita med ost och tomatsås)
  • Två varmkorvar med bröd
  • En deciliter fet sås, till exempel bearnaisesås

På kaloritabellen.se visas kalorimängden för hundratals livsmedel (http://kaloritabellen.se/)

Källa: Diabetesportalen, Tord Ajanki

Diabetes och alkohol!

0

Detta ämne är livsviktigt! Jag kommer tjata ihjäl er alla om detta.Snälla läs detta om och om igen och dela detta inlägg!!! Livsviktigt!

Diabetes och alkohol i stora mängder är ingen bra kombo, det kan vara dödligt. Jag har en nära kompis och en väldigt nära släkting som gått bort pga att de hade diabetes och blev berusade och inte tog hand om sig så som man måste. Det är VÄLDIGT viktigt att du alltid talar om att du har diabetes för den eller dem som du går ut med eller befinner dig på fest med. Om ditt blodsocker sjunker snabbt och/eller kraftigt till en följd av att du druckit alkohol är det viktigt att människor omkring dig vet vad de ska göra, dvs ge dig något sött. Om inte det hjälper bör din kompis ringa SOS 112 och berätta att du har diabetes och druckit alkohol samt hur du verkar må.

Vad händer i kroppen när du dricker alkohol?

Få ämnen har så stor inverkan på ämnesomsättningen som alkohol. Alkoholen blockerar leverns omvandling till glukos (socker), kroppens bränsle. Detta påverkar alla människor men är extra känsligt för människor med diabetes.

Att levern släpper ut glukos är människans naturliga sätt att hålla rätt blodsockernivå mellan måltiderna. Kroppen suger även upp socker via tarmen. Det innebär att om du äter samtidigt som du dricker alkohol har kroppen möjlighet att ta upp socker i blodet trots att leverns sockerflöde är blockerat. För alla människor medför blockeringen av sockerintaget via levern i kombination med att man inte äter risk för hypoglykemi.

Hos en människa som inte har diabetes skickas automatiskt signaler till bukspottskörteln (där insulinproduktionen sker) om att dra ned insulinet till ett minimum när leverns sockerintag är blockerat, dvs när man druckit alkohol. Men en människan med diabetes tillför insulin via penna/spruta/pump till kroppen. Om en person tar sin vanliga dos insulin och dricker alkohol utan att samtidigt äta innebär detta därför risk för hypoglykemi. Hypoglykemi kan leda till långvarig och djup medvetslöshet vilken i sin tur kan leda till hjärnskador.

De första timmarna efter att man har druckit alkohol sjunker blodsockernivån. Om man äter blir den i balans. Den som druckit alkohol minskar risken för lågt blodsocker frampå morgontimmarna genom att äta innan sänggåendet.

Alkohol är skadligt för alla människor men mest på unga. Riskerna för skador på t ex inre organ till följd av regelbunden alkoholkonsumtion är i regel större och uppstår snabbare på tonåringar som dricker alkohol än på äldre personer.

Viktigt för alla att känna till

En människa som har diabetes och dricker alkohol riskerar att drabbas av hypoglykemi. Du behöver inte ha druckit mycket för att få hypoglykemi eftersom det varierar hur hårt alkohol tar på kroppen från individ till individ. Det är även en fråga om dagsform. En person som precis har sportat innan en fest kan också känna av alkoholens effekter tidigare än vid andra tillfällen. Vid hypoklykemi kan en människa med diabetes bete sig som en person som druckit stora mängder alkohol. Enklast kolla sockret!

Några Tips

ÄT ALLTID EN ORDENTLIG MIDDAG/MÅLTID innan du ska gå ut på t ex en pub/bar/fest. Om du äter middag samtidigt som du dricker alkohol är det bra om ser till att du får i dig ordentligt med mat innan du dricker alkohol. Om du ska gå på en fest där du vet att du ska börja kvällen med att dricka alkohol och först senare äta middag bör du äta något stadigt innan du går på festen.

DRICK LÅNGSAMT. Ingen människa hinner upptäcka hur hårt alkoholen tar på kroppen om man dricker väldigt snabbt. Drick därför långsamt så att du hinner känna hur alkoholen påverkar din kropp. Förresten det gäller även dom som inte har diabetes också.

KOLLA SOCKRET OFTA. Många tycker att de känner bra hur de ligger i blodsockervärden men kom ihåg att alkohol försämrar alla människors omdöme. Det är inte säkert att du hinner känna att du är på väg ned i blodsockret innan du doppar. Om du däremot genom blodprov märker att du är på väg ned har du möjlighet att kompensera detta genom att äta något, dricka läsk/juice eller dylikt.

HA ALLTID MED DIG NÅGOT ÄTBART i fickan, t ex druvsocker, en frukt, smörgås eller en godisbit. Ibland befinner man sig inte på platser där det finns något ätbart att köpa. Om du dricker alkohol och får en känning behöver du socker snabbt. Det bästa är därför att själv ha med sig denna sockerreserv.

ÄT ALLTID EN NATTMACK ELLER NÅGOT I KORVKIOSKEN OCH DRICK NÅGOT ANNAT ÄN ALKOHOL INNAN DU LÄGGER DIG. Kom ihåg att alkohol både sänker och höjer blodsockret. I regel höjs blodsockret till en början när du dricker alkohol men allteftersom timmarna går börjar alkoholen i stället att sänka blodsockret. Det kan därför hända att du mår bra och ligger bra i blodsockervärden när du går och lägger dig men att blodsockret sjunker drastiskt under natten. Nattmackor eller dylikt hjälper kroppen att parera blodsockerfall under natten.

OM DU KRÄKS efter att ha druckit alkohol är det viktigt att du försöker ta täta blodsockerkontroller efter detta. Be någon om hjälp om du har svårt att klara det själv. Försök att dricka små klunkar läsk (sockrad) så snart som möjligt. Om det inte går kan du testa att blanda mycket druvsocker i te och ta en tesked/matsked te med några minuters mellanrum. På det sättet får kroppen både vätska och socker vilket är viktigt. Är du riktigt dålig bör du kontakta sjukhus.

STÄLL VÄCKARKLOCKAN.Dagen efter fest är det viktigt att du tar insulin och äter frukost tidigt. Sedan kan du somna om!

Hur gör andra som har diabetes när de dricker alkohol?

Andra föredrar att dricka ren sprit eftersom ren oblandad sprit inte höjer blodsockret så mycket. Samtidigt är ren sprit rejält blodsockersänkande vilket innebär risk för hypoglykemi. Vissa blandar därför spriten med läsk (ej light) eller juice till groggar eller drinkar för att höja sockernivån i drycken och därmed i blodet. Åter andra mår bäst av vin.

Det finns människor med diabetes som drar ned på eller slopar sin kvällsdos med insulin om de har druckit alkohol. En del tar med dryck, frukt, druvsocker och/eller smörgåsar som de har bredvid sängen utifall att de vaknar och snabbt behöver energitillskott

Som du märker är det viktigt att försiktigt pröva sig fram till vad som passar den egna kroppen bäst. Ett bra sätt att hinna känna alkoholens effekt på den egna kroppen är att dricka långsamt. Ett annat bra sätt är att testa hur du mår av öl vid ett tillfälle och hur du mår av vin eller sprit vid ett annat eftersom många människor blir dåliga av att blanda olika alkoholhaltiga drycker samma kväll.

Typ 1-diabetes i fokus

0

Vad vet forskarna om vad som sker i kroppen när typ 1-diabetes utvecklas? Hur förändras livet för den som drabbas – och varför är sjukdomen mer vanligt förekommande i Sverige och Finland än resten av världen? I den här podden får vi också höra om hur forskarna försöker motverka utvecklingen av typ-1 diabetes genom att träna immunförsvaret hos små barn med hög risk att utveckla sjukdomen.

Ungefär 50 000 människor i Sverige har typ 1-diabetes. De flesta insjuknar i tidig ålder, men man kan drabbas när som helst i livet.

Helena Elding Larsson, överläkare inom barnmedicin vid Skånes universitetssjukhus och forskare vid Lunds universitet, berättar hur hon i sin forskning vill kartlägga faktorer som sätter igång sjukdomsförloppet.

– Vid typ 1-diabetes tappar man sin förmåga att producera insulin, som är ett livsnödvändigt hormon. Man måste ha insulin för att kunna överleva, det behövs för att man ska kunna ta upp kolhydrater så att de ska kunna komma in i cellen. Utan insulin kan inte cellerna ta upp och använda det som energi. De svälter, förklarar Helena Elding Larsson.

– Diabetes förändrar livet, men man kan leva så vanligt så möjligt. Däremot måste diabetesen följa med och det är ett pyssel att hålla glukosen i koll – men det finns bra hjälpmedel för det.

Vill träna immunförsvaret

I sin forskning undersöker hon bland annat om det är möjligt att lära immunförsvaret att inte reagera mot de celler, betacellerna, som producerar insulinet.

– Vi undersöker nu i en studie om det går att förhindra utvecklingen av diabetes typ-1 hos barn som har hög risk att utveckla typ 1-diabetes. Genom att ge insulin oralt till små barn med hög risk att utveckla typ-1 diabetes vill vi se om vi kan träna immunförsvaret att inte reagera, ungefär som man kan göra mot vissa allergier, förklarar Helena Elding Larsson.

Hela intervjun hör du här

Intervju: Tove Smeds

Fotnot: Podden är tidigare publicerad på sajten Vetenskap & hälsa där du även kan lyssna på poddar om annan intressant medicinsk forskning.

Karpaltunnelsyndrom och diabetes – goda resultat vid operation

0

Människor med diabetes löper större risk än andra att drabbas av karpaltunnelsyndrom – en nervinklämning i handleden som behandlas genom ett enkelt kirurgiskt ingrepp. I en ny registerstudie, publicerad i BMJ Open, har forskare vid Lunds universitet undersökt om diabetes påverkar resultatet hos patienter efter en operation för karpaltunnelsyndrom.

Malin Zimmerman opererar. Foto: Carl-Olof Zimmerman

– Det visade sig att patienter med diabetes fick lika bra resultat, även om de hade mer omfattande symptom innan och efter en operation än patienter utan diabetes, säger Malin Zimmerman, ST-läkare vid Helsingborgs lasarett och forskare i handkirurgi vid Lunds universitet som lett studien tillsammans med bland andra Lars Dahlin, professor i handkirurgi.

Nerver i kläm

Karpaltunnelsyndrom är en nervinklämning i handleden och drabbar cirka tre procent av Sveriges befolkning. Karpaltunnelsyndrom kan uppstå hos båda kön och i olika åldrar, men förekommer oftare hos personer med sköldkörtelsjukdom, reumatisk sjukdom eller diabetes. Trots att karpaltunnelsyndrom drabbar många och operationen utförs med ett enkelt ingrepp saknas evidensbaserad kunskap på området.

– Vi vet inte helt säkert varför människor får karpaltunnelsyndrom och vad patienter kan förvänta sig av behandlingen, och därför ville vi i denna studie ta reda på om människor med diabetes har samma goda resultat av karpaltunnelklyvning som människor utan diabetes, säger Malin Zimmerman.

Drygt 10 000 operationer

I studien ingick även personer som hade konstaterade diabetesrelaterade nervskador innan operationen för att se om diabetes med komplikationer påverkar operationsresultatet. Totalt har forskarna utvärderat 10 770 operationer på 9 049 patienter.

– Vi kunde se att faktorer som högre långtidsblodsocker före operation, rökning och hög ålder var associerade med mer kvarstående symtom efter operationen. Patienter med retinopati, vilket är ögonbottenförändringar du kan få på grund av diabetes, behövde längre tid för att symptomen skulle försvinna efter operationen än patienter utan retinopati, berättar Malin Zimmerman.

Bygger på enkätsvar

Studien bygger på patientdata från det nationella kvalitetsregistret för handkirurgi (HAKIR) och det nationella diabetesregistret (NDR). Patienter som opereras för karpaltunnelsyndrom vid handkirurgiska kliniker i Sverige registreras i HAKIR. Där ombeds de fylla i en enkät för att svara på hur mycket besvär de har innan operationen. Tre och tolv månader efter operationen ombeds patienterna att återigen svara på hur de upplever besvären. NDR innehåller bland annat uppgifter om människors diabetes, hälsa och livsstil. Forskarna har jämfört patienter med och utan diabetes och patienters upplevda besvär före och efter en karpaltunnelklyvning i HAKIR och samkört dessa med personuppgifter i NDR. Studien är den första att publicera data från HAKIR. 

– Våra resultat visar att vården med större säkerhet kan rekommendera rätt behandling för karpaltunnelsyndrom till patienter med diabetes, och bidrar till att behandlande läkare tydligare kan beskriva vad patienter med diabetes kan förvänta sig efter en operation och hur lång tid det verkligen kan ta tills de är återställda.

Fakta/karpaltunnelsyndrom

Karpaltunnelsyndrom beror på att en av handens huvudnerver kommer i kläm, vilket ger besvär med smärtor, domningar, stickningar och känselstörningar i handen. Tillståndet är vanligare hos medelålders och äldre kvinnor än hos män, men kan drabba alla åldersgrupper. Besvären är ganska vanliga i slutet av graviditeten. Personer med diabetes eller ledgångsreumatism löper också större risk att drabbas. 

Vid handleden går den stora känselnerven, medianusnerven, i en kanal som kallas karpaltunneln. Nerven förmedlar känseln till tummen, pek- och långfinger och halva ringfingret. Ett tryck i karpaltunneln kan uppstå av en svullnad eller böjseneinflammation. Symptom är svaghet och smärta i hand och fingrar. Oftast räcker det med en enkel undersökning för att ställa diagnos. Behandlingen går ut på att minska trycket så att nerven avlastas. Det sker med hjälp av en skena eller kortisonspruta. Vid mer uttalade besvär kan det vara nödvändigt med en avlastande operation där man klyver ledbandet i taket på karpaltunneln genom en så kallad karpaltunnelklyvning. Ingreppet görs under lokalbedövning och har oftast goda resultat.
Källa: Malin Zimmerman och vårdguiden


Länk till publikationen:

Open carpal tunnel release and diabetes: a retrospective study using PROMs and national quality registries

Protein förutspår typ 2-diabetes

0

Vid diabeteskonferensen EASD i Barcelona presenterar Yang De Marinis, forskare vid Lunds universitet, nya forskningsresultat om ett protein som kan förutsäga typ 2-diabetes.

Yang De Marinis. Foto: Johan Bävman

Proteinet som cirkulerar i blodet kan både förutse ett insjuknande i, och samspela med, typ 2-diabetes.

De nya, ännu opublicerade, fynden kan komma att bidra till en ny metod för att i screening förutspå typ 2-diabetes.

– Tidigare studier i stora befolkningsgrupper har visat att det går att minska risken för diabetes för personer med hög risk med hjälp av livsstilsförändringar och medicinering om risken kan upptäckas i tid, säger Yang De Marinis.

Studien som omfattar 8000 individer från åtta befolkningsgrupper från åtta länder har utförts med hjälp av epidemiologiska och genetiska analyser (genome-wide association studies, GWAS) samt artificiell intelligens.

Yang De Marinis gjorde sin doktorsavhandling 2010 i eloktrofysiologi vid Lunds universitet. Mellan 2010 och 2015 var hon postdok i Leif Groops forskargrupp vid Lunds universitet.

Berg- och dalbanans sockerkurvor slipper de friska

0

Diabetiker som använder läkemedel för att sänka blodsockret upplever ibland alltför låga värden och ibland alltför höga. För de flesta är det mer eller mindre oundvikligt oavsett hur väl man passar på sitt blodsocker.
Men hur är det för friska, som inte har diabetes? För att ta reda på det lät amerikanska forskare deltagare i olika åldersgrupper bära en mätare som kontinuerligt läser av blodsockernivån under dygnets alla timmar.

Blodsockret hos en person med diabetes kan liknas vid en berg-och-dalbana. Bild: Connor Johnsson Pixabay

Den insulinproducerande betacellen i bukspottkörteln hos icke-dibetiker läser hela tiden av sockernivån i blodbanan. En frisk person behöver inte tänka på sitt blodsocker, det sköts per automatik. Vid behov utsöndras insulin som sänker blodsockret. Därför klarar en frisk att äta mycket socker utan att få för höga nivåer socker i blodet. Den berg- och dalbana diabetiker upplever är för de flesta andra helt okänt.

En sann bild av blodsockret

Forskargruppen bakom den nu publicerade kartläggningen motiverar sin studie med att dagens teknik för kontinuerlig blodsockermätning är så mycket mer exakt än de äldre, att det idag går att få en sann bild av blodsockret hos friska icke-diabetiker.
Hos deltagarna mellan sju och åttio år, medel 31 år, registrerades blodsockerkurvorna i en dryg vecka. Överviktiga vuxna med ett BMI över 30 kunde inte vara med, inte heller de som led av en kronisk sjukdom, tog läkemedel som kan påverka sockeromsättningen eller var gravida.
När undersökningen startade testades deltagarna för autoantikroppar mot de insulinproducerande cellerna vilket kan vara ett tecken på att en autoimmun diabetes (typ 1 eller LADA) kan vara på väg. Var så fallet uteslöts de ur studien.
Återstod 153 personer som deltog. De kunde inte under studien själva se vilka blodsockervärden de hade.

Mellan 3,9 och 7,8 mmol/L

Genomsnittligt medelvärde för alla yngre än 60 år var mellan 5,4 till 5,5 mmol/L. Äldre än 60 år något högre, 5,8 mmol/L. Enbart fyra procent av tiden låg blodsockret antingen under 3,9 eller över 7,8 mmol/L. Detta oavsett om det var en registrering fastande eller efter en måltid.
Den tid deltagare hade blodsocker över 7,8 mmol/L 2,1 procent, eller 30 minuter per dag. Under 3,9 mmol/L 1,1 procent, eller 15 minuter per dag.
Deltagarna förde också loggbok under studiens gång. I den skrev de upp om och när och hur intensivt de hade tränat, när de åt sina måltider eller snacks och när de gick och lade sig och steg upp.
”Även om det är troligt att det fortlöpande kommer att ske en utveckling mot bättre blodsockerkontroll vid typ 1 diabetes, med avancerade automatiska system för kontinuerlig blodsockermätning och insulinbehandling i samarbete (closed-loop), ett mer fysiologiskt sätt leverera inuslin och andra framtida behandlingar är nog de värden våra deltagare hade i stort sett hela tiden svåra att uppnå för insulinbehandlade diabetiker.” skriver forskarna som publicerat sin artikel i tidskriften The Journal of Clinical Endocrinology & Metabolism.

Länk till undersökningen:
Continuous Glucose Monitoring Profiles in Healthy Nondiabetic Participants: A Multicenter Prospective Study

Studie testar ny terapi för typ 1-diabetes

0

I en patientstudie på Akademiska sjukhuset prövas om gammaaminosmörsyra kan återskapa den egna insulinproduktionen hos människor med diabetes typ 1.

Per-Ola Carlsson, överläkare och professor, Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet.
Foto: Johan Alp.
Vid typ 1 diabetes har närmast alla insulinproducerande beta-celler (i grönt) försvunnit i bukspottkörteln. Genom behandling med gammaaminosmörsyra, GABA, är förhoppningen att dessa ska återväxa genom celldelning och omvandling av andra celler.

Personer med typ 1-diabetes är i dag hänvisade till livslång behandling med insulin via spruta eller pump. I en patientstudie på Akademiska sjukhuset prövas om gammaaminosmörsyra, GABA, en av de viktigaste signalsubstanserna i hjärnan, kan återskapa den egna insulinproduktionen och bli ett nytt läkemedel.

– Vår förhoppning är att patienterna i förlängningen ska återfå eller öka sin egen insulinproduktion. Det vore en stor vinst eftersom blodsockret är svårstyrt med insulinbehandling där patienten riskerar inte bara akut livshotande komplikation till följd av lågt blodsocker vid överdosering utan även långtidskomplikationer som hjärtkärlsjukdom, njursvikt och synnedsättning till följd av högt blodsocker vid underdosering, säger Per-Ola Carlsson, professor vid Uppsala universitet och överläkare vid diabeteskliniken, Akademiska sjukhuset i en kommentar.

Tidigare i år har en mindre delstudie genomförts inriktad på säkerhet och dosering. I november startar huvudstudien som innebär att totalt 36 patienter i åldern 18-50 år kommer att behandlas med GABA under ett halvår. För att ingå i studien ska man ha haft typ 1-diabetes i mer än fem år och ha låg till icke kvarvarande insulinproduktion. Patienterna, som får den nya läkemedelskandidaten, kommer att följas i upp till nio månader bland annat vad avser förmåga till egen insulinproduktion.

Vid typ 1-diabetes angrips och förstörs de insulinproducerande cellerna i bukspottskörteln av kroppens immunsystem, vilket med tiden leder till närmast total insulinbrist.

Tidigare studier i laboratorium på insulinproducerande celler från gnagare och människa har visat att det går att kicka igång nyproduktion av insulinproducerande så kallade beta-celler i bukspottkörteln med gammaaminosmörsyra, GABA. Det är ett ämne som utgör en av de viktigaste signalsubstanserna i hjärnan och även finns i bukspottkörteln.

– Gammaaminosmörsyra tycks kunna skydda beta-celler mot immunangrepp vid typ 1-diabetes och stimulera befintliga insulinproducerande celler att föröka sig. Ämnet verkar även kunna omprogrammera andra celltyper i bukspottkörteln att utvecklas till beta-celler. Om det fungerar på människor öppnas helt nya möjligheter att behandla och på sikt även bota typ 1-diabetes, förklarar Per-Ola Carlsson.

Av Lisa von Garrelts

Life Science Sweden med Kemivärlden – Nordens största tidning om den svenska bioteknik-, medicinteknik-, och läkemedelsindustrin.

http://www.lifesciencesweden.se

En ovanlig form av ”afrikansk” diabetes har kommit till Gävleborg.

Den är i det närmaste okänd inom stora delar av sjukvården och patienterna riskerar att få fel behandling, konstaterar Åke Sjöholm, docent och överläkare i internmedicin vid Gävle sjukhus.

– Vi behöver få ut information om sjukdomen, säger han.

Cirka 500 000 människor i Sverige har diabetes. Traditionellt delas sjukdomen i två grupper: diabetes typ 1 och diabetes typ 2.

Nu har en för svenska vidkommanden helt ny tredje diabetesform etablerat sig i landet. Den har sin härstamning i Afrika och kallas KBT2 (ketosbenägen typ 2-diabetes) eller Flatbush diabetes (efter distriktet East Flatbush i Brooklyn i New York där en ett större antal fall upptäcktes 1994).

– Den här formen av diabetes har varit i det närmaste okänd för oss i Sverige. Det är nu med de stora migrantströmmarna från Afrika som vi fått in den hit, säger Åke Sjöholm.

Han är en av de första i Sverige som uppmärksammat sjukdomen och har skrivit flera vetenskapliga artiklar i ämnet. Sedan han började arbeta på Gävle sjukhus 2017 har han också själv haft flera patienter från Gävleborg med den här typen av diabetes.

Sjukdomen är vanligast i afrikanska länder söder om Sahara, exempelvis Somalia och Sudan. En av tre diabetespatienter i de här områdena har Flatbushvarianten. Den förekommer också hos delar av befolkningen i USA och Sydamerika.

Åke Sjöholm, docent och överläkare i internmedicin vid Gävle sjukhus, är en av de första i Sverige som uppmärksammat den ”nya” formen av diabetes.
Bild: Björn Hanérus

Text: Björn Hanérus

Mittmedia

Läs artikeln i : https://www.gd.se/artikel/gavlelakare-om-okand-afrikansk-diabetes-flera-fall-i-gavleborg-de-flesta-har-fatt-fel-diagnos

App kan bidra till ökad livskvalitet!

0

Patienter med diabetes typ-2 som använde en app som uppmanar till fysisk aktivitet upplevde en ökad hälsorelaterad livskvalitet, enligt en ny svensk studie. Men effekten verkar klinga av när appen tas bort.

Det handlar om en app som visar steg och som skickar meddelanden till användaren med uppmuntringar om att vara fysiskt aktiv.

– Det finns en rad liknande appar, men här har vi undersökt effekten i en randomiserad studie och sett positiva resultat, säger Madeleine Wetterholm, ST-läkare i allmänmedicin och doktorand vid Karolinska institutet.

I studien ingick 181 patienter med diabetes typ-2 från olika vårdcentraler i Stockholm. Dessa lottades till att som tillägg till standardbehandling, få tillgång till appen Diacert under 12 veckor, eller enbart standardbehandling.

Patienterna satte tillsammans med vårdpersonal upp personliga stegmål som låg mellan 1 000 och 10 000 steg per dag.

Deltagarna, som i medel var 60 år, fyllde i sin upplevda hälsorelaterade livskvalitet, enligt en särskild skala, vid studiestart, efter 12 veckor och sedan vid en uppföljning sex månader efter interventionen.

Efter 12 veckor kunde forskarna konstatera att de patienter som använt appen, upplevde att de mådde bättre. De hade förbättrat sin hälsorelaterade livskvalitet, medan de som inte hade appen låg på en oförändrad nivå.

– Jag träffar dessa patienter i min vardag som läkare på vårdcentralen. En stegräknarapp kan vara ett utmärkt verktyg och komplement som kan ge en positiv effekt på hälsan. Mycket handlar om att appen är enkel att använda och ger en väldigt visuell bild av hur nära man är att uppfylla sitt mål, säger Madeleine Wetterholm, som är på plats vid EASD-kongressen för att presentera resultaten med en poster.

Däremot tycks inte effekten hänga kvar efter att appen tagits bort. Preliminära siffror från sexmånadersuppföljningen tyder på att effekten avtar. Om det beror på att deltagarna minskade sin fysiska aktivitet vet forskarna inte.

– Men det tyder på att det kan vara viktigt för motivationen att ha appen som påminner och kommer med uppmuntrande meddelanden, säger Madeleine Wetterholm.

Samma forskargrupp presenterar under EASD-kongressen även resultat som indikerar att de som använt Diacert, sänkte sitt långtidsblodsocker mer än de som inte hade appen.

Länk till DiaCert appen:

https://apps.apple.com/se/app/diacert/id1151011937

Frukt nyttigt även för diabetiker

0

Många diabetiker undviker frukt för att de är rädda för fruktsockret. Men en ny studie visar att färsk frukt även kan vara nyttigt för diabetiker.

Forskare från Kina och Storbritannien som undersökt 30 300 personer med diabetes kom fram till att frukt gynnade diabetiker. Av dessa hade 70 personer diabetes typ 1 och resterande hade diabetes typ 2. Bland deltagarna som hade diabetes och åt frukt mer än tre dagar i veckan minskade risken att dö i förtid med 17 procent.

De hade även 13–28 procents lägre risk att drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar till följd av sin diabetes, jämfört med de som åt frukt mindre än en gång per vecka.

Forskarna såg även att ett högt intag av färsk frukt hos friska människor minskade risken att drabbas av diabetes med 12 procent, jämfört med de som åt frukt väldigt sällan eller aldrig.

Rädsla för fruktsocker

Sockerinnehållet i frukt verkar ha gjort många diabetiker osäkra på riskerna, trots att hälsofördelarna med frukt sedan länge är kända. Därför ville forskarna undersöka hur fruktkonsumtion påverkar risken att drabbas av diabetes samt komplikationer till följd av diabetes.

I studien framgick att bland de som aldrig åt frukt var tre gånger så många diabetiker, vilket kan tyda på att de som hade diabetes var tveksamma till att äta frukt.

– Som diabetiker kan man behöva utveckla en kostplan tillsammans med en läkare. Man kan då behöva begränsa sitt intag eller undvika vissa typer av frukt med högt GI, men man bör inte undvika frukt helt, baserat på befintliga studier, säger Bahareh Rasouli, medicine doktor och nutritionist vid institutet för miljömedicin vid Karolinska Institutet.

Omfattande studie

Sammanlagt deltog 512 891 vuxna kineser mellan 30 och 79 år i studien. Forskarna följde dessa under sju år och dokumenterade både nya fall av diabetes samt tittade på dödsfall och uppkomsten av hjärt- och kärlsjukdomar hos de som redan hade diabetes. 

Studien, som publiceras i PLOS Medicine, kan stärka fruktens roll i förebyggandet och behandlingen av diabetes.

– Socialstyrelsen rekommenderar att man bör äta frukt om man har diabetes. Den här studien ger stöd för detta. Det ger underlag för att man bör rekommendera frukt både i förebyggande syfte och för de som redan är drabbade av diabetes, säger Sofia Carlsson, docent i epidemiologi vid institutet för miljömedicin vid Karolinska Institutet.

Diabetiker blir fler och fler

Antalet människor som får diabetes ökar väldigt snabbt i världen, framförallt de som drabbas av diabetes typ 2. Enligt WHO beräknas sammanlagt 422 miljoner människor lida av någon form av diabetes idag. En bra kostplan är viktig vid båda typerna av diabetes, men i synnerhet vid diabetes typ 2.

– Diabetes är vanligt i Sverige, sju procent av den vuxna befolkningen har diabetes och förekomsten ökar. En allvarlig konsekvens av sjukdomen är risken för komplikationer, inte minst hjärt- och kärlsjukdomar. I dagsläget kan man inte bota diabetes så vill man minska diabetessjukligheten handlar det om att förebygga sjukdomen samt att förebygga komplikationer om man redan är drabbad. Därför är studier av detta slag viktiga, säger Sofia Carlsson.

Frukt borde rekommenderas

Forskarna menar att man i många delar av världen hellre äter grönsaker än frukt om man har diabetes, oavsett typ, eftersom man skräms av fruktsockret och kolhydraterna. I Asien rekommenderar man oftast inte frukt till diabetiker. Forskarna tycker att detta borde ändras.

– Det här stämmer bra med vad man sett tidigare i framförallt europeiska och amerikanska studier. När det gäller hjärt- och kärlsjukdomar och frukt finns det också kliniska prövningar som tyder på att mycket frukt förbättrar kärlhälsan. Den här studien visar att det även tycks gälla vid diabetes, främst typ 2, säger Sofia Carlsson.

Hur det skyddar vet man inte

Hur frukt skulle skydda mot diabetes är dock inte kartlagt.

– Frukt innehåller många olika vitaminer, mineraler, fibrer och antioxidanter, det kan vara så att alla dessa komponenter tillsammans bidrar till en lägre risk att drabbas av diabetes eller komplikationer till följd av diabetes, säger Sofia Carlsson.

”Läggs i vågskålen som säger att det är gynnsamt att äta frukt”

Sofia Carlsson berättar att studien ger stöd till en hypotes om att frukt kan minska risken för diabetes och för komplikationer till följd av diabetes, som tidigare synts inom forskarvärlden.

– Man måste dock ha i åtanke att när det gäller den här typen av studier är det svårt att uttala sig om orsakssamband. De som äter mycket frukt skiljer sig naturligtvis från de som inte äter frukt med avseende på andra faktorer som kan påverka hälsan. Samtidigt så är detta en välgjord studie och man har i möjligaste mån försökt att kontrollera för skillnader i livsstil, ärftlighet och utbildningsnivå mellan grupperna. Studien ger stöd till hypotesen att frukt kan minska risken både för diabetes och för komplikationer. Den läggs till i den vågskål som säger att det är gynnsamt att äta frukt, även för personer med diabetes, säger hon.

Referens: Huaidong Du, et al. Fresh fruit consumption in relation to incident diabetes and diabetic vascular complications: A 7-y prospective study of 0.5 million Chinese adults. PLOS Medicine, 2017. DOI: 10.1371/journal.pmed.1002279

Ny mekanism bakom störd insulinfrisättning identifierad.

0

Forskare vid Uppsala universitet har i en ny studie identifierat en tidigare okänd mekanism som kontrollerar frisättningen av det blodsockersänkande hormonet insulin från bukspottkörtelns betaceller och som är störd vid typ 2-diabetes. Förhoppningen är att dessa rön ska utnyttjas för att utveckla nya behandlingar mot sjukdomen.

Mer än 400 miljoner människor globalt lider av typ 2-diabetes. Ett av huvudproblemen är otillräcklig utsöndring av det blodsockersänkande hormonet insulin från bukspottkörtelns insulinproducerande betaceller.

Det är sedan tidigare känt att den minskade utsöndringen av insulin beror på en oförmåga hos de insulininnehållande sekretionskornen att fästa till, och sedan sammansmälta med, cellmembranet. Detta får till följd att mindre insulin når blodet, och att kroppen därmed blir oförmögen att sänka blodsockernivåerna i tillräcklig utsträckning.

I den nya studien identifierar forskarna ett protein, Sac2, vars nivåer är lägre i patienter med typ 2-diabetes. I försök visar forskarna sedan att om nivåerna av detta protein minskas på experimentell väg leder det till minskad insulinutsöndring från betacellerna. Genom att använda avancerade mikroskopitekniker kunde forskarna visa att Sac2 är en viktig komponent på ytan av de insulin-innehållande sekretionskornen, där det modifierar fettsammansättningen av membranet. I avsaknad av Sac2 ansamlas en specifik fettmolekyl på ytan av sekretionskornen, och detta leder till en oförmåga hos dessa att fästa till cellmembranet, vilket i sin tur leder till minskad insulinutsöndring.

Denna studie visar först och främst att minskade nivåer hos ett enda protein kan rekapitulera flera av de defekter som ses i betaceller från typ 2-diabetiker, men markerar även betydelsen av fettsammansättningen av de insulin-innehållande sekretionskornen för deras förmåga att frisättas. Forskarna hoppas nu att rönen ska kunna utnyttjas för att utveckla nya behandlingar mot typ 2-diabetes.

Källa: Pressmeddelande från Uppsala universitet

I laboratorium kan man studera öar innehållande de insulinproducerande betacellerna.

Vet du att du som diabetiker kan få särskilt tandvårdsbidrag?

0

Diabetes kan påverka dina tänder negativt på flera sätt. Inflammation i tandköttet och tandlossning är exempel på tillstånd som oftare drabbar diabetiker än icke-diabetiker. Störst risk att drabbas har den med höga blodsockervärden och en svårinställd sjukdom. Men varför är det egentligen så och hur kan man förebygga det?

Diabetes påverkar tänderna på flera olika sätt. En god munhygien och regelbundna besök hos tandläkare eller tandhygienist är därför särskilt viktigt för dig med diabetes. Eftersom en jämn blodsockernivå är en viktig del i en stabil munhälsa kan du med svårinställd diabetes ha rätt till STB, särskilt tandvårdsbidrag. Vi har pratat med Malin Linder, tandläkare på tandvårdskedjan Aqua Dental i Stockholm. Hon har arbetat som tandläkare i över 20 år och har behandlat många patienter som lever med diabetes.

Diabetes och tandlossning
Diabetes leder till skador i små blodkärl vilket medför ett minskat blodflöde i tandköttet och därmed en sämre läkningsförmåga runt tänderna. Diabetes kan alltså medföra en ökad risk för tandköttsinflammation och tandlossning men man har också sett ett omvänt samband. Tandköttsinflammation eller tandlossningssjukdom som lämnas obehandlad leder till att blodsockervärdet stiger medan en god munhälsa påverkar blodsockret gynnsamt. Det är därför mycket viktigt med noggrann tandborstning och rengöring mellan tänderna för att förebygga plackbildning som kan leda till inflammation i tandköttet. Det är också viktigt med regelbundna besök hos tandläkare och tandhygienist.

Diabetes och karies
Man har inte sett någon större skillnad mellan diabetiker och icke-diabetiker vad gäller förekomsten av karies, det vill säga hål i tänderna. Ett undantag är dock svårinställd diabetes där det höga blodsockret kan leda till minskad salivutsöndring, vilket i sin tur kan resultera i muntorrhet. Saliven är mycket viktig i skyddet mot karies. Det gör att ett minskat salivflöde med muntorrhet medför en högre kariesrisk. Denna risk är extra hög för diabetiker med blottade tandhalsar. En annan faktor som kan påverka diabetikers munhälsa är småätandet som krävs för att hålla blodsockernivån stabil. Tänderna behöver vila mellan måltiderna, men genom att äta små mellanmål då och då utsätts de för ständig påfrestning.

Förebygg genom god munvård och regelbundna tandläkarbesök
Noggrann tandborstning och rengöring mellan tänderna morgon och kväll med tandtråd eller tandstickor är viktigt för alla, oavsett om du har diabetes eller ej. Fluor gör tänderna starkare och mer motståndskraftiga mot karies. Därför ska du alltid borsta tänderna med en tandkräm som innehåller fluor. Om du har en förhöjd risk för karies kan det även vara bra att någon gång under dagen, exempelvis efter lunch eller mellanmål, skölja tänderna med en fluorlösning.

Om du lider av muntorrhet finns det salivstimulerande läkemedel att köpa på apoteket. Fråga gärna din tandläkare eller tandhygienist om råd. För att upptäcka eventuella tandsjukdomar i ett tidigt skede är det viktigt att du besöker en tandläkare eller tandhygienist regelbundet. Prata med din tandläkare om din diabetes så gör hen en bedömning av din tandstatus, för att sedan skapa en individuell plan där du kallas till tandläkaren eller tandhygienisten med den kontinuitet dina tänder kräver.

Särskilt tandvårdsbidrag för dig med diabetes
Personer som av olika anledningar har försämrad munhälsa på grund av en viss sjukdom eller medicinering kan ha rätt till ett särskilt tandvårdsstöd. Har du en registrerad svårinställd diabetes kan du vara en av dem som är berättigad det särskilda tandvårdsbidraget, STB, från Försäkringskassan. Det särskilda tandvårdsbidraget ligger på 600 kronor per halvår, och kan enbart användas för undersökningar och förebyggande tandvård. Det innebär att du kan använda bidraget till förebyggande tandvårdsåtgärder som undersökningar och hygienistbehandlingar.

Bidraget delas ut 1 januari och 1 juli varje år och du måste nyttja det inom det kommande halvåret för att kunna ta del av det.
– Boka ett besök hos din tandläkare eller tandhygienist om du tror att du har rätt till det särskilda tandvårdsbidraget. Vid besöket ska du kunna visa upp ett läkarintyg som styrker din svårinställda diabetes. Läkarintyget får inte vara äldre än tre månader vid besöket.

Läs mer om Särskilt tandvårdsbidrag HÄR

Vissa yrken kopplas till ökad risk för Diabetes typ 2.

0

Chaufförer, städare och fabriksarbetare är exempel på yrken som associeras till ökad risk att utveckla typ 2-diabetes. Fysioterapeut och universitetslärare kopplas tvärtom till en låg risk, i en ny svensk studie.

Det är den mest omfattande genomgång av yrken och diabetes som hittills gjorts som presenteras på diabetskongressen EASD i Barcelona.

– De här väldigt stora skillnaderna vi ser är tydligt kopplade till skillnader i livsstilsfaktorer som övervikt och rökning i unga år. Det främsta budskapet är att vi genom riktade insatser mot arbetsplatser skulle kunna förbättra hälsan för vissa extra utsatta grupper, säger Sofia Carlsson, forskare vid institutet för miljömedicin vid Karolinska institutet och försteförfattare till studien.

Forskarna har analyserat data från närmre 4,6 miljoner svenskar födda mellan 1937 och 1979 som haft en anställning under minst två år i samma yrke. Information om yrke har hämtats från Statistiska centralbyrån och forskarna har räknat förekomst och risk för diabetes typ 2 i de 30 vanligaste yrkena separat för kvinnor och män.

Man vet sedan tidigare att det finns ett samband mellan socioekonomisk status och risk för typ 2-diabetes men det har inte funnits lika mycket kunskap om hur risken skiljer sig åt mellan olika yrkesgrupper.

Det visar sig i den nya studien att skillnaden mellan yrken blir större än om man tittar på enbart inkomst eller utbildning. Byggnadsarbetare har till exempel inte så hög risk, men en kort utbildning.

– Det är spännande att vi inte enkelt kan tillskriva stillasittande arbete den ökade risken. Städare är fysiskt aktiva på arbetet men de har en mycket högre incidens än kontorsarbetare till exempel, säger Sofia Carlsson, till Dagens Medicin.

Prevalensen för typ 2-diabetes sträckte sig från nästan 9 procent bland manliga chaufförer till 2,5 procent bland manliga datavetare. Bland kvinnor sågs den högsta prevalensen bland fabriksarbetare, 6 procent och den lägsta på drygt 1 procent hos chefer.

Läkare har enligt studien runt 40 procents lägre risk att utveckla typ 2-diabetes jämfört med hela den arbetande befolkningen. Men kvinnor inom omsorgsyrken som undersköterskor, vårdbiträden och personliga assistenter har däremot en hög risk medan kvinnliga sjuksköterskor har en låg.

För män har uppgifter om vikten hämtats från mönstringsregistret och för kvinnor från de medicinska födelseregistret, där vikten tas vid det första besöket i mödravården.

– Det intressant är att övervikt vid mönstring var betydligt vanligare bland män som senare började inom yrken som fabriksarbetare eller chaufförer där vi ser en högre risk att utveckla diabetes. Det tyder på att riskfaktorerna finns där redan innan men yrket blir en indikator för att hitta dem md en ökad risk, säger Sofia Carlsson.

Forskarna har i studien inte tittat på arbetsmiljön inom olika yrken, men Sofia Carlsson påpekar att faktorer som stillasittande och skiftarbete också kan bidra till en ökad risk.

– Om alla hade lika låg risk som de manliga universitetslärarna och de kvinnliga fysioterapeuterna då skulle nästan hälften av alla diabetesfall i den arbetande befolkningen försvinna, det säger någonting om den preventiva potentialen, säger Sofia Carlsson.

Deltagarna följdes tills från 35 års ålder under perioden 2006 till 2015.

Källa: Dagens Medicin

På väg mot vuxenlivet med Diabetes!

2

Du kan bli för full på festen, insulinet kan försvinna på resan i Asien och du kan få hypoglykemi när du flyttar hemifrån och bor själv. Alkohol, resor och flytt hemifrån hör ofta ungdomen till, men innebär större risker för dig som har diabetes. Så hur kan du planera äventyren för att slippa göra onödiga misstag?

Det ingår i ungdomstiden att till viss del bryta sig loss från föräldrarna, och visst kan det mycket väl leda till negativa konsekvenser för hälsan.

Många känner starkt att de vill vara som alla andra och ägnar mycket energi åt att försöka passa in bland kompisarna, då kan det hända att det här med att sköta sin diabetes råkar komma i andra hand.

Du måste förstås ta eget ansvar för din sjukdom, men det är ändå bra att involvera kompisarna, så att de vet om att du har diabetes om ni ska dricka alkohol. För blir du alltför berusad så känner du inte av dina låga värden. Det är bra om kompisarna vet om att de kan ge dig någonting sött om du blir för full eller börjar bete dig annorlunda.

ATT TONÅRINGAR MED DIABETES dricker alkohol och testar gränser är ett faktum, även om det inte är bra för kroppen.
Det är inte så lämpligt att dricka alls förstås, men en del av oss måste testa gränser och lära oss av erfarenhet.

Men faktum är att du kan dö med alkohol i kroppen!

Att också berätta för föräldrarna vilka kompisar man tänker umgås med är en god idé.
Det är bra om tonåringen vet att de kan ringa hem om något händer och inte behöva vara orolig för att föräldrarna ska bli arga.


När man fyller 18 år är det dags att lämna den trygga barnavdelningen för att ingå i vuxensjukvården.

Som myndig har man helt plötsligt eget ansvar och faktum är att många, även om det långt ifrån gäller alla, väljer att sluta gå på rutinkoller då. Detta får generellt sett negativa effekter på hälsan.
Man kan se i det nationella diabetesregistret att många unga uteblir från sina vårdbesök. Dessutom ser man att 18–19-åringarnas HbA1c värden ser sämre ut, och detta är ett utbrett problem i hela världen.

ATT UNGA VUXNA UTEBLIR när de passerar myndighetsdagen är knappast ett nytt problem.

Jag läste i en artikel att i Lund så anordnas sedan en tid kafékvällar varannan vecka för att försöka fånga upp de ungdomar som riskerar sämre hälsa på grund av att de inte kommer på de inbokade rutinbesöken.
För en del som flyttas över från barnkliniken ser värdena bra ut, några andra ligger halvbra till medan en tredje grupp har katastrofdåliga värden.

Men med en annan form av träffar kunde man tilltala den tredje gruppen mer än på läkarbesöken.

Men den svåraste tiden att ha diabetes är i 18–25-årsåldern, det händer så mycket då i livet.

En stor oro kan ju uppstå om man flyttar till en ny stad för att bo ensam och plugga eller flyttar hemifrån för första gången.
En del kan bekymra sig för att de ska råka ut för nattlig hypoglykemi när de ligger ensamma i sin lägenhet eller studentrum. De undrar också vad de ska säga till sina nya kamrater, och hur de ska göra med maten när de bor i en studentkorridor och har långa dagar. Och sedan är det festandet och all alkohol.

Med andra ord en jobbig tid i livet!

Men snälla snälla snälla ni! Ni måste ta hand om er. DU måste ta hand om din sjukdom, jag gjorde det inte och det blev inge bra.

När jag var i tonåren så var jag en av dom där som ville testa gränserna, jag drack alkohol jag rörde mig inte och åt onyttig mat, kom ihåg att när jag fick brev från Diabetesmottagningen så skärpte jag till mig och mina tester var väl ganska så bra. Men efter kontrollen så återvände man till partande och festande.

Så där höll jag på tills jag vid 25 års ålder fick högt blodtryck, fick först en tablett sedan blev det två, tre, fyra och nu fem tabletter mot högt blodtryck, blodfetter mm. Det måste jag nu äta livet ut. Inte så kul!

Men det värsta hände för ca 4 år sedan, då fick jag problem med ögonen, har fått laserbehandlingar fyra gånger för att stoppa blödningar sk diabetesretinopati. Diabetesretinopati är den vanligaste orsaken till blindhet bland personer mellan 30 och 69 år.

När jag gjorde laserbehandling nr4 så sa läkaren att om jag inte skulle skärpa till mig så skulle jag mista synen.

Nu sköter jag mig och tränar, min diabetes är under kontroll och ögonen är ok, och så länge jag sköter mig så kan jag ha kontroll på ögonen.

Det jag vill säga är att du måste tänka till och sköta dig när du är ung, gå på läkarkontrollen, gå till din diabetessköterska, dom vill hjälpa dig inget annat. Jag vet att det kan va jobbigt men gör det bara! Sköter du dig inte så kommer komplikationerna, dom kommer inte nu utan när du blir äldre.

Det bara är så.

Hur mår du?Tycker du att du får det stöd du behöver?

0

Patienternas upplevelser kartläggs i ny enkät

Hur mår du? Får du det stöd du behöver? Det är några av frågorna som ska bidra till att bättre förstå hur patienterna upplever sin diabetesvård. Teknikstress är en av de faktorer som uppmärksammats.

Bakom den nya enkäten står Nationella diabetesregistret, NDR, och en av dem som arbetat med den är Katarina Eeg-Olofsson, överläkare vid Sahlgrenska universitetssjukhuset och verksam vid registret. Hon har också börjat testa enkäten tillsammans med sina patienter.

– Vi har en mängd hårda värden som vi samlar in som HbA1c och blodtryck. Här handlar det om hur patienter med diabetes upplever sin sjukdom och vårdens ­bemötande. Det blir patienten som får tolkningsföreträde, säger hon.

Katarina Eeg-Olofsson upplever att enkäten öppnat för andra samtal och en mer fördjupad diskussion med patienterna än innan.

– Det blir väldigt konstruktivt. Om någon har skattat lågt inom området kost så kan vi prata om vad som behövs för att detta ska bli bättre. Om någon upplever att vården inte är bra diskuterar vi vad som behöver förändras, säger hon.

Gången är att patienterna får en inbjudan med post med erbjudande om att logga in med mobilt bank-id och svara på den webbaserade Diabetesenkäten. Exempel på frågor som ingår är om man upplever att man får komma till vården så ofta man vill och om man är orolig för sina blodsockervärden. Svaren används sedan som underlag för diskussion vid vårdbesöket. Tanken är att den kan göras årligen så att förändringar kan följas.

Jesper Fowelin, diabetesöverläkare på Kungsbacka sjukhus i Halland, har genom Diabetesenkäten fått syn på något som han tidigare bara haft på känn, att många av hans patienter som använder nya tekniska hjälpmedel, som insulinpumpar, upplever en stor stress.

Katarina Eeg-Olofsson är överläkare vid Sahlgrenska universitetssjukhuset.
Bild: Michael Erichsen/Bildbyrån

– Jag gjorde en sammanställning av de 100 första enkäterna jag fick in och bland dessa är det fler med nya tekniska hjälpmedel som upplever oro och stress. Deras blodsockervärden är bra men vetskapen om att de hela tiden kan mäta och justera innebär en press. Från vården avkräver vi patienterna ett stort ansvar om att de ska sköta sin sjukdom själva. Vi behöver ta reda på vilka konsekvenser det får.

Jesper Fowelin påpekar att de tekniska hjälpmedlen är bra och har revolutionerat diabetesvården på många sätt. – Men vi behöver fundera på hur vi kan stödja patienterna i att hantera nya pumpar och appar. Behovet av sjukvårdens stöd försvinner inte med teknik, det ändrar bara karaktär. Patientenkäten är ett jättebra verktyg för att fånga upp detta, säger han.

Jesper Fowelin är diabetesöverläkare på Kungsbacka sjukhus.
Bild: Kristin Lidell

För att få till en relevant mix av frågor har de ansvariga gjort djupintervjuer med personer med diabetes och haft dialoger både med patientföreningar och personal som arbetar inom diabetesvården. Sedan våren 2017 har ett 20-tal diabetesenheter testat den webbaserade patientenkäten. Mottagandet har varit bra och under förra året breddades användningen till ytterligare 20 enheter.

Tanken är att enkäten ska rullas ut nationellt på sikt. Med redan i dag kan de enheter i primärvård eller på sjukhus som vill börja använda den göra det. Då tar man kontakt med NDR för att få en introduktion.

– Att få in patientens perspektiv är ett av de områden som Social­styrelsen tar upp som ett utvecklingsområde för god vård. Det är först när patienterna säger sitt som vi vet om vi gör ett bra jobb för dem, säger Katarina Eeg-Olofsson.

Verkligheten för diabetiker:Var i landet du bor avgör vad du får för hjälp.

0

Detta är helt fel enligt mig, ALLA ska ha samma hjälp, det ska inte bero på vart i landet du bor. Och vad Socialstyrelsens Nationella riktlinjer säger att 70% av regionens diabetiker ska få tillgång till tekniska hjälpmedel är väldigt fel! ALLA ska ha rätt till hjälpmedel!!

Trots nationella riktlinjer och regionala upphandlingar är det stora skillnader mellan regionerna i landet vad gäller tillgången till tekniska hjälpmedel vid diabetes.

Antalet personer med typ 1-diabetes och typ 2-diabetes ökar och numera har drygt fem procent av Sveriges vuxna befolkning diabetes, enligt Socialstyrelsen.

Samtidigt visar Nationella diabetesregistrets (NDR) statistik från 2018 att en person med typ 1-diabetes i Halland har mycket svårare att få en blodsockermätare i form av CGM eller FGM (se förklaring i faktaruta nedan) – än en person boende i Kronoberg.

Det handlar om att man har olika upphandlingar beroende på region. Alla diabetiker i Sverige har tillgång till att mäta vävnadssocker och få de pumpar och läkemedel som finns att få tag på. Men vilket typ av hjälpmedel kan dock skilja sig något.

Nationella riktlinjer

Enligt Socialstyrelsens nationella riktlinjer ska 70 procent av varje regions diabetiker få tillgång till tekniska hjälpmedel. Under 2018 var det endast 13 av 21 regioner som uppnådde den så kallade målnivån, enligt NDR.

Personer med typ 1-diabetes kan få samtliga hjälpmedel, medan en person med typ 2 i speciella fall kan få en FMG-mätare. Normallt sätt, så tillhandahålls dessa genom sjukvården men går att även att köpa dyrt privat.

LISTA: Skillnader mellan Sveriges regioner i tillgången på tekniska hjälpmedel (2018):

1. Kronoberg – 81 procent

2. Gotland – 77 procent

3. Uppsala – 76 procent

4. Jönköping – 76 procent

5. Västra Götaland – 75 procent

6. Dalarna – 76 procent

7. Västerbotten – 74 procent

8. Värmland – 74 procent

9. Västernorrland – 73 procent

10. Sörmland – 72 procent

11. Blekinge – 70 procent

12. Kalmar – 70 procent

13. Jämtland – 73 procent

14. Skåne – 70 procent

15. Örebro – 70 procent

16. Stockholm – 68 procent

17. Gävleborg – 55 procent

18. Västmanland – 45 procent

19. Östergötland – 38 procent

20. Norrbotten – 37 procent

21. Halland – 31 procent

Att kunna få skriva om Diabetes.

0

Har tänkt på detta med att skriva väldigt länge, men det har blivit att jag har lagt skrivandet åt sidan varje gång. Men äntligen har jag tagit tag i det och oj vad roligt det är, och tack för alla fina ord jag får hela tiden, det värmer och sporrar mig mer till att skriva.

Skribent på Livet och Diabetes

En otroligt kul grej är att jag kommer att börja som skribent på Livet och Diabetes, kommer att bli fantastiskt, Den sidan som jag har följt så väldigt länge och nu ska jag få skriva där woow. Sedan är det lite mer roligheter på gång som jag berättar mer om lite längre fram.

Nu tar vi ledigt! Ha en skön helg så hörs vi igen nästa vecka.

https://www.livetochdiabetes.se/

https://m.facebook.com/livetochdiabetes/

Färdigmat/Snabbmat kopplas till kortare liv

0

Personer som föredrar väldigt processad mat – exempelvis snabbmat, färdigrätter och pulversoppor – verkar ha högre risk att dö i förtid, enligt omfattande fransk data.

Det handlar om massproducerade livsmedel som ofta är rika på socker och fett samt fattiga på fibrer och näring. Sådan ultraprocessad mat har tidigare visats öka risken för bland annat högt blodtryck och fetma. Fast nu ses alltså ett samband med livslängd och det här är sannolikt första gången man lyckats visa det, menar de franska forskarna bakom observationsstudien.

Enligt deras resultat steg den relativa risken att dö i förtid med 14 procent – oavsett orsak – för varje 10 procent som man ökade sitt intag av ultraprocessad mat.

Resultaten, som publicerats i tidskriften Jama Internal Medicine, baseras på data för nästan 45 000 personer som var 45 år eller äldre. De svarade regelbundet på enkäter om vad de åt och drack. Uppföljningen skedde i snitt efter sju år.

Eftersom studien är av observationstyp kan den inte svara på vad som är orsak och verkan. Forskarna spekulerar ändå kring möjliga förklaringar till fynden och lyfter att stora mängder salt och socker kan öka risken för hjärt-kärlsjukdom och vissa cancerformer. Resultaten justerades bland annat för ålder, rökning, BMI och fysisk aktivitet.

Källa: Dagens Medicin

Det är dags att diabetesvården börjar se att kropp och psyke hänger ihop!

0

Gör psykosocialt stöd till en del av diabetesvården.

De krav som ställs på unga med diabetes typ 1 kan ofta upplevas som övermäktiga.

Ung Diabetes har vid ett flertal tillfällen, på olika sätt, lyft behovet av ökad tillgång till psykosocialt stöd för personer med diabetes i Sverige. Behovet kan inte nog poängteras. 

I dag lever nästan en halv miljon människor med diabetes i Sverige, cirka 50 000 av dessa har den autoimmuna sjukdomen diabetes typ 1. Att leva med diabetes typ 1 innefattar i nuläget egenvård i livets alla år, årets alla dagar och dagens alla timmar. Såväl blodsockermätningar som insulininjektioner och anpassning av bland annat kost och motion behöver göras. Allt görs i strävan efter att uppnå stabil blodsockernivå, både i stunden och på lång sikt, med förhoppning om att minska den förhöjda risk för komplikationer och förtida död som diabetes typ 1 medför. Men detta är lättare sagt än gjort, och de stora krav som ställs på individen kan ofta upplevas som övermäktiga.

Personer med diabetes typ 1 har mer eller mindre regelbunden kontakt med sjukvården. Hur tät kontakten är och vilket stöd och hjälp vården erbjuder patienten varierar dock. Kontakt med diabetessjuksköterska, diabetesläkare och dietist ses ofta som en självklarhet. Likaså att ögonbottenkontroll ska göras med jämna mellanrum. Alla dessa kontroller av kroppens fysiska skick är såklart nödvändiga delar av diabetesvården, men vi anser att en viktig pusselbit fattas: var är kuratorn, psykologen eller terapeuten? 

Genom ett samarbete mellan Ung Diabetes och företaget Psykologpartners fick unga vuxna (18–30 år) med diabetes typ 1 under hösten 2017 och våren 2018 möjlighet att delta i en ännu ej publicerad pilotstudie som syftade till att utvärdera Acceptance and commitment therapy, ACT-behandling, för denna målgrupp. En randomiserad kontrollerad studie med kontrollgrupp på väntelista genomfördes, där de unga vuxna i respektive grupp träffades vid totalt fem tillfällen. Några av de variabler som mättes innan påbörjad och efter avslutad behandling var personens grad av livskvalitet, nedstämdhet, utbrändhet, ångest och oro. 

Förändringarna efter behandlingen var slående. Personernas nedstämdhet minskade signifikant över tid och trender till minskningar gick även att se hos behandlingsgruppen i de flesta andra uppmätta variablerna. Även HbA1c-värdet (långtidsblodsockret) förbättrades hos enskilda personer efter behandlingsavslut. Flera av deltagarna beskrev dessutom att behandlingen bidragit till ökad insikt och acceptans för sjukdomen och för deras tankar och känslor kopplade till den. Kommentarer efter behandlingen som ”det är inget fel på mig”, ”jag duger som jag är”, ”jag dömer och skyller inte längre på mig själv” och ”jag kan nu ta mitt insulin utan att det är jobbigt att andra ser” är även i sig ett starkt talande resultat.

Nu vill vi se att kontakt med kurator, psykolog eller motsvarande blir en lika självklar del av diabetesvården som allt annat. Alla personer med diabetes typ 1 måste kunna få hjälp av sjukvården med att hantera de svåra tankar och känslor som sjukdomen kan bidra till, om och när de har behov av det.

Det är dags att diabetesvården börjar se att kropp och psyke hänger ihop!

Äntligen Fredag!

1

Måste bara få säga att detta är bland det bästa och roligaste jag gjort på mycket mycket länge. Att jag startade denna sida och få skriva om diabetes.

Det är så mycket jag vill dela med mig av och så mycket jag vill göra för att hjälpa alla med denna sjukdom. Jag hoppas kunna hjälpa några av er.

Om ni har några frågor eller har något ni tycker jag ska ta upp så maila mig på kollasockret@gmail.com.

Trevlig Helg!

/ Jonas

Diabetiker löper 50 procent högre risk att dö av en hjärtinfarkt.

0

Detta är en stor anledning varför jag motionerar varje vecka, och att jag tänker på vad jag äter samt att jag tagit bort all negativ stress, det som ger dålig energi som jag skrev om tidigare i veckan.

Risken att dö av en hjärtinfarkt som diabetiker kan vara mer 50 procent högre än hos ickediabetiker.

Det visar en ny studie vid University of Leeds i Storbritannien publicerad i Journal of Epidemiology & Community Health. 

Forskare vid University of Leeds kan nu fastslå att risken att dö av en hjärtattack kan vara mycket högre hos diabetespatienter än man tidigare har trott. Enligt American Diabetes Association lever cirka 29 miljoner amerikaner med diabetes.

Typ 2-diabetes är den vanligaste formen av diabetes och inträffar när kroppen inte kan använda hormonet insulin effektivt, vilket resulterar i förhöjda blodsockernivåer, medan Typ 1-diabetes som står för cirka 5 procent av alla diabetesfall, uppstår när kroppen inte kan producera insulin.

Det är ett väl etablerat faktum att personer med diabetes löper en större risk för följdsjukdomar såsom högt blodtryck, hjärtinfarkt, stroke och hjärtsjukdomar. Men den långsiktiga risken att dö av hjärtattack eller hjärtinfarkt som diabetiker har inte varit fastställd tills nu.

Risken att dö av en hjärtinfarkt är 56 procent högre med diabetes
Dr Chris Gale med kollegor vid Institutionen för medicin vid University of Leeds har undersökt data från 703 920 personer från det brittiska akuthjärtinfarktregistret, varav cirka 121 000 hade diabetes. Totalt 281 259 patienter hade upplevt en ST-höjningsinfarkt (STEMI) – vilket är en ”klassisk” hjärtattack – där ett elektrokardiogram (EKG) visar en fullständig blockering av kransartären som orsakar skada på ett stort område av hjärtat. De återstående 422 661 patienterna hade upplevt en icke-STEMI hjärtattack, där kransartären var delvis blockerad.

Forskarna matchade data från dessa patienter med den allmänna befolkningen i England och Wales, i syfte att jämföra risken att dö av en hjärtattack hos personer med – respektive utan – diabetes. Jämfört med personer utan diabetes, fann teamet att diabetikerna löper hela 56 procent större risk att dö av en STEMI-hjärtattack och att 39 procent löper större risk att dö av en icke-STEMI-hjärtattack.

Forskarna fastslår att studien ger ett robust bevis för att diabetes är en betydande långsiktig riskfaktor hos patienter som har haft en hjärtattack. Även om det är tidigare känt att personer med diabetes löper större risk att dö av hjärtinfarkt, visar dessa rön att risken är väsentligt högre än tidigare känt. Vikten av att hitta nya sätt att förebygga hjärt-kärlsjukdomar hos personer med diabetes och utveckla nya behandlingar för att förbättra överlevnaden efter en hjärtattack, har således ökat än mer än tidigare.

Kost och träning

0

Fysisk aktivitet är en annan hörnsten i diabetesbehandlingen. Fysisk aktivitet ökar energiförbrukningen på både kort och lång sikt och underlättar en negativ energibalans. Det ökar insulinkänsligheten och leder till en jämnare och lägre blodsockernivå, lägre blodtryck och lipidvärden. Fysisk träning påverkar också den mentala hälsan och en massa andra riskfaktorer för tidig sjukdom och död. Fysisk träning minskar stress och påverkar immunsystemet positivt.

Men fysisk träning vid diabetes är inte okomplicerad och kan också ställa till problem med både hypo och hyperglykemier, speciellt vid insulinbehandling.

Insulinbehandlad diabetes

Eftersom fysisk aktivitet ökar insulinkänsligheten är det betydelsefullt att planera måltider och insulindoser innan och efter träning. Risken för hypoglykemi är som störst efter träning men kan sitta i upp till ett dygn efter ett träningspass. För att minska risken för en känning kan måltidsdosen insulin minskas och/eller extra kolhydrater tillföras. Många gånger räcker det med att tillföra extra kolhydrater. Mängden är beroende av typ av aktivitet och kroppsstorlek. En lämplig mängd kolhydrater brukar ligga på 0,5-1 g/kg kroppsvikt och timme vid medelintensiv till hård träning.

Det är mycket viktigt att alltid ha med sig druvsockertabletter under träningspasset (eller något annat blodsockerhöjande) vid insulinbehandlad diabetes.

Efter träning ar det viktigt att äta något som innehåller kolhydrater for att undvika hypoglykemi och för att kroppen ska ha chans att återhämta sig. Musklerna är extra benägna att ta upp kolhydrater efter ansträngning, framför allt inom 90 min efter avslutat pass.

För att hitta lämplig justering av kosten och insulindoser är det viktigt att patienter testar blodsocker före, under och efter aktiviteten och det är alltid svårast att få till passande upplägg vid ändring av träningsregim. När patienten väl hittat ett bra upplägg kan det vara uppskattat att få information om likvärdiga alternativ på t ex mellanmål så patienten kan få lite kostvariation utan att behöva ändra insulindoserna.

Fysisk aktivitet vid icke insulinbehandlad typ 2 diabetes

Vid typ 2-diabetes är insulinkänsligheten nedsatt och fysisk träning en åtgärd som behandlar en viktig patofysiologisk del av sjukdomen.

Vad gäller kostupplägget behöver det vanligtvis inte ändras nämnvärt eftersom det inte föreligger samma risk för hypoglykemier som vid insulinbehandlad diabetes under förutsättning av att mathållningen är åtminstone godtagligt balanserad.

Uppläggning av ett träningspass

Ät en huvudmåltid 4-5 h innan träning och 1-2 h innan träningen ett mellanmål

Om träning på morgonen kan en mindre frukost vara passande innan träningen som sedan kan kompletteras efter passet

Drick extra vatten timmen innan passet (ca 0,5 l), extra viktigt om varm träningsomgivning

För personer som tränar flera pass per vecka är det extra viktigt med ett återhämtningsmål. Ett återhämtningsmål är också viktigt om det dröjer mer än 2 timmar till nästa måltid.

Övervikt och fetma

0

Övervikt och stillasittande kan vara en orsak till typ 2-diabetes eller i varje fall en utlösande faktor. Den ökande förekomsten av fetma och stillasittande i samhället gör att fler patienter insjuknar i yngre åldrar. Detta tillsammans med en ökad livslängd i befolkningen gör att prevalensen av typ 2-diabetes ökar. I många länder har svältproblematik ersatts av en galopperande epidemi av diabetes (Indien/Kina). Speciellt då befolkningen i stor utsträckning övertagit västerländska matvanor.

43% av patienterna med typ 2-diabetes är feta (BMI över 30) och 80 % är överviktiga (BMI över 25). Typ 1-diabetiker är dock inte mer överviktiga än genomsnittsbefolkningen.

Övervikt och fetma är också en oberoende riskfaktor för hjärt och kärlsjukdom

Det som är ännu viktigare är att en ganska modest viktminskning minskar samtliga riskfaktorer för diabeteskomplikationer:

• Ökad insulinkänslighet och lägre blodsocker

• Förbättrade blodlipider

• Sänkning av blodtrycket om det ligger högt.

• Enlgt en studie publicerad i Vitola Obesity 2009 leder en 8%-ig viktreduktion (110-100 kg) till:

• Minskad fetthalt i levern 60%

• Leverns insulinkänslighet ökar 60%

• Musklernas insulinkänslighet ökar 97%

• Det finns inget idag uppfunnet diabetesläkemedel som kommer i närheten av den effekten på insulinkänsligheten och därmed blodsockernivåerna.

Viktnedgång för överviktiga och minskat stillasittande är med andra ord de i särklass viktigaste åtgärderna vid behandling av typ 2-diabetes (både avseende livskvalitet, blodsockerkontroll och risk för komplikationer). Men det tillhör också de svåraste att få till. Patienterna är i de allra flesta fall mycket motiverade men saknar ofta energi, uthållighet och kunskap.

Kostråd?

För att viktminskning ska uppnås förutsätts att personen är i negativ energibalans, dvs att personen gör av med mer energi än han/hon stoppar i sig. Troligen är träningen en viktig komponent för att försäkra sig om att man bränner fett och bygger muskler för att viktnedgången ska anses sund. Viktnedgång genom svält är däremot direkt skadligt.

Det har gjorts många studier för att försöka utröna vilken kost som är effektivast för viktnedgång på lång sikt. Hittills finns inga entydiga resultat vad gäller bästa energifördelningen mellan olika näringsämnen och viktreduktion. Det enda säkra som kunnat konstateras utifrån de studier som finns gjorda till dags dato är att alla kostupplägg som innebär att personen får i sig mindre kalorier än vad man gör av med resulterar i viktnedgång oavsett sammansättning på kosten.

Däremot har studier visat att de personer som kommer på regelbundna återbesök, t ex som del i en viktminskningsbehandling, har bättre resultat på sikt

Det finns en uppsjö av råd, dieter som i de allra flesta fall fungerar riktigt bra (så länge man följer dom). De flesta upplever en positiv i effekt i början men problemet är att göra förändringarna beständiga och till en del av vardagen. Det ska vara förändringar som man ska kunna hålla i resten av livet och inte en tillfällig bantningskur (kvick fix).

När patienten kommer och berättar att han/hon börjat äta enligt GI, Montignac, viktväktarna, tallriksmodellen LCHF eller vad det kan vara bör sjukvården uppmuntra dom att berätta vad dom i praktiken har gjort för förändringar och vad dom egentligen äter. Ofta har dom gjort flera positiva ändringar men kanske ibland också en del negativa. Väldigt många har egentligen ingen kunskap om vad de äter och äter inte vad de olika dieterna egentligen innebär. Många tror till exempel att LCHF (lågkolhydrat och fettrik kost) är detsamma som GI (glykemiskt index som förespråkar långsamma kolhydrater men inte nödvändigtvis mindre kolhydrater.

Fem viktiga faktorer man kan undersöka vid en kostanamnes som syftar till viktnedgång:

• Äter du mer än en portion per måltid. Hur stor är portionen, tallriken?

• Äter du mellan måltiderna? Hur många fasta måltider per dag? Mellanmål, fika, godis, kylskåpsraider?

• Äter du grönsaker och frukt varje dag?

• Vad dricker du? Söt dryck, alkohol (mängd)

• Rör du på dig dagligen, hur mycket?

Att undersöka ovanstående faktorer kan vara en början till att hjälpa patienten att hitta tänkbara faktorer att förändra för att uppnå en viktreduktion. Många gånger är det passande att börja med att fokusera på några enstaka förändringar exempelvis att äta mer regelbundet eller att öka grönsakskonsumtionen. Om en mer ingående kostgenomgång verkar nödvändigt och därefter utformande av individanpassat kostupplägg för viktnedgång kan en remiss till dietist vara aktuellt.

Modifierad tallriksmodell

För att ovanstående rekommendationer gällande energifördelningen av kolhydrater, fett och protein ska kunna tillämpas ska alla tre energigivande näringsämnen helst ingå i huvudmåltiderna, men med olika proportioner beroende på vilket energibehov personen har.

Utöver fördelningen enligt ovan kan man också modifera TALLRIKSSTORLEKEN. En person med litet energibehov kan faktiskt äta på en assiett

Tänk dessutom på:

• Regelbundna matvanor och tider är troligen bra för att undvika småätande mellan måltiderna

• Undvik onyttiga mellanmål

• Undvik godis, kakor mm (energitäta med snabba kolhydrater och mycket fett)

• Minimera intaget av söt dryck och juice

• Välj långsamma kolhydrater och naturligt fett (fisk, kött, olivolja, nötter)

• Undvik halvfabrikat och välj färska råvaror

• Välj bort energitäta livsmedel och all ”snabbmat”.

• Fyll på grönsaker först på tallriken och ät hel frukt

• Måttlig alkoholkonsumtion (se energiinnehåll ovan)

• Undvik stillasittande

Stress och Diabetes

0

Stress är en reaktion på att vi upplever hot eller påfrestningar av olika slag. Det är kroppens sätt att förbereda sig på att kämpa eller fly. 

Vid stress aktiveras hjärnan och det autonoma nervsystemet genom att stresshormoner, främst adrenalin och kortisol, skickas ut i blodet, som då förses med extra mycket fett och socker. Man kan säga att kroppen får en energikick för att klara av påfrestningarna.

När vi upplever en situation som övermäktig sätter stressreaktionen fart.

Ett exempel kan vara att få besked om att man har diabetes.

Stress i dag är ofta psykisk och psykosocialt relaterad och handlar oftast inte alls om att bokstavligen slåss eller fly. Den kan drabba oss utan att vi ens är medvetna om det och vara under lång tid. Det kan leda till att man hamnar i ett tillstånd av vanmakt, olust, vantrivsel och tristess. Kroppen påverkas av detta långvariga spänningstillstånd som på sikt kan leda till såväl fysiska som psykiska skador. Risken för till exempel hjärtinfarkt och depressioner ökar.

Hur man påverkas är individuellt och varierar också för en och samma person utifrån vår kondition och hur vi mår för tillfället.

Stressen minskar om man känner att man kan påverka sin situation. Kunskap om sig själv är ett nödvändigt redskap för att förstå och ta kommandot över exempelvis sin diabetes.

Stressens påverkan på blodsockret.

Det finns inget entydigt belägg för hur blodsockret påverkas av stress. Summan av studier som genomförts i ämnet kan dock sammanfattas i följande punkter:

Stress kan ha direkt och omedelbar effekt på blodsockret, men på skilda sätt för olika personer och vid olika tillfällen. 

Har man inte tillräckligt med insulin stiger blodsockret vid påslag av stresshormoner.

Stress kan ha negativ effekt på egenvården, men på skilda sätt för olika personer vid olika tillfällen.

Blodsockernivån påverkas sannolikt mest när man känner sig låst i situationen eller inte har möjlighet att påverka orsaken till att man är stressad.

Ta reda på det här:

Hur påverkas ditt blodsockervärde i allmänhet vid stress, stiger eller sjunker det, är det opåverkat?

Kontrollera om, och i så fall hur, du ändrar dina mat- och motionsvanor när du är stressad. Kanske äter du för att lugna dig? Inte bra, bättre att ta en promenad eller en löprunda.

Varför är du stressad? Bena ut vilka faktorer som gör dig stressad, vilka du kan göra något åt och vilka du inte kan påverka. Om du kan skilja på det, kan du förändra det som är möjligt men undvika att lägga energi på det du inte kan göra något åt. 

Påverkas din sömn av stressen?

Råd för perioder när du är stressad (dessa hjälper mig).

Ta bort all dålig energi, allt som du känner är jobbigt är det bara att släppa. Gör det du känner att du mår bra av. Börja genast att ta hand om dig själv.

Fysisk aktivitet minskar stresskänslan och kroppens stressreaktion.

Kontrollera blodsockret lite oftare än vanligt men se det inte som ett misslyckande om det svänger mer än normalt.

Försök komma på ett konkret sätt att minska stress t.ex. genom att ställa lägre krav på dig själv, delegera uppgifter, be om hjälp och att minska ner på onödiga och krävande aktiviteter för att på så sätt ge dig utrymme att ta det lugnt.

Prova avslappningsövningar till exempel yoga, meditation, mindfulness, djupandning (andas med magen, inte med bröstet), spikmatta, att lyssna på musik, att umgås med folk du mår bra av.

Planera verkligen in tid för motion och avslappning i din almanacka så att det blir av.

Undvik kaffe och te samt frukt under kvällen. Ta en kort promenad före sängdags och/eller ägna dig åt något som kan få dig att gå ner i varv. Undvik datorn, teven, uppslitande diskussioner och allt för spännande böcker strax före läggdags.

Sammantaget kan sägas att en god egenvård, vad gäller bl.a. mat, motion och medicinering, är den viktigaste faktorn för att minska stressens påverkan på blodsockret vid diabetes.

Trevlig Helg!

0

Så roligt att så många följer min blogg. Det peppar mig ännu mer att skriva om min sjukdom.

Om det är något ni tycker jag ska ta upp eller om ni har några frågor så maila mig på kollasockret@gmail.com

Nu tar vi helg!

/ Jonas

Mer än 15 procent av den Svenska befolkningen bär på arvsanlag för att utveckla typ 2-diabetes.

0

Man räknar med att över en miljon människor i Sverige, mer än 15 procent av befolkningen, bär på arvsanlag för att utveckla typ 2-diabetes. Levnadsvanorna anses även spela en viktig roll vid typ 2-diabetes där mat, övervikt och stillasittande har betydelse för uppkomsten.

Orsaker – utbredning

Vid typ 2-diabetes är förmågan att producera insulin inte helt borta men mängden insulin räcker inte för kroppens behov. Det beror framför allt på två saker:

• Dels förmår inte kroppen att svara med ökad insulinproduktion i tillräcklig mängd när blodsockret stiger efter exempelvis en måltid.

• Dels är själva vävnadernas förmåga att utnyttja det insulin som finns, nedsatt, vilket innebär att det behövs en större mängd insulin för att ”öppna” cellen så att den kan ta emot sockret i blodet.

Många personer som har typ 2-diabetes är överviktiga och fetma är en av orsakerna till att kroppscellerna förlorar sin känslighet för insulin. Överviktiga som inte har typ 2-diabetes förmår att producera så mycket insulin, upp till fem-tio gånger det normala, att blodsockret hålls på normala nivåer trots den nedsatta känsligheten i kroppscellerna. De som har diabetesanlag klarar inte detta, relativ insulinbrist blir följden och blodsockret stiger.

Låg nivå på fysisk aktivitet leder också till att insulinets effekt försämras.

Skillnader mellan olika länder

Även när det gäller typ 2-diabetes finns det stora skillnader mellan olika länder, men också inom regioner i till exempel Asien, Afrika och Stillahavsområdet. Ofta ökar diabetes bland folkgrupper som lämnar en traditionell livsstil, många gånger på landsbygden, och flyttar in till städer. Ett annat livsmönster utvecklas i och med förändringen, och typ 2-diabetes kan följa. Hos till exempel Pimaindianerna i USA har över 30 procent av den vuxna befolkningen diabetes.

Symptom 

Debuten av typ 2-diabetes brukar vara mer smygande än vid typ 1, men symptomen är desamma: ökad törst, stora urinmängder och trötthet. Många har typ 2-diabetes eller är på gränsen till att få det utan att de själva vet om det. Ofta upptäcks sjukdomen i samband med en vanlig hälsokontroll där man tar ett prov på blodsockret.

Behandling

Personer som har anlag för att få typ 2-diabetes kan hålla sjukdomen stången så länge insulinbehovet inte är större än förmågan att producera insulin. Om behovet ökar, till exempel när vikten går upp, kan den kritiska gränsen passeras och sjukdomen bryta ut. Typ 2-diabetes ökar kraftigt i länder där levnadsstandarden stiger, där folk börjar äta mer samtidigt som de arbetar mindre med kroppen. Dvs är mindre fysiskt aktiva.

För ungefär en tredjedel av alla människor med typ 2-diabetes i Sverige består behandlingen av att lägga om matvanor för att gå ned i vikt samt vardagsmotion. Viktminskningen gör att den egna insulinproduktionen räcker till igen och ökad fysisk aktivitet förbättrar känsligheten för insulinet. Blodsockernivåerna blir då mer normala.

Ytterligare en tredjedel behöver också tabletter för att hålla blodsockret i schack. Medicinen stimulerar den egna insulinproduktionen eller ökar vävnadernas känslighet för insulin eller utsöndrar glukos via urinen. Den sista tredjedelen behöver precis som människor med typ 1-diabetes dagliga insulininjektioner, och på senare år har det blivit allt vanligare att människor med typ 2-diabetes övergår till insulinbehandling. Det innebär att det i dag finns fler 40-åriga människor med typ 2-diabetes som tar insulin än det finns 40-åriga människor med typ 1-diabetes.

Får man typ 1 diabetes om man äter för mycket socker?

0

Typ 1 diabetes får man inte av att äta mycket socker. Man är fortfarande inte helt säker på vad orsaken är. Man vet att ärftliga faktorer spelar in och att vita blodkroppar angriper de så kallade beta-cellerna i magspottkörteln som producerar insulin. Däremot kan ett högt intag av socker göra att man går upp i vikt och riskerar att drabbas av typ 2 diabetes (åldersdiabetes). Det är det totala kaloriintaget som är viktigt (inte bara sockret) och märker man att man börjar utveckla bukfetma är det ett varningstecken för typ 2 diabetes.

Fighten med kolhydratintaget och hur mycket insulin man bör ta.

0

Ett problem jag har och kämpar med varje dag , inte lätt men det är nåt man måste lära sig.

Vad jag märker är att håller jag mig strikt och äter rätt så är det inga bekymmer med min diabetes, har börjat lära mig nu efter 36år hur jag ska ta mitt insulin beroende på mat och träning. När man tränar 5 dagar i veckan som jag gör så gäller det att ha koll på detta.

När vi äter en kolhydratrik måltid stiger blodsockret snabbt. Icke-diabetiker svarar då med en snabb frisättning av insulin (4-5 ggr ökad koncentration). Insulinet verkar på receptorer på cellytorna vilket gör att man snabbt tar upp sockret i cellerna och bildar glykogen i lever och muskel. När glykogendepåerna är fulla tas sockret upp och lagras som fett (triglycerider) i fettcellerna. Socker kan alltså omvandlas till fett men fett kan inte omvandlas till socker.

Snabba kolhydrater behöver inte uteslutas helt utan är passande t ex vid lågt blodsocker eller efter ett träningspass eller till efterrätt. Vid huvudmåltider ingår vanligen både fett och protein vilket bromsar kolhydraterna och medför att typen kolhydrat inte har lika stor betydelse som t ex vid ett mellanmål där kolhydrater kan utgöra större andel av intaget.

Vanligtvis behöver insulindosen inte justeras med avseende på kolhydrattyp. Det är mängden som är avgörande för dosen. Däremot kan insulintillförsel behöva senareläggas vid ex en mycket fettrik måltid (t ex pizza, paj) eftersom det medför långsam magsäckstömning och kolhydraterna kommer ut i blodet senare än vanligt.

Det är i första hand mängden kolhydrater i en måltid som avgör hur mycket blodsockret stiger (postprandiellt blodsockersvar). För kolhydratinnehållet i olika livsmedel se bilaga Kolhydratlistan.

Typ 1

Om man har typ 1-diabetes har man ingen egen insulinproduktion och ger sig istället en spruta med direktverkande insulin. Dosen man ska ta avgörs i huvudsak av hur mycket kolhydrat man äter och hur insulinkänslig man är.

 Alla bör skaffa sig en uppfattning om sin ”kolhydratkvot”. Dvs hur många gram kolhydrat en Enhet insulin kan ta hand om.

 Man kan räkna ut den på olika sätt och det stämmer olika bra. Ett sätt är 500-regeln. Dvs man tar siffran 500 och delar med dygnsdosen insulin(allt insulin man normalt tar under ett dygn). Om man t ex tar ca 50 E insulin på en dag blir kolhydratkvoten 500/50=10. Dvs 1 Enhet direktverkande insulin tar hand om ca 10 g kolhydrat (1/2 smörgås). Sen får man kontrollera om det stämmer genom att kontrollera blodsockret 1 och 2 timmar efter mat.

På morgonen är man ofta mindre känslig för insulin och man räknar istället med siffran 350. Enligt ovan är Kolhydratkvoten på morgonen istället 350/50=7. Dvs 1 Enhet tar hand om 7 g kolhydrat.

 Samtidigt ska man vara medveten om att det är många andra saker som påverkar blodsockret:

• Det krävs mindre insulin i samband med fysisk träning (man får ett icke insulinberoende glukosupptag till musklerna samtidigt som effekten av det insulin man tar blir större pga en ökad insulinkänslighet).

• Om man har låga gykogendepåer (dåligt födointag) minskar insulinbehovet.

• Stillasittande ökar insulinbehovet

• Stress i bred bemärkelse (infektion, feber, psykisk stress) ökar insulinbehovet.

• Mens påverkar insulinkänsligheten markant hos vissa kvinnor med olika insulinbehov i olika delar av menstruationscykeln.

• En fettrik måltid försämrar insulinkänsligheten i levern och kräver högre dos.

• Sen finns en massa faktorer som vi inte har kontroll över vilket gör att den framräknade dosen” inte stämmer.

Typ 2

De med typ 2-diabetes har i olika grad problem med att ta hand om kolhydratrika måltider. De bör absolut undvika snabba kolhydrater och är man stillasittande bör man äta mindre mängd kolhydrater totalt (20-25% = 130g per dag).

Vissa med typ 2 har svårt att frisätta insulin vid blodsockerstegring och behöver även de måltidsinsulin medan andra ofta klarar sig med att minska intaget av kolhydrater totalt och undvika snabba kolhydrater.

Det är också vettigt att äta en sammansatt kost som också innehåller fett, protein och fibrer. 

Söndag blir en vilodag från träning med en lätt promenad.

0

Hur viktigt det är med vilodagar fortsätter att vara omdebatterat. Liksom behovet av sömn är behovet av vilodagar också individuellt. Det beror på hur man tränar och vad syftet med träningen är.

En mindre träningsvan individ behöver mer vila än en person som är i full gång. Är man äldre kräver man också mer återhämtning. Om du nyligen har börjat träna rekommenderar jag att du vilar tre-fyra dagar i veckan. Hör du till kategorin elitmotionärer brukar jag rekommendera en till två vilodagar i veckan. För de flesta passar nog två till tre vilodagar bra när man är igång med sin träning. Om vi är uppmärksamma på kroppens signaler kommer den att tala om för oss när vi behöver ett uppehåll från träningen. Lyssnar vi inte då ökar risken för skador (och/eller allmän utmattning).

Man kan också må bra av mental återhämtning från träningen – hjärnan kan behöva lite vila. En eller ett par dagars vila från träningen skapar utrymme för mental återhämtning och vi kommer att minska risken för att vi tröttnar på träningen.

En vilodag behöver inte innebära total passivitet! En promenad eller annan lågintensiv aktivitet kan man genomföra även under en vilodag. Lycka till med din vila och återhämtning!

Hur ser din söndag ut?

Mikael LewerthLic. Kost & Träningsrådgivare, P&T

Att leva med diabetes

0

En person med diabetes behöver äta näringsriktigt och på regelbundna tider för att hålla blodsockret på en bra nivå.

Mat, medicin och motion påverkar blodsockret för personer med diabetes. En jämn och kontrollerad blodsockernivå, där såväl höga toppar som djupa dalar undviks, har stor betydelse för hur man mår. Det bidrar också till att man kan fördröja eller helt undvika framtida komplikationer.

För att undvika påverkan på kärlen är det även viktigt att blodtrycket och LDL-kolesterolet är under kontroll vilket ofta innebär medicinering.

Att ha flera riskfaktorer samtidigt har visat sig vara särskilt ogynnsamt och tvärtom – att förbättra flera riskfaktorer samtidigt – har vid typ 2-diabetes visat sig skydda mot framtida hjärt-kärldödlighet.

Kontroll av blodsocker

Forskning visar att det är mycket viktigt att hålla sitt blodsockervärde på en så jämn och så nära normal nivå som möjligt, inte bara efter måltiden, utan över hela dygnet. Svängningar i blodsockret är i sig obehagliga, men risken med ett okontrollerat blodsocker är att man på sikt kan drabbas av svåra komplikationer. Insulinbehovet varierar starkt från person till person, och beror till stor del på kost- och motionsvanorna. En diabetessjuk måste därför balansera det som höjer respektive sänker blodsockret. Eftersom varje person har egna behov anpassas insulinbehandlingen individuellt. För att uppnå bästa möjliga kontroll av blodsockerhalten ska den diabetessjuke mäta och följa sin blodsockerhalt. Vid mätning tas blodprovet oftast från fingertoppen – bara en liten droppe behövs – och avläsningen görs direkt med en blodsockermätare. I Sverige, till skillnad från de flesta andra länder, är blodsockermätare och stickor kostnadsfria för personer med typ 1-diabetes och vid insulinbehandlad typ 2-diabetes.

Ny teknisk utrustning kan i dag mäta sockernivåerna kontinuerligt i underhudsvävnad och utan att blodprovsstick behövs. Det är framförallt de med typ 1-diabetes som kan få tillgång till sådan sensor subventionerat, men de kan även vara till nytta för vissa med typ 2-diabetes som behandlas med insulin.

Rekommendationer om kost och motion

Kosten är central i all diabetesbehandling. Bra matvanor ökar möjligheterna till ett stabilt blodsocker och minskar risken för att blodsockret ska bli för högt eller för lågt. Viktminskning och fysisk aktivitet ökar insulinkänsligheten och underlättar upptaget av glukos i cellerna. Att undvika långvarigt sittande samt att ägna sig åt 30 minuters fysisk aktivitet varje dag är gynnsamt för blodsockerläget och kärlen. För att motverka stillasittande är rekommendationen att man rör på sig minst två minuter varje timme. Den fysiska aktiviteten kan delas upp i exempelvis 10 minuters aktivitet tre gånger per dag.

En person med diabetes behöver äta näringsriktigt och på regelbundna tider. Fiberrik mat – som ofta har ett naturligt lågt glykemiskt index – är bra för kroppen i stort, ger lång mättnadskänsla och är även gynnsamt för blodsockerhalten. Man bör äta mer omättat och fleromättat fett, det vill säga vegetabiliska oljor och nyttiga fetter från feta fiskar som lax, makrill och sardiner. Man bör äta mindre av onödiga mättade fetter, det vill säga animaliska fetter utom fiskfett, samt undvika så kallade härdade fetter (transfetter) som finns bland annat i kakor, chips och pommes frites. Ett Medelhavsliknande kostmönster har i studien PREDIMED visat minska diabetes och hjärt-kärlproblem. Att helt utesluta kolhydrater minskar ofta behovet av sockersänkande läkemedel men inga säkra data finns beträffande risk för hjärt-kärlkomplikationer.

Källa: Hjärt-Lungfondens temaskrift om Diabetes

Diabetes typ 1 är en av de vanligaste kroniska sjukdomar som drabbar barn i Sverige.

0

Ålder och kön har betydelse för livslängden hos den som drabbas av typ 1-diabetes. Kvinnor som får sin diagnos före tio års ålder dör i genomsnitt nästan 18 år tidigare än diabetesfria kvinnor. För män i motsvarande situation är minskningen 14 levnadsår, medan livslängden hos den som får sin diagnos i åldern 26-30 år är i snitt tio år kortare.

– Det här är nedslående och hittills okända siffror. Studien talar för att vi måste anstränga oss ännu mer för att behandla de tidigt drabbade patienterna stringent och på så sätt minska riskerna för komplikationer och förtida död, säger Araz Rawshani, forskare vid institutionen för medicin, Sahlgrenska akademin, och Nationella Diabetesregistret.

Tidigare okända effekter av kön och ålder
Forskningen bygger på ett omfattande material från registret där 27 195 individer med diabetes typ 1 följts under i genomsnitt tio års tid. Gruppen har jämförts med 135 178 diabetsfria kontrollpersoner ur allmänna befolkningen, med samma fördelning när det gäller kön, ålder och hemlän.

Att diabetes typ 1 medför lägre förväntad livslängd är känt sedan tidigare. Fram till nu har det dock varit oklart om och hur mycket åldern vid insjuknandet, samt kön, påverkar såväl livslängd som riskerna för kardiovaskulär sjukdom.

Sannolikheten för svår hjärt-kärlsjukdom generellt visade sig vara 30 gånger högre för dem som utvecklat typ 1-diabetes före tio års ålder än för kontrollpersonerna. Vid diabetesdiagnos i åldern 26-30 år ökade motsvarande risk med faktor sex.

Kraftigt ökad risk för hjärtinfarkt
En av de högsta noterade riskökningarna i studien gäller hjärtinfarkt hos kvinnor som utvecklat typ 1-diabetes innan de fyllt tio år. Dessa kvinnor löper 90 gånger ökad risk att drabbas jämfört med diabetsfria kontrollpersoner.

– Studien ökar möjligheterna för ett individanpassat omhändertagande. Vi vet med säkerhet att om vi håller nere blodsockernivåerna på patienterna så minskar riskerna för skador på exempelvis hjärta-kärl, och det är därför viktigt att de som tidigt fått typ 1-diabetes kommer ifråga för både evidensbaserade läkemedel och moderna tekniska hjälpmedel för att mäta blodsocker och ge insulin, säger Araz Rawshani.

Prognosen bättre för varje år som går
– Samtidigt är det viktigt att tolka studien i ljuset av de enorma framgångar som ändå ägt rum de senaste decennierna, fortsätter han. I dag är behandlingen av typ 1-diabetes mycket god och för varje år som går kommer prognosen att bli bättre. De som lever och insjuknar i dag kan se fram emot ytterligare förbättringar i livslängd och livskvalitet.

Diabetes typ 1 är en av de vanligaste kroniska sjukdomar som drabbar barn i Sverige. Flertalet insjuknar i åldern 10-14 år. Antalet diagnoser bland barn ökar och andelen drabbade är bland de högsta i världen, Sverige är tvåa efter Finland. Mellan 50 000 och 60 000 personer i Sverige har sjukdomen.

(Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet)

Studien:

Excess mortality and cardiovascular disease in young adults with type 1 diabetes in relation to age at onset: a nationwide, register-based cohort study

My First Blog Post

0

Med en hård träning klockan 19.00 och med för lite kolhydrater efter så kan det bli en jobbig natt. Nu är klockan 02:37 och jag ligger på 2,3 i socker. Jaja inte första gången men man mår inte bra om 3 timmar då man kliver upp för att gå till jobbet.

Delta i en Personlig Diabetesanalys

0

Hej!

Kolla in detta!

Diabetessupport.se söker personer med diabetes som är intresserade av att delta i en ”personlig diabetesanalys”.

Analys om din livsstil, glukosdata och annan information för att du ska få större insikt i din sjukdom, allt sker med en nära dialog under hela processen.

-De analyserar din glukosdata

-De går igenom din livsstil (medicinering, kost, träning mm)

Efter ca 2 veckor får du en rapport om din diabetes med insikter och saker att tänka på

Allting är självklart kostnadsfritt.

Dom ger inte vård eller behandling av diabetes, utan arbetar för att skapa insikt och förståelse för sjukdomen.

Analyserna tas fram i samråd med läkare.

Klicka på länken nedan:

https://www.diabetessupport.se

Förbättrade analysmetoder med hjälp av en robot

0

Av 1 000 nyfödda svenska barn kommer 15 att få typ 1-diabetes innan de fyllt 15 år. Åke Lernmark, seniorprofessor vid Clinical Research Centre vid Lunds universitet, studerar barn i riskzonen och arbetar med att hitta en behandling som förhindrar att sjukdomen bryter ut. När en behandling finns kan det bli aktuellt med allmän screening. Det förutsätter i sin tur avsevärt förbättrade analysmetoder, vilket nu möjliggörs med 3,3 miljoner kronor från Lundbergs Forskningsstiftelse.

Typ 1-diabetes beror på genetiska förutsättningar och inte på konsumtion av socker vilket många fortfarande tror. Åke Lernmark föredrar att kalla sjukdomen för autoimmun diabetes:
”Det handlar om att immunförsvaret gör en feltolkning av vissa virus och börjar bekämpa kroppens insulinproducerande celler och därmed kroppens förmåga att reglera blodsockernivån”.
Sedan 2004 pågår en studie med 8 400 barn i Tyskland, USA, Finland och Sverige som har de genetiska anlagen för sjukdomen. I studien har forskarna kunnat konstatera att barn som utvecklar autoantikroppar mot sitt eget insulin oftast gör det redan vid ett års ålder.

Screening för barn i riskzonen

Forskarna förordar screening för att barn i riskzonen ska upptäckas tidigt. Men en allmän screening kommer inte att införas så länge det saknas en förebyggande behandling att erbjuda. Hösten 2018 påbörjade därför gruppen vid Clinical Research Centre (CRC) en uppföljande studie. I den ska ingå över 400 svenska barn med förhöjd ärftlig risk för autoimmun diabetes som ännu inte utvecklat någon autoantikropp mot insulin. De behandlas med insulin och förhoppningen är att det ska förhindra uppkomsten av autoantikroppar.
”Barnen får insulin varje dag under tre års tid för att immunförsvaret ska förstå att insulin är ofarligt. Efter tre år är den mest kritiska perioden passerad. Vi följer barnen tills de är sju år för att se om det fungerar”.

Förbättrade analysmetoder

Ger studien önskat resultat kommer allmän screening ett steg närmare. Men om alla barn ska testas krävs att analysmetoderna förbättras av sevärt. I dagsläget måste fyra olika prover analyseras var för sig. Dessutom fordras radioaktivt märkta kemikalier vilka medför risker för både personal och miljö och också begränsar antalet laboratorier som kan utföra analyserna. Pengarna från Lundbergs Forskningsstiftelse gör det möjligt att effektivisera och förbättra metoderna.

”Tack vare anslaget kan vi nu låta tillverka en avancerad robot som analyserar alla fyra proverna samtidigt utan att använda radioaktiva ämnen. Roboten medför också att testerna kan utföras med betydligt mindre mängder blod vilket är särskilt positivt när det handlar om små barn”, säger Åke Lernmark.

Källa: Pressmeddelande från Lundbergs Forskningsstiftelse

Länk till Lundbergs forskningsstiftelses hemsida