Utmattningssyndrom

Det:15 Att skapa ett liv där jag inte bara överlever, utan också lever fullt ut

Så här är det

Att återhämta sig från utmattningssyndrom är en resa som kräver tid, tålamod och en stor förändring i hur vi ser på oss själva och våra liv. Det handlar inte bara om att återfå energi, utan om att långsamt bygga ett nytt liv – ett liv där vi inte bara överlever, utan faktiskt börjar leva igen.

För mig innebär det nu att omvärdera vad som är viktigt och att sätta gränser som skyddar min hälsa. Jag har lärt mig att säga nej till det som dränerar mig och ja till det som ger mig glädje och kraft. Men att skapa ett meningsfullt och hållbart liv känns fortfarande som en utmaning. Just nu övar jag på att vara mer närvarande i stunden och försöker hitta sätt att njuta av de små ögonblicken, även om det känns som en lång väg kvar.

Samtidigt är jag väldigt skör under denna period. Jag oroar mig ständigt för mina nära och kära. Det är svårt att inte glömma bort sig själv när man alltid har varit den som tar hand om andra. Men nu, när jag behöver fokusera på min egen läkning, känns det som en enorm utmaning. Min psykolog säger att jag måste sätta mig själv först för att kunna bli hel för att sedan finnas där för andra när de behöver mig som mest. Det är en smärtsam process, och ibland känns det som att min skörhet brister gång på gång. Det gör ont – riktigt ont – att se de jag älskar lida, samtidigt som jag försöker ta hand om mig själv.

Men det handlar om mer än att bara få tillbaka energi. Det handlar om att förändra livet i grunden. Varje steg framåt, varje ny insikt, gör det tydligare för mig att jag inte bara vill överleva – för jag vill ju LEVA. Jag vill leva ett liv där varje dag känns meningsfull. Att våga ta det första steget, mitt i ett kaos av tankar och känslor, är utmanande. Vad vill jag göra med mitt liv nu, vid 53 års ålder? Vad har jag åstadkommit hittills, och är det verkligen vad jag har velat?

Det är lätt att tappa bort sig i dessa frågor, men en sak vet jag: jag har alltid satt andra först. Jag har kämpat för att de omkring mig ska må bra, och jag har varit villig att gå genom eld för deras skull. Jag har till och med tagit lagen i egna händer när det krävdes. Inget jag är stolt över men det gav mig en känsla av styrka, beslutsamhet och rättvisa.

Men nu är det dags att använda den styrkan för mig själv, för att hitta tillbaka till den gamla Jonas.

Nu, när jag inte har druckit alkohol på ett tag och känner hur både hjärnan och kroppen börjar vakna till liv igen, inser jag att glädjen kanske finns där någonstans. Det är den jag söker efter nu.

Men vad vill jag göra, och vad ger mig den sanna glädjen?

Jag vet att en del av glädjen finns i att hjälpa andra – kanske genom att stötta dem som kämpar med diabetes eller utmattning, eller genom att inspirera andra att ta tag i sin hälsa, gå ner i vikt eller börja träna. Att göra skillnad i någon annans liv ger mig en känsla av mening och lycka. Kanske är det det jag ska göra?

Och musiken – den har alltid varit en påminnelse om vem jag är. Jag växte upp med jazz, blues, rock och hårdrock, tack vare min pappa och mina två bröder, som lärde mig vad riktig musik är. Jag kan fortfarande höra Count Basie eller Lionel Hampton spela när jag tänker tillbaka på min barndom. Att komma hem och höra musiken dåna i hela trappuppgången och lägenheten, att sitta med pappa och få en lektion om artisten vi lyssnade på – de stunderna fyllde mig med ro och mening. När jag nu pratar med min bror om gamla skivor och hans konsertminnen, känner jag samma glädje. Det är i musiken, i den återfunna glädjen, som jag hittar tillbaka till mig själv.

Nu handlar det om att våga tro att jag, även vid 53 års ålder, kan hitta styrkan och glädjen att skapa något nytt. Ett liv som inte bara handlar om att överleva, utan om att verkligen leva.

Fortsättning följer.

Tack för att ni följer min resa. Det här är min kamp mot stress och ångest. Jag hoppas att min resa kan inspirera andra i liknande situationer att ge sig själva samma tillåtelse och tålamod. Vi är alla värda att må bra och ta hand om oss själva.

Dagens låt: