2024 har jag förhoppning om att skruva upp min träning ytterligare med nya utmaningar, jag har därför börjat läsa om just detta, hur det är för oss med typ 1- diabetes och hård träning.

För några år sedan var jag på en otroligt intressant föreläsning om detta med Stig Mattson.

Med erfarenhet från sitt arbete inom Sveriges olympiska kommitté, inklusive längdskid- och simlandslaget, framhäver han vikten av att anpassa insulindoser och kost kring träning. Mattsson poängterar att för motionärer som tränar 45–60 minuter behöver extra kolhydrater oftast inte fyllas på under passet, förutsatt att kosten är välskött.

Stig Mattsson som är en auktoriserad dietist och forskare inom diabetes typ 1 och fysisk aktivitet, delar sina råd för att träna hårdare, stabilisera blodsockret och förbättra prestationsförmågan genom att härma icke-diabetikeres träningsmetoder.

För att undvika lågt blodsocker sänker människor med typ 1-diabetes ibland sina insulindoser, men Mattsson betonar att det är avgörande att undvika högt blodsocker vid träningsstart för att optimera musklernas glukosupptag och förbättra prestationen. Han rekommenderar ett blodsockerinterval mellan fem och åtta för träning och tävling.

Vid längre eller intensiv träning under muskulär fettförbränning, understryker Mattsson behovet av att noga planera kolhydratintaget före, under och efter passet. Han ger riktlinjer om att minska insulinbasaldoser vid lugnare träningspass och varnar för att för mycket insulin kan hämma leverns frisättning av glukos. Måltidsinsulinets verkan under cirka fyra timmar gör det nödvändigt med kolhydrattillskott under längre pass. För de som vill genomföra lugnare fettförbränningspass föreslår Mattsson att dessa pass lämpligen utförs efter arbete eller skola, men före kvällsmaten, och ofta utan extra kolhydrattillskott.

Vid högintensiva pass poängterar Mattsson att öka basaldosen 45 minuter före passet kan bidra till att undvika högt blodsocker. Han förklarar hur adrenalinfrisättning, nödvändig för prestation, påverkas av insulinets inverkan.

Mattsson framhåller vikten av kontinuerlig glukosmätning (CGM) och flytande kolhydrater vid högintensiv träning och ger specifika rekommendationer om kolhydratintag per deciliter dryck för att snabbare lämna magsäcken. Efter högintensiv träning kan det krävas extra insulin om blodsockret stiger. Slutligen understryker han att det finns tillfällen då det är klokt att avstå från träning, särskilt om man är mycket hungrig med låga glykogendepåer. Han betonar att de senaste 12–24 timmarna har stor påverkan på hur man klarar av träningen eller tävlingen.