En person med diabetes behöver äta näringsriktigt och på regelbundna tider för att hålla blodsockret på en bra nivå.

Mat, medicin och motion påverkar blodsockret för personer med diabetes. En jämn och kontrollerad blodsockernivå, där såväl höga toppar som djupa dalar undviks, har stor betydelse för hur man mår. Det bidrar också till att man kan fördröja eller helt undvika framtida komplikationer.

För att undvika påverkan på kärlen är det även viktigt att blodtrycket och LDL-kolesterolet är under kontroll vilket ofta innebär medicinering.

Att ha flera riskfaktorer samtidigt har visat sig vara särskilt ogynnsamt och tvärtom – att förbättra flera riskfaktorer samtidigt – har vid typ 2-diabetes visat sig skydda mot framtida hjärt-kärldödlighet.

Kontroll av blodsocker

Forskning visar att det är mycket viktigt att hålla sitt blodsockervärde på en så jämn och så nära normal nivå som möjligt, inte bara efter måltiden, utan över hela dygnet. Svängningar i blodsockret är i sig obehagliga, men risken med ett okontrollerat blodsocker är att man på sikt kan drabbas av svåra komplikationer. Insulinbehovet varierar starkt från person till person, och beror till stor del på kost- och motionsvanorna. En diabetessjuk måste därför balansera det som höjer respektive sänker blodsockret. Eftersom varje person har egna behov anpassas insulinbehandlingen individuellt. För att uppnå bästa möjliga kontroll av blodsockerhalten ska den diabetessjuke mäta och följa sin blodsockerhalt. Vid mätning tas blodprovet oftast från fingertoppen – bara en liten droppe behövs – och avläsningen görs direkt med en blodsockermätare. I Sverige, till skillnad från de flesta andra länder, är blodsockermätare och stickor kostnadsfria för personer med typ 1-diabetes och vid insulinbehandlad typ 2-diabetes.

Ny teknisk utrustning kan i dag mäta sockernivåerna kontinuerligt i underhudsvävnad och utan att blodprovsstick behövs. Det är framförallt de med typ 1-diabetes som kan få tillgång till sådan sensor subventionerat, men de kan även vara till nytta för vissa med typ 2-diabetes som behandlas med insulin.

Rekommendationer om kost och motion

Kosten är central i all diabetesbehandling. Bra matvanor ökar möjligheterna till ett stabilt blodsocker och minskar risken för att blodsockret ska bli för högt eller för lågt. Viktminskning och fysisk aktivitet ökar insulinkänsligheten och underlättar upptaget av glukos i cellerna. Att undvika långvarigt sittande samt att ägna sig åt 30 minuters fysisk aktivitet varje dag är gynnsamt för blodsockerläget och kärlen. För att motverka stillasittande är rekommendationen att man rör på sig minst två minuter varje timme. Den fysiska aktiviteten kan delas upp i exempelvis 10 minuters aktivitet tre gånger per dag.

En person med diabetes behöver äta näringsriktigt och på regelbundna tider. Fiberrik mat – som ofta har ett naturligt lågt glykemiskt index – är bra för kroppen i stort, ger lång mättnadskänsla och är även gynnsamt för blodsockerhalten. Man bör äta mer omättat och fleromättat fett, det vill säga vegetabiliska oljor och nyttiga fetter från feta fiskar som lax, makrill och sardiner. Man bör äta mindre av onödiga mättade fetter, det vill säga animaliska fetter utom fiskfett, samt undvika så kallade härdade fetter (transfetter) som finns bland annat i kakor, chips och pommes frites. Ett Medelhavsliknande kostmönster har i studien PREDIMED visat minska diabetes och hjärt-kärlproblem. Att helt utesluta kolhydrater minskar ofta behovet av sockersänkande läkemedel men inga säkra data finns beträffande risk för hjärt-kärlkomplikationer.

Källa: Hjärt-Lungfondens temaskrift om Diabetes

Ålder och kön har betydelse för livslängden hos den som drabbas av typ 1-diabetes. Kvinnor som får sin diagnos före tio års ålder dör i genomsnitt nästan 18 år tidigare än diabetesfria kvinnor. För män i motsvarande situation är minskningen 14 levnadsår, medan livslängden hos den som får sin diagnos i åldern 26-30 år är i snitt tio år kortare.

– Det här är nedslående och hittills okända siffror. Studien talar för att vi måste anstränga oss ännu mer för att behandla de tidigt drabbade patienterna stringent och på så sätt minska riskerna för komplikationer och förtida död, säger Araz Rawshani, forskare vid institutionen för medicin, Sahlgrenska akademin, och Nationella Diabetesregistret.

Tidigare okända effekter av kön och ålder
Forskningen bygger på ett omfattande material från registret där 27 195 individer med diabetes typ 1 följts under i genomsnitt tio års tid. Gruppen har jämförts med 135 178 diabetsfria kontrollpersoner ur allmänna befolkningen, med samma fördelning när det gäller kön, ålder och hemlän.

Att diabetes typ 1 medför lägre förväntad livslängd är känt sedan tidigare. Fram till nu har det dock varit oklart om och hur mycket åldern vid insjuknandet, samt kön, påverkar såväl livslängd som riskerna för kardiovaskulär sjukdom.

Sannolikheten för svår hjärt-kärlsjukdom generellt visade sig vara 30 gånger högre för dem som utvecklat typ 1-diabetes före tio års ålder än för kontrollpersonerna. Vid diabetesdiagnos i åldern 26-30 år ökade motsvarande risk med faktor sex.

Kraftigt ökad risk för hjärtinfarkt
En av de högsta noterade riskökningarna i studien gäller hjärtinfarkt hos kvinnor som utvecklat typ 1-diabetes innan de fyllt tio år. Dessa kvinnor löper 90 gånger ökad risk att drabbas jämfört med diabetsfria kontrollpersoner.

– Studien ökar möjligheterna för ett individanpassat omhändertagande. Vi vet med säkerhet att om vi håller nere blodsockernivåerna på patienterna så minskar riskerna för skador på exempelvis hjärta-kärl, och det är därför viktigt att de som tidigt fått typ 1-diabetes kommer ifråga för både evidensbaserade läkemedel och moderna tekniska hjälpmedel för att mäta blodsocker och ge insulin, säger Araz Rawshani.

Prognosen bättre för varje år som går
– Samtidigt är det viktigt att tolka studien i ljuset av de enorma framgångar som ändå ägt rum de senaste decennierna, fortsätter han. I dag är behandlingen av typ 1-diabetes mycket god och för varje år som går kommer prognosen att bli bättre. De som lever och insjuknar i dag kan se fram emot ytterligare förbättringar i livslängd och livskvalitet.

Diabetes typ 1 är en av de vanligaste kroniska sjukdomar som drabbar barn i Sverige. Flertalet insjuknar i åldern 10-14 år. Antalet diagnoser bland barn ökar och andelen drabbade är bland de högsta i världen, Sverige är tvåa efter Finland. Mellan 50 000 och 60 000 personer i Sverige har sjukdomen.

(Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet)

Studien:

Excess mortality and cardiovascular disease in young adults with type 1 diabetes in relation to age at onset: a nationwide, register-based cohort study

Det är ca 2% av alla dödsfall i Sverige som kan vara orsakade av lågt blodsocker. Ofta sker dessa i samband med bruk av droger, alkohol eller feldosering av insulin. Tillfällen då kroppens egna försvar sätts ur spel.

Insulinkänning, känning, vara låg eller känna sig låg är alla begrepp som står för lågt blodsocker. I medicinska texter så benämns lågt blodsocker som hypoglykemi.

Blodsockersänkande behandling (insulin, vissa typer av tabletter) kan leda till att blodsockret blir för lågt. Det kan ske om det har gått för långt mellan måltider, om man ätit mindre än vanligt, om man varit mer fysiskt aktiv än vanligt. Situationer där balans mellan tillgänglig energi och effekten av medicinering inte är i fas. Ett blodsocker hos en frisk person kan knappast sjunka under 3,5 mmol/l.

Symtom på lågt blodsocker kan vara svettning, darrar, hjärtklappning, hunger, irriterad, aggressiv, blir blek, får koncentrationssvårigheter, får svårt att fatta beslut. Går blodsockret ner mer så kan personen få kramper bli medvetslös. Det som personen som har diabetes och som börjar få lågt blodsocker behöver är socker (snabba kolhydrater). Det kan vara söt dryck saft eller läsk (inte light dryck), godis, druvsocker, honung. Det kan man ge om personen kan svälja. 

Vad ska jag göra om jag misstänker att någon har lågt blodsocker

Fråga om hen har diabetes. Kan hen svälja så ge socker i form av söt dryck saft eller läsk (inte light dryck, innehåller inget socker), godis, druvsocker, honung, frukt. Ring efter ambulans på 112. Är personen medvetslös lägg hen i framstupa sidoläge tills ambulansen kommer. Om hen krampar lägg hen i framstupa sidoläge och försök hålla andningsvägar fria.

Vad du aldrig ska göra: Ge aldrig insulin!

Motregulation

Det som många med diabetes och deras anhöriga är rädda för är att det låga blodsockret ska leda till döden.

Kroppen har system som motverkar att blodsockret blir alltför lågt. Vi har ett lager av så kallat glykogen i musklerna och framför allt i levern. Detta glykogen omvandlas till socker när blodsockernivån börjar bli låg, om det har gått alltför många timmar sedan föregående måltid. Detta händer till exempel när vi sover. Det får nämligen inte bli tomt på socker i blodbanan eftersom hjärnan inte kan fungera då. Övriga organ fungerar också dåligt om blodsockernivån blir alltför låg.

Det som händer i kroppen är att vi har ett antal blodsockerhöjande hormoner som adrenalin och glukagon (stresshormoner) men även kortisol och tillväxthormon som frisätts när blodsockret blir för lågt. Det är dessa hormoners verkan som gör att personen med diabetes vaknar på morgonen även om hen har haft ett lågt blodsocker under natten. Detta system fungerar inte lika bra efter alkoholintag eller om det inte finns så mycket glykogen i förrådet, vilket kan hända efter kraftig insulinkänning under samma dygn. Då kroppen inte hunnit fylla på förrådet igen.

Barn med diabetes ska i möjligaste mån inte ha lågt blodsocker. Vid blodsockernivå 4,0 mmol/l ska de få druvsocker för att höja blodsockret igen.

Efter träningsuppehåll på 2dagar så blir det idag träningscykel på 3mil. Denna träning är perfekt och ett bra förbrännings redskap!

Här kommer jag dela med mig om min erfarenhet med min sjukdom Diabetes Typ1 som jag haft i 36år.

Vill delge min resa och jag vill veta om er resa med sjukdomen.

Som sagt sidan är på gång!

Hörs inom kort!

Jag heter Jonas Karlsson och är 48år, jag har haft Diabetes Typ1 sedan 12 års ålder.
Här kommer jag dela med mig av livet med min bästa kompis och min värsta fiende DIABETES. Efter 36år ihop så känner vi varandra väl… Eller.
Jag kommer dela med mig av mina erfarenheter, inspirera andra och bli inspirerad av andra.
Det går att leva bra med denna sjukdom om man sköter om den, man måste komma dit att DU har kontrollen, att DU styr den och inte tvärtom. Följ med på denna resa så kan vi inspirera varandra.