Varför ska Blodsockret ligga inom målområdet då? 

Ja det här är A och O för personer med Diabetes, oavsett om det är typ 1 eller 2 eller gammal som ung så är det otroligt viktigt att hålla sitt blodsocker inom ett målområde för att minimera risken för komplikationer och för att du ska må bra i din Diabetes, 

Om man har en dåligt kontrollerad diabetes över en längre tid kan det leda till allvarliga långsiktiga komplikationer, såsom hjärt- och kärlsjukdomar, njurproblem, ögonsjukdomar, nervskador och problem med cirkulationen samt tänderna, så att hålla blodsockret inom det rekommenderade målområdet minskar risken för dessa komplikationer. 

Jag brukar säga så här att du som är ung och inte sköter dig och inte har ett blodsocker som ligger inom målområdet, så kan det bli otroligt jobbiga komplikationer, inte nu på en gång utan det kommer sakta men säkert, för mig tog det 25år efter jag fick min diabetes och då fick jag problem med ett av mina ögon , det var dels att jag ej hade mitt blodsocker inom målområdet under en lång tid och även att jag ej hade dessa hjälpmedel som finns idag.

Jag fick min diabetes 1983 och då tog man spruta 1gång/dag, jag hade ej blodstickor att testa med utan man kissade på teststickor som visade olika färger, där kunde man se på ett ungefär hur blodsockret låg. Idag finns det så mycket hjälpmedel med cgm mätare och pumpar, tänk om jag hade haft det då.

 

Om man inte ligger bra i sitt blodsocker så blir det ju också jobbigt att må bra i sin vardagliga funktion, som i skolan, på jobbet, på träningen mm.  Hur en person upplever sitt mående vid avvikande blodsockernivåer kan ju så klart variera, för mig så är det svårt att ha fokus på allt egentligen, även på sig själv. 

Vid högt blodsocker (hyperglykemi) blir du trött och svag, jag får muntorrhet och du blir otroligt törstig. Muntorrhet en längre tid kan leda till tandlossning. 

När man får lågt blodsocker (hypoglykemi) så svettas du, du får darrningar, du blir seg i tänkandet, svårt att få fram det du ska säga, man blir lättirriterad och humöret blir ej så bra. Det jag även märkte när jag var ung det var att jag gick undan och inte berätta att jag är låg, jag gick istället undan och letade något att äta. Men idag när jag har min cgm mätare så varnar den när mitt blocksocker är på väg ner eller på väg upp och då hinner jag parera det i tid.  

Nedan kan du läsa vad Elin Kjölhede presenterade på EASD kongressen på Älvsjömässan 2022 om just att ligga inom målområdet med ditt blodsocker.

Data från det svenska Nationella diabetesregistret visar en bra överensstämmelse mellan det välanvända långtidsblodsockret HbA1c och en nyare variabel som visar hur stor del av dygnet som patienter med typ 1-diabetes har ett normalt blodsockervärde. (Kommentarer: 1)

– Våra resultat bekräftar att tid i målområdet kan användas som komplement till HbA1c, som mått på hur bra patientens blodsockerkontroll är, säger Elin Kjölhede, specialistläkare i diabetologi och doktorand vid Göteborgs universitet. 

Tillsammans med sina forskarkolleger har hon analyserat data från nästan 28 000 svenska patienter med typ 1-diabetes som via sina kontinuerliga glukosmonitorer hade data på det som på engelska kallas TIR, time in range, eller tid i målområde. 

Variabeln anger hur stor del av dygnet som patienten har sitt blodsocker i det eftersträvansvärda intervallet 4 till 10 mmol/L. I och med det allt större genomslaget för kontinuerliga glukosmätare i vården av typ 1-diabetes har måttet blivit allt mer använt för att visa hur mycket patientens blodsocker svänger över dygnet. 

– Variabeln är lättillgänglig och uppskattas av patienterna. Samtidigt är alla tidigare studier av risken för komplikationer kopplat till blodsockerkontrollen gjorda på HbA1c, som speglar hur medelvärdet av blodsockret varit de senaste åtta veckorna, säger Elin Kjölhede.

Tid i målområde infördes som parameter i det nationella diabetesregistret, NDR, år 2020. Och när forskarna nu jämförde sambandet mellan denna variabel och HbA1c såg de alltså en god överensstämmelse. Ju mindre tiden var i målområdet desto högre var HbA1c.

– Fyndet är knappast överraskande då man har sett liknande data i kliniska studier där man utvärderat kontinuerliga blodsockermätare. Men vår studie har ett värde att den visar hur det fungerar bland oselekterade patienter i svensk sjukvård, säger Elin Kjölhede. 

Hon tror att tid i målområdet kanske i slutändan ger en bättre bild av patienternas risk för långtidskomplikationer än HbA1c. 

– Men det vet vi först om 20 till 25 år, när vi kunnat följa patienterna tillräckligt länge. Vi kan än så länge inte ersätta HbA1c med tid i målområdet.

Målet är patienter ska ligga i målintervallet under minst 70 procent av dygnet och bara ligger under målintervallet under maximalt 4 procent av dygnet. Sett till dessa målsättningar har sjukvården en bit kvar att jobba, då snittet enligt NDR ligger på 58 procent i målområdet och på 5 procent under målintervallet, enligt Elin Kjölhede.

Artikel hämtad från Dagens Medicin, skriven av Carl-Magnus Hake