Allvarliga sjukdomar som diabetes och cancer drabbar miljontals människor, men nu utvecklar läkarna mediciner som förändrar generna som orsakar skada i kroppen. Försök tyder på att patienter kan botas via en enda injektion.
År 2021 konstaterades att 13-åriga Alyssa från Leicester i Storbritannien fått en särskilt elakartad form av cancer i blodet, kallad akut lymfatiskt leukemi. Läkarna satte in alla tänkbara behandlingar inklusive kemoterapi och benmärgstransplantation. Varje gång kom dock sjukdomen tillbaka med förnyad styrka.
Men när allt hopp verkade vara ute för att rädda flickans liv, fick hon plötsligt en fantastisk chans.
Forskare vid GOSH-sjukhuset på University College London har utvecklat en ny behandlingbaserad på genredigering, men den hade aldrig tidigare testats på människor.
Alyssa tog chansen och i maj 2022 genomgick hon behandlingen tillsammans med fem andra sjuka barn.
Redan fyra veckor senare var alla spår av cancern borta, och i dag är Alyssa utskriven från sjukhuset.
Alyssas historia är ett exempel på hur genredigering effektivt kan förhindra att människor får sjukdomar, och metoden är på väg att revolutionera behandlingar runt om i världen.
Tekniken kallas CRISPR och med hjälp av den hoppas läkarna kunna behandla kroniska och annars obotliga sjukdomar.
Redigering av gener kan nämligen ta bort den grundläggande genetiska orsaken till en sjukdom och inte bara behandla symptomen.
Nu har läkarna snart lyckats utveckla tekniken till att bli så exakt och effektiv att en enda injektion helt kan förändra folks liv.
Genredigering breder ut sig
För elva år sedan offentliggjorde forskare i USA, Sverige och Litauen att man hade utvecklat en teknik kallad CRISPR (clustered regularly interspaced short palindromic repeats).
CRISPR gör det möjligt att klippa bort en mycket exakt och förutbestämd bit av en dna-sträng med levande celler, och metoden har därför fått smeknamnet ”gensaxen”.
När cellen reparerar skadan efteråt och sätter ihop de två ändarna igen uppstår det ofta små fel – och dem kan forskarna utnyttja.
Ett fel kan t.ex. göra att en ofördelaktig mutation i en gen blir återställd till den ursprungliga gensekvensen, eller att en sjukdomsframkallande gen sätts helt ur funktion.
När gensaxen har utfört sitt arbete finns ändringarna inskrivna i arvsmassan, och cellen kommer att vara omprogrammerad för resten av sitt liv.
Genterapi kan lindra kronisk smärta
Ett sätt att använda saxen är att plocka ut celler från en patient eller en frisk donator, behandla dem med CRISPR i laboratoriemiljö och transplantera dem tillbaka till patienten.
Så kallade T-celler, som kan bekämpa cancer, kan t.ex. plockas ut varefter läkarna med hjälp av CRISPR kan göra cellerna effektivare och spruta in dem i kroppen igen.
Det var just på det sättet som 13-åriga Alyssa botades från leukemi.
100 nya CRISPR-behandlingar är på gång att utvecklas och testas.
Men läkarna har bara börjat. CRISPR är redo att ta språnget från att vara en teknik som används på försöksbasis, till att bli en allmänt vedertagen behandlingsmetod.
Det beror främst på en sak: Gensaxen är på väg att bli utbytt mot en penna.
Avancerad genteknik
Ifjol genomgick den första patienten någonsin CRISPR-behandling för typ 1-diabetes.
Sjukdomen innebär att bukspottkörteln inte klarar av att producera insulin, vilket är ett livsviktigt hormon, och patienterna måste därför ta medicin under resten av livet för att reglera blodsockret.
Men om allt går som förväntat kommer CRISPR-behandlingen kunna återstarta diabetespatienternas egen insulinproduktion, så att de aldrig mer behöver oroa sig för blodsockret.
Diabetesbehandlingen är bara ett exempel av en rad nya CRISPR-behandlingar anpassade för kroniska sjukdomar. Just nu är faktiskt mer än 100 CRISPR-behandlingar på gång att utvecklas och testas på världsbasis.
Illustrerad Vetenskap är en internationell populärvetenskaplig tidskrift som utges av Bonnier International sedan 1984. Sedan starten har Illustrerad Vetenskap varit Nordens största tidskrift inom vetenskap, natur och teknik.
Elin Kjölhede presenterade fynden på EASD-kongressen på Älvsjömässan 2022. Foto: Johanna Wallén/Bildbyrån
Varför ska Blodsockret ligga inom målområdet då?
Ja det här är A och O för personer med Diabetes, oavsett om det är typ 1 eller 2 eller gammal som ung så är det otroligt viktigt att hålla sitt blodsocker inom ett målområde för att minimera risken för komplikationer och för att du ska må bra i din Diabetes,
Om man har en dåligt kontrollerad diabetes över en längre tid kan det leda till allvarliga långsiktiga komplikationer, såsom hjärt- och kärlsjukdomar, njurproblem, ögonsjukdomar, nervskador och problem med cirkulationen samt tänderna, så att hålla blodsockret inom det rekommenderade målområdet minskar risken för dessa komplikationer.
Jag brukar säga så här att du som är ung och inte sköter dig och inte har ett blodsocker som ligger inom målområdet, så kan det bli otroligt jobbiga komplikationer, inte nu på en gång utan det kommer sakta men säkert, för mig tog det 25år efter jag fick min diabetes och då fick jag problem med ett av mina ögon , det var dels att jag ej hade mitt blodsocker inom målområdet under en lång tid och även att jag ej hade dessa hjälpmedel som finns idag.
Jag fick min diabetes 1983 och då tog man spruta 1gång/dag, jag hade ej blodstickor att testa med utan man kissade på teststickor som visade olika färger, där kunde man se på ett ungefär hur blodsockret låg. Idag finns det så mycket hjälpmedel med cgm mätare och pumpar, tänk om jag hade haft det då.
Om man inte ligger bra i sitt blodsocker så blir det ju också jobbigt att må bra i sin vardagliga funktion, som i skolan, på jobbet, på träningen mm. Hur en person upplever sitt mående vid avvikande blodsockernivåer kan ju så klart variera, för mig så är det svårt att ha fokus på allt egentligen, även på sig själv.
Vid högt blodsocker (hyperglykemi) blir du trött och svag, jag får muntorrhet och du blir otroligt törstig. Muntorrhet en längre tid kan leda till tandlossning.
När man får lågt blodsocker (hypoglykemi) så svettas du, du får darrningar, du blir seg i tänkandet, svårt att få fram det du ska säga, man blir lättirriterad och humöret blir ej så bra. Det jag även märkte när jag var ung det var att jag gick undan och inte berätta att jag är låg, jag gick istället undan och letade något att äta. Men idag när jag har min cgm mätare så varnar den när mitt blocksocker är på väg ner eller på väg upp och då hinner jag parera det i tid.
Nedan kan du läsa vad Elin Kjölhede presenterade på EASD kongressen på Älvsjömässan 2022 om just att ligga inom målområdet med ditt blodsocker.
Data från det svenska Nationella diabetesregistret visar en bra överensstämmelse mellan det välanvända långtidsblodsockret HbA1c och en nyare variabel som visar hur stor del av dygnet som patienter med typ 1-diabetes har ett normalt blodsockervärde. (Kommentarer: 1)
– Våra resultat bekräftar att tid i målområdet kan användas som komplement till HbA1c, som mått på hur bra patientens blodsockerkontroll är, säger Elin Kjölhede, specialistläkare i diabetologi och doktorand vid Göteborgs universitet.
Tillsammans med sina forskarkolleger har hon analyserat data från nästan 28 000 svenska patienter med typ 1-diabetes som via sina kontinuerliga glukosmonitorer hade data på det som på engelska kallas TIR, time in range, eller tid i målområde.
Variabeln anger hur stor del av dygnet som patienten har sitt blodsocker i det eftersträvansvärda intervallet 4 till 10 mmol/L. I och med det allt större genomslaget för kontinuerliga glukosmätare i vården av typ 1-diabetes har måttet blivit allt mer använt för att visa hur mycket patientens blodsocker svänger över dygnet.
– Variabeln är lättillgänglig och uppskattas av patienterna. Samtidigt är alla tidigare studier av risken för komplikationer kopplat till blodsockerkontrollen gjorda på HbA1c, som speglar hur medelvärdet av blodsockret varit de senaste åtta veckorna, säger Elin Kjölhede.
Tid i målområde infördes som parameter i det nationella diabetesregistret, NDR, år 2020. Och när forskarna nu jämförde sambandet mellan denna variabel och HbA1c såg de alltså en god överensstämmelse. Ju mindre tiden var i målområdet desto högre var HbA1c.
– Fyndet är knappast överraskande då man har sett liknande data i kliniska studier där man utvärderat kontinuerliga blodsockermätare. Men vår studie har ett värde att den visar hur det fungerar bland oselekterade patienter i svensk sjukvård, säger Elin Kjölhede.
Hon tror att tid i målområdet kanske i slutändan ger en bättre bild av patienternas risk för långtidskomplikationer än HbA1c.
– Men det vet vi först om 20 till 25 år, när vi kunnat följa patienterna tillräckligt länge. Vi kan än så länge inte ersätta HbA1c med tid i målområdet.
Målet är patienter ska ligga i målintervallet under minst 70 procent av dygnet och bara ligger under målintervallet under maximalt 4 procent av dygnet. Sett till dessa målsättningar har sjukvården en bit kvar att jobba, då snittet enligt NDR ligger på 58 procent i målområdet och på 5 procent under målintervallet, enligt Elin Kjölhede.
Artikel hämtad från Dagens Medicin, skriven av Carl-Magnus Hake
Diabetes är en sjukdom som påverkar flera organ. Det finns olika former av diabetes men de vanligaste är typ 2 diabetes, typ 1 diabetesoch graviditetsdiabetes. Den biologiska bakomliggande orsaken till diabetes skiljer sig beroende på vilken diabetestyp personen lider av. En enkel regel är att personer med diabetes antingen inte klarar av att producera det livsviktiga hormonet insulin eller att kroppen inte använder insulin tillräckligt väl. Personer med nedsatt känslighet mot insulin lider av ett tillstånd som heter insulinresistens eller nedsatt insulinkänslighet. Insulinresistens är vanligt bland personer med typ 2 diabetes och fetma/övervikt. Personer med typ 1 diabetes riskerar att utveckla insulinresistens ju äldre de blir.
Den gemensamma nämnaren för de olika diabetesformerna är att blodsockernivåerna(blodglukos) stiger. Insulin är ett hormon som produceras i bukspottkörteln (pankreas) och reglerar mängden socker (glukos) som absorberas från blodcirkulationen. Utan insulin kan socker inte ta sig in i dina celler och istället ansamlas sockernivåerna i blodomloppet. Förhöjda blodsockernivåer kallas på medicinskt språk för hyperglykemi och bidrar på sikt till allvarliga komplikationer såsom hjärtinfarkt, stroke, hjärtsvikt och förtida död.
Diabetes beskrivs som en kronisk och progressiv sjukdom, vilket innebär att en person i princip inte kan botas av sjukdomen och sjukdomstillståndet och relaterade tillstånd försämras dagligen. Därför är det särskilt viktigt att kontrollera faktorer som påskyndar denna försämring, exempelvis högt blodtryck, kroppsvikt, blodfetter, njurfunktion och livsstilsvanor (rökning och fysisk aktivitet). Individer med diabetes eller pre-diabetes (ett förstadium till diabetes) behöver känna igen symtom relaterade till sitt sjukdomstillstånd och upprätthålla en hälsosam livsstil samt bra riskfaktorer, framför allt blodsockernivåer.
13 ovanliga symtom som kan signalera diabetes
1. Mörka hudpartier på nacken
Ett varningstecken för diabetes är utvecklingen av mörka fläckar på huden, särskilt runt halsen eller i hudveck såsom armhåla, armveck eller ljumskar. Mörka fläckar kan vara utbredda eller bara märkbara i hudens veck. Huden runt nacken kan också kännas sammetslen eller tjockare. Detta tillstånd är känt som acanthosis nigricans på medicinskt språk.
Acanthosis nigricans är vanligare hos personer med typ 2 diabetes och hos personer med mörkare hudfärg. Tillståndet uppstår när insulinnivåerna i kroppen stiger till följd av höga blodsockernivåer. När sockernivåerna stiger i blodet så svarar kroppen med att frisätta mer insulin eftersom insulin möjliggör absorption av socker från blodbanan till kroppens vävnader. De förhöjda nivåerna av insulin i blodomloppet får hudceller att reproducera sig snabbare än normalt.
2. Återkommande infektioner
Diabetes kan påverka och försvaga ditt immunförsvar. Ett nedsatt immunförsvar gör dig mer mottaglig för sjukdomar, framför allt infektioner. Diabetes orsakar även förändringar i blodkärlen, dessa förändringar gör det svårare för kroppen att mobilisera immunförsvaret och immuncellerna, vilket gör det svårare för kroppen att hantera en infektion.
De förhöjda blodsockernivåer fungerar dessutom som en extra energikälla för bakterier som behöver mycket energi (glukos) för att föröka sig och orsaka en infektion. När det finns för mycket socker i blodet har vita blodkroppar (immunceller) svårt att transporteras genom blodomloppet. Detta sänker kroppens förmåga att bekämpa infektioner. Allt detta bäddar för återkommande infektioner hos personer med diabetes.
Exempel på infektioner kan inkludera:
Vaginala infektioner
Svampinfektioner
Urinvägsinfektioner
Hudinfektioner
3. Synförändringar
Om du noterar förändringar i din syn bör din första tanke vara att boka tid hos en ögonläkare (oftalmolog). Men synförändringar kan också vara ett varningstecken för diabetes. Högt blodsocker kan påverka alla delar av kroppen, inklusive dina ögon. Förhöjda blodsockernivåer kan påverka vätskenivån i dina ögon. Inuti ögat finns en vätska och om denna tilltar så resulterar det i svullnad, suddig syn eller svårigheter att fokusera på föremål.
Ökade blodsockernivåer kan också orsaka skador i ögats minsta blodkärl, vilket kan leda till akuta- eller progressiva synnedsättningar. Kärlförändringar i ögat är vanligt bland personer med diabetes. De minsta kärlen är särskilt utsatta eftersom förhöjda blodsockernivåer enkelt orsakar skador i dessa kärl. Detta tillstånd kallas för retinopati på medicinskt språk och kärlsjukdomar för mikrovaskulära kärlförändringar.
I ögats bakre del finns nervceller som fångar upp ljus och skickar signaler till hjärnans olika centrum för bildtolkning. Dessa nervceller försörjs av små blodkärl som skadas av blodsocker eller högt blodtryck, vilket gör att nervcellerna i sin tur skadas och synen försämras. Utöver dessa förändringar kan förhöjda blodsockernivåer även påverka linsen som blir grumlig och synen blir suddig.
4. Yrsel
Vissa människor tillskriver yrsel till trötthet eller hunger, vilket kan vara sant men det kan också förekomma hos personer med diabetes. Förändringar i blodsockernivåer kan orsaka yrsel. Snabbt svängande blodsocker, högt blodsocker (hyperglykemi) och lågt blodsocker (hypoglykemi) kan orsaka yrsel.
Personer med diabetes som har förhöjda- eller svängande blodsocker kissar mer frekvent. Anledningen till detta är att njurarna försöker eliminera de höga sockernivåerna genom urinen. Detta leder till att personer med högt blodsocker urinerar mer och utvecklar vätskebrist i blodkärlen vilket påverkar din hjärna. Vätskebrist kan också påverka koncentrationen och minnet.
5. Sexuell dysfunktion
Erektil dysfunktion är ett annat symptom på diabetes. Detta drabbar vanligtvis män med typ 2 diabetes, vilket gör det svårt för dem att utveckla eller bibehålla erektion. Sexuella problem uppstår när högt blodsocker skadar nerverna och blodkärlen som leder blodet till det manliga könsorganet. Sexuell dysfunktion kan också förekomma hos kvinnor, vilket påverkar upphetsning negativt och orsakar vaginal torrhet.
6. Ökad irritabilitet
Irritation eller humörförändringar kan vara tecken på odiagnostiserad diabetes. Detta beror på att odiagnostiserad diabetes kan orsaka snabba förändringar i blodsockernivåer. Dina blodsockernivåer kan bidra till snabba humörförändringar. Sockernivåer som befinner sig under eller över det normala referensintervallet kan påverka ditt humör. Den goda nyheten är att irritabilitet och andra humörförändringar är tillfälliga och återgår till det normala när blodsockernivån stabiliseras.
7. Viktminskning
När kroppen inte producerar tillräckligt med insulin eller inte använder insulin ordentligt får dina celler inte tillräckligt med energi (glukos). Detta resulterar i att kroppen börjar förbränna fett och muskelmassa för energiutvinning. Nedbrytning av fett och muskler omvandlas i kroppen till energi. Detta kan orsaka en plötslig minskning av den totala kroppsvikten.
Nedbrytning av fett och muskelmassa är mer vanligt hos personer med typ 1 diabetes eftersom de inte producerar någon insulin. Personer med typ 2 diabetes som i första hand lider av insulinresistens brukar inte uppleva detta katabola tillstånd när fett och muskler bryts ner.
8. Klåda
Odiagnostiserad diabetes och höga blodsockernivåer kan också skada nervfibrer i hela kroppen. Denna skada kan inträffa var som helst, men påverkar vanligtvis nerver i händer och fötter. Nervskada kan orsaka klåda. Utöver kan skador i blodkärlen orsakat av förhöjt blodsocker minska cirkulationen i dina händer och fötter. En kombination av kärl- och nervskador till följd av diabetes och högt blodsocker kan torka ut huden och orsaka klåda samt flagnande hud.
9. Dålig andedräkt
Dålig andedräkt är ett annat mindre känt symptom på diabetes, eller mer specifikt, diabetes ketoacidos. När din kropp inte kan använda insulin för energiutvinning, bryter kroppen ner fettceller och muskler. Denna process producerar en syra som kallas ketoner. Överskott av ketoner i blodomloppet lämnar normalt kroppen genom urinen. När kroppen börjar bryta ner fett för energi, leder det bland annat till en illaluktande andedräkt eller som luktar aceton. Diabetes ketoacidos är en allvarlig komplikation som kräver akut sjukvård.
10. Värk i armar och ben
Förhöjda blodsockernivåer orsakar nervskador (diabetes neuropati). Nervskador kan leda till smärta och kramper i armar och ben. Vanligast är att du upplever smärta i ben och fötter. Andra symtom som talar för nervskador är domningar, stickningar eller brännande känsla i armar och ben.
11. Muntorrhet
Vem som helst kan ha muntorrhet, men det tenderar att drabba personer med diabetes i större utsträckning eftersom högt blodsocker minskar produktionen av saliv i munnen. För lite munsaliv bidrar till tandförfall och tandköttssjukdom. Märkligt nog kan muntorrhet fortsätta även efter en diabetesdiagnos. Muntorrhet är en bieffekt av vissa läkemedel som används för att behandla diabetes. Läs härom läkemedel som används för att behandla diabetes.
12. Illamående
Illamående och kräkningar är andra symtom som också talar för diabetes. Båda kan uppstå som ett resultat av neuropati. Nervskador kan hindra din kropp från att ordentligt flytta mat från magsäcken till tarmarna. Ett avbrott i denna process kan få maten att backa upp i magsäcken, vilket kan leda till illamående och ibland kräkningar.
13. Trötthet
En ihållande känsla av trötthet är ett annat subtilt tecken för diabetes. Det finns flera anledningar till att personer med diabetes upplever trötthet, vare sig sjukdomen är odiagnostiserad eller välbehandlad. Den vanligaste orsaken till trötthet är dålig blodsockerkontroll eller andra diabetesrelaterade tillstånd såsom fetma eller komplikationer. Läs mer här om sambandet mellan trötthet och diabetes.
Vilka är de vanligaste symptomen på diabetes?
Ökad törst
Regelbunden urinering
Ökad hungerkänsla
Försämrad läkningsförmåga
Ökad urinering
Diabetes kan påverka din kropps förmåga att bryta ner maten till socker, vilket gör att sockret kvarstår i blodet under längre perioder. Det enda sättet för din kropp att bli av med detta överskott av socker är genom att kissa oftare än vanligt. Den förhöjda urinfrekvensen kan leda till besvär och sömnsvårigheter. Det finns även ett nytt läkemedel för personer med diabetes som heter SGLT2-hämmare och dessa leder till mer urinering. Att kissa ut glukos innebär att personen har förhöjda sockernivåer i urinblåsan, vilket ökar risken för infektioner i urinblåsan, framför allt svampinfektioner.
Ökad törst
Om du upplever att du ständigt behöver ett glas vatten kan det vara ett tecken på diabetes. Vätskebrist inträffar som ett resultat av ökad urinering. På grund av för mycket vätskeförlust blir du väldigt törstig.
Ökad hungerkänsla
Känner dig hungrig hela tiden, men inte säker på varför så kan det möjligt att ditt blodsocker är att skylla på. Eftersom blodsockret inte regleras och fluktuerar från höga till låga nivåer, tror hjärnan att du behöver mat och därför ökar hungerkänslan. Det finns även andra förklaringar till att du känner dig mer hungrig.
Trötthet är en vanlig symptom på diabetes och kan bero på höga blodsockernivåer eller andra symtom och komplikationer som uppstår till följd av diabetes. Att hantera diabetes dagligen kan leda till trötthet eller utmattning. Den vanligaste orsaken till trötthet är överlägset svängande blodsocker. Förbättrad blodsockerkontroll och livsstilsförändringar kan hjälpa en person att hantera trötthet som uppstår till följd av diabetes.
Trötthet och utmattning är inte samma sak. När en person är trött känner de sig vanligtvis bättre efter vila. När en person upplever ihållande trötthet kan vila inte lindra känslor av trötthet och slöhet, vilket kallas för utmattning. Enligt forskning ser man att en betydande andel av alla nydebuterade typ 2 diabetiker rapporterar trötthet som ett symptom. I den här artikeln tittar vi på kopplingarna mellan diabetes och trötthet. Vi ger också råd om hur man hanterar detta potentiellt störande symptom.
Hur orsakar diabetes trötthet och utmattning?
Trötthet är ett vanligt symptom på diabetes. Det finns många anledningar till att diabetes kan orsaka trötthet, följande är exempel på bakomliggande orsaker till trötthet hos personer med diabetes:
Svängande eller förhöjda blodsockervärden
Andra diabetessymtom
Diabetes-relaterade komplikationer
Mentala och känslomässiga problem till följd av diabetes
Fetma eller övervikt
Svängande eller förhöjda blodsockernivåer
Diabetes påverkar hur kroppen reglerar och använder blodsocker. I samband med födointag bryter kroppen ner maten till mindre sockerarter såsom glukos. Hos personer med diabetes producerar bukspottkörteln (pankreas) inte tillräckligt med insulin eller så använder kroppen inte insulin tillräckligt effektivt (insulinresistens). Vi människor behöver insulin för att absorbera blodsocker (glukos) från blodcirkulationen till kroppens olika celler och vävnader.
Om kroppens celler inte absorberar tillräckligt med glukos finns risk att det ansamlas i blodet. Glukos är kroppens främsta energikälla och används varje dag av i princip alla kroppens olika celler. Socker eller glukos kan jämföras med det bränsle som används i kärnkraftverkens reaktorer (uranium eller plutonium) för att producera energi. Trötthet och svaghet kan uppstå när cellerna inte får tillräckligt med glukos eftersom energinivåerna minskar i cellen, vilket orsakar trötthet men även andra symtom.
Diabetesmediciner som insulin eller metforminhjälper glukos att ta sig in i cellerna och förhindrar att det byggs upp till skadliga nivåer i blodet. En potentiell biverkning av diabetesläkemedel är lågt blodsocker eller hypoglykemi. Lågt blodsocker kan också orsaka trötthet, framför allt hos personer som inte upplever tillräckligt med varningstecken när blodsockernivåerna sjunker. En person som drabbats av blodsockerfall kan uppleva trötthet långt efter att sockernivåerna korrigerats.
Diabetessymtom som bidrar till trötthet
Följande diabetes-relaterade symtom kan bidra till att en person upplever trötthet:
Regelbunden urinering
Överdriven törst
Extrem hunger trots att man äter
Oförklarlig viktminskning
Stickningar i händer eller fötter
Suddig syn
Några av symtomen kan störa en persons kvällssömn. Flera av symtomen leder till att personen vaknar varje natt för att urinera eller dricka ett glas vatten. På samma sätt kan obehag i händer och fötter, som är vanliga bland personer med diabetes, leda till sömnproblem.
Diabetes-relaterade komplikationer som orsakar trötthet
Personer med diabetes kan utveckla komplikationer som bidrar till trötthet. Dessa komplikationer utvecklas vanligtvis hos en person med förhöjda blodsockernivåer.
Vissa mediciner som en person kan använda för att behandla komplikationer av diabetes och andra hälsoproblem kan också orsaka biverkningar som bidrar till trötthet.
Läkemedel som kan leda till trötthet inkluderar:
Inflammationsdämpande (kortikosteroider): En person med diabetes kan behöva ta kortikosteroider, såsom prednisolon, för att behandla inflammation, smärta och obehag som utvecklas på grund av andra tillstånd och sjukdomar.
Blodfettssänkande behandling (statiner): En läkare kan ordinera statiner för att minska nivåerna av lågdensitetslipoprotein (LDL-C) eller ”dåligt” kolesterol i blodet.
Vätskedrivande behandling (diuretika): Människor använder främst diuretika för att behandla högt blodtryck eller övervätskning som uppstår till följd av njursvikt eller hjärtsvikt. Diuretika leder till att människor passerar mer urin än vad de normalt skulle göra.
Vissa diabetesläkemedel ökar urinering
Betablockerare: Läkare rekommenderar betablockerare för personer som har högt blodtryck eller hjärtproblem. Betablockerare minskar en persons hjärtfrekvens vilket kan leda till trötthet.
Psykisk hälsa
Att leva med diabetes kan ofta påverka en persons mentala och emotionella hälsa. Enligt en studie från 2016 med mer än 90,000 studiedeltagare observerades att personer med diabetes är 2-3 gånger mer benägna att uppleva depression eller nedstämdhet jämfört med personer som inte har tillståndet. Samma studie visade att ångest var vanligare hos personer med diabetes, troligtvis på grund av deras hälsoproblem.
Både depression och ångest kan också orsaka känslor av trötthet och sömnstörningar. Depression kan också påverka blodsockerkontrollen negativt, vilket kan öka risken för trötthet. Faktum är att många av symptomen på depression är direkt relaterade till trötthet.
Fetma och övervikt
Många personer med diabetes, särskilt de med typ 2 diabetes, lider av övervikt eller fetma. Livsstilsval som kan leda till viktökning, till exempel brist på motion eller en diet som innehåller för mycket processad mat, kan även bidra till trötthet. En stor kroppsmassa kräver mer energi, den relativa energibrist som överviktiga kan uppleva leder till trötthet. Överviktiga upplever även sömnsvårigheter såsom sömnapné.
Hanterar trötthet och utmattning hos diabetiker
Livsstilsförändringar
Livsstilsförändringar kan hjälpa en person att hantera både diabetes och symtom på trötthet. Effektiva livsstilsförändringar kan innefatta följande:
Bibehålla en hälsosam vikt eller gå ner i vikt vid behov
Träna regelbundet
Ät en hälsosam kost
Bra sömnvanor
Hantera och begränsa stress
Hantera din diabetes
För att minska trötthet är det också viktigt att en person med diabetes hanterar sin sjukdom och alla relaterade tillstånd. För att uppnå detta krävs följande åtgärder:
Regelbunden övervakning av blodsockernivån
Följ en diet som begränsar raffinerade kolhydrater och enkla sockerarter
Tar alla ordinerade diabetesläkemedel och följer läkarens instruktioner noggrant
Sök lämplig behandling för alla relaterade tillstånd, såsom hjärt-kärlsjukdom, njursjukdom och depression
För personer med typ 1 diabetes
Personer med typ 1 diabetes behöver kontrollera sina blodsockernivåer kontinuerligt, detta kan leda till trötthet. Vanliga orsaker till trötthet som är relaterade till blodsockerkontroll inkluderar följande
Rädsla för högt- eller lågt blodsocker
Stress över att hantera blodsockernivån
Oro för tillgång till god hälso- och sjukvård
Brist på stöd från familj eller vänner eller känner att de är ”diabetespolisen”
Att ständigt tänka på vad man ska äta och när
Personer med diabetes bör vara uppmärksamma på vad som orsakar stress och försöka ta itu med dessa saker
Andra orsaker till trötthet
En person med diabetes kan uppleva trötthet på grund av faktorer som inte har med sjukdomstillståndet att göra. Trötthet kan utvecklas av följande skäl:
Anemi orsakas inte av diabetes, men det förekommer ofta hos personer med diabetes och är en vanlig orsak till trötthet. Läkare bör också kontrollera sköldkörteln eftersom personer med diabetes har ökad risk för sköldkörtelsjukdomar, särskilt nedsatt produktion av sköldkörtelhormoner (hypotyreos).
När ska jag träffa en läkare?
En person med diabetes bör se sin läkare regelbundet för att övervaka och hantera sin diabetes. Du bör också konsultera en läkare som är specialiserad på att behandla ny eller försämrad trötthet som stör vardagen. Man bör söka läkarvård för trötthet som uppstår tillsammans med andra symtom, såsom feber, frossa eller sjukdom, eftersom dessa symtom talar för en aktiv infektion.
Psyket påverkas av blodsockret och det vet i princip alla som har diabetes. Lika uppenbart är det att blodsockret påverkas av psyket. All forskning tyder på att diabetes kan bidra till depression och depression till diabetes.
Depression förekommer dubbelt så ofta bland personer med diabetes typ 1 och typ 2 än bland personer utan diabetes.
Dessutom löper deprimerade människor större risk att utveckla diabetes typ 2.
Det finns troligtvis många orsaker till det starka sambandet mellan diabetes och depression, men inget man känner till så bra än.
Man vet att psyket påverkas av dåligt blodsocker. Personer med dålig blodsockerkontroll blir trötta, lättirriterade, nonchalanta och likgiltiga.
Motion
Regelbunden motion lindrar däremot depression och förbättrar sockermetabolismen, men den som är nedstämd eller deprimerad orkar inte alltid vara fysiskt aktiv och vara mån om kosten. För vissa personer är diabetes en tuff sjukdom och egenvården leder till att livsglädjen och livsgnistan försvinner. Gott humör leder alltid till bättre blodsocker.
Kontakta sjukvården om du känner dig nedstämd
Prata med din diabetessköterska eller läkare så snart du känner utmattning eller depression smyga sig på. Depression är alltid en signal på att någonting inte stämmer och du behöver inte dra dig för att prata om det.
Behandling av depression hos individer med diabetes
Personer med diabetes och depression erbjuds behandling med läkemedel, psykoterapi eller en kombination av bådadera.
Vid lindriga symtom kan det räcka med att man tar mod till sig och pratar om sin utmattning hos läkare eller sköterska på vårdcentral eller diabetesmottagningen. Fråga gärna om det går att få tid hos psykolog eftersom vårdpersonalen inte alltid kommer ihåg att erbjuda möjligheten.
Motion och behandling
Det finns många inriktningar inom psykoterapi. Depression kan exempelvis behandlas med beteendeterapi. Syftet är då att hjälpa personen hantera sina negativa tankar och känslor. I terapin söker man faktorer som ökar livsglädjen, där spelar fysisk aktivitet en viktig roll.
Resultaten har varit lovande. För ett par år sedan undersöktes effekterna av beteendeterapi bland deprimerade diabetiker. Resultaten visade att depressionen minskade betydligt mer hos de som fick terapi i tio veckor än hos de som fick rådgivning i stället för terapi. Ett halvår efter terapin hade de som deltog i terapigruppen betydligt bättre sockervärden medan personerna i jämförelsegruppen hade sämre sockervärden.
Prata med din läkare om vilka psykoterapier som är tillgängliga och lämpliga för dig. De kan bedöma ditt behov av terapi och hjälper dig att hitta en lämplig terapeut antingen inom den offentliga vården eller inom den privata vården.
Symtom som uppstår vid depression
• Du känner dig utmattad, kraftlös och missmodig
• Sämre självkänsla och självförtroende, nedstämdhet och intresseförlust; allt känns likgiltigt och tidigare intressen som hobbyer, jobb, mänskliga relationer och sex har slutat intressera dig
• Du upplever fysiska men ospecifika symptom, till exempel diffus smärta och magbesvär ökar.
• Matvanor och vikten förändras (aptitstörningar)
• Sömnstörningar; du sover för mycket eller vaknar på nätterna
• Energiförlust
• Kognitiva störningar såsom tankestörningar och koncentrationssvårigheter
Själv är jag utomlands just nu och njuter i solen vid Poolen i Palma på Mallorca.
Efter att stressa och jobba 24 timmar om dagen varje dag 365 dagar om året så behövs det dessa dagar att bara få vara och iallafall slippa alla andra måsten som laga mat, städa och andra vardagssysslor i några dagar om året, jag brukar ha det som återhämtning och läsa böcker samt bada och bara vara, och att slippa all stress.
Och vet ni vad, mitt blodsocker brukar också landa och ligga perfekt.
Att kunna släppa alla måsten som nu är så oerhört behövligt.
Men oavsett om du som läser är förälder till ett barn med diabetes eller har diabetes själv är du säkerligen van vid att ofta tänka på blodsockerkurvor, planera saker noggrant och kanske har du svårt att slappna av. Det är lätt för den som har diabetes att fastna i dömande tankar och smärtsamma känslor. Vi kan dock öva upp förmågan att ta hand om känslor och att vara mer vänliga mot oss själva.
Att leva med diabetes är för många ett tufft jobb. Du har jour dygnet runt, året runt, år efter år, dag efter dag. Du kan göra allt du bara kan men trots det kan blodsockret svänga som den vildaste bergodalbana. Det är lätt hänt att detta leder till stressrelaterade problem och nedstämdhet. Vi behöver jobba aktivt med att ta hand om oss själva, få in återhämtning i vardagen och öva på att inte döma oss själva. Då kan vi må hur bra som helst med vår diabetes!
Som psykolog och förälder till ett barn med diabetes typ 1 träffar jag både föräldrar och personer med diabetes som känner sig nedstämda och har fastnat i självkritik och skuldkänslor. En del studier visar att personer med typ 1-diabetes har en förhöjd risk att utveckla depression jämfört med personer utan diabetes (Anderson, Freedland, Clouse & Lustman, 2001).
Dagliga rutiner för självomhändertagande där self-compassion (självmedkänsla på svenska) och återhämtning bör ingå kan hjälpa dig att må så bra som möjligt och leva livet fullt ut med din diabetes.
Self-compassion handlar i korthet om att kunna bemöta sig själv med samma vänlighet, omtanke och acceptans som vi gör med en god vän, i samband med utmaningar i vardagen, svåra perioder i livet och vid misslyckande. Forskning visar bland annat att self-compassion bidrar till minskad ångest, depression, stress, ältande/grubblande, perfektionism och skam samt ökad livstillfredställelse, lycka, samhörighet, självförtroende, optimism, nyfikenhet och tacksamhet (Zessin m.fl. 2015).
Tanken med self-compassion är att bli mer lyhörd till egna behov och öka acceptansen för svåra känslor. En ökad förståelse, självförlåtelse och självacceptans kan hjälpa dig att vara mer vänlig mot dig själv. Enkelt förklarat kan man säga att man byter sin inre kritiker mot en varm och omtänksam vän. En vän som alltid finns med dig. Det handlar dock inte om att rycka upp sig eller att bara tänka positivt. Alla känslor ska få vara tillåtna, tanken är att du ska visa omtanke om dig själv, oavsett om du känner glädje eller smärta.
Men att vara omtänksam med sig själv är inte alltid så lätt. De flesta av oss har lättare för att tänka kritiska tankar om oss själva och månar hellre om andra. Det behövs således mycket träning och nya vanor. Här är sex tips på hur kan få in självmedkänsla och självomhändertagande i ditt liv.
Psykologens tips – bli din egen bästa vän:
1. Hur ska denna dag bli? Ge dig en stund varje morgon då du funderar över hur du mår och vad du behöver för att ta hand om dig själv så bra som möjligt denna dag. Bekräfta dina känslor och försök att tillmötesgå dina behov. Gör det till en vana att visa dig själv att ditt mående och dina känslor är viktiga. Vad kan du göra varje dag för att visa att du värdesätter dig själv?
2. Var mindre hård mot dig själv. Ibland kanske du inte orkar eller hinner göra allt rätt. Eller så sticker blodsockret iväg trots att du gjort allt för att hålla det i schack. Oavsett vad, försök att inte fastna i självkritik, och välj att vara mer snäll mot dig själv. Tänk på att du gjort vad du kunnat under de förutsättningar du haft.
3. Betrakta dina tankar. Lär dig att se skillnad på de tankar som kommer över dig, och öva på att se dem i ett vidare perspektiv. Det är skillnad på att tänka ”Jag är misslyckad” än att tänka ”Nu har jag en tanke som säger att jag är misslyckad”. Försök att lyssna mer på de snälla tankarna om dig och kom ihåg att du är mer än vad din hjärna säger om dig.
4. Bemöt dig själv som din bästa vän. Öva på att rikta samma värme till dig själv som du skulle göra till någon du tycker om. Hur skulle du visa omtanke om det gällde någon annan? Vad skulle du säga till någon som står dig nära om den personen var i din situation?
5. Prioritera återhämtning. Få in små stunder av återhämtning i vardagen. Återhämtning ser olika ut för alla, känn efter vad det innebär för dig. Det kan vara allt från vila och bubbelbad till promenader eller samtal med nära vänner. Det viktiga är att få in det varje dag inte bara på semestern.
6. Skriv ett brev till dig själv. Formulera ett brev till dig själv där du uttrycker vad du värdesätter och tycker om hos dig själv. Läs gärna brevet en gång i veckan och öva på att dig själv kärlek och omtanke.
Skrivet av Sara Hammer Leg psykolog, diabetesmamma Arbetar med Kognitiv beteendeterapi, Compassion fokuserad terapi och Acceptance and commitment therapy.
Informationen häri är inte medicinsk rådgivning och bör inte användas som ett alternativ till att prata med din läkare. Diskutera indikationer, kontraindikationer, varningar, försiktighetsåtgärder, potentiella biverkningar och all ytterligare information med din vårdgivare
Mellan den 9 och 17 september springer, går, rullar och cyklar vi för att samla in pengar till den livsviktiga typ 1-diabetesforskningen. Anmäl dig du också och var med oss på resan mot ett botemedel. Klicka här: https://lank.barndiabetesfonden.se/anmalan
Samla familjen, vännerna, kollegorna eller varför inte hela kvarteret i kampen mot typ 1-diabetes? Mellan den 9 och 17 september anordnar vi Barndiabetesloppet 2023. Du kan välja att gå, springa, rulla eller cykla till förmån för den livsviktiga forskningen på valfri plats. Förra året var vi 2 000 personer som tillsammans samlade in över 350 000 kronor. I år ska vi slå det rekordet!
Det var ett tag sedan jag skrev något här på min blogg, men nu kommer det bli en hel del igen.
Det blev lite för mycket ett tag och jag mådde ej så bra, det blev en rejäl smäll och jag måste därför avbryta allt och trycka på ctrl-alt-delete.
Men nu är jag tillbaka igen och vill dela med mig om mitt liv med denna sjukdom Diabetes.
Och i år firar jag och min DIABETES 40år ihop.
GRATTIS DIN JÄVEL!
Det är grymt bra jobbat ändå av oss två att vi levt så länge ihop, men du börjar ge mig stryk, rejält med stryk, du sopar på mig nästan varje dag, även på nätterna ska du spöa mig, ibland med så rejäla smällar din jävel och det är livshotande.
Men det är så för oss alla med Diabetes Typ 1.
Ja visst ja, nu undrar nog många vafaan skriver han om.
Diabetes är väl inte så farligt, det är val bara att ta insulin så går det bra.
Det är just det, den där okunskapen hos sååå många som skrämmer mig.
Varje dag, varje minut, varje sekund, varje andetag är ett avgörande på hur vi ska synka ihop, minsta lilla misstag av mig så ska du leva om och ge mig stryk och misshandla mig och det är så jävla jobbigt.
Och det blir värre och värre med åren.
Då man i yngre dagar inte hade de hjälpmedel som finns idag och inte skötte den så bra så kommer problemen, problemen kommer inte direkt utan de kommer efter ca 20-30år.
Det är hjärtat, ögon, njurar, tänder, nervskador mm mm mm mm.
Det blir jävligt psykiskt att inte kunna vila och och att kunna få tänka på något annat, men det går ju inte för då kommer det surt tillbaka och man får några slag och sparkar och kan ej parera.
Varje sekund varje minut av varje timme av varje vecka av varje månad, under alla år, finns den där i hela dit liv framåt, den där Typ 1-diabetesdiagnosen som du varken bad om eller förtjänade.
Och visst önskar du att du bara kunde skaka av dig den, att kunna tänka på något annat en stund, leva som vanligt.
MEN DEN ÄR ALLTID DÄR!
Har ni som jag stött på dom där som är just dom där som säger typ så här:
“Kan inte du sticka dig någon annanstans, vi försöker äta här”.
”Det ser ut som att du knarkar”.
eller
”Fy faan vad jag hatar att se blod”.
Alla tre är kommentarer som kan lämna djupa spår hos en typ 1-diabetiker.
Man kämpar inte bara med sjukdomen varje dag, vecka och år. Du måste även kämpa mot allmänheten och deras fördomar. Deras pikar och okunskap.
En funktion i våra kroppar är trasig, så den sköter vi istället manuellt. Ni får insulin automatiskt av era fullt fungerande bukspottkörtlar, men vi hanterar det med sprutor eller pumpar.
Vi räknar, omvandlar, tänker till, väger in, doserar, och utvärderar.
Vi är inte allergiska mot socker, vi har inte orsakat sjukdomen själva, och vi kan inte bli friska hur väl vi än sköter oss. Inte än.
I dagsläget finns inget botemedel för typ 1-diabetes, men de kämpar varje dag med hopp om att en dag kunna hitta det.
Alla med typ 1-diabetes är hjältar!!!
Hör ni! Vi hörs igen, jag kommer skriva en hel del nu, blir som en terapi för mig och det är otroligt kul när man får så bra respons.
Nej nu kan jag ej skriva mer för nu börjar den där jäveln leva om och slå mig lite lätt på armen och jag måste göra som den säger som vanligt.
I flera decennier har forskare jobbat på en ny behandling mot typ 1-diabetes. Nu har en första patient fått testa den stamcellsbaserade behandlingen, med lovande resultat.
Vid typ 1-diabetes angriper och förstör immunförsvaret de celler som bildar insulin, ett hormon vi behöver för att ta upp socker från blodet. När kroppen slutar att tillverka insulin får den drabbade för mycket socker i blodet och går förloppet för långt kan det leda till syraförgiftning, ett allvarligt tillstånd som utan behandling kan bli livshotande. Den här diabetestypen kan också orsaka blindhet och njursvikt.
Det enda botemedel som finns tillgängligt mot sjukdomen i dag är transplantation av bukspottkörteln eller insulinproducerande cellkluster från bukspottkörteln. Men transplantationer görs inte ofta eftersom det är ont om organ, och immunförsvarshämmande mediciner som ges i samband med transplantation kan också utgöra en stor risk. Därför är behandling det allmänt rådande.
Det vanliga sättet att behandla diabetes är genom att kontrollera blodsockervärdet och ta syntetiskt insulin.
I 30 års tid har Doug Melton, biolog vid Harvard-universitetet, dock jobbat med en ny metod. Nu har den börjat testas på patienter med svår typ 1-diabetes.
Diabetessjuka Brian Shelton blev i somras först ut att testa den nya behandlingen, som går ut på att implantera modifierade stamceller för att hjälpa kroppen att på egen hand producera insulin och kontrollera blodsockernivåerna, berättar New York Times.
För Brian Sheltons del verkar försöket vara lyckat så här långt. Hans blodsocker ska efter behandlingen nu liggga på en normal nivå. Men det är för tidigt att säga om resultatet är permanent. Försöken fortsätter och studien där totalt 17 personer med svår typ 1-diabetes ingår, ska pågå i sammanlagt fem år.
Peter Butler, diabetesexpert vid amerikanska UCLA, kallar resultatet så här långt ”anmärkningsvärt”.
– Att kunna vända tillbaka diabetes genom att ge deltagarna de celler de saknar är att jämföra med miraklet när insulin först blev tillgängligt för 100 år sedan, säger han till New York Times.
Peter Butler har inte någon koppling till den aktuella studien.
Om den nya behandlingen i ett senare skede blir godkänd kommer den att bli dyr. Den kommer också att kräva att patienter kontinuerligt tar läkemedel som förhindra att kroppen stöter bort de nya cellerna. Det kan utgöra ett hinder för en bredare tillämpning.
Det står inte klart om man skulle kunna ge behandlingen utan den här typen av läkemedel. Därför är försöken att betrakta som ett möjligt första steg mot implantering av stamceller för behandling av typ 1-diabetes och inget som kommer att få bredare tillämpning i närtid.
Två nya studier på diabetesområdet
Men fler nyheter har presenterats på diabetesområdet. Den 2 december publicerades två expertgranskade studier där forskare har testat att implantera modifierade stamceller i patienter med typ 1-diabetes. Totalt 26 patienter har ingått i försöken, som har syftat till att undersöka säkerheten och effektiviteten av implanteringen.
Även om insulin har utsöndrats tack vare implanteringen har det inte gått att visa på någon klinisk effekt av behandlingen. Men försöken utgör de första rapporterade bevisen på ”måltidsreglerad insulinutsöndring av differentierade stamceller i mänskliga patienter”, enligt en pressrelease. Och detta väcker hopp om att personer med typ 1-diabetes en dag ska ha en obegränsad tillgång till insulinproducerande celler.
Den första studien pekar mot att implantering faktiskt ger fungerande insulinutsöndrande celler. Ett år efter behandling ska patienternas behov av insulin minskat med 20 procent, och de hade i högre grad bättre glukosvärden än tidigare.
Patienterna ska inte ha drabbats av några allvarliga biverkningar av just den här behandlingen, däremot drabbades två av patienterna av svåra biverkningar kopplade till dämpningen av immunsvaret.
I studien fanns ingen kontrollgrupp och försöken var inte blinda, vilket gör det svårt att dra för långt dragna slutsatser. Resultaten mellan enskilda patienter i studien varierade också mycket.
Studien “Implanted pluripotent stem cell-derived pancreatic endoderm cells secrete glucose-responsive C-peptide in patients with type 1 diabetes” har publicerats i Cell Stem Cell.
Den andra studien visar att funktionella och insulinutsöndrade celler har ökat hos försökspersonerna efter implantering.
En ny studie som har gjorts av forskare i Taiwan visar att typ 1-diabetiker som har en nära familjemedlem med typ 2-diabetes tycks ha ökad risk att utveckla komplikationer. En allt mer angelägen uppgift för forskarna är att skilja på de olika diabetessjukdomarna för att rätt individ ska få bästa förutsättningar för rätt behandling. Inte minst på LUDC är precisionsmedicin ett prioriterat område. Men trots att det är olika sjukdomar har de också beröringspunkter.
En sådan omfattande kartläggning har en grupp forskargrupp vid Chang Gung Memorial Hospital i Taiwan har publicerat en omfattande kartläggning av komplikationer vid typ 1-diabetes och typ 2-diabetes hos deltagare i Taiwan. Studien visar att komplikationer är vanligare bland typ 1-diabetiker om de har förstagradssläktingar, som biologiska föräldrar, syskon och barn, med typ 2-diabetes.
Orsakerna bakom typ 2-diabetes är inte helt klarlagda, men det finns en koppling till ålder, etnicitet och ärftlighet. Övervikt och typ 2-diabetes hänger samman, även om det finns normalviktiga som insjuknar så är det inte det vanliga.
Vid typ 1-diabetes angriper kroppens eget immunförsvar cellerna i bukspottskörteln och förstör dem så att de inte längre kan tillverka insulin. Orsakerna bakom processen är inte helt kända, men troligtvis påverkar både gener och faktorer i miljön.
En betydande del av befolkningen i Sverige, ungefär 20 procent har riskgener för typ 1-diabetes men bara en liten del av dem, cirka sju av hundra, insjuknar någon gång under livet. Således krävs även något annat än genetisk risk för att insjukna.
För ett barn som har ett syskon med typ 1-diabetes är risken ungefär åtta gånger större jämfört med barn i allmänhet. Risken är också större om en eller bägge föräldrarna har sjukdomen. Men, de flesta som insjuknar, nästan nio av tio, har varken föräldrar eller syskon som har typ 1-diabetes.
Vanliga komplikationer
De taiwanesiska forskarna har i dataregister jämfört risken för att utveckla komplikationer hos typ 1-diabetiker med och utan nära familjemedlemmar med typ 2-diabetes. Drygt 10 000 deltagare med typ 1-diabetiker under 22 år, samtliga hade insjuknat före 20 års-ålder. Forskarna fokuserade på risken att drabbas av de vanligaste några av de vanligaste komplikationerna vid diabetes, som hjärt- kärlsjukdomar, stroke, högt blodtryck, njurskador, blodfettsrubbningar och nervskador och ögonsjukdomen retinopati.
”Att ha typ 1-diabetes och en historia med typ 2-diabetes i familjen ökade den individuella risken att få dessa komplikationer”, sammanfattar författarna resultaten som de har publicerat i den vetenskapliga tidskriften JAMA.
Ökad risk för vissa sjukdomar
Forskarnas riskanalyser visar bland annat att patienter med typ 1-diabetes som hade en nära släkting med typ 2-diabetes hade betydligt ökad risk att få diabetisk njursjukdom, ögonsjukdomen retinopati och nervskador jämfört med typ 1-diabetiker utan typ 2-diabetes i familjen.
Studien har flera begränsningar. Forskarna pekar bland annat på behovet av att genomföra större studier med fler typ 1-diabetiker. De har inte heller haft tillgång till data om hur deltagarna hade legat i blodsocker under perioden. Forskningen visar samtidigt på behovet av att ta fram mer kunskap kring risken för komplikationer hos typ 1-diabetiker som har familjemedlemmar med typ 2-diabetes.
Information om studien
Studiens titel: Evaluation of Disease Complications Among Adults With Type 1 Diabetes and a Family History of Type 2 Diabetes in Taiwan
kollasockret.com 