Samla familjen, vännerna, kollegorna eller varför inte hela kvarteret i kampen mot typ 1-diabetes? Mellan den 7 och 15 september anordnar vi Barndiabetesloppet 2024. Du kan välja att gå, springa, rulla eller cykla till förmån för den livsviktiga forskningen på valfri plats. Förra året var över 3400 deltagare och samlade in över 700 000 till forskningen. I år ska vi slå det rekordet!
Sjuksköterskan Anna Hellman mäter blodtrycket på en deltagare i en behandlingsstudie där forskare undersöker hur hormonet vasopressin påverkas av hur mycket vatten vi dricker. Foto: Kennet Ruona
Hur mycket vatten behöver vi dricka för att vi ska hålla oss friska? Vilken effekt får olika dieter på ämnesomsättningen? Studier av olika hormoner i kroppen ger diabetesforskare nya svar. Förhoppningen är att utveckla individanpassade behandlingar och kostråd som kan minska risken att utveckla fetma och sjukdomar som typ 2-diabetes.
Malmöbor födda i Irak som visat sig ha risk för typ 2-diabetes bjöds in till matlagningskurser och informationsträffar om hälsa och diabetes
När Malmöbor födda i Irak erbjöds matlagningskurser och information om hälsa minskade de i vikt och mådde bättre – viktiga resultat i en befolkningsgrupp där risken att utveckla typ 2-diabetes är hög.
Forskaren och läkaren Louise Bennet ledde en 2015-studie inom ramen för MEDIM (Migration och Etnicitet för Diabetesutveckling i Malmö), en bredare studie. Cirka 1 400 Malmöbor födda i Irak och ungefär 700 Malmöbor födda i Sverige deltog i en omfattande hälsoundersökning, inklusive glukosbelastning. Urvalet av Malmöbor födda i Irak berodde på att de utgjorde den största icke-europeiska invandrargruppen i Sverige vid den tiden.
Forskarna har undersökt hur träning i tidig ålder påverkar risken för typ 2-diabetes. Foto: Kennet Ruona
Typ 2-diabetes utgör en betydande global hälsoutmaning, och forskning har visat att det finns en koppling mellan sjukdomen och muskelfunktion samt träningsrespons. En nyligen avlagd doktorsavhandling vid Lunds universitet bidrar till en ökad förståelse för musklernas roll i utvecklingen av sjukdomen. Denna insikt kan på sikt möjliggöra utvecklingen av förebyggande strategier och behandlingsmetoder.
Anna Blom och Ben C King har upptäckt att proteinet C3 skyddar insulinproducerande celler. Foto: Rebecca Rosberg
Mycket av diabetesforskningen fokuserar på att förstå mekanismerna bakom förlusten av insulinproducerande celler. Vid Lunds universitet har forskare antagit en alternativ strategi. Istället för att bara undersöka förlusten av celler, undersöker de vad som faktiskt skyddar dem. Genom sin forskning har de lyckats visa hur ett specifikt protein i kroppens immunförsvar spelar en avgörande roll för att skydda de insulinproducerande cellerna från inflammation och förtida död.
Tune H Pers som forskar om typ 2-diabetes och fetma tilldelas Leif C. Groop-priset år 2024 för framstående diabetesforskning. Foto: Peter Andrew Stanners
Tycker du att personer med fetma har sig själv att skylla för sin övervikt? Tune H Pers försöker avliva seglivade myter genom sin forskning om hjärnans betydelse för utvecklingen av fetma. Diabetesforskaren vid Köpenhamns universitet tilldelas nu Leif C. Groop-priset för sin forskning om fetma och typ 2-diabetes.
Jag vet inte hur många gånger jag skrivit om just träning och diabetes.
Att röra på sig är viktigt för alla, men för oss med typ 1-diabetes är det verkligen en av de mest betydelsefulla åtgärderna för hälsan.
Motion ger inte bara jämnare blodsockernivåer, bättre blodfetter och blodtryck, utan ger även en nyfunden energi och livslust.
I senaste numret av tidningen Sticket som är en medlemstidning som ges ut av Barndiabetesfonden och Barndiabetesfondens Riksförening så kan man läsa om just detta och vad som händer i kroppen när du tränar.
Vet man vad som händer i kroppen vid träning med typ 1-diabetes, blir man bättre rustad för att parera uppkomna situationer då blodsockret bråkar. Det är framför allt två lägen man behöver ha koll på, menar Sara Vikström Greve, diabetesläkare som tränar mest varje dag och som själv har typ 1-diabetes.
Många med typ 1-diabetes har upplevt obehagligt lågt blodsocker vid träning. Och då har det sannolikt handlat om en lågintensiv aktivitet som att jogga, cykla eller simma.
– En typ av träning med liknande intensitet under en längre tid. Sådan träning kallar man aerob träning, säger Sara Vikström Greve, som till vardags är diabetesläkare på diabetesmottagningen på Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge.
– Allting i kroppen blir bättre av att man tränar. Jag blir väldigt ledsen när jag stöter på personer med typ 1-diabetes som inte vågar träna.
Därför har hon tagit på sig uppgiften att hjälpa personer med typ 1-diabetes, att förstå vad som händer i kroppen när man tränar.
Olle Hildingson har diabetes och det är sannolikt förklaringen till att den sårskada han fick ledde till amputation. Bild: Annakarin Björnström
Det började med en liten sårskada i vänster fot. Det slutade med amputation – och ett nytt liv med benprotes. Olle Hildingson fick på kort tid hela sin tillvaro ställd på ända.
– Det hade jag väl inte trott att jag som 79-åring skulle behöva lära mig gå igen, säger han.
Varje år genomförs cirka 2250 benamputationer i Sverige. Den helt dominerande orsaken är svårläkta större sår (gangrän) till följd av nedsatt blodcirkulation. De flesta som drabbas är personer med diabetes.
Olle Hildingson visste mycket väl att han som diabetiker sedan 40 år tillbaka löpte ökad risk att råka ut för just detta.
– Men jag har väl inte brytt mig så mycket. Jag har levt mitt liv som vanligt och har aldrig varit rädd för att delta i olika aktiviteter. Nu är det klart att man tänker på det som hände och att jag kanske borde ha varit mer försiktig. Men samtidigt måste man acceptera verkligheten. Det är som det är och det är bara att se framåt, säger han.
Hypo Hounds tränar Diabetiska Varningsassistanshundar att använda luktsinnet för att upptäcka subtila men farliga förändringar i deras T1D-”partner’s” blodsockernivåer. Dessa smarta hundar varnar sedan sin T1D-partner (eller partnerens familj) att något är fel och hjälper till att förebygga potentiellt livshotande hypoglykemiska episoder.
Tyvärr är det problem med Kollasockrets Facebook-sida på grund av att någon/några har hackat kontot. De har lagt upp annonser som inte har någon koppling till Kollasockret eller Facebook.
Just nu är det osäkert hur det blir med både Facebook-sidan och min privata sida. Att kontakta Meta är svårt, eftersom det verkar vara en utmaning att få riktig support från dem.
För att försöka lösa problemet går jag in på helpcenter, men tyvärr hittar jag inget som matchar problemet. Jag får automatiska svar och hamnar i en loop utan resultat.
Vi får se hur det utvecklar sig. Instagram och hemsidan är dock intakta.
Det här problemet understryker vikten av att inte skapa annonskonton på Meta, då säkerheten där är bristfällig.
Enligt Meta så ska kollasockret betala för de annonser som dessa hackers har lagt in för att facebook sidan ska komma tillbaks, och det rör sig om stora pengar. Så det som är gjort nu är att jag spärrat alla betalvägar och därför är sidan nere. Vägrar betala för något jag ej gjort. Det lutar just nu mot att det blir en ny sida eftersom att servicen med Meta är under all kritik tyvärr. Så passa er alla för att ha ett annonskonto hos Meta.
Om ni har erfarenhet och vet vad man ska göra, snälla maila info@kollasockret.com och berätta.
kollasockret.com 