Varför och vad har tagit sån tid?

Ja jag förstår inget av detta och jag vill ha svar på denna fråga.

I juni 2020 fick regeringen uppdraget av riksdagen: att öppna möjligheten för dem med synfältsfel som förlorar körkortet att testa sin körförmåga i simulator och att skyndsamt utreda ett nytt system för körprov på väg. I ett år låg frågan på regeringens skrivbord. Vi frågar infrastrukturminister Tomas Eneroth (S):

Vad har tagit sån tid?

– Jag tycker inte att det har tagit tid. Redan före riksdagsbesluten förberedde vi för att kunna ge ett uppdrag. Samtidigt har det varit viktigt att se till att det blir tydliga formuleringar för Statens väg- och transportforskningsinstituts, VTI:s, ansvar i detta. Myndigheterna har en skyldighet att samverka så att inte enskilda personer kommer i kläm. Nu har regeringen satt ner foten och säger att nu får ni lösa detta och ni har ett år på er.

Nu har ni gett ett uppdrag, hur ser det ut?

– VTI ska i samråd med Transportstyrelsen och Trafikverket analysera testmetoder, tester i körsimulator och praktiska körprov på väg eller bana, men också se vilka praktiska möjligheter vi har att genomföra detta. Det handlar både om att utveckla och att validera tester av körförmågan vid synfältsbortfall. Även om jag kan förstå den generella synpunkten att vi alltid ska sätta säkerheten främst och vara väldigt noggranna i alla tester är det oerhört viktigt att man känner att man får testas på ett adekvat sätt, som på riktigt bedömer vilken körförmåga man har.

När finns ett test på plats?

– I september 2022 skulle jag bedöma att man är tillbaka. Om det krävs lagändringar finns det möjlighet att lägga en proposition under hösten 2022. Det är viktigt att ha ett högt tempo här, därför hoppas jag att det ska finnas en förändring senast 2023.

Från kommande nr av Allt om Diabetes
Text: Ulrika Lundberg
Foto: Camilla Lindqvist

Länk till artikel: https://www.diabetes.se/aktuellt/nyheter/vad-har-tagit-san-tid/

https://www.diabetes.se/aktuellt/nyheter/vad-har-tagit-san-tid/steg-i-ratt-riktning-i-korkortsfragan—arbetet-fortsatter-framover/

Diabetesförbundet har under många år jobbat med att få till stånd förändringar av körkortsreglerna. Anna Stigsdotter Jansson, Diabetesförbundets vice ordförande, satt med i gruppen som jobbade fram förslag på förändrade föreskrifter för medicinska krav för innehav av körkort. Föreskrifter som Transportstyrelsen beslutade om i slutet av september och som publicerade i mitten av oktober år 2021. Dessa börjar gälla 1 januari år 2022.

Hur får man nya hälsovanor som går att hålla i längden?

Det har läkaren Anders Rosengren tittat närmare på. Resultatet är en helt ny syn på hälsa – som fungerar lika bra som medicin!

Diabetikerns bästa vän är träning!

Så många gånger jag har tjatat om det och jag kommer fortsätta att tjata om det.

För så är det, träning behöver inte vara att springa 5km, men att försöka röra på sig 30 min varje dag eller iallafall fyra ggr i veckan räcker gott och väl.

Det Anders skriver om i sin bok är just det jag tjatat om på denna blogg sedan jag startade med den för två år sedan.

Det jag skulle vilja är att hjälpa er diabetiker som behöver hjälp med detta, allt från träning, recept, planering och komma med lösningar.

Förhoppningsvis kommer detta att bli verklighet snart.

Vi översvämmas av goda råd om hur vi ska äta, sova och röra på oss. De flesta vet att vi borde äta mer grönt och sitta mindre i tv-soffan. Ändå gör vi inte det.

Det fick läkaren och forskaren Anders Rosengren att fundera på varför. Vad skulle få hans patienter att leva hälsosammare? Resultatet blev boken Hela livet och metoden Livsstilsverktyget, ett digitalt hälsoverktyg som vill inspirera till nya vanor.

Finns att köpa hos här:
https://www.adlibris.com/se/bok/hela-livet-en-lakares-erfarenheter-om-halsa-forskning-och-vardagens-utmaningar-9789113115481

– Problemet är inte att det saknas hälsoråd, tvärtom bombarderas vi av dem. Problemet är att man inte får in dem i sin vardag på ett naturligt sätt, säger Anders Rosengren.

Med andra ord: Vi vet mycket väl vad vi ska göra men vi vet inte hur eller varför. För att få in kunskapen i sin vardag och hitta sina personliga lösningar behöver vi reflektera över frågor som: Vad är hälsa för mig? Vad är väsentligt i livet? Vad kan jag göra för att träningen inte ska kännas som en börda? Kanske handlar hälsa inte om hur många procent fett eller kolhydrater jag äter utan om hur jag hanterar stress?

Lösningen är att sätta hälsan i ett större perspektiv och reflektera mera. Det kan låta flummigt men det är det inte. Anders Rosengren har tillsammans med sina kollegor vetenskapligt bevisat att ju mer vi öppnar oss för de stora livsfrågorna, desto friskare blir vi.

– När vi utvärderade Livsstilsverktyget såg vi att de som använde verktyget sänkte sitt blodsocker och blodtryck, de gick ner i vikt och fick mer muskelmassa. Dessutom höll effekten i sig över tid.

I sin bok beskriver Anders Rosengren sitt tankesätt närmare. Han är professor i molekylär medicin och kommer alltså från en strikt vetenskaplig bakgrund. Som läkare har han dock sett att vetenskap och mediciner inte räcker hela vägen. Det behövs något mer.

Det finns många sjukdomar där enbart mediciner inte hjälper. Det vi har sett i vår studie är att de behöver kombineras med de stora livsfrågorna för att människor ska må bra, säger han.

De nya rönen kan leda till en helt ny syn på hälsa där människor blir stimulerade, inte ordinerade, att ändra sina vanor. Genom metoden lär man känna sig själv, sina prioriteringar och hittar på så sätt motivationen att leva hälsosammare.

Här är ett litet urval av livsfrågor ur boken Hela livet och Livsstilsverktyget. Du kan reflektera över hur du själv tänker kring frågorna. Skriv gärna ner dina svar i en hälsodagbok. Se frågorna som frön som får gro i dig.

Viktiga punkter från Anders Rosengrens bok ”Hela livet” och Livsstilsverktyget

1 Vad innebär hälsa för mig?

Är det att uppleva många år med familj och vänner, att orka fjällvandra, att känna harmoni eller att undvika smärta? Att vara konkret gör det lättare att ”ta ner hälsan på jorden” och jämföra den mot dina andra vardagsprioriteringar.

2 Vad är första steget för att komma igång med en förändring redan idag?

När vi tvekar mellan att ta trappan och att åka hiss så färgas valen av hur de ramas in. Det kan vara lättare att välja det hälsosamma alternativet om vi ser det som en möjlighet till att bli piggare i vardagen, jämfört med om vi ser det som en uppoffring av bekvämlighet.

3 Hur får jag vanorna att hålla på sikt?

Anledningen till att vi så ofta väljer att låta kortsiktiga vinster styra vårt beteende är att vårt inre belöningssystem premierar det som får oss att må bra eller undvika obehag i stunden. Försök i stället att påminna dig om de långsiktiga vinsterna med nya vanor. Skriv gärna ner vilka dina långsiktiga vinster med de nya vanorna är.

4 Vad har jag svårt att acceptera?

Det finns många skäl till att acceptans är viktigt för hälsan. Hälsa handlar inte om att livet är perfekt. Hälsa handlar snarare om hur vi hanterar de upp- och nedgångar som livet för med sig. Det är här acceptansen kommer in. Acceptans handlar inte om att bli passiv eller uppgiven. Det handlar i stället om att försöka se verkligheten i klarhet, utan att förvränga eller skuldbelägga sig själv och på det sättet hitta nya vägar framåt.

Ett sätt att öva upp sin acceptans är att testa om vi säger ja-men eller ja-och. Om vi säger ja-men har vi inte riktigt accepterat situationen: Ja, jag har accepterat att jag måste röra mig för att må bättre, men det har ju varit uselt väder. Acceptansen blir äkta först när ja följs av ett och. Ja, jag vet att jag behöver röra mig och försöker hitta sätt att träna inomhus när det är dåligt väder.

5 Hur kan jag hantera stress?

Ett av de bästa sätten att hantera stress är att skifta fokus från mål till värden. Medan målen hägrar i en framtid kan våra värden liknas vid en kompass som ger viss riktning i vardagen. Ett sätt att klargöra sina värden är att fundera över frågor som: Vad kännetecknar situationer då jag känner mig tillfreds? Hur vill jag vara i mina relationer? Vilka egenskaper vill jag odla? Vi kanske inte uppnår alla mål eller vinner alla strider, men kan ändå finna tillfredsställelse i de värden som är väsentliga för oss.

Källa: Från VIVVI ALSTRÖMHÄLSA 08 sep, 2021

Länk till Livstidsverktyget:

https://www.livsstilsverktyget.se/sv/delta

Världsdiabetesdagen

Den 14 november uppmärksammas Världsdiabetesdagen runt om i världen. Världsdiabetesdagen är en FN-dag som sätter fokus på alla de miljoner människor som lever med, eller riskerar att insjukna i, diabetes.

Världsdiabetesdagens bakgrund

Världsdiabetesdagen, eller World Diabetes Day, startades efter ett initiativ av International Diabetes Federation (IDF) och WHO 1991 för att uppmärksamma att diabetes ökar stort i världen. Från och med 2007 är också FN med i arbetet att bekämpa ökningen av sjukdomen.

Den 20 december 2006 antog FN en resolution där diabetes lyftes som ett hot mot den globala hälsan. Unikt – eftersom det är den första icke smittsamma sjukdomen som får den statusen. Genom resolutionen pekar FN på allvaret i den pandemiska utbredningen av sjukdomen i världen och manar nationerna att agera för att öka kunskapen om och bromsa utvecklingen av diabetes.

Att dagen uppmärksammas den 14 november beror på att Frederick Banting är född 14 november, det var han som tillsammans med Charles Best upptäckte insulinet.

Internationella Diabetesfederationen och logotypen – den blå ringen

Årligen uppmärksammar Internationella Diabetesfederationen Världsdiabetesdagen på olika sätt. 

Den blå ringen som syns högst upp på sidan är sedan 2007 den officiella logotypen för Världsdiabetesdagen. Bakgrunden till logotypens utseende är att en cirkel i många kulturer betyder liv och hälsa. Den blå färgen reflekterar himlen som sammanför oss alla samt är FN flaggans färg. Logotypen togs fram för den världsomfattande IDF-kampanjen ”unite for diabetes” där diabetes lyftes fram som ett stort hälsoproblem i världen och ett önskemål om att diabetes behövde uppmärksammas i en FN resolution.

Användande av den blå ringen logotypen

Det är IDF som äger rättigheterna för den blå cirkeln. Som medlemmar i IDF har Svenska Diabetesförbundet rätt att använda logotypen i vårt material kring Världsdiabetesdagen. Förfrågningar kring användning av logotypen av andra organisationer eller kring specifika aktiviteter hänvisas till IDF.

Blåbelysta byggnader

En återkommande och världsomfattande tilldragelse är att en mängd byggnader belyses i blått på Världsdiabetesdagen. Förhoppningsvis medför det här att allmänheten uppmärksammar att det är något speciellt med den 14 november.

Diabeteskampen

I samband med Världsdiabetesdagen vill vi uppmärksamma den kamp alla med diabetes ställs inför. Diabetes syns inte utanpå men konsekvenserna av diabetes är emellertid påtagliga. Komplikationerna till följd av diabetes kan vara allvarliga och i allra värsta fall få dödlig utgång. Hjälp till att synliggöra en av vår tids stora folksjukdoma och stötta diabeteskampen genom att ge en gåva till vår forskningsfond.

För den som har diabetes är varje dag en kamp. Sjukdomen finns alltid där och den tar aldrig semester. För många drabbade och deras anhöriga är varje dag en kamp för att kunna leva ett så vanligt liv som möjligt. Därför är varje bidrag i diabeteskampen viktigt. Stötta diabeteskampen genom att swisha din gåva till 123 900 9010.

Läs mer om Diabeteskampen här:

https://www.diabetes.se/diabetesfonden/ge-en-gava/diabeteskampen/

Syregivande hydrogel påskyndar diabetisk sårläkning.

Ungefär en fjärdedel av personer med diabetes utvecklar smärtsamma fotsår, som är långsamma att läka på grund av lågt syre i såret från nedsatta blodkärl och ökad inflammation. Dessa sår kan bli kroniska, vilket leder till dålig livskvalitet och potentiell amputation.

Jianjun Guan, professor i maskinteknik och materialvetenskap vid McKelvey School of Engineering vid Washington University i St. Louis, har utvecklat en hydrogel som levererar syre till ett sår, vilket minskar inflammation, hjälper till att renovera vävnad och påskyndar läkning. Resultat av arbetet, som fanns i en musmodell, publiceras den 28 augusti i Science Advances. Ya Guan, doktorand och Hong Niu, postdoktor i forskningen, båda i Guans laboratorium, är första författare.

”Syret har två roller: en, för att förbättra hudcellens överlevnad under det låga syreförhållandet hos diabetessåret; och två, syre kan stimulera hudcellerna att producera tillväxtfaktorer som är nödvändiga för sårreparation,” sade Guan.

Vävnader i kroppen kräver syre för att överleva och behöver ännu mer när vävnad skadas. Även om det finns flera befintliga behandlingar för kroniska sår hos personer med diabetes, är den vanligaste behandlingen dussintals sessioner i en hyperbar syrekammare, men dess effektivitet är inkonsekvent och inkluderar risken för syreförgiftning.

Guans hydrogel levererar syre till såret med hjälp av mikrosfärer som gradvis frigör syre för att interagera med cellerna genom ett enzym på deras yta som omvandlar det som finns inuti mikrosfären till syre. Syret levereras till såret under ungefär en tvåveckorsperiod, och inflammation och svullnad minskar, vilket föranleder läkning.

Hos mössen hade sår som behandlats med hydrogel innehållande de syrefrisättande mikrosfärerna en större förslutningshastighet än sår som endast behandlats med gelén eller de utan behandling. Vid dag 16 hade såren som behandlats med hydrogel reducerats till 10,7%. De som behandlades med gelén reducerades till 30,4%, och de utan behandling hade reducerats till 52,2%.

Dessutom hade de sår som behandlades med hydrogel innehållande de syrefrisättande mikrosfärerna den tjockaste epidermis på dag 8, men de tunnaste vid dag 16, vilket indikerar att såret läkte och inflammation minskades.

Under de senaste 14 åren har Guan utvecklat denna typ av gel, som har nästan 70 olika funktioner och kemiska strukturer.

”Gelen är en vätska innan vi lägger den i hudvävnaden, så det är lätt att blanda i mikrosfärerna”, sa han. ”När vi väl har lagt blandningen av gelén och mikrosfärerna i såret blir det ett fast ämne eftersom det är temperaturkänsligt-vid lägre temperaturer är det en vätska och vid kroppstemperatur är det ett fast ämne.”

En risk att leverera syre till sår är att leverera för mycket, vilket skapar reaktiva syrearter (ROS), som kan skada eller döda celler vid förhöjda nivåer. Guans hydrogel kan söka efter ROS -innehåll och förstöra det, vilket eliminerar alla risker.

Därefter planerar Guans team att använda hydrogel i en stor djurmodell med förväntan på framtida kliniska prövningar på människor.

”Detta representerar ett nytt terapeutiskt tillvägagångssätt för att påskynda läkning av kroniska diabetiska sår utan droger”, säger Guan. ”Det har också potential att behandla andra sjukdomar där syre är lågt, såsom perifer artärsjukdom och kranskärlssjukdom.”

Guan Y, Niu H, Liu Z, Dang Y, Shen J, Zayed M, Ma L, Guan J. Hållbar syresättning accelererar diabetisk sårläkning genom att främja epitelisering och angiogenes och minska inflammation. Science Advances, 27 augusti, 2021 doi: 10.1126/sciadv.abj0153

Finansiering för denna forskning gavs av National Institutes of Health (R01 HL138175, R01HL138353, R01EB022018, R01AG056919, R01AR077616, R01AR075860, R21AR077226) och National Science Foundation (1922857).

Berättelsekälla:

Material från Washington University i St. Louis. Original skrivet av Beth Miller. Obs! Innehållet kan redigeras för stil och längd.

Journalreferens:

1. Ya Guan, Hong Niu, Zhongting Liu, Yu Dang, Jie Shen, Mohamed Zayed, Liang Ma, Jianjun Guan. Hållbar syresättning påskyndar diabetisk sårläkning genom att främja epitelisering och angiogenes och minska inflammation. Science Advances, 2021; 7 (35): eabj0153 DOI: 10.1126/sciadv.abj0153

Nya regler om körkort och diabetes.

Äntligen ÄNTLIGEN!!!!! Som jag har väntat på detta, som det är nu och fram tills det nya gäller är helt åt helvete rent ut sagt, och det har skrivits brev och klagomål till Transportstyrelsen under många år och få utan gehör, men nu så har de äntligen fattat ett beslut som gör det mycket lättare för oss med Typ 1 Diabetes.

Jag har frågat på endokrinmottagningen och på ögonmottagningen här i Gävle där jag går om vad de tycker reglerna som är och har varit och läkarna tycker att det har varit helt fel och vill se en ändring, och nu NU äntligen kommer det att ske.

Från den 1 januari 2022 träder dom nya regler i kraft för dig som har diabetes och som har eller vill skaffa körkort för lastbil, buss eller taxiförarlegitimation. Den största förändringen gäller den tidigare begränsningen av vilken diabetestyp som är tillåten.

Med de nya reglerna kommer det inte längre att göras någon skillnad på vilken typ av diabetes du har. De utgår i stället ifrån vilken behandling du har och risken för hypoglykemi.

De nya reglerna innebär att det ställs högre krav på dig om din diabetes behandlas med till exempel insulin. Du måste bland annat

  • ha kontroll på den risk för hypoglykemi som din behandling kan medföra
  • ha kontroll på dina blodsockervärden och göra regelbundna blodsockerkontroller minst två gånger om dagen och i samband med körning
  • ha förmåga att känna varningstecken för hypoglykemi och veta hur du ska hantera din diabetes om du får sådana varningstecken.

Om du har diabetes och vill arbeta som lastbils-, buss- eller taxiförare behöver du veta vilka krav som ställs för de körkorten. Du behöver också vara medveten om att körkortet kan komma att återkallas om din sjukdom förändras på ett sådant sätt att du inte längre uppfyller kraven.

Vid allvarlig hypoglykemi

Om du får en allvarlig hypoglykemi får du inte köra lastbil, buss eller taxi under minst tolv månader. Ditt körkort kommer att återkallas och det måste gå minst tolv månader innan det är möjligt för dig att få ett nytt körkort.

Regler om synintyg

Hittills har Transportstyrelsen begärt av personer med diabetes att de ska skicka in synintyg tillsammans med varje läkarintyg om diabetes. Det kravet tas nu bort från föreskrifternas kapitlet om diabetes. Om och hur ofta du behöver lämna synintyg prövas istället utifrån reglerna om synfunktionerna.

Körkort för moped, bil eller motorcykel

Kravet på att lämna in synintyg tillsammans med varje läkarintyg om diabetes tas även bort för körkort för moped, bil eller motorcykel. I övrigt ser reglerna för de här fordonen i stort sett ut som tidigare. De är dock tydliggjorda och mer förklarande i de nya föreskrifterna.

Sjukdomen kan förändras med tiden – viktigt att känna varningstecken

Tänk på att en diabetessjukdom förändras med tiden och ju längre du har behandlats för den. Det kan uppstå olika komplikationer till följd av diabetessjukdomen som kan påverka om du uppfyller kraven för körkort eller inte.

Förmågan att känna varningstecken för hypoglykemi kan försämras med tiden. Om den förmågan saknas är det inte möjligt att ha körkort – det gäller för alla körkortsbehörigheter.

Ta del av de nya reglerna

De nya reglerna finns i ändringsföreskrifterna TSFS 2021:67 om medicinska krav för innehav av körkort m.m.

Läs mer på denna länk:

https://transportstyrelsen.se/sv/vagtrafik/Korkort/ta-korkort/medicinska-krav/regler-om-korkort-och-diabetes/?fbclid=IwAR1Ek2VGh0oDUomKGYjhTSXHwDDt1yo5Rs8kZsdxGnlHLrPq81PfBXRIm2Q

Nya fynd om hur diabetes typ 2 uppstår.

Vid diabetes typ 2 har hypotesen varit att insulinresistens kommer före ökade insulinnivåer. Men en ny studie pekar på att det kan vara tvärtom. Insulinproduktionen tycks triggas redan vid normalt blodsocker – på grund av fria fettsyror i blodet.

Forskare vid Göteborgs universitet presenterar resultat som kan komma att förändra grundsynen på hur diabetes typ 2 uppstår. Försök visar hur insulinproduktionen kan triggas redan vid normalt blodsocker, hos diabetesfria personer med övervikt, vilket inte rimmar med rådande bild.

Det pågår omfattande forskning i hela världen för att klarlägga exakt vad som händer i kroppen när diabetes typ 2 utvecklas och varför fetma är en så stor riskfaktor för sjukdomen. I närmare femtio år har diabetesforskare diskuterat sin variant av hönan eller ägget: vad kommer egentligen först – insulinresistens eller förhöjda insulinnivåer?

Den tongivande hypotesen har länge varit att bukspottskörteln ökar sin produktion av insulin för att cellerna redan blivit insulinresistenta och blodsockret stiger, men resultat publicerade i tidskriften EBioMedicine stärker nu den andra idén, att det är insulinet som ökar först.

Fria fettsyror spelar in

Studien pekar på att det är höga nivåer av fria fettsyror i blodet efter nattens fasta som på morgonen triggar ökad insulinproduktion. Fria fettsyror har länge ingått i den stora forskningsekvationen kring diabetes typ 2, men de föreslås nu också ha en annan roll i sjukdomsutvecklingen.

För studien har forskarna jämfört ämnesomsättningen i fettvävnaden hos 27 noga utvalda forskningspersoner (nio normalviktiga, nio med fetma och normalt blodsocker, samt nio med både fetma och utvecklad diabetes typ 2). Under flera dagar genomgick forskningspersonerna omfattande undersökningar, där de fick ge prover tagna under olika förutsättningar. Forskarna analyserade ämnesomsättning och genuttryck i underhudsfettet samt nivåer av blodsocker, insulin och fria fettsyror i blodet.

Personerna med fetma, men utan diabetes, visade sig ha samma, normala blodsockernivåer som normalviktiga friska personer.

Förhöja nivåer av fettsyror och insulin

– Intressant nog hade diabetesfria personer med fetma förhöjda nivåer i blodet av både fria fettsyror och av insulin, och nivåerna var likartade eller högre jämfört med de nivåer vi kunde mäta i blodet från dem som hade både fetma och typ 2 diabetes, säger Emanuel Fryk, ST-läkare i allmänmedicin och doktorand vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, som är en av studiens förstaförfattare.

I samarbete med forskare vid Uppsala universitet sågs samma mönster i en befolkningsstudie med blodprover tagna från 500 personer efter en natts fasta.

Fyndet behöver bekräftas

– Att vi även där såg ett samband mellan fria fettsyror och insulin talar för att fettsyrorna är kopplade till insulinfrisättning och bidrar till ökad insulinproduktion på fastande mage, när blodsockret inte ökat, säger Emanuel Fryk, som dock poängterar fyndet behöver bekräftas med mer forskning.

Fria fettsyror finns naturligt i blodomloppet, och är tillsammans med glycerol en produkt av kroppens fettomsättning. Frisättningen av glycerol visade sig vara i stort sett det samma per kilo kroppsfett, oavsett om man är normalviktig, har fetma eller dessutom har diabetes typ 2.

Livsstilen avgörande

– Vår hypotes är att de fria fettsyrorna i blodet ökar för att fettvävnaden inte längre klarar att lagra överskottsenergin, och vi tror att det i så fall skulle kunna vara ett tidigt tecken på begynnande diabetes typ 2. Om våra fynd bekräftas med andra forskningsmetoder kan det finnas en möjlighet att några specifika fettsyror skulle kunna utvecklas till biomarkörer, men det är en lång väg kvar dit, säger Emanuel Fryk.

Diabetes är en av de stora folksjukdomarna, med uppskattningsvis en halv miljon drabbade i Sverige. Det finns dessutom ett stort mörkertal, eftersom många med diabetes typ 2 ännu inte vet att de är sjuka. Den som har diabetes har ökad risk för en rad andra sjukdomar, bland annat hjärtinfarkt och stroke.

– Det är många faktorer som bidrar till utvecklingen av diabetes typ 2, men det är vår livsstil som har absolut störst betydelse. Vår studie ger ytterligare ett argument för att det viktigaste man kan göra för att bromsa diabetesutvecklingen är att gå in med livsstilsförändringar tidigt, gärna innan sockret börjar stiga, säger Emanuel Fryk.

Vetenskaplig artikel:

Hyperinsulinemia and insulin resistance in the obese may develop as part of a homeostatic response to elevated free fatty acids – A mechanistic case-control and a population-based cohort study, EBioMedicine

Beat Diabetes- kampen för livet

Beat Diabetes-kampen för livet blir årets satsning som ersätter tidigare Diabetesgalan. Den 14 november på världsdiabetesdagen kommer programmet ’Beat Diabetes – kampen för livet’ som är en skandinavisk landskamp mellan Sverige, Norge och Danmark att sändas. @Peter Jihde, @Rikke Gøransson, och @Iman Meskini programleder programmet tillsammans.

De skandinaviska grannländerna representeras av tre kända svenskar, danskar och norskar som utmanar varandra i olika grenar för att samla in pengar till diabetesforskningen och öka kunskap och kännedom om Diabetes Typ 1 och Typ 2.

Programmet kommer utöver musikalisk underhållning att fortsatt innehålla personliga berättelser från hela Skandinavien som beskriver hur det är att leva med och nära sjukdomen.

Syftet med programmet är att på ett hoppfullt vis berätta att man kan leva ett härligt och aktivt liv, trots sin sjukdom.

Kan probiotika förhindra typ 1-diabetes?

Forskare ska undersöka om probiotika från sex veckors ålder kan förhindra utveckling av typ 1-diabetes hos barn.
– Hypotesen är att probiotika ska främja en hälsosam tarmflora och att detta ska ha en positiv effekt på immunsystemet innan de första tecknen på typ 1-diabetes uppstår, säger Markus Lundgren vid Lunds universitet.

Barn som haft autoantikroppar innan de insjuknat i typ 1-diabetes har också haft en obalans i tarmfloran, visar tidigare forskning. I en ny studie ska forskare vid Lunds universitet och Region Skåne inom ramen för ett europeiskt forskarnätverk undersöka om probiotika från tidig födsel kan förhindra utvecklingen av typ 1-diabetes hos barn med ökad genetisk risk.

– Hypotesen är att probiotika ska främja en hälsosam tarmflora och att detta ska ha en positiv effekt på immunsystemet innan de första tecknen på autoimmunitet uppstår, säger Markus Lundgren överläkare på Centralsjukhuset Kristianstad och forskare vid Lunds universitet som leder den svenska delen av Sint1a-studien.

Tecken på typ 1-diabetes syns i blodet

Autoimmunitet innebär att kroppens immunsystem, vars uppgift är att skydda oss mot främmade bakterier och virus genom att upptäcka och förstöra dem, istället vänder sig mot kroppens egna vävnader. Autoantikroppar är markörer som bildas som en reaktion på detta.

Diabetesautoantikroppar (öcellsautoantikroppar) förekommer i blodet i ett förstadium till typ 1-diabetes och är ett tecken på att immunsystemet börjat förstöra kroppens egna insulinproducerande celler.

Hälsosam tarmflora stärker immunförsvaret

Barnen i Sint1a är bara sex veckor när de går med i studien. Hälften lottas att få ett tillskott av probiotika Bifidobacterium Infantis (B. infantis EVC001) att blanda ut i maten och hälften får placebo (en verkningslös substans).

– Tidigare studier har visat att en hälsosam tarmflora minskar graden av inflammation och att det hjälper immunsystemet att skilja på farliga och ofarliga inkräktare, säger Markus Lundgren.

Studien som heter Sint1a (Supplementation with B. Infantis for Mitigation of Type 1 Diabetes Autoimmunity) startar i slutet på augusti och är en del av GPPAD, ett nätverk av forskare i Tyskland, Belgien, Storbritannien, Polen och Sverige som erbjuder screening av nyfödda.

Gener ökar risken för typ 1-diabetes

Barn som visar sig ha specifika riskgener har en ökad risk att insjukna i typ 1-diabetes och kan medverka i kliniska studier med målet att fördröja eller förhindra sjukdomen (se faktaruta om GPPAD). Hittills har 245 000 nyfödda screenats runtom i Europa. I Sverige utförs screeningen i Skåne.

Sint1a är en systerstudie till Point-studien där forskarna inom GPPAD undersöker om insulinpulver som ges via munnen kan träna immunsystemet att känna igen insulin så att attacken mot de egna insulincellerna undviks.

– Eventuellt skulle vi i framtiden kunna kombinera dessa båda strategier för att optimera de förebyggande insatserna, säger Markus Lundgren.

Kan probiotika förebygga en autoimmun reaktion?

Syftet med Sint1a är att undersöka om probiotika (B Infantis EVC001) kan främja en hälsosam tarmflora och på så sätt stärka immunsystemet så att det förhindrar utvecklingen av diabetsautoantikroppar. Barn som i screening visat sig ha specifika riskgener kan delta. Studien är en del av GPPAD, ett nätverk av forskare i Tyskland, Storbritannien, Polen, Belgien och Sverige och finansieras av en amerikansk stiftelse; Leona M and Harry B Helmsley Charitalbe Trust.

Läs mer: För en värld utan typ 1-diabetes och celiaki (GPPAD)

Primärvården missar barn med nydebuterad diabetes.

Fyra av tio barn med nydebuterad diabetes typ 1 fick inte regelmässig akutbehandling på sjukhus samma dag som familjerna sökte hjälp i primärvården visar forskning från Göteborgs universitet.

Fördröjd akutbehandling med insulin och vård på sjukhus kan få allvarliga konsekvenser för barn som drabbas av diabetes typ 1. I svåra fall kan det leda till livshotande tillstånd för de som drabbas.

Patienter med diabetes typ 1, oavsett ålder, drabbas förr eller senare av syraförgiftning, diabetisk ketoacidos om insulin inte ges. Med tilltagande syraförgiftning ökar symtomen av exempelvis illamående, kräkningar, och orkeslöshet. Tillståndet kan i förlängningen leda till medvetslöshet och i värsta fall död.

Så gjordes studien:

Studien omfattar 237 individer upp till 18 års ålder med nydebuterad diabetes typ 1. De vårdades alla på sjukhus i Sverige någon gång under 2015-2017 med syraförgiftning, ett tillstånd som kan uppstå om patienten inte får insulin i tid.

Uppgifterna i studien kommer från frågeformulär ifyllda av antingen föräldrar eller andra vårdnadshavare, ihop med barnen om de var över 15 år, eller av vårdpersonal på sjukhus. Detta kompletterades med registerdata från Nationella Diabetesregistret, Swediabkids.

Bättre kunskap om symtomen behövs

I de fall där sjukhusinläggningen föregicks av kontakt med primärvården, och där turerna kunnat kartläggas, visade det sig att 43 procent (48 av 112 fall) inte hade fått behandling på sjukhus  samma dag, som riktlinjer föreskriver.

Försenade eller uteblivna akutbehandlingar på sjukhus förekom även i fall där föräldrar eller vårdnadshavare redan före första vårdkontakten fattat misstanke om just diabetes typ 1. Dessa misstankar fanns i 39 procent av de studerade fallen (92 av 237).

Forskarna bakom den aktuella studien drar slutsatsen att förbättrad kunskap om symtom vid nydebuterad diabetes typ 1, och vikten av snabb handläggning, behövs både bland befolkningen i stort och i primärvården.

Insulinbehandlingen måste starta i tid

Studiens försteförfattare är Johan Wersäll, doktorand vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet och läkare inom anestesi och intensivvård vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

– Syraförgiftning är en potentiellt livshotande komplikation till diabetes som helt kan undvikas om insulinbehandling startar i tid, och därför är omedelbar handläggning på sjukhus vid misstanke om diabetes av yttersta vikt, konstaterar han.

Symtom att vara uppmärksam på är exempelvis sängvätning hos ett barn som tidigare varit torrt, att barnet är törstigt och behöver dricka ovanligt mycket, trötthet, illamående, kräkningar, buksmärtor, ansträngd andning och viktnedgång.

– Barn som uppvisar symtom som kan relateras till nydebuterad diabetes bör regelmässigt kontrolleras avseende blodsockret inom primärvården. I de fall blodsockret är förhöjt bör dessa barn omedelbart inremitteras till närmaste akutmottagning på en barnklinik, avslutar Johan Wersäll.

Vetenskaplig artikel:

Delayed referral is common even when new-onset diabetes is suspected in children. A Swedish prospective observational study of diabetic ketoacidosis at onset of Type 1 diabetes.

God effekt av diabetesvaccin.

Immunterapi kan ha effekt på diabetes typ 1 hos personer med en särskild gentyp. Injektioner med protein kan hjälpa dem att behålla viss insulinproduktion.

Vid typ 1-diabetes attackerar immunförsvaret de celler som producerar insulin. När de insulinbildande cellerna försvunnit kan kroppen inte längre reglera blodsockernivåerna och den som fått typ 1-diabetes måste tillföra insulin under resten av livet.

En av de stora frågorna inom typ 1-diabetesforskningen är om, och i så fall hur, immunförsvarets attack kan bromsas eller kanske till och med stoppas helt. En möjlig strategi går ut på att påverka immunförsvaret genom att injicera protein som immuncellerna reagerar på, som ett slags vaccination.

Vaccineras med protein

Ett av de proteiner som immunförsvaret ofta bildar antikroppar mot vid typ 1-diabetes är GAD65 (glutamic acid decarboxylase). Professor Johnny Ludvigsson vid Linköpings universitet har under många år studerat möjligheterna att vaccinera personer med nydebuterad typ 1-diabetes med proteinet GAD. Förhoppningen är att immunförsvaret ska bli mer tolerant mot kroppens eget GAD och sluta skada de insulinproducerande cellerna, så att kroppen kan fortsätta bilda en del insulin.

– Det har visats i stora studier att även väldigt liten egen insulinproduktion tycks betyda mycket för patienternas hälsa. Personer med diabetes som har en viss insulinproduktion får inte lika lätt för lågt blodsocker, eller hypoglykemi. Risken är också mindre att utveckla det livshotande tillståndet ketoacidos, som kan uppstå vid insulinbrist, säger Johnny Ludvigsson.

Gener spelar roll

Tidigare studier av immunterapi vid diabetes har tytt på att genetiska faktorer kan ha betydelse för behandlingseffekten. I den aktuella studien tittade forskarna därför på olika varianter av gener som kallas HLA. HLA-gener kodar för proteiner som sitter på ytan av särskilda celler. De fungerar som hållare för proteinbitar som visas upp för förbipasserande immunceller. Om proteinbiten som presenteras är från exempelvis en bakterie ska immunförsvaret bilda antikroppar mot det främmande proteinet.

Men ibland reagerar immunförsvaret även mot kroppsegna ämnen, och vissa HLA-typer är förknippade med en ökad risk för typ 1-diabetes. HLA-typen HLA-DR3-DQ2 visar upp GAD65-proteinet för immunceller och patienter med denna genvariant har ofta antikroppar mot GAD65 i ett tidigt skede av sjukdomsutvecklingen. Ungefär hälften av deltagarna i den aktuella studien hade genvarianten HLA-DR3-DQ2.

Positiv effekt på vissa patienter

När forskarna tittade på hela patientgruppen syntes ingen skillnad mellan behandling och placebo på bevarad insulinproduktion. Däremot syntes en positiv effekt av GAD-alum i den undergrupp av patienter som hade HLA-typ DR3-DQ2.

– Patienterna i den undergrupp som har HLA-typ DR3-DQ2 förlorar inte insulinproduktionen lika snabbt. Vi ser däremot ingen nämnvärd effekt hos de patienter som inte har denna HLA-typ, säger Johnny Ludvigsson.

I studien noterades inga biverkningar som var relaterade till behandlingen med GAD-alum.

– Behandling med GAD-alum verkar vara ett lovande, enkelt och säkert sätt att bevara insulinsekretion hos knappt halva gruppen av patienter med typ-1 diabetes, det vill säga de som har rätt HLA-typ. Därför ser vi fram emot att göra större studier och vi hoppas att det ska kunna leda till ett läkemedel som kan ändra förloppet av typ 1-diabetes, säger Johnny Ludvigsson.

Intralymphatic glutamic acid decarboxylase with Vitamin D supplementation in recent onset Type 1 diabetes: a double-blind randomized placebo-controlled Phase IIb trial.