Jag lovade ju att återkomma med fakta och statistik och här är vad jag hittat så långt. En del är upplyftande, en del är varningar. Men det understryker både hur tufft det kan vara och hur mycket man faktiskt kan påverka.

Många som lever med diabetes vittnar om en ständig kamp med blodsockerkontroller, mat, träning och oro för komplikationer. Det är inte förvånande att stress och psykisk ohälsa är vanligt i denna grupp. Men hur ser det egentligen ut när det gäller utmattningssyndrom bland personer med diabetes i Sverige?Ingen nationell statistik ännu.

Trots att utmattningssyndrom (UMS, diagnoskod F43.8A) är en av de största orsakerna till sjukskrivning i Sverige finns det ingen publicerad nationell statistik som direkt visar hur många av de drabbade som också har diabetes. Varken Socialstyrelsens öppna data eller Försäkringskassans rapporter redovisar diagnosen utmattning korsat med diabetes.

Det betyder att vi vet mycket om utmattning i befolkningen generellt – men inte exakt hur utbrett det är bland just personer med diabetes. Utmattning i Sverige generellt

Försäkringskassans rapporter visar att:

• 19 654 nya sjukfall med utmattningssyndrom registrerades 2024.

• Antalet pågående stressrelaterade sjukfall låg på cirka 43 500 våren 2024 – en rekordhög nivå.

Det här visar att utmattning är ett växande folkhälsoproblem, men siffrorna är inte uppdelade på undergrupper som t.ex. personer med diabetes. Källa: Försäkringskassan 2024

Diabetes och psykisk ohälsa Däremot finns mycket forskning om diabetesrelaterad stress, så kallad diabetes-distress eller burnout. Till exempel:

• I svenska Swediabkids-enkäten rapporterade nästan hälften av unga tjejer med typ 1-diabetes att de upplevde medelhög till svår stress.

• Internationella studier visar att diabetes-distress kan drabba 30–50 % av vuxna med diabetes någon gång.

• Forskning vid Karolinska Institutet har visat att både barn och vuxna med typ 1-diabetes löper högre risk för psykisk ohälsa, inklusive depression och ångest.

Dessa siffror visar på en stark koppling mellan diabetes och psykisk belastning men de är inte samma sak som en klinisk UMS-diagnos.

Slutsats

Det finns idag ingen officiell siffra på hur många svenskar med diabetes som får diagnosen utmattningssyndrom. Däremot är det tydligt att:

• Utmattningssyndrom ökar i hela befolkningen.

• Personer med diabetes har en klart högre risk för stress, burnout och psykisk ohälsa.

För att få en tydlig bild skulle vi behöva registerstudier där Nationella Diabetesregistret (NDR) kopplas till Försäkringskassans sjukskrivningsdata. Sådana analyser görs i forskningsprojekt men har ännu inte publicerats öppet.

Men vad betyder det här för dig som lever med diabetes?

• Det är viktigt att komma ihåg att utmattningssymtom inte är ett misslyckande – det är en reaktion på långvarig belastning.

• Om du känner igen dig i trötthet, nedstämdhet eller känsla av att ”bränna ut dig” i din diabetesvardag, tveka inte att söka stöd hos vården.

• Forskningen är tydlig: psykisk hälsa är en central del av diabetesvården – men här finns fortfarande stora förbättringsbehov.

Källor

• Försäkringskassan. Lägesrapport psykisk ohälsa 2024 – länk

• Försäkringskassan. Tema psykisk ohälsa (statistikdatabas) – länk

• Svenska Diabetesförbundet. Stressad av din diabetes? – länk

• Barndiabetesfonden. Typ 1-diabetes och utmattning – länk

• Karolinska Institutet. Typ 1-diabetes kopplat till högre risk för psykisk ohälsa – länk

• DiVA. Självmedkänsla och diabetesrelaterad stress (uppsats, 2018) – länk

I nästa inlägg vill jag skriva mer om var gränsen egentligen går mellan vanlig trötthet, diabetes-distress och utmattningssyndrom. För när man lever med en ständig belastning är det inte alltid lätt att veta när kroppen bara behöver vila och när den faktiskt försöker säga att något är fel.

Ta hand om er så länge, och glöm inte att ge er själva lite utrymme för återhämtning.

Dagens låt: