Forskare vid universitetssjukhuset i Odense, Danmark har undersökt effekten av högintensiv intervallträning bland män med diabetes typ 2 och sett positiva effekter.
Efter ett åttaveckorsprogram med intervallträning förbättrades insulinkänslighet och blodsockerkontroll hos de patienter med typ 2-diabetes som deltog.
Denna studie gjordes i Danmark och den presenterades under diabetskongressen EASD.
Totalt ingick 15 överviktiga män med typ 2-diabetes och ett BMI på i snitt 31 och 18 åldersmatchade normalviktiga män utan diabetes samt 15 överviktiga män utan diabetes.
Deltagarna fick köra tre träningspass i veckan på motionscykel och roddmaskin.
Träningspassen bestod av block med fem gånger en minut av hög intensitet med en minuts vila mellan varje intervall.
Deltagarna började med två block per tillfälle och ökade sedan till fem block. Träningsprogrammet kördes under åtta veckor.
Under studien mätte bland annat deltagarnas syreupptagningsförmåga och metabolism genom så kallad euglykemisk-hyperinsulinemisk klampteknik. Den går ut på att insulin och sockerlösning ges med infusion för att mäta insulinkänsligheten i kroppen genom att se hur mycket socker kroppen tar upp vid en viss insulinkoncentration.
Vid studiens början hade männen med diabetes omkring 36 procent lägre insulinkänslighet än icke-diabetiker. Efter åtta veckor förbättrade alla deltagare sin insulinkänslighet men den största förändringen fanns hos deltagare med diabetes. De förbättrade sig med med i snitt 44 procent, jämfört med 34 procent bland icke-diabetiker.
Syreupptagningsförmågan ökade med 10 procent i både normalviktiga och överviktiga män utan diabetes och 15 procent bland de med diabetes. Dessutom såg forskarna förbättringar i både fasteglukos och långtidsblodglukos, HbA1c i samtliga grupper. I alla grupper reducerades fettmassan med i snitt 2 procent.
Forskarna bakom studien skriver att även om fysisk aktivitet är en hörnsten i behandling och förebyggande av diabetes typ 2 så har typisk uthållighetsträning som löpning bara visat på effekter i insulinkänslighet runt 15 procent. De menar att en högintensiv intervallträning som involverar fler muskelgrupper kan vara ett värdefullt komplement.
Eftersom jag brinner för träning och att jag har upplevt bara positiva förändringar så fortsätter jag att tjata om att leva ett mer aktivt och hälsosamt liv.
Det behöver inte bli ett jobbigt krav utan det räcker med att gå några lätta promenad på 30 minuter några dagar i veckan.
Det behövs så lite som kan förändra så mycket.
Fysisk aktivitet är viktigt för alla människor för att må bra men det är extra viktigt för personer med typ 1-diabetes att röra på sig.
Regelbunden motion hjälper oss att må bra både fysiskt som mentalt. Muskler och skelett blir starkare, vi får en bättre syreupptagningsförmåga och bättre kondition. Motion kan även minska stress, hjälpa oss att sova bättre och öka vår kropps kapacitet.
Att träna med typ 1-diabetes kan vara lite knepigt och du behöver veta hur du ska anpassa insulindoser och matintag för att undvika allt för stora svängningar i blodsockret under träningen. Ofta kan du behöva minska mängden insulin, fylla på med kolhydrater kanske både innan, under och efter träningen. Det är också viktigt att mäta blodsockret före, under och efter träningen. Testa vad som funkar för just dig. Hitta den träningsform som du gillar och fråga din diabetessjuksköterska/läkare om råd.
Vad händer i kroppen vid fysisk aktivitet?
Fysisk aktivitet ökar insulinkänsligheten och glukosupptaget
Insulinet sänker blodsockret mer än normalt vid fysisk aktivitet. Speciellt om man tränar stora muskelmassor (allsidig styrketräning, simning). Denna ökade känslighet för insulin kvarstår ofta upp till 24 timmar. I samband med träning ökar också ett icke insulinberoende glukosupptag i musklerna.
Äter man som vanligt och tar sitt insulin i vanliga doser finns därför risk för känningar under motionspasset och efterföljande natt och förmiddag. De flesta behöver därför minska sina insulindoser och/eller äta mer före under och efter ett motionspass.Man skall däremot inte helt undvika att ta insulin. Har man för lite insulin i kroppen sjunker inte blodsockret då glukos blir kvar i blodbanan och inte kan ta sig in i muskelcellen, utan istället kan blodsockret stiga (socker frisätts från levern).
Fysisk aktivitet ökar adrenalinhalterna i blodet
Adrenalinet ökar frisättningen av glukos från levern (för att öka energitillgången i kroppen). Har man då tagit för lite insulin inför träningen kan resultatet bli en sämre prestationsförmåga och ett stigande blodsocker.
Fysisk aktivitet ökar energiförbrukningen och tömmer energidepåerna
Ju mer intensivt man tränar desto mer ökar glukosförbränningen. En mycket liten del av kroppens glukos/energiförråd finns i form av glukos i blodet. Allt eftersom blodsockret förbrukas frisätts nytt glukos från leverns glykogenförråd. Våra glukosförråd räcker i normala fall ca 1-3 dygn (om man inte slarvat med maten senaste dagarna). Vid löpning räcker leverns sockerproduktion ungefär 2 mil. Vid högintensiv träning högst en timme. När leverns glukosförråd tar slut går kroppen över till att förbränna fett och att bryta ner protein (muskulatur). Fettförbränning är inte lika effektiv vid högintensiv träning och själva idén med träning är ju att bygga upp och stärka sin muskulatur (inte bryta ner den). Vid viss insulinbrist kan fysisk aktivitet då dessutom leda till ketonbildning och ketoacidos.
Hur ska jag tolka blodsockret inför ett träningspass?
P-glukos
Tolkning/åtgärd
< 4 mmol/l
Ät och skjut upp träningen i varje fall en timme till blodsockret stigit.
4-6 mmol/l
Ät extra kolhydrater innan du börjar.
6-10 mmol/l
Optimalt.
10-15 mmol/l
Inga hinder föreligger förutsatt att man ätit och tagit insulin.
> 15 mmol/l
Skjut upp träningen! Ta eventuellt 2-4 enheter snabbinsulin och kontrollera blodsockret om en timme.Träna aldrig vid ketoner i urinen!
Att tänka på vid val av motionsform
• Vid allvarligt njursjukdom eller ögonkomplikation bör man undvika aktiviteter som höjer blodsockret för mycket.
•Om du är motinär behöver du inte ta i så ”mjölksyran sprutar”. Det är mer effektivt med träning i lugnt tempo och regelbundet.
•Minst 30 minuter aktivitet 3-4 gånger i veckan rekommenderas.
Diabetes är en sjukdom där människor har för mycket socker i blodomloppet, och det är en enorm folkhälsobörda. Cirka 463 miljoner vuxna över hela världen levde med diabetes år 2019 och år 2045 förväntas detta antal öka till 700 miljoner. Uppskattningsvis 374 miljoner människor har ökad risk att utveckla typ 2-diabetes, den vanligaste formen av sjukdomen. En hälsosam kost och livsstil kan spela en viktig roll för att sänka en persons diabetesrisk.
”Vi fann att personer som konsumerade cirka 2 portioner frukt per dag hade 36 procent lägre risk att utveckla typ 2-diabetes under de närmaste fem åren än de som konsumerade mindre än en halv portion frukt per dag”, säger studieförfattaren Nicola Bondonno, Ph.D., vid Edith Cowan University’s Institute for Nutrition Research i Perth, Australien. ”Vi såg inte samma mönster för fruktjuice. Dessa resultat tyder på att en hälsosam kost och livsstil som inkluderar konsumtion av hel frukt är en bra strategi för att sänka din diabetesrisk.”
Forskarna studerade data från 7675 deltagare från Baker Heart and Diabetes Institutes australiska diabetes-, fetma- och livsstilsstudie som gav information om deras intag av frukt och fruktjuice genom ett frågeformulär för mat. De fann att deltagare som åt mer hela frukter hade 36 procent lägre odds för att ha diabetes vid fem år. Forskarna fann ett samband mellan fruktintag och markörer för insulinkänslighet, vilket innebär att personer som konsumerade mer frukt var tvungna att producera mindre insulin för att sänka blodsockernivån.
”Detta är viktigt eftersom höga nivåer av cirkulerande insulin (hyperinsulinemi) kan skada blodkärlen och är inte bara relaterade till diabetes utan också till högt blodtryck, fetma och hjärtsjukdomar”, säger Bondonno.
Berättelsekälla:
Material från The Endocrine Society. Obs! Innehållet kan redigeras efter stil och längd.
Tidskriftsreferens:
Nicola P Bondonno, Raymond J Davey, Kevin Murray, Simone Radavelli-Bagatini, Catherine P Bondonno, Lauren C Blekkenhorst, Marc Sim, Dianna J Magliano, Robin M Daly, Jonathan E Shaw, Joshua R Lewis, Jonathan M Hodgson. Föreningar mellan fruktintag och risk för diabetes i AusDiab-kohorten. Journal of Clinical Endocrinology & Metabolism, 2021; DOI: 10.1210 / clinem / dgab335
Jag har väldigt ofta problem med mitt blodsocker på sommaren.
Det blir många sömnlösa nätter och det är inte nå kul för man blir inte nå pigg på dagarna sedan.
Problemet för min del är att mins värden blir så låga, det spelar ingen vissa dagar, man tar knappt något insulin och ändå är det väldigt lågt hela tiden.
Det jobbigaste är ju nätterna när man vaknar av larmet från sin CGM och man lär upp och stoppa i sig nåt som får sockervärdet att stiga, tex saft, dextrosol, macka, mjölk mm mm mm.
Men här kommer det några tips på hur du ska kunna få en skön sommar trots det, samt hur du kan få bättre kontroll på ditt blodsocker under varmare dagar!
Vissa får problem med högt blodsocker, andra får problem med för lågt blodsocker när det blir varmare väder. Anledningarna till dessa höga eller låga värden är många och vi har samlat några av de vanligaste orsakerna till detta samt 10 tips för en sommar med diabetes!
Orsaker till högre blodsockert kan vara vätskebrist, dåligt insulin, högre konsumtion av mat, mindre insulinkänslighet och mindre rörelse än vanligt. Några orsaker till lågt blodsocker kan vara att kroppen gör sig av med mer energi, mer rörelse, utvidgade blodkärl, större vattenintag samt högre insulinkänslighet.
Högt blodsocker
• Kan orsakas av vätskebrist. Vätskebrist i kombination med högt blodsocker blir lätt en ond cirkel vilket gör det svårt att komma ner till sina normala blodsockervärden. Om man inte får i sig tillräckligt med vätska för att kompensera den ökde svettningen blir blodet mer koncentrerat
• insulinet har tappat sin effekt pga värmen, dvs att blivit dåligt
• värmen gör dig mer insulinresistent
Lågt blodsocker
• kan orsakas av att du gör av med mer energi när du svettas, värmen gör så att de ytliga blodkärlen vidgas och svettningen ökar, detta kräver mer energi av kroppen
• värmen gör dig mer insulinkänslig
Här kommer 10 tips för en lättare och roligare sommar:
1. Håll extra bra koll på blodsockervärdet.
Värmen kan göra det svårare att känna av om man blir låg eller hög. Svettningar och törst kan både vara en följd av värmen eller en känning. Genom att kolla sina blodsockernivåer oftare får du bättre koll och kan lättare förhindra för höga eller låga värden. Det är alltid bra att kolla sitt blodsocker ofta men vid varmt väder är det är extra viktigt!
2.Att ha med något att äta och dricka är A och O! Ta gärna med en god sockrad saft om du ofta blir låg, vi förstår att druvsocker kan bli tjatigt efter ett tag.
3. I samband med ledigheten blir det lätt att rutinerna försvinner eller glöms bort. Rutinerna gör det ofta lättare att hantera blodsockret och det kan vara bra att hålla kvar vid vissa trotts ledighet, exempelvis att äta samma frukost som man brukar göra eller att äta vid samma tid som man vanligtvis gör.
4. Drick, drick och drick! Vid höga temperaturer är det extremt viktigt att dricka mycket vatten – speciellt för diabetiker.
5. Håll insulinet svalt. Insulin riskerar att bli dåligt om det utsätts för värme (max 25-30 grader!). Ett kylfodral eller en termos med is kan vara bra att ha för att hålla insulinet svalt. Om du använder pump, kan du behöva byta insulinet oftare och försök att hålla pumpen i skuggan, det finns även kylfodral att förvara pumpen i. Kolla gärna en extra gång så att du inte glömt insulinet i bilen, som blir skållhet på sommren – eller att pumpslangen inte ligger direkt i solljuset.
6. Ta med en liten väska eller necessär till stranden att förvara pennor/pump i när de inte används. Där kan du även samla dina diabetesrelaterade saker som exempelvis druvsocker eller en bar utan att riskera att sanda ner allt.
7. Använd gärna vätskeersättning om det behövs.
8. Glöm inte bort att ta med tejp om du ska iväg. Svett och badande kan få sensorn eller injektionssättet att lostna. Tejp eller specifika patches är en smidig lösning till detta!
9. Håll ett extra öga på fötterna! Om du har nervskador så är det en bra idé att undvika att gå barfota eftersom att man inte känner av vassa föremål eller varma ytor lika bra.
10. Sist men inte minst – solkräm! Visste du att en allvarlig solbränna kan skapa en inflammation som i sin tur ökar blodsockret? Kanske är det dags att ta fram solhatten igen.
Om du vill läsa mer om hur sommarvärmen påverkar ditt blodsocker, eller få ännu fler tips så kan du kolla på de källor som vi samlat nedan:
Detta är en viktig fråga som jag har tagit upp ett flertal gånger här på min blogg. Nu äntligen verkar det tas på allvar.
Frågan som ställs är om långtidsblodsockret kan bli bättre om vuxna med diabetes typ 1 träffar en diabetespsykolog?
Ja det ska nu svenska forskare ta reda på via en större studie inom området.
Det kommer att utföras inom svensk sjukvård.
Det är vad Marcus Lind, som är professor i diabetologi vid Göteborgs universitet säger.
Han är också huvudprövare för den randomiserade multicenterstudien.
– Vi vill veta om långtidsblodsockret HbA1c kan förbättras om patienter med dålig blodsockerkontroll regelbundet träffar en psykolog som är särskilt skolad i diabetes, säger Marcus Lind.
Resultat från mindre studier pekar nämligen i den riktningen.
– Diabetes typ 1 är en av få sjukdomar som patienten tvingas sköta dygnet runt. Trots dagens alla tekniska hjälpmedel och nya läkemedel har vissa ändå svårt att hålla nere sitt blodsocker. Kanhända behöver de något annat än moderna behandlingar för att nå sina målvärden, säger han.
Det är den gruppen av patienter man hoppas kunna hjälpa med en så kallad diabetespsykolog. Psykologerna i den svenska studien utbildas under en till två veckor med grundläggande kunskap om diabetes typ 1. Man går till exempel igenom fysiologin, hur olika insuliner fungerar, vad det innebär att räkna kolhydrater och vilka följdsjukdomar som kan uppstå. Vid minst 25 tillfällen ska psykologerna även sitta med när patienter besöker läkare eller diabetessjuksköterskor för att få en bättre inblick i vården.
Psykologerna får också känna på livet med diabetes typ 1 på nära håll.
– De testar exempelvis att bära insulinpumpar – utan insulin såklart – för att lära sig hur pumpen fungerar. De använder även olika glukossensorer och sticker sig i fingrarna för att ta blodprov, säger Marcus Lind.
Varför är det viktigt?
– Psykologen behöver förstå patienternas situation för att kunna hjälpa dem på bästa sätt. Det kan ju vara svårt för en patient att exempelvis samtala om oro kring insulindosering med en psykolog som aldrig ens har sett en insulinpump.
Flera av landets sjukhus deltar i studien, bland andra Universitetssjukhuset i Linköping, Akademiska sjukhuset i Uppsala, Norra Älvsborgs länssjukhus i Trollhättan och Uddevalla sjukhus. Hälften av patienterna lottas till individuella möten med en diabetespsykolog vid minst sex tillfällen under första halvåret, utöver standardvård. Den andra hälften får enbart standardvård, vilket bland annat innebär regelbundna besök hos en diabetessjuksköterska.
Det primära effektmåttet är förbättring av långtidsblodsockret, HbA1c. Patienterna som deltar har ett HbA1c på minst 62 mmol/mol.
– Det är ett ganska högt värde som åtminstone ska gå ned med 4 mmol/mol i snitt inom gruppen som träffar diabetespsykologer. En minskning av den storleken räknas som kliniskt betydelsefull, säger Marcus Lind.
Totalt ska 140 patienter delta, och strax över hälften har hittills rekryterats. Precis som för många andra studier har pandemin av covid-19 bromsat upp värvningen av deltagare.
En som är med och rekryterar patienter är Jarl Hellman som är överläkare vid Akademiska sjukhuset i Uppsala. Att en person från beteendevetenskapen föreslås kunna påverka regleringen av blodsockret tycker han är ett spännande koncept.
– Studien är annorlunda och väldigt viktig. Att ha diabetes typ 1 är en tuff börda för många patienter och vissa går runt med en ständig rädsla för låga blodsockervärden och att kanske drabbas av medvetslöshet, säger han.
Jarl Hellman påpekar att sådana rädslor kan bottna i tidigare händelser, till exempel att något gått snett med insulindoseringen.
– Så även om sköterskor och läkare ber patienten att ta fler insulindoser i samband med måltid så vågar man helt enkelt inte. För att komma vidare och övervinna den barriären behöver patienten få rätt verktyg, säger han.
Akademiska sjukhuset har tidigare haft en diabetespsykolog, men för tillfället finns ingen sådan resurs.
– Fast om den här studien faller ut väl kanske det väcks krav på att i alla fall större diabeteskliniker borde ha en psykolog som är utbildad inom diabetes, säger Jarl Hellman.
Publicerad: 2 April 2021, 10:38
Dagens Medicin
MARIA GUSTAVSSON
Reporter
Dagens Medicin
Bildtext:
Marcus Lind, professor i diabetologi och överläkare i NU-sjukvården, är huvudprövare för den randomiserade studien.
Ångest är en av de vanligaste diagnoserna av psykiska sjukdomar.
Det verkar som att någon pratar om det vart man än vänder sig. Oavsett om det de själva eller deras barn som drabbas verkar varenda en lida av ångest i någon grad.
Nivån av ångest som rapporteras hos barn och ungdomar har gått upp. Medan psykiatriker försöker sätta fingret på vad exakt som bidrar till detta – teknik, politiskt klimat, läxor – behöver man inte gräva så djupt för att hitta en anledning till den ökade ångesten hos dem som lever med typ 1 diabetes.
För att börja rota i denna fråga kan vi börja med att ta en titt på vad ordet Ångest faktiskt betyder.
MEN VAD ÄR ÅNGEST EGENTLIGEN?
En viss nivå av ångest är hälsosam – nödvändig, till och med.
Det är ångest som hindrar oss från farliga beteenden och håller oss motiverade att uppnå det vi behöver göra. Ordbokens definition av ångest lyder som följer: “ångest eller oro i sinnet som orsakas av rädsla för fara eller olycka.”
När nöden blir för stor eller oproportionerlig mot situationen brukar personen ta skada av ångesten istället för att dra nytta av den.
NÅGRA AV DE VANLIGASTE FORMERNA AV ÅNGEST ÄR FÖLJANDE:
GENERALISERAT ÅNGESTSYNDROM (GAD)
Ett långvarigt tillstånd av oro eller tendens att oroa sig för allt. GAD kan få fysiska manifestationer som GI-problem och svårigheter att sova. Den som lever med GAD kommer att ha en tendens att se allt genom en lins av ångest och bombarderas med kontrafaktiska problem.
PANIKÅNGEST
Panikångest kan uppstå när någon haft en eller flera panikattacker och lever i ständig rädsla för nästa. Alla upplever panikattacker på olika sätt, men några av de vanligaste symtomen är andfåddhet, känslor av förestående undergång, depersonalisering (känslan av att du flyter utanför din kropp) och hjärtklappning.
SOCIAL ÅNGEST
I grund och botten vad det låter som. Social ångest är när människor upplever extremt obehag och ångest omkring andra människor. Ångesten är rotad i rädsla för vad andra tycker om dig, eller för att skämma ut dig själv eller se dum ut.
DIABETES & ÅNGEST
T1D och ångest förvärrar varandra. Rädslor och tankemönster som göder ångest är nödvändiga för att hantera diabetes. Att kämpa med ångest kan å andra sidan vara förödande för ditt blodsocker. Ju mer tid jag arbetat med och försöka plocka isär ångestsjukdomar, desto mer har jag insett hur kontraintuitiv diabeteshantering är med avseende på ångestnivån.
TÄNK OM
I varje oroligt sinne hörs en tjatande viskning om vad vad som skulle hända ifall…? “Tänk om jag dör”? “Tänk om jag skämmer ut mig”? “Tänk om jag misslyckas”? Dessa ihållande frågor kan vara förlamande. När man hanterar diabetes är det dock ofta nödvändigt att fundera på vad som kan hända. Till exempel: Jag är på väg att ta mitt insulin inför min middag på vägen hem, men vad händer om jag fastnar i trafiken? Jag förbereder mig för en körning genom att justera min dosering och småäter, men vad händer om det börjar regna?
Kärnpunkten i diabeteshantering är planering. Tyvärr innebär planering ofta kontrafaktiska scenarion och frågorna kan lätt manifestera sig i ångest. När du lever med ångest är det ofta svårt att skilja mellan rationella eller hjälpsamma frågor och irrationella, skadliga. Tanken på regn eller trafik när du planerar din insulindosering kan vara produktiv, medan upprepade funderar på risken för ett fall i blodsocker så att du svimmar under din träning rutin inte är det.
LEV I NUET
På samma sätt kan planering för diabetesvård störa närvaron i nuet. Under de senaste åren har det kommit mer och mer bevis på effekten av mindfulness-baserad stressreducering (MBSR) och meditation för behandling av ångest2. Mycket av vår oro är rotad i vad som skulle kunna hända i framtiden. Det är svårt att fokusera på nuet och ofta svårt att vara spontan när du har insulin ombord (IOB), sensorer med nedåtgående pilar och en viss mängd juice i väskan. Även den faktiska meditationsövningen kan avbrytas genom varnande insulinpumpar och CGM:er. Som nämnts ovan innebär diabeteshantering mycket planering. Mycket planering betyder också mycket framtidsorienterat tänkande.
KONTROLL
Precis som när det gäller planering är det viktigt med kontroller om du har diabetes. Att kontrollera ditt blodsocker, kontrollera din IOB, kontrollera din förnödenheter vid lågt blodsocker. För någon med ångest kan kontrollen däremot spira in i en besatt ritual. Människor som lider av tvångssyndrom (OCD) har vissa ritualer som de utför för att tysta besatta tankar som upprepas i deras sinne. Eftersom kontroll är så viktigt för diabeteshantering är det lätt för någon som är mottaglig för ångest att falla in i ett mönster av överkontroll. Tänk dig det här: Du känner dig orolig för ett fall, kontrollerar dina sensordata och finner inga nedåtgående pilar. Du känner en tillfällig lättnad. Några ögonblick senare återkommer dock tankarna. De blir mer påträngande tills du måste kontrollera din sensor igen – fortfarande inga nedåtgående pilar. Du ser hur detta kan falla i en negativ beteendecykel.
VAD GÖR MAN?
Lyckligtvis är ångest, precis som typ 1 diabetes, hanterbar. Men det krävs arbete. Om du känner att ångesten stör dig eller ditt barns vardag kan du överväga att gå till en terapeut. Det finns många terapeuter som har erfarenhet av att arbeta med personer med kronisk sjukdom. Om de inte har det så har BT1 en guide för att lära dem om typ 13.
VAR SKA MAN BÖRJA: HITTA EN TERAPEUT
Din husläkare eller barnläkare kan ge en remiss. Om det känns bra kan du fråga runt också. Det är mycket troligt att det är många i ditt liv som går till en terapeut utan att du har någon aning. Om du har en privat försäkring kan du prova att ringa “medlemstjänsten” och be om remiss till en vårdgivare i deras lokala nätverk. Det finns också många sätt att hitta en terapeut på nätet:
Om du har Medicaid (eller Medican, eller motsvarande i ditt land) kan statens ha resurser för mentala vårdcentraler som accepterar den försäkringen. Din terapeut eller husläkare kommer också kunna föreslå om du behöver träffa en psykiater. En psykiater kan skriva ut mediciner för beteendeproblem.
Även om diabetes och ångest kan passa bra ihop behöver du inte leva låta dem styra dig. När du lär dig acceptera och hantera din ångest, lär du dig att leva med den. Det blir inte lätt, och det kommer bli en hel del misslyckanden. Ha du typ ett diabetes så är du van vid det! Och kom alltid ihåg att du inte är ensam.
Nervskador är en vanlig komplikation vid både typ 1- och typ 2-diabetes. Eftersom nervsystemet styr så många av kroppens funktioner kan skadorna leda till flera olika typer av besvär.
Vilka drabbas och varför?
Risken för skador på nervsystemet (neuropati) ökar ju längre tid du har haft diabetes och ju sämre blodsockerkontroll du har. Exakt vad som händer i nervcellerna vet man inte. Det är också svårt att säga hur många som drabbas. Dels
mediciner visat sig vara effektiva, liksom en del antiepileptiska. Förbättrad blodsockerkontroll kan också dämpa symtomen.
Om du röker är det viktigt att sluta med det så att du inte försämrar nervernas funktion ytterligare.
Fötter
Med nedsatt känsel ökar risken för fotsår. Skoskav är en vanlig orsak då man lätt missar att skon är för trång eller att det ligger en sten i den som skaver hål på huden. Eftersom diabetes också kan innebära sämre blodcirkulation är
det viktigt att ta alla sår, sprickor, rodnader och förhårdnader på allvar. Små skador kan snabbt bli stora och svårläkta – och i värsta fall leda
till amputation.
Balans och muskler
Nervskador hindrar också viktig information
om fotens läge från att nå hjärnan, vilket kan leda till försämrad balans och snedbelastning. Dessutom kan fötternas muskler försvagas så att foten deformeras, ofta på så sätt att fot- valvet blir för högt och tårna kröker sig. Kraftiga deformeringar behandlas med olika typer av skoinlägg eller andra stöd för foten.
för att nervskadorna ibland bara ger lindriga symtom, dels för att många inte känner till symtomen och därför inte berättar om dem för sin diabetesläkare.
Man räknar dock med att ungefär hälften av alla personer med diabetes har nervskador efter 15-20 år med sjukdomen. Symtomen varierar beroende på vilka nerver som är skadade, men i många fall går det att lindra eller helt bli av med dessa.
Perifera nervskador
Perifera nervskador är den vanligaste typen av nervskador vid diabetes. De drabbar oftast ben och fötter. Tidiga symtom brukar vara nedsatt känsel i fötterna tillsammans med stickningar, krypningar, domningar eller smärta. Besvären blir vanligtvis värre på natten.
I vissa fall är smärtorna så svåra och huden så känslig att det blir plågsamt att bära vanliga strumpor. Smärtan behandlas i första hand med vanliga receptfria smärtstillande läkemedel. Om de inte hjälper har vissa antidepressiva mediciner visat sig vara effektiva, liksom en del antiepileptiska. Förbättrad blodsockerkontroll kan också dämpa symtomen.
Om du röker är det viktigt att sluta med det så att du inte försämrar nervernas funktion ytterligare.
Autonoma nervskador
Autonoma nervskador är den andra stora grup- pen nervskador vid diabetes. De drabbar nerver som vi inte kontrollerar med viljan. Till exempel sådana som styr hjärtat, blodkärlen, matsmältnings- organen, urinblåsan och sexuella funktioner.
Hjärta och blodkärl
Ett tecken på autonoma nervskador är att du får blodtrycksfall när du reser dig hastigt. Det kan kännas som om benen viker sig, att det svartnar för ögonen och att du ska svimma. Symtomen beror på att nerverna som reglerar hjärta och blodkärl inte hinner reagera. Tar du mediciner mot högt blodtryck? Om blodtrycks- fallen blir riktigt besvärliga behöver du kontroll- era detta hos din läkare. Din läkare kan också avgöra om det skulle kunna hjälpa att sänka dosen av din medicin.
Mage och tarmar
Även nerverna som reglerar mag-tarmkanalen kan drabbas. Några vanliga symtom är halsbränna, sura uppstötningar, rapningar, dålig aptit, upp- kördhet, kräkningar, diarré och förstoppning. Vissa av symtomen orsakas av att magsäcken tömmer sig för långsamt. Den vanligaste och enklaste behandlingen är att du går över till mer lättsmält kost. Fråga gärna en dietist om råd. Hjälper inte det finns det läkemedel som stimulerar magsäck- ens rörlighet och aktiviteten i tarmarna.
Urinblåsan
Om nerverna till urinblåsan skadas kan följden bli att blåsan inte töms helt vid toalettbesök, vilket ökar risken för urinvägsinfektion. Män kan även
få svårt att börja kissa. Och om hjärnan inte får tillräckligt starka signaler när urinblåsan är full kan den bli övertänjd. Du kan behöva träffa en urolog (män) eller en gynekolog (kvinnor) för att få råd.
Svettningar
En vanlig autonom nervskada gör att svett- körtlarna på underbenen och fötterna slutar fungera. Huden blir torr och tryckkänslig, vilket i sin tur ökar risken för fotsår. Den uteblivna svettningen på underben och fötter kompens- eras ibland av ökad svettning på bålen, vilket lätt kan förväxlas med en insulinkänning. Ett liknande symtom på autonom nervskada är kraftiga svettningar i ansiktet och på halsen i samband med måltid. Tillståndet är ovanligt, men om det är mycket besvärande kan man behandla med atropinsalva.
Sexuella besvär
Nervskador kan leda till erektionssvårigheter för män, torra slemhinnor i underlivet för kvinnor och sämre eller utebliven lust för båda könen.
För dig som är man finns det mediciner som förbättrar erektionen och hjälpmedel för att behålla erektionen längre. Kvinnor kan bli hjälpta av fuktighetskräm eller östrogenkräm. Även här kan du behöva remiss för att få prata med urolog, androlog (män) eller gynekolog (kvinnor).
Information
Svenska Diabetesförbundet har flera informa- tionsskrifter om diabetes som kan beställas antingen på hemsidan http://www.diabetes.se eller på telefon 08-564 821 00.
Texten är hämtad från Svenska Diabetesförbundets broschyr Diabetes och nervsystemet.
Var elfte vuxen i världen har diabetes, svindlande 463 miljoner. 38 miljoner fler på två år. Diabetes är sedan flera år de snabbast växande folksjukdomen. Forskarna talar om en världsomspännande epidemi. Om tio år, 2030, är antalet 578 miljoner. Om 25 år, 700 miljoner. Det visar den Internationella Diabetesfederations (IDF) kartläggning av diabetes i världen 2019, den nionde upplagan av deras ”Diabetes Atlas”.
Sedan den första upplagan kom år 2000 har antalet människor i åldrarna 20 till 79 år (både typ 1 och typ 2 diabetes, både diagnostiserade och odiagnostiserade) ökat från 151 miljoner, 4,6 procent av världens befolkning, till 463 miljoner, 9,3 procent av alla. skriver IDF.
Omkring 90 procent av de drabbade har typ 2 diabetes.
– Det finns bevis för att typ 2-diabetes kan förebyggas och allt fler bevis finns att för vissa drabbade kan sjukdomen gå i tillbaka till symtomfrihet.
I sin sammanställning räknar IDF med att det finns lika många odiagnostiserade som diagnostiserade typ 2 diabetiker.
Den väldiga epidemin och det snabbt ökade antalet drabbade i siffror.
I Europa har idag 59 miljoner diabetes, 2045 beräknas 68 miljoner vara drabbade. En ökning med 15 procent. Europa är den världsdel som i jämförelse klarar sig bäst.
I Nordamerika och Karibien har idag 48 miljoner diabetes. 2045 68 miljoner. En ökning med 33 procent. Även Nordamerika och Karibien är ökningen jämförelsevis inte lika dramatisk som i andra delar av världen.
I Mellanöstern och norra Afrika har idag 55 miljoner diabetes, 2045 beräknas antalet till 108 miljoner. Nästan en fördubbling, ökningen är 96 procent.
I Syd- och Centralamerika är nuvarande siffra 32 miljoner. En ökning fram till 2045 med 55 procent ger antalet 49 miljoner.
I Afrika, idag 19 miljoner, år 2045 47 miljoner. En ökning med 143 procent.
Sydöstra Asien, idag 88 miljoner, år 2045 153 miljoner, ökning 74 procent.
Västra Stilla havet, 163 miljoner, år 2045 212 miljoner, ökning 31 procent.
Tendensen i världen är att det i många fall är de fattigaste regionerna och länderna som drabbas hårdast.
De tio länder som har flest diabetiker.
Kina drygt 116 miljoner 2017, år 2045 kommer antalet enligt prognosen att vara 147 miljoner. Indien nästan 73 miljoner. 2045 nästan 147 miljoner. USA 31 miljoner till 37 miljoner år 2045.
Vissa mer begränsade områden är särskilt utsatta med mer än var femte drabbad. Ofta handlar det om urbefolkningar som mer och mer börjar leva en mer västerländsk livsstil med mindre fysisk aktivitet, mer skräpmat och mer övervikt/fetma.
Av världsbefolkningen lever mer än två tredjedelar av alla diabetiker i städer. 75 procent av de drabbade är i arbetsför ålder.
Fler än fyra miljoner vuxna har under 2019 avlidit på grund av diabetes och sjukdomarnas komplikationer. Det är ett dödsfall var åttonde sekund. Diabetes står för drygt elva procent av alla dödsfall. Nästan vartannat diabetesrelaterat dödsfall sker bland personer yngre än 60 år. Den vanligaste dödsorsaken bland diabetiker är hjärt- kärlsjukdomar.
För att beräkna hur många minderåriga som har typ 1 diabetes har forskarna använt dataregister från 94 olika länder. Uppskattningen säger att ungefär 1,1 miljoner under 20 år är drabbade. 129 000 nya fall av typ 1 diabetes diagnosticeras årligen. I Svenska Nationella Diabetesregistret finns uppgifter om drygt 7 300 barn under 18 år. Ungefär 900 nya insjuknar årligen.
Sett till folkmängd är typ 1 diabetes hos unga vanligast i Europa med 295 000 patienter.
I fattigare länder är brist på insulin, felaktiga diagnoser eller försenad diagnos av typ 1 diabetes en vanlig dödsorsak syraförgiftning (ketoacidos) bland unga patienter.
Typ 1 diabetes beskrivs ofta som en form av diabetes man drabbas av i tidig ålder medan typ 2 uppstår senare i livet. Nu visar forskare att typ 1 diabetes är lika vanligt bland vuxna som barn, men vuxna får ofta fel diagnos.
Typ 1-diabetes beskrivs ofta som en form av diabetes man drabbas av i tidig ålder medan typ 2 uppstår senare i livet. Men barn kan också drabbas av typ 2-diabetes och gör det i allt större utsträckning idag än för bara tio år sedan.
Nu visar forskare att även typ 1-diabetes är lika vanligt bland vuxna som barn. Enligt studien drabbas mer än 40 procent av patienter med diabetes typ 1, efter 30 års ålder. I studien användes en ny typ av genetisk analys för att upptäcka typ 1 diabetes bland vuxna och kunde därmed hitta fall som läkare missat.
Fel diagnos leder till fel behandling
Resultaten visar även att många patienter som drabbas av typ 1 i vuxen ålder, initialt får en diagnos med typ 2. Det innebär att de till att börja med inte får behandling med insulin för att kontrollera blodsockernivåer. Enligt studien tar det i genomsnitt ett år för patienter att få rätt behandling, med insulin.
– Typ 1 diabetes är mycket vanligare än typ 2-diabetes hos barn och unga vuxna. Med stigande ålder blir typ 2-diabetes vanligare, vilket gör typ 1-diabetes svårare att identifiera. Medan mer forskning behövs för att förstå realiteterna av feldiagnos ber vi vårdpersonal att ha denna insikt i åtanke: uteslut inte typ 1-diabetes efter 30 års ålder, säger Emily Burns, kommunikationschef vid Diabetes UK, i ett pressmeddelande.
De viktigaste ledtrådarna till att en vuxen patient fått fel diagnos vid typ 1-diabetes är att de inte svarar på läkemedelsbehandling för typ 2 och att de tenderar att vara smala snarare än överviktiga.
Vid diabetes typ 1 minskar kroppens förmåga att göra hormonet insulin medan det är kroppens känslighet för effekten av insulin som minskar vid diabetes typ 2. Det är därför typ 1-diabetes som behandlas med insulin för att ersätta den produktionsförmåga kroppen förlorat. Typ 2-diabetes behandlas initialt med förändrad kost och läkemedel som metformin.
kollasockret.com 